Bostadsbidrag för pensionstagare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsbidrag för pensionstagare"

Transkript

1 Bostadsbidrag för pensionstagare

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Pensioner som ger rätt till bostadsbidrag Ingen rätt Förhållande till andra förmåner Bestämningsgrunder Boendeutgifter Maximibelopp Hyresbostad Boendeutgifter som ska beaktas Huvud- och underhyresgäst Öppenvårdsenheter och institutioner Personer som bor i gemensam inkvartering Bostadsrättsbostad och delägarbostad Ägarbostad Aktiebostad Egnahemshus Uppvärmningsnorm Vattennorm Underhållsnorm Räntor på bostadslån Tomthyra Fördelning av boendeutgifterna Samägande Boendeutgifterna för dem som bor hos anhöriga Boenderätt Familjeförhållanden Separat hushåll Gemensamt hushåll Samboförhållande Inkomster och avdrag Pensioner och ersättningar Utredande av belopp Löneinkomster Inkomster av näringsverksamhet Näringsverksamhet kan utövas av Inkomster av jordbruk och renskötsel Inkomster av skogsbruk Aktieutdelning (dividend) Sytning Ränteinkomster i

3 Överlåtelsevinster Hyresinkomster Sociala förmåner Privilegierade inkomster Avdrag Förmögenhet och skulder Förmögenhet som beaktas Förmögenhet som inte beaktas Uppskattning och utredning av förmögenhet Förmögenhetsslag och avkastning Skulder som ska avdras från förmögenheten Försvagande av ekonomisk ställning Uppgifter från penninginstitut Avgörande Handläggningsställe Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Interimistiskt beslut Beslutsmottagare Avgörande utifrån tillgängliga uppgifter Anmälningsskyldighet Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Dödsbo Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar för bostadsbidrag Återtagande av ansökan Belopp Avbrytande av förmånsutbetalning ii

4 Temporärt avbrott i utbetalningen Institutionsvård Avbrott på grund av fängelsevistelse Felaktig utbetalning Återkrav Regressförfarande ELAT/YLAT-regress Besvär över pension som räknas som inkomst är under behandling Retroaktiv höjning av arbetspension Utbetalning Betalningsadress Betalningsmottagare Förmånstagare Intressebevakningsfullmäktig Intressebevakare Hyresvärd Uppgifter om hyresvärden Åtgärder i fall av förändringar Frivillig återbetalning som görs av hyresvärden Återkrav hos hyresvärden Kommun Vård utom hemmet och eftervård Levnadssätt, sjukdom och andra särskilda skäl En fånges familj Dödsbo Utsökning Regressbetalning Ersättning för allmänt bostadsbidrag Utbetalning med stöd av lagen om utkomststöd Dröjsmålsförhöjning Dröjsmålstid Tremånadersregeln Enmånadsregeln Förmånen betalas inte ut på förfallodagen (förfallodagsförhöjning) Betalningshinder som beror på förmånstagaren (hinderförhöjning) Särskilda situationer Räntesats Ingen dröjsmålsförhöjning Förskottsinnehållning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Återbetalning av förmånsutbetalningar efter dödsfall Rättelse och undanröjande av beslut Justering Regelbunden justering Byte av bostad iii

5 Förändrade familjeförhållanden Makes eller pensionstagares egen institutionsvård Makes fängelsevistelse Betydande förändring Justeringstidpunkt Pensionsslaget ändras Indragning Indragning på begäran Tidpunkt för indragning Sökande av ändring iv

6 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. På grund av den tekniska utformningen förekommer några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas kommer senare att förbättras till denna del. I pdf-formatet av förmånsanvisningarna saknas de anvisningar som är gemensamma för alla anvisningar rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med bostadsbidraget är att sänka boendeutgifterna för pensionstagare med låga inkomster Rätt och villkor Rätt till bostadsbidrag har den som är bosatt i Finland, har fyllt 16 år och får sådan pension eller ersättning som berättigar till bostadsbidrag (PBL 8 ) och som har boendeutgifter som beaktas i bostadsbidraget. Bostadsbidrag för pensionstagare betalas dock inte till en person som har rätt till allmänt bostadsbidrag. Läs mer om förhållandet mellan bostadsbidrag för pensionstagare och allmänt bostadsbidrag. Vem som är bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. (TillämpnL 1573/ ), (TillämpnL 1573/1993 3a ), (TillämpnL 1573/ ) Bostadsbidraget för pensionstagare är en särskild icke avgiftsfinansierad förmån enligt förordning 1408/71 och det beviljas och betalas inte till utlandet. 1

7 Pensioner som ger rätt till bostadsbidrag Bostadsbidrag kan beviljas en person som har fyllt 16 år och som har ålderspension, sjukpension, efterlevandepension eller garantipension från FPA ålderspension, full invalidpension eller efterlevandepension enligt arbetspensionslagarna ålderspension, invalidpension eller efterlevandepension enligt lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter, lagen om familjepension efter riksdagsledamöter eller lagen om medlems av statsrådet rätt till pension och om familjepension efter honom fortlöpande olycksfallspension, livränta eller efterlevandepension som utges på grundval av full arbetsoförmåga enligt lagstadgad olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfall i militärtjänst, 57 i lagen om olycksfallsförsäkring, 21 i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst fortlöpande sjukpension eller efterlevandepension som utges på grundval av full arbetsoförmåga enligt olika lagar som gäller trafikförsäkring fortlöpande ersättning för inkomstbortfall som utges på grundval av full arbetsoförmåga när ett år förflutit efter trafikskadan fortlöpande full ersättning (100 % invaliditet) enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen motsvarande utländsk förmån En förmån anses vara fortlöpande när den betalas i minst sex månader. Om en person omedelbart innan sjukpensionen lämnats vilande i enlighet med lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete har fått bostadsbidrag för pensionstagare, fortsätter betalningen av bostadsbidraget så länge villkoren för bostadsbidrag i övrigt uppfylls, även om pensionen inte betalas medan pensionen är vilande. Läs mer om fortlöpande inkomster. Om pensionen har lämnats vilande enligt 17 i folkpensionslagen har personen inte med stöd av folkpensionen rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, eftersom pensionen inte betalas. Enligt 17 i folkpensionslagen kan pensionen ha varit vilande fram till Följande arbetspensioner ger rätt till bostadsbidrag: arbetspensionerna inom den privata sektorn (ArPL eller APL, KAPL, KoPL samt SjPL, LFöPL och FöPL) arbetspensionerna inom den offentliga sektorn (StaPL, KomPL, KyPL, Finlands Bank, FPA, Ortodoxa kyrkan, Åland) arbetspensioner som baserar sig på lagar eller pensionsstadgor enligt statens, kommunernas, kommunalförbundens och församlingarnas gamla system. Om ingen arbetspension återstår att betala ut på grund av samordning med olycksfalls- eller trafikförsäkringsersättning, ger en sådan arbetspension inte rätt till bostadsbidrag. Rätt till bostadsbidrag uppkommer endast på grundval av en sådan pension som personen faktiskt får. Olycksfallspension, sjukpension som grundar sig på trafikförsäkringen, ersättning för inkomstbortfall samt livränta enligt militärskadelagen anses beviljad på grund av full arbetsoförmåga när ersättnings- eller invaliditetsgraden uppgår till 100 % Ingen rätt Rätt till bostadsbidrag saknas om en person får endast delinvalidpension 2

8 deltidspension avträdelsestöd eller avträdelsepension oregistrerad tilläggspension pension som är grundad på frivillig försäkring pension eller ersättning som betalas som engångsersättning partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna familjepension i form av barnpension 1.4. Förhållande till andra förmåner Allmänt bostadsbidrag Bostadsbidrag för pensionstagare beviljas inte en person som har rätt till bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag. (PBL 571/ mom.) Av bostadsbidrag för pensionstagare omfattas ensamboende personer som har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare makar/sambor av vilka den ena eller båda är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare hushåll där alla medlemmar har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare. Alla andra hushåll omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Observera! Om man i samband med allmänt bostadsbidrag kan anse att två personer inte hör till samma hushåll, kan för samma bostad beviljas både allmänt bostadsbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare. Läs mer om hushåll med allmänt bostadsbidrag. Exempel De vuxna systrarna Tytti och Noora bor i samma bostad. Tytti får sjukpension och Noora får arbetsmarknadsstöd. Om de har separata hyresavtal anses de i fråga om allmänt bostadsbidrag höra till olika hushåll. Därmed kan Noora få allmänt bostadsbidrag och Tytti kan få bostadsbidrag för pensionstagare. (Läs mer om separata hyresavtal och om att höra till samma hushåll.) Om de har gemensamt hyresavtal anses de höra till samma hushåll och därmed omfattas de av det allmänna bostadsbidraget. Exempel Esko som får sjukpension, hans äkta maka Emma som får arbetslöshetsförmån och deras son Konsta som får sjukpension bor i samma bostad. I fråga om allmänt bostadsbidrag hör familjen till samma hushåll och eftersom det är fråga om ett hushåll, där alla medlemmar inte har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, så omfattas de av det allmänna bostadsbidraget. 3

9 Bostadstillägg Om en studerande och en pensionstagare är gifta eller samboende eller lever i registrerat partnerskap och bor i samma bostad, omfattas de av bostadsbidraget för pensionstagare. Bostadsbidrag beviljas pensionstagaren enligt det sammanlagda beloppet av makarnas inkomster och boendeutgifter. Den studerande maken har då inte rätt till bostadstillägg, eftersom han eller hon inte anses ha boendeutgifter. Om pensionstagaren inte har eller inte ansöker om bostadsbidrag för pensionstagare kan den studerande maken få bostadstillägg. Avvikande från detta kan den studerande maken ändå få bostadsbidrag, trots att pensionstagarmaken får bostadsbidrag för pensionstagare. Detta förutsätter att bostadsbidraget söks för en bostad som har hyrts för studietiden och som ligger på en annan ort än familjens permanenta bostad. Mottagare av efterlevandepension kan ha rätt både till studiestödets bostadstillägg och till bostadsbidrag för pensionstagare och kan då välja det förmånligare alternativet. Båda förmånerna kan utges samtidigt till en efterlevande make eller maka som utöver familjens egentliga bostad har en studiebostad på annan ort. Andra FPA-förmåner Följande FPA-förmåner beaktas som inkomst i samband med bostadsbidrag för pensionstagare: folkpension efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp garantipension grunddagpenning för arbetslösa, arbetsmarknadsstöd och alterneringsersättning utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice dagpenning enligt sjukförsäkringslagen moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning stöd för hemvård av barn stöd för privat vård av barn (vårdarens inkomst). Övriga FPA-förmåner inverkar inte på bostadsbidragets belopp Bestämningsgrunder Bostadsbidraget för pensionstagare påverkas av boendeutgifter familjeförhållanden inkomster och avdrag förmögenhet. Den sökande svarar alltid själv för bassjälvrisken för sina boendeutgifter. I fråga om inkomsterna är tilläggssjälvrisken en påverkande faktor. För boendeutgifterna gäller också vissa maximibelopp (SRf 815/ ). Boendeutgifter som överstiger dessa belopp beaktas inte. Maximibeloppen, kostnaderna för uppvärmning, vatten och underhåll samt de genomsnittliga boendeutgifterna för personer som bor i gemensam inkvartering justeras årligen genom förordning av statsrådet. (PBL 571/ och 54 ) 4

10 Boendeutgifter Som den sökandes boendeutgifter beaktas också boendeutgifterna för en make, maka eller sambo som bor i samma bostad. Som boendeutgifter beaktas hyra eller vederlag boendeutgifternas andel av serviceavgiften vid en boendeserviceenhet kostnader för vatten och uppvärmning som betalas separat kostnader för uppvärmning, vatten och underhåll som gäller ett egnahemshus som den sökande eller den sökandes make, maka eller sambo äger räntor på lån för anskaffning eller reparation av en bostad, om bostaden ägs av den sökande eller den sökandes make, maka eller sambo tomthyra räntor på lån som tagits för anskaffning av en bostadsrättsbostad eller delägarbostad. (PBL 571/ ) Bostadsbidrag beviljas inte om den sökande inte har ovannämnda boendeutgifter eller om det inte är fråga om en person utan stadigvarande bostad vars boendeutgifter beaktas i enlighet med de genomsnittliga boendeutgifterna för personer som bor i gemensam inkvartering. Bostadsbidrag kan därför inte beviljas för boende på t.ex. hotell eller andra inkvarteringsrörelser (inkvarteringsavtal). Som boendeutgifter beaktas den sökandes skäliga boendeutgifter för endast en bostad som är belägen i Finland och som ska betraktas som stadigvarande och i vilken den sökande bor när bostadsbidraget börjar betalas. (PBL 571/ mom.) Som stadigvarande betraktas en bostad där den sökande faktiskt bor under merparten av året. Även om den sökande enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet är bosatt i Finland, betalas bostadsbidrag inte från det att han eller hon åker utomlands, om den sökande bor utomlands mer än sex månader av året. Som boendeutgifter kan ändå beaktas boendeutgifterna för en tillfällig bostad, om den sökande på grund av sin ålder, sjukdom eller bostadens skick eller läge blir tvungen att bo i någon annan än den stadigvarande bostaden eller boendeutgifterna för en studiebostad, om den sökande bor i denna bostad under merparten av året. Boendeutgifterna beaktas till årliga belopp. Det årliga beloppet avrundas till hela euro (PBL 571/ ). Läs mer om personer som bor i gemensam inkvartering (Hyresbostäder > Person som bor i gemensam inkvartering). Boendeutgifter som inte beaktas Som boendeutgifter godkänns inte andra specificerade avgifter som betalas i samband med hyran eller vederlaget, t.ex. avgifter för bilplats, garage, Internet, kabel-tv, tvättstuga, bastu, städning, trygghetstelefon och förvaringsutrymmen samt ekoavgifter. Bastuavgift beaktas inte även om den, oberoende av den faktiska användningen, tas ut av alla boende till samma belopp. Som boendeutgifter godkänns inte heller hyresgaranti, förskottshyra, fastighetsförmedlingsarvode, fastighetsskatt, försäkringar som hänför sig till boendet eller elavgift som betalas i samband med hyran eller vederlaget. 5

11 Läs mer om avdrag av elavgift Maximibelopp Som boendeutgifter beaktas högst de maximibelopp som statsrådet årligen fastställer. PBL 571/ och SRf 815/ mom. En make inverkar inte höjande på maximibeloppet. När du avgör ett ärende ska du som boendeutgifter anteckna de faktiska boendeutgifterna Hyresbostad Med hyresbostad avses en bostad där besittningen grundar sig på ett sådant hyres- eller underhyresförhållande som avses i lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995). Hyresförhållandet ska påvisas med ett hyresavtal. Boende på en verksamhetsenhet inom öppenvården (servicehus) och boende på privata inrättningar jämställs med hyresboende ifall det inte är frågan om offentlig institutionsvård. Läs mer om boendeutgifter. Om en efterlevande make på basis av efterlevande makes besittningsrätt bor i en bostad som ägs av dödsboet, betraktas bostaden som den efterlevande makens hyresbostad. Boendeutgifterna uppskattas enligt bostadstyp och beaktas som hyra. Om den efterlevande maken de facto betalar räntorna på lån för anskaffandet av den bostad som ägs av dödsboet, beaktas dessa också som hyra. Se även Boenderätt Boendeutgifter som ska beaktas Den hyra som betalas för bostaden beaktas som boendeutgifter. Om uppvärmningskostnaderna inte ingår i hyran, ska till boendeutgifterna läggas uppvärmningskostnader enligt de normer som statsrådet fastställt. Läs mer om normerna för uppvärmningskostnader. Vattenavgifter Avgifter för varm-, kall- och avloppsvatten som ingår i hyran eller som regelbundet betalas i samband med hyran, beaktas som boendeutgifter såsom hyra. Som boendeutgifter beaktas bidragstagarens och dennes makes, makas eller sambos vattenavgifter. Om vattenkostnaderna inte ingår i hyran och om en fast avgift inte heller betalas i samband med hyran men det ändå finns vattenkostnader, t.ex. en vattenavgift till kommunen, beaktas vattenkostnaderna enligt de normer som fastställts av statsrådet (SRf 1019/ mom. 2 punkten). Vattenkostnaderna beaktas enligt vattennormen också när den sökande betalar vattenkostnaderna i form av en förskottsavgift som årligen utjämnas enligt den förbrukning som vattenmätaren visar. 6

12 Om en hyresgäst inte betalar vattenavgift till hyresvärden, utan separat till bostadsbolaget, beaktas vattenavgiften som boendeutgift. Avdrag av elavgift Elavgift som betalas i samband med hyran beaktas inte som boendeutgift. Elavgiften ska dras av från hyran. I första hand avdras den faktiska elavgiften, men om elektriciteten ingår i hyran och det faktiska beloppet av den andel av hyran som gäller elektriciteten inte kan klarläggas, avdras från hyran ett belopp motsvarande penningvärdet av elbruksrätten. Läs mer om penningvärden för naturaförmåner. I regel avdras den andel av hyran som gäller elektriciteten enligt antalet kvadratmeter i bostaden. Elandelen avdras enligt antalet rum endast om den sökande inte ger någon utredning om antalet kvadratmeter. Huruvida avdraget ska göras enligt begränsad eller obegränsad elförbrukning utreds separat i varje enskilt fall. Begränsad förbrukning innefattar elförbrukningen för belysning och små elapparater, obegränsad förbrukning dessutom bl.a. elförbrukningen för elspis men inte eluppvärmning. I fråga om huvudhyresgäster görs avdraget från hyran i regel enligt obegränsad elförbrukning. Om det ändå är fråga om en servicebostad för äldre, där det bara finns små elapparater i rummet, görs avdraget enligt begränsad elförbrukning. Den sökandes faktiska elförbrukning bör alltid utredas i alla situationer. Om man t.ex. på basis av en utredning vet att den sökande inte klarar av att använda elspis även om det finns en sådan i rummet, kan avdraget göras enligt begränsad elförbrukning. Gemensamma utrymmen beaktas i regel inte när den andel som gäller elektriciteten dras av. Ett undantag utgörs av enheter där några personer bor tillsammans i en hemliknande enhet. Då hör de gemensamma utrymmena också till den sökandes bostad och kvadratmetrarna för dessa utrymmen ska beaktas när elandelen dras av. För underhyresgäster med rätt att använda kök avdras ett belopp som motsvarar penningvärdet av begränsad elförbrukning. I övriga fall avdras inte någon avgift för elektriciteten från en underhyresgästs hyra. Läs mer om boendeutgifter som inte beaktas Huvud- och underhyresgäst En hyresgäst betraktas som huvudhyresgäst, när bostadens ägare hyr ut hela sitt egnahemshus eller hela sin aktielägenhet eller flera än en separat lägenhet i sitt egnahemshus. En hyresgäst betraktas som underhyresgäst, när ägaren eller huvudhyresgästen hyr ut en del av ett egnahemshus eller en aktielägenhet där han eller hon själv bor, eller byggnaden omfattar bara två lägenheter och husets ägare eller en huvudhyresgäst som hyrt hela byggnaden bor i den ena lägenheten och underhyresgästen i den andra. Om en del av en bostad hyrts ut till en underhyresgäst betraktas som ägarens eller huvudhyresgästens boendeutgifter endast de utgifter som motsvarar den andel av bostaden han eller hon förfogar över. Denna andel beräknas enligt antalet rum eller antalet kvadratmeter. Hyran som underhyresgästen betalar beaktas som inkomst. Läs mer om hyresinkomst och avdrag som ska göras från hyresinkomst. 7

13 Från huvudhyresgästers och underhyresgästers hyra avdras den andel av hyran som gäller elektriciteten. Läs mer om avdrag av elavgift Öppenvårdsenheter och institutioner När det inom ett försäkringsdistrikt grundas en ny verksamhetsenhet, (servicehus, vård-, service- eller grupphem, internat eller någon annan enhet) ska byrån alltid ta reda på om enheten tillhandahåller öppen vård eller institutionsvård. När det gäller en privat enhet som ger institutionsvård ska det alltid utredas om institutionsvården är offentlig. Läs mer om öppen vård och institutionsvård. Om institutionsvården är offentlig beaktas inte avgiften för institutionsvård som boendeutgift. Nödvändiga uppgifter om boendeutgifter som ska beaktas för olika verksamhetsenheter och om förändringar i dessa, kan också registreras i uppgifterna om inrättningar. Uppskattning av boendeutgifterna I fråga om verksamhetsenheter inom öppenvården beaktas boendeutgifterna enligt hyresavtalet eller hyreskvittot. Om hyresavtal eller kvitto saknas, beaktas som boendekostnader den specificerade andel av vårdavgiften som gäller boendet. Om en dygnsavgift tas ut för boendet, ändrar du den till en årlig boendeutgift genom att multiplicera dygnsavgiften med 365. Kom ihåg att utreda eventuellt avdrag av elavgift. Om den vård som ges på en privat inrättning inte är offentlig institutionsvård, beaktas boendeutgifterna ifall deras andel av vårdavgiften är specificerad eller om det har ingåtts ett separat hyresavtal om dem. När pensionstagaren får familjevård och avgift för institutionsvård tas ut av honom eller henne enligt 15 och 19 i förordningen om klientavgifter, beaktas avgiften inte som boendeutgift, eftersom andelen för boendet inte kan specificeras. Utred hos kommunen på vilken grund pensionstagarens avgift har fastställts Personer som bor i gemensam inkvartering Vid uppskattningen av boendeutgifterna för en person som bor i gemensam inkvartering är utgångspunkten hans eller hennes faktiska boendeutgifter. Boendeutgifterna kan dock beaktas enligt de genomsnittliga boendeutgifter som fastställs genom förordning av statsrådet. Då förutsätts att personen i fråga bor på ett ställe som har karaktären av gemensam inkvartering och att det inte är möjligt att fastställa personens faktiska boendeutgifter på grund av att han eller hon ofta byter inkvarteringsställe. Normen för gemensam inkvartering är euro om året Bostadsrättsbostad och delägarbostad Besittningen av en bostadsrättsbostad grundar sig på besittningsrätt enligt lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990). När bostadsbidrag söks påvisas besittningsrätten med bostadsrättsavtalet. 8

14 Besittningen av en delägarbostad grundar sig till en början på ett hyresavtal. När bostadsbidrag söks påvisas besittningsrätten med hyresavtalet. Boendeutgifter som ska beaktas När bostadsbidrag fastställs jämställs bostadsrättsbostäder och delägarbostäder med hyresbostäder. Som boendeutgifter för bostadsrättsbostäder beaktas bruksvederlag och vattenavgift under beteckningen hyra. räntor på lån som tagits för betalning av bostadsrättsavgiften. Som boendeutgifter för delägarbostäder beaktas hyra enligt hyresavtalet (underhållshyra och kapitalhyra) räntor på lån som tagits för betalning av delägaravgiften. Vatten- och uppvärmningskostnader som betalas separat beaktas enligt vatten- och uppvärmningsnormerna. Läs mer om normerna. Om den sökande har räntor på lån som tagits för renovering av en bostadsrättsbostad eller delägarbostad beaktas de inte som boendeutgifter. De beaktas som avdrag på årsinkomsten. Läs mer om avdrag Ägarbostad Som ägarbostäder betraktas egnahemshus och aktielägenheter. Ett egnahemshus är en fastighet som ägs av den sökande och/eller den sökandes make. En aktielägenhet är en lägenhet i en byggnad som ägs av ett bostadsaktiebolag och där de aktier som berättigar till besittning av lägenheten ägs av den sökande och/eller den sökandes make. De former av ägarbostäder där finansieringen grundar sig på ett lån som husbolaget tagit och som täcker största delen av den totala köpesumman för bostaden betraktas som ägarbostäder, eftersom äganderätten övergår till köparen genast när affären görs. Om den sökande och/eller den sökandes make tillsammans äger 50 % eller mera av bostaden betraktas den som ägarbostad. En bostad som ägs av ett företag eller ett fastighetsaktiebolag och där företagaren själv bor kan betraktas som ägarbostad trots ett eventuellt hyresavtal, om företagaren har bestämmanderätt i företaget (50 procents innehav eller motsvarande bestämmanderätt). Om ett företag hyr ut en bostad till en delägare i företaget, avdras från hyran den del som motsvarar hans eller hennes ägarandel. Beroende på formen för ägandet beaktas som boendeutgifter bolagsvederlaget, uppvärmnings-, vatten- och underhållsnormen, räntorna på lån som tagits för anskaffning av bostad och tomthyra. Läs mer om räntor på lån och om tomthyra. Om en efterlevande make på basis av efterlevande makes besittningsrätt bor i en bostad som ägs av dödsboet eller om en delägare i ett dödsbo bor i en bostad som ägs av dödsboet och betalar utgifterna för bostaden men inte hyra till dödsboet, betraktas bostaden under vissa förutsättningar som ägarbostad. Läs mer om samägande. 9

15 Aktiebostad Som boendeutgifter beaktas bolagsvederlag avgifter för varm-, kall- och avloppsvatten som ingår i bolagsvederlaget eller som betalas i samband med det samt uppvärmningskostnader räntor på lån för anskaffning eller reparation av en bostad tomthyra som betalas separat. Läs mer om räntor på lån och om tomthyra. Om uppvärmnings- eller vattenkostnader inte ingår i bolagsvederlaget, beaktas normbeloppen för uppvärmnings- och vattenkostnader som boendeutgifter utöver bolagsvederlaget. Vattenkostnaderna beaktas enligt vattennormen också när den sökande betalar vattenkostnaderna i form av en förskottsavgift som årligen utjämnas enligt den förbrukning som vattenmätaren visar. Som vederlag beaktas både skötselvederlag, finansierings-/kapitalvederlag och extra vederlag. I vederlaget kan ingå ett specificerat eller ospecificerat finansierings-/kapitalvederlag för amorteringar och räntor på bostadsaktiebolagets lån. I fråga om sådana former av boende i ägarbostad (aktielägenhet) som riktar sig till äldre personer och där det erbjuds serviceverksamhet och trygghetsberedskap, kan det i vissa fall tas ut två skötselvederlag. Då innefattar det ena skötselvederlaget i allmänhet avgifter som har karaktären av serviceavgifter, vilka inte beaktas som boendeutgifter. Ta reda på beloppet av det skötselvederlag som ska beaktas som boendeutgifter. Elavgift som betalas i samband med vederlaget beaktas inte som boendeutgift. Läs mer om boendeutgifter som inte beaktas. Ett extra vederlag beaktas som boendeutgift på årsnivå för den tid för vilken det betalas. Exempel En persons vederlag är 320 euro i månaden, dvs euro per år (12 x 320 = 3 840). Dessutom betalar han 120 euro i extra vederlag för mars, april och september (12 x 120 = 1 440). Boendeutgifterna beaktas enligt följande: 1.3 boendeutgifter euro ( = 5 280), 1.5 boendeutgifter euro, 1.9 boendeutgifter euro ( = 5 280), 1.10 boendeutgifter euro. Som boendeutgifter i fråga om bostäder av ägarbostadstyp (t.ex. Entre- och Alfa-bostäder) beaktas skötselvederlag, finansieringsvederlag, vattenavgifter och separata uppvärmningsavgifter på samma sätt som för andra ägarbostäder. Också eventuella räntor på ett eget bostadslån beaktas som boendeutgifter. Boendeskyddsförsäkring beaktas inte som boendeutgift. Om den sökande bor på hyra i en aktielägenhet och betalar enbart bolagsvederlaget, beaktas vederlaget som boendeutgift under beteckningen hyra Egnahemshus När det gäller en sökande som bor i ett egnahemshus som den sökande eller maken äger, beaktas som boendeutgifter kostnaderna för uppvärmning, vatten och underhåll samt räntorna på lån som tagits för anskaffning av bostaden och tomthyra. 10

16 Läs mer om räntor på lån och om tomthyra. Statsrådet fastställer årligen kostnaderna för uppvärmning, vatten och underhåll Uppvärmningsnorm Normbeloppet för uppvärmningskostnader påverkas av bostadens geografiska läge, byggnadseller ombyggnadstidpunkten och bostadens yta. Se beloppen enligt uppvärmningsnormen (lämmitysnormin määrä) och SRf 1019/ mom. 1 punkten. Byggnads- eller ombyggnadsår Om byggnaden har uppförts eller byggts om före 1974, höjs underhållsnormen med 30 procent. Året då byggnaden uppfördes är i regel det år då slutgranskning utfördes. När det gäller äldre byggnader anses byggnaden ha uppförts det år då den togs i bruk för boende. Ombyggnad Om statslån beviljats för ombyggnad eller tillbyggnad av bostaden t.ex. med stöd av lagen om räntestöd för ägarbostadslån eller lagen om finansiering av landsbygdsnäringar, är det fråga om ombyggnad av bostad. Om statslån inte har sökts för ombyggnaden, bör man överväga om de utförda ombyggnadsåtgärderna uppfyller kraven i aravalagen. Som ombyggnadsåtgärder betraktas bland annat: förbättring av värmeisoleringen förbättring av värmesystemet byggande eller förbättring av vatten- och avloppssystem elektrifiering av byggnaden eller förbättring av elsystemet förbättring av utrustningsstandarden och dispositionen av byggnaden tillbyggnad av byggnaden. Efter ombyggnaden ska bostadens kvalitets- och utrustningsstandard förbättras, den sannolika användningstiden förlängas och bostaden uppfylla kraven på en skälig boendenivå. Vid behov begärs utlåtande av byggnadstillsynsmyndigheten om ombyggnadsåtgärdernas karaktär. Läs mer om ombyggnad. Bostadens storlek Vid beräkningen av normbeloppet för uppvärmningskostnader beaktas för en ensamboende person högst 70 m 2 och för en make som bor i bostaden därutöver 15 m 2. Till bostadens yta räknas alla utrymmen som kan värmas upp och som används för boende. I bostadsytan inräknas inte balkong, farstu, kall tambur, källare, pannrum, garage och kalla lagerutrymmen. Bostadsytan beräknas i fulla kvadratmeter. Avrunda decimaltal uppåt till följande heltal, t.ex. 50,1 m 2 avrundas till 51 m 2. 11

17 Bostadens yta fördelas i proportion till antalet personer eller rum eller ytan, om det i bostaden även bor andra personer än den sökande och dennes make och bostadsytan bör fördelas på de boende för att utgifterna för boendet ska kunna fastställas Vattennorm Vattennormen för egnahemshus beaktas till den del det gäller den sökande och dennes make, maka eller sambo som bor i samma bostad. Se normbeloppet för vatten (Hoitomenonormit Vesinormi) och SRf 1019/ mom. 2 punkten) Underhållsnorm Normbeloppet för underhållskostnader är specifikt för varje bostad och beaktas endast om bostaden ägs av den sökande eller den sökandes make. Normbeloppet fördelas endast om det finns flera ägare än en. Om byggnaden har uppförts eller byggts om före 1974, höjs underhållsnormen med 30 %. Se beloppen enligt normen för underhållskostnader (Hoitomenonormit Kunnossapitonormi) och (SRf 1019/ mom. 3 punkten) Räntor på bostadslån Som boendeutgifter beaktas räntor på bostadslån som tagits för anskaffning eller reparation av en ägarbostad. Dessutom förutsätts att räntorna på bostadslån hänför sig till den bostad där den sökande bor stadigvarande. Om en bostadsflexkredit har beviljats enbart för köp eller renovering av en bostad, kan räntorna på krediten beaktas som boendeutgifter. Räntorna på omvänt bolån kan inte beaktas som boendeutgifter. Läs mer om bostadsflexkredit och omvänt bolån. Räntorna på bostadslån beaktas i sin helhet som ägarens boendeutgifter. Räntorna på bostadslån fördelas mellan dem som bor i bostaden endast ifall flera ägare bor i bostaden. Som renovering av bostad betraktas inte små ytrenoveringar, t.ex. målning, tapetsering eller någon annan motsvarande liten renovering av ett rum. Skuldsanering/Utsökning Räntorna på bostadsskulder för en person som omfattas av skuldsanering beaktas enligt betalningsprogrammet. Fördelningen mellan bostadsskulder och andra skulder och räntorna på dem ska alltid klarläggas. Bostadsskulder som är föremål för utsökning beaktas till den del de kan drivas in. 12

18 Tomthyra Tomthyran för ett egnahemshus beaktas som boendeutgifter. Som boendeutgifter beaktas också sådan tomthyra för ett bostadsaktiebolag på arrendemark som tas ut av delägarna i samband med vederlaget Fördelning av boendeutgifterna Om boendeutgifterna måste delas för att det i bostaden förutom den sökande och dennes make bor personer som får eget bostadsbidrag för pensionstagare för utgifter i samma bostad, får man den sökandes och makens boendeutgifter genom att fördela boendeutgifterna för hela bostaden i proportion till antalet personer eller rum. Läs mer om fördelning av underhållsnormen fördelning av räntorna på bostadslån. fördelning av boendeutgifterna i fall av huvud- och underhyresgäst Samägande Om ägarna till en aktielägenhet eller ett egnahemshus ansvarar för boendeutgifterna i enlighet med ägarförhållandet, fördelas boendeutgifterna på grundval av ägarförhållandet. När en hyresgäst äger 50 procent eller mera av bostaden, beaktas endast boendeutgifterna för ägarbostad. Om den boendes andel är mindre än 50 procent betraktas bostaden som hyresbostad. Boendeutgifterna beaktas enligt hyresavtalet eller, om det inte finns något hyresavtal och pensionstagaren betalar utgifterna för bostaden (vederlag, separata uppvärmnings- och vattenkostnader eller utgifter för egnahemshus), enligt de normala principerna men under beteckningen hyra. För den som bor i egnahemshus beaktas dock inte underhållsnormen. Dödsbo Om en delägare i ett dödsbo bor i en bostad som ägs av dödsboet och betalar utgifterna för bostaden, betraktas bostaden som ägarbostad ifall den boende äger 50 procent eller mera av bostaden. Som boendeutgifter beaktas boendeutgifterna för ägarbostad. Om ett dödsbo hyr ut en bostad till en av delägarna i dödsboet (delägarens andel under 50 procent), avdras från hyran den del som motsvarar hans eller hennes ägarandel. Exempel Ett dödsbo består av tre syskon. Dödsboet hyr ut en aktielägenhet till ett av syskonen för en månadshyra på 480 euro. Som hyresgästens boendeutgifter beaktas 320 /mån. Om dödsboet hade bestått av två syskon, skulle bolagsvederlaget för aktielägenheten och eventuella separata uppvärmnings- och vattenkostnader ha beaktats som hyresgästens boendeutgifter. 13

19 Om en efterlevande make bor i en bostad som ägs av dödsboet enbart på basis av sin besittningsrätt (ingen ägarandel) och betalar utgifterna för bostaden (vederlag, separata uppvärmnings- och vattenkostnader eller utgifter för egnahemshus), beaktas utgifterna enligt de normala principerna men under beteckningen hyra. För den som bor i egnahemshus beaktas dock inte underhållsnormen Boendeutgifterna för dem som bor hos anhöriga Om den sökande bor hos en anhörig och betalar hyra enligt hyresavtal är det fråga om ett normalt hyresförhållande och hyran beaktas således som boendeutgift. Om den sökande betalar en regelbunden avgift för boendet utan hyresavtal, beaktas hyran som boendeutgift enligt samma principer som hyran i ett normalt hyresförhållande. Om den sökande bor med en anhörig i gemensamt hushåll och deltar i boendeutgifterna för det gemensamma hushållet men inte betalar hyra enligt hyresavtalet eller någon regelbunden avgift, kan boendeutgifterna till skillnad från det som nämnts tidigare uppskattas enligt de principer som redogjorts för i fråga om hyresbostad, aktielägenhet och egnahemshus. Då ska den sökande delta i boendeutgifterna med minst 60 euro i månaden år 2015 och påvisa detta med verifikat. Hyresbostad Som boendeutgifter för en sökande som bor hos en anhörig i hyresbostad beaktas hyran för hela bostaden dividerad med antalet personer, om den sökande påvisar att han eller hon deltar i betalningen av boendeutgifterna. Aktielägenhet Som boendeutgifter för en sökande som bor hos en anhörig i aktielägenhet beaktas endast bolagsvederlaget dividerat med antalet personer eller rum, om den sökande påvisar att han eller hon deltar i betalningen av vederlaget. Som bolagsvederlag betraktas skötsel-, finansierings-/kapitalvederlag och extra vederlag. Räntor på bostadslån beaktas inte, eftersom ägaren ansvarar för dem. Boendeutgifterna beaktas under beteckningen hyra. Egnahemshus Om den sökande bor hos en anhörig i egnahemshus uppskattas boendeutgifterna med hjälp av skötselutgiftsnormerna för egnahemshus. Som boendeutgifter beaktas endast normbeloppen för uppvärmnings- och vattenkostnader dividerade med antalet personer eller rum, om den sökande påvisar att han eller hon deltar i boendeutgifterna. Som boendeutgifter beaktas dock inte underhållskostnader, räntor på ägarens bostadslån eller tomthyra, eftersom ägaren ansvarar för dem. Boendeutgifterna beaktas under beteckningen hyra. Om bidragstagaren blir intagen för institutionsvård och slutar delta i kostnaderna för ett gemensamt hushåll, anses boendeutgifterna ha upphört. 14

20 Boenderätt En sökande som har skänkt bort sin bostad och själv behållit besittningsrätten, kan beviljas bostadsbidrag under förutsättning att han eller hon betalar boendeutgifterna för bostaden. Om den bibehållna besittningsrätten gäller en aktielägenhet, beaktas som boendeutgifter endast vederlaget och vattenavgiften samt eventuella uppvärmningskostnader som betalas separat. Som boendeutgifter för ett egnahemshus beaktas normbeloppen för uppvärmnings- och vattenkostnader. I dessa fall beaktas boendeutgifterna under beteckningen hyra. Om den sökande i samband med en fastighetsaffär som en del av priset har förbehållit sig rätten att bo kvar, har han eller hon inte rätt till bostadsbidrag. Bostadsbidrag kan beviljas om den sökande flyttar till en annan lägenhet och därigenom de facto avstår från boenderätten. Bostadsbidrag kan betalas även i sådana fall där den sökande har förbehållit sig boenderätt också till en bostad som är belägen utanför fastigheten, men efter att ha flyttat dit ändå de facto själv betalar boendeutgifterna för den nya bostaden Familjeförhållanden Med familjeförhållanden avses om den sökande lever i äktenskap, samboförhållande eller registrerat partnerskap eller inte. PBL, 571/ När bostadsbidrag fastställs indelas de sökande enligt familjeförhållandena i följande familjeklasser: Familjeklass Y Sökande som inte lever i äktenskap, samboförhållande eller registrerat partnerskap samt sådana makar som inte har gemensamt hushåll. Familjeklass P Sökande vars make eller maka/sambo/registrerade partner inte har rätt till bostadsbidrag. Familjeklass PP Sökande vars make eller maka/sambo/registrerade partner har rätt till bostadsbidrag Separat hushåll För en person som lever i äktenskap eller registrerat partnerskap och inte har gemensamt hushåll med sin make beräknas bostadsbidraget enligt familjeklass Y (PBL 571/ ). Makar eller parter i registrerat partnerskap anses ha separata hushåll, då makarna bor skilt för sig på grund av att den ena maken vårdas på en institution eller vid en verksamhetsenhet för öppen vård. Vården måste då vara fortgående. Vården betraktas som fortgående om den varar minst tre månader i sträck. Om båda makarna får fortgående vård, anses de bo i skilda hushåll även i det fall att de vårdas vid samma verksamhetsenhet. Om båda makarna bor i servicehus, avgörs frågan om skilt hushåll beroende på boendeformen från fall till fall. makarna varaktigt har flyttat i sär och inte har gemensamt hushåll. Särboendet bedöms från fall till fall. 15

21 Då du överväger hur bestämmelsen om separata hushåll ska tillämpas i en situation där en pensionstagare som lever i äktenskap eller registrerat partnerskap har flyttat från den gemensamma bostaden till en egen bostad, ska du fästa uppmärksamhet bl.a. vid i vems namn hyresavtalet har gjorts upp och vem som betalar boendeutgifterna (hyran etc.) och andra kostnader Gemensamt hushåll Mottagare av bostadsbidrag som ingått äktenskap eller registrerat partnerskap betraktas som boende i gemensamt hushåll bl.a. när båda makarna håller kvar sina egna bostäder den ena maken bor utomlands den ena maken flyttar till annan ort på grund av studier eller arbete och det inte är fråga om söndring. Maken kan bo på annan ort i flera års tid. makarna fortsätter att bo tillsammans under betänketiden vid skilsmässa eller makarna fortsätter att bo tillsammans efter att de redan skilts. Om det med tiden visar sig att pensionstagaren varaktigt bor separat från sin make och inte har gemensamt hushåll med maken, kan bidragstagarens familjeklass på ansökan ändras till familjeklass Y. Tiden för särboendet övervägs från fall till fall Samboförhållande Med samboförhållande avses att en man och en kvinna utan att ingå äktenskap fortgående lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. Huruvida ett parförhållande ska anses vara ett samboförhållande prövas från fall till fall. I regel kan ett förhållande anses vara ett samboförhållande när två personer av olika kön bor i samma bostad och inte är nära släkt med varandra. Personerna kan alltid anses vara sambor då de bor i samma bostad och dessutom har gemensamma barn eller är förlovade eller när det annars är fråga om ett förhållande som kan betraktas som ett fast förhållande. (PBL 571/ ) Ett samboförhållande börjar när två personer av olika kön flyttar ihop och anses vara samboende. Ett samboförhållande upphör när samborna flyttar isär. Detta beror på samboförhållandets karaktär, där förhållandet uppkommer genom att man bor tillsammans. Ett samboförhållande anses ändå fortgå trots att samborna flyttat isär, om den sökande själv meddelar att samboförhållandet fortgår Inkomster och avdrag På bostadsbidraget för pensionstagare inverkar den sökandes och den sökandes makes, makas, sambos eller registrerade partners inkomster. Inkomsterna beaktas som årsinkomst, med undantag för prioriterade inkomster. Även inkomst av förmögenhet uppskattas. Läs mer om förmögenhet och skulder. 16

22 Årsinkomst Inkomsterna beaktas till sitt bruttobelopp. Med årsinkomst avses inkomst som bidragstagaren, maken, makan, sambon eller den registrerade partnern fortgående eller årligen återkommande kan förutsättas ha. Fortlöpande inkomst Inkomst betraktas i regel som fortlöpande om den betalas i minst sex månader. Huruvida inkomsterna är fortlöpande bedöms utifrån helheten av olika inkomstslag. (PBL 571/ ) Exempel En änka har fått begynnelsepension och bostadsbidrag för pensionstagare och har samtidigt förvärvsarbetat. Hon beviljas fortsättningspensionens kompletteringsbelopp från och fortsätter att arbeta. Änkan insjuknar och beviljas sjukdagpenning för tiden Hon säger upp sig från sitt arbete Arbetskraftsbyrån fastställer en karenstid som löper ut , varefter hon börjar få arbetslöshetsdagpenning. Bostadsbidraget justeras på grund av beviljandet av fortsättningspensionens kompletteringsbelopp, om det har skett en betydande förändring i årsinkomsterna. Efter insjuknandet får änkan sjukdagpenning kortare tid än sex månader, och i detta skede justeras bostadsbidraget därför inte När änkan meddelar att hon börjat få arbetslöshetsdagpenning justeras bostadsbidraget från Arbetslöshetsdagpenningen inkomstinkluderas såsom fortlöpande inkomst fr.o.m , eftersom änkan inte återvänder till arbetet på grund av att hon sagt upp sig. Exempel Bidragstagarens make/maka har arbetat regelbundet fram till Därefter övergår maken/makan till att ha regelbundna kortjobb och han/hon får även jämkad arbetslöshetsdagpenning. På grund av makens/makans förändrade inkomster justeras bostadsbidraget från Arbetslöshetsförmånen och löneinkomsten beaktas som fortlöpande inkomst i de proportioner som maken/makan får dem. Justeringen görs under förutsättning att inkomsterna ändras väsentligt. Exempel Bidragstagarens pension har lämnats vilande för 5 månader eftersom löneinkomsterna överstiger gränsen för när en pension lämnas vilande. Bidraget justeras inte eftersom löneinkomst inte finns för minst 6 månader. Som bidragstagarens fortlöpande inkomst beaktas fortfarande pensionen. Exempel Den sökande har råkat ut för ett olycksfall och har fått dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring från och med , som omvandlas till olycksfallspension Den sökande beviljas folkpension från Från samma tidpunkt får den sökande också rätt till bostadsbidrag för pensionstagare. Olycksfallsförsäkringen 17

23 beaktas från och med som inkomst enligt principen om fortlöpande inkomst i samband med folkpensionen och bostadsbidraget för pensionstagare. Om inkomsten inte beaktas som fortlöpande inkomst kan den beaktas som årligen återkommande inkomst. Årligen återkommande inkomst En inkomst kan beaktas som årligen återkommande inkomst även om den inte fortgår minst 6 månader om inkomsten återkommer årligen (förutsätter betydande förändring). Då beaktas inkomsten det andra året, varvid den blir en årligen återkommande inkomst. En årligen återkommande inkomst beaktas på årsnivå, vilket betyder att den måste inverka på bidraget i ett år innan den kan strykas ur inkomstspecifikationen. Vid beräkningen av årligen återkommande inkomst beaktas inte fortlöpande inkomst som upphört tidigare. Exempel Bidragstagarens löneinkomst för tre månader upprepas årligen under sommaren ( ). Bidragstagaren arbetar första gången år 2011 och på nytt följande sommar 2012, varvid inkomsten blir en årligen återkommande inkomst. Lönen är euro per månad. Lönen beaktas som årsinkomst, dvs euro per år (3 x /mån.). Bostadsbidraget justeras från och med Bidragstagaren meddelar i september 2013 att han inte arbetat under sommaren Bostadsbidraget justeras från så att löneinkomsten stryks ur inkomstspecifikationen. Om bidragstagaren meddelar om förändringen till exempel först i mars 2014 görs justeringen inom ramen för den retroaktiva ansökningstiden från Exempel Bidragstagarens make/maka har haft en fortgående anställning fram till Löneinkomsten har för bostadsbidraget beaktats som fortlöpande inkomst. Därefter arbetar han eller hon , i övrigt får han eller hon arbetsmarknadsstöd. Löneinkomsten beaktas inte ännu som årligen återkommande inkomst från Löneinkomsten är inte ännu återkommande inkomst eftersom fortlöpande inkomst som upphört inte kan beaktas vid beräkningen. Som makens/ makans inkomst beaktas arbetsmarknadsstödet och löneinkomsten följs upp. Inkomst som utgetts som engångsbetalning beaktas inte. Inkomst som personen inte får kan inte beaktas som inkomst. Exempel Om en person inte ansöker om t.ex. familjepension enligt arbetspensionslagarna, kan familjepensionen inte beaktas som inkomst fastän pensionstagaren har rätt till den. Från årsinkomsten avdras räntorna på vissa skulder. Läs mer om räntor på skulder. Från inkomsten avdras i regel inte utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande. Uppskattning Årsinkomsten uppskattas så att den överensstämmer med de inkomster som den sökande kommer att ha framöver, och inkomsterna ska utredas hos den sökande och kontrolleras i FPA:s 18

Ansökan om bostadsbidrag för pensionstagare

Ansökan om bostadsbidrag för pensionstagare Ansökan om bostadsbidrag för pensionstagare Allmänna anvisningar om hur e-tjänsten fungerar Att fylla i en ansökan I e-tjänsten går man vidare genom att klicka på knappen Fortsätt. Genom att klicka på

Läs mer

Anvisningar fö r bera kning av allma nt böstadsbidrag

Anvisningar fö r bera kning av allma nt böstadsbidrag Anvisningar fö r bera kning av allma nt böstadsbidrag Index Allmänna anvisningar Beräkning av allmänt bostadsbidrag Hushållet och inkomsterna Uppgifter om bostaden Boendeutgifter och skulder som hänför

Läs mer

Anvisningar fö r bera kning av allma nt böstadsbidrag

Anvisningar fö r bera kning av allma nt böstadsbidrag Anvisningar fö r bera kning av allma nt böstadsbidrag Innehållsförteckning Beräkning av allmänt bostadsbidrag Hushållet och inkomsterna Genomsnittlig inkomst Fortlöpande inkomst o Lön inklusive tillägg

Läs mer

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 16 och 51 i lagen om allmänt bostadsbidrag och om temporär ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS

Läs mer

Bostadsbidrag för pensionstagare

Bostadsbidrag för pensionstagare Bostadsbidrag för pensionstagare 17.11.2017 Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Rätt och villkor... 1 1.3.1 Pensioner som ger rätt till bostadsbidrag... 2 1.3.2

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 233/2009 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 233/2009 rd RIKSDAGENS SVAR 233/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av folkpensionslagen och av vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin

Läs mer

Anvisningar fö r bera kning av belöppet av grundla ggande utkömststö d

Anvisningar fö r bera kning av belöppet av grundla ggande utkömststö d Anvisningar fö r bera kning av belöppet av grundla ggande utkömststö d Innehållsförteckning Beräkning av grundläggande utkomststöd Inkomster Boendeutgifter Utgifter Uppskattning av det grundläggande utkomststödets

Läs mer

Lag. om ändring av folkpensionslagen

Lag. om ändring av folkpensionslagen Lag om ändring av folkpensionslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i folkpensionslagen (568/2007) 105, och ändras 6, 10 och 11, 12 1 mom., 15 4 mom., 22 3 och 4 mom., 23, 33 2 mom., 35 1 mom.

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om garantipension

Beslut. Lag. om ändring av lagen om garantipension RIKSDAGENS SVAR 42/2011 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om garantipension, 56 i folkpensionslagen, lagen om bostadsbidrag för pensionstagare och lagen om handikappförmåner

Läs mer

Lag. om försök med basinkomst. Lagens syfte

Lag. om försök med basinkomst. Lagens syfte I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om försök med basinkomst 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att genomföra ett försök med basinkomst 2017 och 2018. Syftet med försöket med basinkomst

Läs mer

Beräkning av barnavårdsstöd

Beräkning av barnavårdsstöd Beräkning av barnavårdsstöd Med beräkningsprogrammet kan du räkna ut en uppskattning av storleken på hemvårdsstödet och privatvårdsstödet. Om du bor på Åland ska du kontrollera barnavårdsstödets belopp

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN Efternamn och förnamn Ansökan har anlänt: Personbeteckning Gatuadress Postnummer och -anstalt Hemkommun Telefon (hem, arbete, mobil) Utbildning eller

Läs mer

Allmänt bostadsbidrag KORT OCH LÄTTLÄST

Allmänt bostadsbidrag KORT OCH LÄTTLÄST Allmänt bostadsbidrag KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll Stöd för boende 2 Vem kan få allmänt bostadsbidrag? 2 Boendekostnader 3 Hur stort är bostadsbidraget? 3 Bassjälvrisken 5 Så här räknas bidraget 6 Ansökan

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 84 3 mom., sådant det lyder i lag 888/2014, ändras 2 1 mom. 9 punkten,

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag

Lag. om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag Lag om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) 4, 8 10, 15, 20, 27 29 och 41 samt 51 4 mom., av dem 51 4 mom. sådant

Läs mer

Beräkning av bostadsbidrag - Boendeutgifter (för hyresbostad)

Beräkning av bostadsbidrag - Boendeutgifter (för hyresbostad) Beräkning av bostadsbidrag - (för hyresbostad) 188,15 e/mån Boendeform Egnahemshus Egnahemshus Bostadsyta 46.0 m 2 46.0 m 2 Belopp per bostad (egnahemshus) 66,27 e/mån 51,24 (25,62) e/mån 56,58 e/mån Räntor

Läs mer

Allmänt bostadsbidrag

Allmänt bostadsbidrag Allmänt bostadsbidrag 03.06.2016 Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Rätt och villkor... 2 1.3.1 Rätt till allmänt bostadsbidrag... 2 1.3.2 Villkor för beviljande...

Läs mer

Ifyllningsanvisningar för ansökan om bostadsbidrag i e-tjänsten

Ifyllningsanvisningar för ansökan om bostadsbidrag i e-tjänsten Ifyllningsanvisningar för ansökan om bostadsbidrag i e-tjänsten Allmänna anvisningar om hur tjänsten fungerar Att fylla i en ansökan I e-tjänsten går du vidare genom att klicka på knappen Fortsätt. Genom

Läs mer

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall Statsbudgeten 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 161/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 161/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa. RIKSDAGENS SVAR 161/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag

Läs mer

AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5)

AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5) AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5) Fråga 1 a) Skyldighet att betala förmedlingsarvode uppkommer då ett hyresavtal ingås eller uppdragsgivaren vägrar ingå ett hyresavtal som är förenligt

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 19 21, 60, 61, 64 och 66 samt 74 3 mom., av dem 19 sådan den lyder

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016):

Läs mer

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av lantbruksföretagares

Läs mer

Två reserveringsavgifter får inte samtidigt tas emot för samma förmedlingsobjekt.

Två reserveringsavgifter får inte samtidigt tas emot för samma förmedlingsobjekt. AHM-EXAMEN 21.11.2009 BEDÖMNINGSGRUNDER 1 FRÅGA 1 1. Reserveringsavgift Förmedlingsrörelsen får ta emot en reserveringsavgift om uppdragsavtalet innehåller en överenskommelse om saken. Efter att ha tagit

Läs mer

Centralhandelskammarens Bedömningsgrunder för AHM-provet mäklarnämnd

Centralhandelskammarens Bedömningsgrunder för AHM-provet mäklarnämnd Uppgift 1 Tillämplig lag: Lagen om förmedling av fastigheter och hyreslägenheter a) Ett uppdragsavtal ska sättas upp skriftligen eller elektroniskt så att uppgifterna inte kan ändras ensidigt och så att

Läs mer

Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare

Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare OFLA-VILLKOR fritid 1 (5) Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare Allmänna bestämmelser 1 Försäkringstagare är en i

Läs mer

LPA-trygghet för anhöriga

LPA-trygghet för anhöriga LPA-trygghet för anhöriga Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd i

Läs mer

Partiell förtida ålderspension. Hur påverkar den övriga förmåner?

Partiell förtida ålderspension. Hur påverkar den övriga förmåner? Partiell förtida ålderspension Hur påverkar den övriga förmåner? 1 Inledning 3 2 Partiell förtida ålderspension i huvuddrag 3 3 Partiell förtida ålderspension och invalidpension 6 4 Partiell förtida ålderspension

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Betryggande välfärd LPA Dessa försäkringsvillkor gäller olycksfallsförsäkring för fritiden enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för

Läs mer

Lag. om ändring av pensionslagen för den offentliga sektorn

Lag. om ändring av pensionslagen för den offentliga sektorn Lag om ändring av pensionslagen för den offentliga sektorn I enlighet med riksdagens beslut upphävs i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) 92 3 mom. och 171 2 mom., ändras 3 1 mom. 8 punkten,

Läs mer

Beskattning av hyresinkomster

Beskattning av hyresinkomster Beskattning av hyresinkomster Bekanta dig med beskattningen av hyresinkomster från bostäder Planerar du att hyra ut din bostad? Hyr du redan ut din bostad? Tänker du upphöra med att hyra ut din bostad?

Läs mer

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12. RÄTTSHJÄLP OCH FÖRSVARARE B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.2009/1008) I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

AVGIFTER FÖR LÅNGTIDSVÅRD PÅ ANSTALT. Esbo stad 2016

AVGIFTER FÖR LÅNGTIDSVÅRD PÅ ANSTALT. Esbo stad 2016 AVGIFTER FÖR LÅNGTIDSVÅRD PÅ ANSTALT Esbo stad 2016 Stadsstyrelsen 29.2.2016 1 (7) Innehåll 1 ALLMÄNT... 2 2 AVGIFT... 2 3 FASTSTÄLLANDE AV INKOMSTERNA... 2 4 FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN... 3 4.1 Minsta

Läs mer

ANSÖKAN OM GRUNDLÄGGANDE UTKOMSTSTÖD (Denna blankett används vid det första ansökningstillfället)

ANSÖKAN OM GRUNDLÄGGANDE UTKOMSTSTÖD (Denna blankett används vid det första ansökningstillfället) 1 (5) ANSÖKAN OM GRUNDLÄGGANDE UTKOMSTSTÖD (Denna blankett används vid det första ansökningstillfället) Jag söker utkomststöd för: (månad) Ankomstdatum/diarienr.: (fylls i av tjänsteinnehavaren) PERSONUPPGIFTER

Läs mer

40. Pensioner. Utbetalade pensioner åren (mn euro)

40. Pensioner. Utbetalade pensioner åren (mn euro) 40. Pensioner F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds av statens andelar när det gäller finansiering av pensionssystemen samt statens andel när det gäller finansiering av lantbruksföretagarnas

Läs mer

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD 1 (5) SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN. Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN 2 UPPGIFTER OM MAKA/MAKE/SAMBO

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD 1 (5) SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN. Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN 2 UPPGIFTER OM MAKA/MAKE/SAMBO ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD 1 (5) Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN Efternamn och förnamn Ansökan har anlänt: Personbeteckning Gatuadress Postnummer och -anstalt Telefon (hem, arbete,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 23 maj 2007 Nr 568 587 INNEHÅLL Nr Sidan 568 Folkpensionslag... 1807 569 Lag om införande av folkpensionslagen... 1836 570 Lag om handikappförmåner...

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1993:8 BIDRAG B PENSION P Utkom från trycket den 28 juni 1993 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida

Lag. RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida ålderspension och deltidspension Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat

Läs mer

Folkpensionslag. RIKSDAGENS SVAR 283/2006 rd

Folkpensionslag. RIKSDAGENS SVAR 283/2006 rd RIKSDAGENS SVAR 283/2006 rd Regeringens proposition med förslag till folkpensionslag, lag om handikappförmåner och lag om bostadsbidrag för pensionstagare samt till vissa lagar som har samband med dem

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

Ifyllningsanvisningar fö r elektrönisk ansö kan öm böstadsbidrag

Ifyllningsanvisningar fö r elektrönisk ansö kan öm böstadsbidrag Ifyllningsanvisningar fö r elektrönisk ansö kan öm böstadsbidrag Index Allmänna anvisningar om hur e-tjänsten fungerar Addressuppgifter Ansökningstid Betalningsuppgifter Hushållet Uppgifter om bostaden

Läs mer

ÅBO Välfärdssektorn. Ansökan om utkomststöd 1 (5) Sänts till klienten. Per post. Inlämnats på byrån. Modersmål. Medborgarskap.

ÅBO Välfärdssektorn. Ansökan om utkomststöd 1 (5) Sänts till klienten. Per post. Inlämnats på byrån. Modersmål. Medborgarskap. ÅBO Välfärdssektorn Ansökan om utkomststöd Ankomstdag 1 (5) Sänts till klienten Per post Inlämnats på byrån Sökande Adress Telefon Medborgarskap För vilken tid ansöker Ni om utkomststöd? Modersmål jag

Läs mer

RP 44/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om garantipension, 56 i folkpensionslagen,

RP 44/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om garantipension, 56 i folkpensionslagen, RP 44/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om garantipension, 56 i folkpensionslagen, lagen om bostadsbidrag för pensionstagare och lagen om handikappförmåner

Läs mer

RP 178/2008 rd. att motsvara lagen om pension för arbetstagare

RP 178/2008 rd. att motsvara lagen om pension för arbetstagare Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring lagen om statens pensioner och samt 9 och 14 i lagen om införande av lagen om statens pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Tagande av en aktielägenhet i bolagets besittning

Tagande av en aktielägenhet i bolagets besittning Vederlag Tagande av en aktielägenhet i bolagets besittning Åland 1.11.2012 Kristel Pynnönen Jurist Finland Fastighetsförbund Suomen Kiinteistöliitto ry Vederlag Vederlag Betalning av vederlag är den viktigaste

Läs mer

PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 21.11.2009

PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 21.11.2009 CENTRALHANDELSKAMMAREN 1 (6) Mäklarnämnden PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 21.11.2009 Läs dessa anvisningar innan provet börjar Svaren på frågorna 1-3 ska skrivas på skilda pappersark.

Läs mer

Stöd för pensionärer. FPA-pensioner, bostadsbidrag och vårdbidrag

Stöd för pensionärer. FPA-pensioner, bostadsbidrag och vårdbidrag Stöd för pensionärer FPA-pensioner, bostadsbidrag och vårdbidrag KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll Stöd för pensionärer 1 Hurdan pension kan du få? 2 Arbetspension 2 Pensioner som FPA betalar 3 Folkpension 3

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1577/2011 Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning Utfärdat i Helsingfors den 29 december

Läs mer

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension. RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Flexibel ålderspension. Ålderspension och partiell förtida ålderspension

Flexibel ålderspension. Ålderspension och partiell förtida ålderspension 2018 Flexibel ålderspension Ålderspension och partiell förtida ålderspension Pensionsskyddscentralen Arbetspensionssystemets servicecentral Kundtjänst och besöksadress: Bokhållargatan 3, Östra Böle, Helsingfors

Läs mer

TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING,

TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING, TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING, 19.3.2018 1 Förmånens innehåll 2 Förmånslåtare När en statsanställd har avlidit, betalas en förmån som motsvarar grupplivförsäkring

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag RP 269/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadsbidrag

Läs mer

Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014

Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014 1 Grundtrygghetssektorn Senior- och sjukhusservicen/hemvården Ojamogatan 34 08100 Lojo tfn 019 3690 Bilaga: Hemvården Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014 Allmänna

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 8.5.2010

PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 8.5.2010 CENTRALHANDELSKAMMAREN 1 (6) Mäklarnämnden PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 8.5.2010 Läs dessa anvisningar innan provet börjar Svaren på frågorna 1-3 ska skrivas på skilda pappersark. Fråga

Läs mer

Förmedlingsrörelsens ansvariga föreståndare ska vara anställd i huvudsyssla hos förmedlingsrörelsen.

Förmedlingsrörelsens ansvariga föreståndare ska vara anställd i huvudsyssla hos förmedlingsrörelsen. FRÅGA 1 Förmedlingsrörelsens ansvariga föreståndare ska vara anställd i huvudsyssla hos förmedlingsrörelsen. Den ansvariga föreståndaren ser till att god förmedlingssed iakttas vid förmedlingsverksamheten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2010 Nr 703 722 INNEHÅLL Nr Sidan 703 om garantipension... 2441 704 om ändring av 35 och 70 i folkpensionslagen... 2451 705 om ändring

Läs mer

PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE

PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE CENTRALHANDELSKAMMAREN 1 (6) PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 19.11.2011 Läs dessa anvisningar innan provet börjar Svaren på frågorna 1-3 ska skrivas på skilda pappersark. Fråga 4 besvaras

Läs mer

Pension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag. Kort och lättläst

Pension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag. Kort och lättläst Pension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag Kort och lättläst När du blir pensionär I den här broschyren kan du läsa om FPA:s pensioner och andra stöd för pensionärer. FPA står för Folkpensionsanstalten.

Läs mer

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som omfattats av den förmån som avses i detta avtal omfattas inte längre av förmånen när

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som omfattats av den förmån som avses i detta avtal omfattas inte längre av förmånen när 1 TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM EKONOMISK FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING OCH SOM SKA BETALAS DÅ EN ANSTÄLLD VID EN KOMMUN ELLER SAMKOMMUN AVLIDIT 1 Avtalets tillämpningsområde Den i detta

Läs mer

Ifyllningsanvisningar fö r elektrönisk ansö kan öm böstadsbidrag

Ifyllningsanvisningar fö r elektrönisk ansö kan öm böstadsbidrag Ifyllningsanvisningar fö r elektrönisk ansö kan öm böstadsbidrag Index Allmänna anvisningar om hur e-tjänsten fungerar Orsaken till justeringen Addressuppgifter Betalningsuppgifter Hushållet Uppgifter

Läs mer

Ansökan om utkomststöd 1 (5)

Ansökan om utkomststöd 1 (5) Ansökan om utkomststöd 1 (5) Inkommit: Ansökan om utkomststöd för tiden s efternamn och förnamn s personbeteckning s yrke s arbetsgivare och arbetsplats Civilstånd ogift gift sambo särboende frånskild

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

1 kap. Ekonomiskt stöd som betalas ut efter att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har avlidit

1 kap. Ekonomiskt stöd som betalas ut efter att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har avlidit KEVAS TILLÄGGSPENSIONSSTADGA Godkänd med stöd av 8 i lagen om kommunala pensioner av delegationen för kommunala pensionsanstalten den 29 november 2002, den 24 april 2003, den 15 april 2004, den 16 februari

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

RP 235/2009 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen,

RP 235/2009 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen, Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av folkpensionslagen och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION 1 Sjömännens deltidspension Syftet med deltidspensionen är att ge äldre arbetstagare en möjlighet att minska sin arbetsinsats och gå stegvis i pension. Ett delmål är även att

Läs mer

RP 6/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd skall ändras. Föräldrarnas

Läs mer

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD Anlänt / VERIFIKAT SOM BÖR BIFOGAS TILL DEN FÖRSTA UTKOMSTSTÖDSANSÖKAN, se sida 4. TILL VARJE ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD BÖR BIFOGAS VERIFIKAT ÖVER ALLA INKOMSTER/UTGIFTER SAMT DE SENASTE

Läs mer

AVGIFTER FÖR LÅNGTIDSBOENDE. Esbo stad 2016

AVGIFTER FÖR LÅNGTIDSBOENDE. Esbo stad 2016 AVGIFTER FÖR LÅNGTIDSBOENDE Esbo stad 2016 Stadsstyrelsen 29.2.2016 1 (7) Innehåll 1 ALLMÄNT... 2 2 AVGIFTER... 2 3 FASTSTÄLLANDE AV INKOMSTERNA... 2 4 FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN... 3 4.1 Minsta disponibla

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa Lag om ändring och temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 7 kap. 3, 4 4 mom. och 12 2 mom.,

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 29 december 2006 Nr 1272 1279 INNEHÅLL Nr Sidan 1272 Lag om pension för företagare... 3705 1273 Lag om införande av lagen om pension för företagare...

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 204/2009 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd. Ärende.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 204/2009 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd. Ärende. RIKSDAGENS SVAR 204/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag

Läs mer

Centralhandelskammarens Bedömningsgrunder för AHM-provet mäklarnämnd 1(6)

Centralhandelskammarens Bedömningsgrunder för AHM-provet mäklarnämnd 1(6) mäklarnämnd 1(6) Uppgift 1 a) Förmedlingsrörelsen ska ha en ansvarig föreståndare oavsett hur många verksamhetsställen den har (5 i lagen om fastighetsförmedlingsrörelser och rörelser för förmedling av

Läs mer

LFÖPL-försäkrade - vem är kunder i företagshälsovården för lantbruksföretagare? Utbildning för företagshälsovårdare

LFÖPL-försäkrade - vem är kunder i företagshälsovården för lantbruksföretagare? Utbildning för företagshälsovårdare LFÖPL-försäkrade - vem är kunder i företagshälsovården för lantbruksföretagare? Utbildning för företagshälsovårdare 9.5.2012 2 Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA (Mela) Har hand om den lagstadgade

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån

Lag. om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån Lag om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) 5, 9,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om allmänt bostadsbidrag och lag om ändring av lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Ett stöd i livets alla skeden

Ett stöd i livets alla skeden Ett stöd i livets alla skeden Trygghet för alla Folkpensionsanstalten (FPA) sköter om grundtryggheten för dem som bor i Finland. Alla som bor i Finland är kunder hos FPA i något skede av livet. Även personer

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2004 Nr 350 371 INNEHÅLL Nr Sidan 350 om ändring av folkpensionslagen... 1037 351 om ändring av sjukförsäkringslagen... 1039 352 om ändring

Läs mer

Studier och värnplikt i siffror 2013

Studier och värnplikt i siffror 2013 Studier och värnplikt i siffror 2013 Du kan ansöka om stöd för studier och värnplikt på webben www.fpa.fi/etjanst Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Studerande 020 692 229 Värnpliktig

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om handikappförmåner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om handikappförmåner ändras.

Läs mer

1. Syfte och omfattning

1. Syfte och omfattning 1 (6) BILAGA 3 RIKTLINJE Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning i ordinärt boende eller annan särskilt anpassad bostad LSS (KBH) 1. Syfte och omfattning 1.1 Kommunalt bostadsbidrag

Läs mer

Anvisningar för beräkning av specialvårdspenningens belopp

Anvisningar för beräkning av specialvårdspenningens belopp Anvisningar för beräkning av specialvårdspenningens belopp Närmare information om de allmänna grunderna för specialvårdspenningen får du via länken Specialvårdspenning och på FPA-byråerna. Beloppet av

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag, 29 och 41 i lagen om ändring lagen om allmänt bostadsbidrag och 14 i lagen om ändring av lagen

Läs mer

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst Grundläggande utkomststöd Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst Innehåll Grundläggande utkomststöd 1 För vilka utgifter kan man få utkomststöd? 2 Grunddelen 2 Övriga grundutgifter 3 Hur inverkar

Läs mer

SJÖMÄNNENS FAMILJEPENSION

SJÖMÄNNENS FAMILJEPENSION SJÖMÄNNENS FAMILJEPENSION 1 FAMILJEPENSION Syftet med familjepensionen är att trygga de anhörigas uppehälle efter familjeförsörjarens frånfälle. Familjepensionens förmånstagare är en person som har rätt

Läs mer

Ansö kan öm barnbidrag

Ansö kan öm barnbidrag Ansö kan öm barnbidrag Anvisningar fö r dig söm anva nder e-tja nsten Du kan ansöka om barnbidrag elektroniskt i stället för att använda pappersblanketten, men eventuella bilagor måste ändå skickas per

Läs mer

Garantipension

Garantipension Garantipension 10.05.2017 Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Rätt och villkor... 1 1.3.1 Bosättning i Finland... 2 1.3.1.1 Karenstid... 2 1.3.2 Pensioner som ger

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

RP 117/2012 rd. utkomststödet och vissa andra grundskyddsförmåner som är bundna till utvecklingen

RP 117/2012 rd. utkomststödet och vissa andra grundskyddsförmåner som är bundna till utvecklingen RP 117/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en delvis tidigarelagd indexhöjning år 2013 av vissa förmåner som är bundna till folkpensionsindex PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 86/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om garantipension och om ändring av vissa lagar som har samband med den

Lag. RIKSDAGENS SVAR 86/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om garantipension och om ändring av vissa lagar som har samband med den RIKSDAGENS SVAR 86/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om garantipension och om ändring av vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition

Läs mer

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 Bo 1 22111 MARIEHAMN RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer