Ålderspension

Transkript

1 Ålderspension

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Ålder Bosättning i Finland Krav på bosättningstid (karenstid) Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Krav på bosättningstid (karenstid) Rätt och villkor Nordiska konventionen om social trygghet Bilaterala överenskommelser om social trygghet Förhållandet till andra förmåner Ansökan Hur ett ärende inleds Hur en pensionsansökan inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Dödsbo Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar i samband med ålderspension Återtagande av ansökan Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Ansökan om EU-pensioner när den sökande bor i Finland Ansökan om EU-pensioner när den sökande bor i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet Återtagande av en EU-ansökan Nordiska konventionen om social trygghet Ansökan om grundpensioner när den sökande bor i Finland Ansökan till Finland från ett annat nordiskt land Bilaterala överenskommelser om social trygghet Ansökan om pension från ett annat avtalsland Ansökan till Finland från ett annat avtalsland i

3 1.6 Belopp Förtidsminskning Uppskovsförhöjning EU-lagstiftningens inverkan Inverkan av överenskommelser om social trygghet Bestämningsgrunder Familjeförhållanden Separat hushåll Gemensamt hushåll Samboförhållande Skyddad familjeklass Inkomster Arbetspensioner Lagstadgade arbetspensioner och familjepensioner Frivilliga tilläggspensioner Rehabiliteringsförmåner Förväntad arbetspension Utredande av belopp och inkomstkod för förväntad arbetspension Engångsbetalning Olycksfallspensioner Trafikskadeersättningar Militärskadeersättningar Avträdelseersättningar Förmåner som beaktas som inkomst i begränsad utsträckning Pension från utlandet Frysning av pensionsinkomster Folkpensionen börjar eller senare Folkpensionen har börjat före Pensioner som fryses utan frysningstid Pension eller förhöjning av pensionen som underskridit den justeringsgräns som gällde Grundändring och upphävande av frysning Exempel på grundändringar Frysning vid inställd pensionsutbetalning Utredande av pensions- och ersättningsbelopp Utredande av utländska pensions- och ersättningsbelopp Hur utlandsvistelse påverkar pensionsbeloppet (avvägning) Försäkringstid som påverkar pensionsbeloppet Avvägning Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan på pensionens belopp Försäkringstid som påverkar pensionsbeloppet Pensionsinkomster Hur familjeförhållandena inverkar Beräknande av pensionens belopp Nordiska konventionen om social trygghet Bilaterala överenskommelser om social trygghet ii

4 1.8 Avgörande Handläggningsställe Var handläggs pensionsförmånerna Handläggningsställe för internationella pensionsärenden Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Interimistiskt beslut Beslutsmottagare Avgörande utifrån tillgängliga uppgifter Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan E 205-intyg över försäkringsperioder Interimistiskt avgörande Slutligt avgörande E 211-beslutssammandrag Överenskommelser om social trygghet Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Förmånstagare Intressebevakningsfullmäktig Intressebevakare Kommun Institutions- eller familjevård (klientavgiftslagen, KAL 14 ) Levnadssätt, sjukdom och andra särskilda skäl En fånges familj Dödsbo Utsökning Inkomstbas Skyddat belopp Åtgärder på byrån Utsökningsmyndighets rätt till uppgifter Regressbetalning Utbetalning med stöd av lagen om utkomststöd Betalning som ersättning för en arbetslöshetsförmån Som ersättning för rehabiliteringspenning Betalning som ersättning för felaktigt utbetald sjukdagpenning Som ersättning för särskilt stöd till invandrare Betalning som ersättning för felaktigt utbetalt studiestöd Betalning som ersättning för felaktigt utbetald familjepension (förskott) Betalning som ersättning felaktigt utbetald garantipension iii

5 1.9.5 Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Betalning med regressyrkande Betalning som återkrav Inverkan av överenskommelser om social trygghet Dröjsmålsförhöjning Dröjsmålstid Tremånadersregeln Enmånadsregeln Förmånen betalas inte ut på förfallodagen (förfallodagsförhöjning) Betalningshinder som beror på förmånstagaren (hinderförhöjning) Särskilda situationer Räntesats Ingen dröjsmålsförhöjning Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Verkställande av förskottsinnehållning Folkpension Kvittning mellan pensionssystemen Inkomstutjämning och periodisering Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Inställelse av förmånsutbetalning från banken Återbetalning av förmånsutbetalningar efter dödsfall Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Justering Förändrade familjeförhållanden Makes eller pensionstagares egen institutionsvård Makes fängelsevistelse Förändrade årsinkomster Justeringstidpunkt Pensionsslaget ändras Pension eller pensionsförhöjning som understigit årsinkomstökningsgränsen före och 1984 års skydd Kontroll av förhållandena för utomlands bosatta Permanent flyttning till Finland Internationella bestämmelser iv

6 EU-bestämmelser Övergång till beräknande enligt särbestämmelsen i förordning 883/ Övergångsbestämmelser vid utvidgningen av Europeiska unionen Bilaterala överenskommelser om social trygghet Avbrott i utbetalningen Temporärt avbrott i utbetalningen Avbrott på grund av fängelsevistelse Permanent flyttning till utlandet Internationella bestämmelser EU-bestämmelsernas inverkan Bilaterala överenskommelser om social trygghet Indragning Indragning på begäran Internationella bestämmelser Felaktig utbetalning Återkrav Regressförfarande Besvär över pension som beaktas som inkomst är under behandling Retroaktiv höjning av pension som ska beaktas som inkomst Betalning av familjepension från arbetspensionsystemet i ersättning för FPA-pension Betalning av SOLITA-försörjningspension och familjepension i ersättning för FPA-pension Betalning av garantipension i ersättning för folkpension Förskott Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan FPA:s regressyrkande Återkrav av FPA-förmåner Sökande av ändring EU-lagstiftningens inverkan v

7 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningen används som hjälp vid handläggningen av förmåner. Den är primärt avsedd för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. I pdf-formatet av förmånsanvisningen saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med ålderspensionen är att trygga försörjningen för äldre personer bosatta i Finland. (FPL 568/ ) 1.3. Rätt och villkor Ålderspension kan beviljas i Finland bosatta personer som fyllt 65 år samt, på basis av rätt till tilläggsdagar i samband med arbetslöshetsdagpenning, personer som fyllt 62 år och vilkas övriga pensionsinkomster inte överstiger den inkomstgräns som berättigar till den lägsta folkpensionen. (Läs mer i denna anvisning under Belopp.) Pensionen kan beviljas också tidigarelagd eller senarelagd. (FPL 568/ ) 1

8 Ålder Ålderspension Åldern för ålderspension är 65 år. För personer som är födda 1965 eller senare börjar åldersgränsen för ålderspension följa den lägsta ålderspensionsåldern för åldersklassen enligt arbetspensionssystemet. Ålderspension utifrån tilläggsdagar i samband med arbetslöshetsdagpenning Ålderspension kan beviljas en långtidsarbetslös som har fyllt 62 år, som är född före 1958 och som har fått inkomstrelaterad dagpenning från en arbetslöshetskassa eller grunddagpenning från FPA för tilläggsdagar åtminstone en dag under månaden före den då pensionen börjar (FPL 11 ). En långtidsarbetslös som är född kan först vid 64 års ålder få ålderspension enligt villkoren ovan. Ålderspensionen förtidsminskas inte. Läs mer om rätten till tilläggsdagar i förmånsanvisningarna om grunddagpenning under Rättigheter och förutsättningar > Särskilda villkor > Rätt till tilläggsdagar. Om en pensionstagare har beviljats ålderspension enligt arbetspensionslagarna efter att ha uppfyllt villkoren ovan för ålderspension som beviljas utifrån tilläggsdagar och han eller hon söker ålderspension från FPA först senare, kan ålderspensionen beviljas från månaden efter ansökan. Ålderspension på basis av tilläggsdagar kan beviljas även om den pensionssökande inte har fått inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning för tilläggsdagar under månaden före den månad då pensionen börjar betalas ut. Det räcker om personen har fått arbetslöshetsdagpenning för månaden innan ålderspensionen enligt arbetspensionslagstiftningen börjar. Exempel En pensionstagare har uppfyllt villkoren för ålderspension som beviljas på basis av tilläggsdagar och har beviljats ålderspension enligt arbetspensionslagstiftningen på basis av tilläggsdagar. Pensionstagaren är samboende och hans arbetspension överskrider inkomstgränsen för den minsta folkpensionen och därför har han inte rätt till folkpension från och med Pensionstagarens samboförhållande upphör och han får rätt till folkpension såsom ensamboende. Ålderspension enligt folkpensionslagen på basis av tilläggsdagar kan beviljas från Förtida ålderspension Personer födda före 1958 kan få förtida ålderspension tidigast från ingången av månaden efter den då de fyller 63 år. För dem som är födda är den nedre åldersgränsen för förtida ålderspension 64 år. Förtidsminskningen är 0,4 procent för varje månad för vilken ålderspension tas ut före 65 års ålder. Förtida ålderspension betalas permanent till nedsatt belopp. Förtidsminskningen kvarstår oförändrad när en indragen eller inställd pension börjar på nytt. Läs mer om förtidsminskning (Vanhuuseläke > Määrä > Varhennusvähennys). Uppskjuten ålderspension Efter fyllda 65 kan ålderspensionen tas ut i form av uppskjuten ålderspension. Om ålderspensionen börjar senare än från ingången av månaden efter 65-årsmånaden, höjs den enligt grunderna beräknade folkpensionen med 0,6 procent för varje månad med vilken pensionens 2

9 begynnelsetidpunkt senareläggs (FPL 10 ). Uppskovsförhöjningens belopp fram till är 1,0%. För personer födda 1965 eller senare är uppskovsförhöjningen 0,4 % i månaden om ålderspensionen börjar senare än från ingången av månaden efter den då de uppnår åldersgränsen för ålderspension. Rätten till uppskovsförhöjning gäller endast de månader för vilka personen i fråga skulle ha haft rätt till folkpension. Uppskovsförhöjningen kvarstår oförändrad när en indragen eller inställd pension börjar på nytt. Läs mer om uppskovsförhöjning (Vanhuuseläke > Määrä > Lykkäyskorotus) Bosättning i Finland Pension kan beviljas personer som är bosatta i Finland. En person anses vara stadigvarande bosatt i Finland om han eller hon har sin egentliga bostad och sitt egentliga hem här och kontinuerligt huvudsakligen vistas här. En sökandes tidigare utlandsvistelse kan påverka beviljandet av folkpension och pensionsbeloppet, om den sökande inte har bott i Finland hela den tid som förflutit mellan16 års ålder och pensionens början Krav på bosättningstid (karenstid) För den sökande (folkpension) och för den sökande och förmånslåtaren (efterlevandepension) intjänas försäkringstid för den tid personen bott i Finland och för sådan utlandsvistelse då personen alltjämt är försäkrad i Finland i enlighet med tillämpningslagen. Försäkringstid intjänas för två ändamål, d.v.s. rätt till pension (karenstid) uträkning av pensionsbeloppet, dvs. avvägning. Med karenstid avses den tid under vilken den sökande och förmånslåtaren, innan pensionen började, måste ha bott i Finland eller varit försäkrade här trots sin utlandsvistelse. Exempel En arbetstagare som är utsänd från Finland till Kina intjänar försäkringstid i Finland under den tid som hen enligt FPA:s beslut fortsätter att vara försäkrad i Finland. Att man fyller 65 år eller att man får en pension från utlandet hindrar inte att karenstid intjänas. Som karenstid beaktas även en sådan bosättningstid i Finland under vilken personen tidigare har fått pension eller pensionsstöd för långtidsarbetslösa. För en tillfällig, d.v.s. i allmänhet kortare än ett års vistelse i Finland, intjänas inte försäkringstid eftersom den tillfälliga vistelsen inte betraktas som bosättning. Karenstiden är tre år. Den uppfylls när den sökande och förmånslåtaren har intjänat sammanlagt minst tre år försäkringstid efter att ha fyllt 16 år och tills pensionen börjar. Karenstiden för en efterlevande måste ha uppfyllts före förmånslåtarens död. Tiden behöver inte vara sammanhängande (FPL 568/ ). 3

10 För barn finns ingen karenstid. Det räcker att barnet är bosatt i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flyttar till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död (FPL 568/ ). För en person som blivit arbetsoförmögen som ung och som söker sjukpension förutsätts inte uppfylld karenstid. Med en ung arbetsoförmögen person avses en person som medan hen bott i Finland har blivit arbetsoförmögen före 19 års ålder eller som när hen fyllde 16 år haft handikappbidrag för personer under 16 år (FPL 568/ ). Utred bosättningen i Finland och försäkringstiden här för karenstiden utifrån uppgifterna om den sökandes och förmånslåtarens försäkringsperioder (Vakuutusjaksot). Om uppgifterna är bristfälliga, kompletteras de vid Centret för internationella ärenden. Läs mer om karenstid i EU-fall Internationella bestämmelser En utlandsvistelse kan påverka beviljandet av folkpension och familjepension samt pensionsbeloppet och utbetalningen, om den pensionssökande eller förmånslåtaren inte har bott i Finland hela tiden efter fyllda 16 år eller den sökande bor utomlands då pensionen söks eller förmånslåtaren bor utomlands vid sin död. Europeiska unionens förordningar om social trygghet 883/2004 (grundförordning) och 987/2009 (tillämpningsförordning), som tillämpas från , och de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 samt de avtal som Finland ingått om social trygghet har jämfört med folkpensionslagen fördelaktigare bestämmelser om villkoren för rätt till pension när en sökande eller en förmånslåtare varit försäkrad i länder där de nämnda internationella bestämmelserna tillämpas. På basis av internationella förordningar och överenskommelser kan även en person som är bosatt i ett annat land beviljas pension, vilket inte är möjligt enligt nationell lag EU-lagstiftningens inverkan (883/2004 artiklarna 44 59) (1408/1971 artiklarna 37 49) (859/2003 artikel 1) (1231/2010 artikel 1) (EU:s blandkommittés beslut 1/2012) (EES blandkommittés beslut 76/2011) På FPA-pensioner tillämpas från grundförordningen 883/2004 och tillämpningsförordningen 987/2009 beträffande de EU-medborgare som varit pensionsförsäkrade i Finland och i minst ett annat EU-land (EU-länder). Förordningarna 883/2004 och 987/2009 har genom förordning 1231/2010 utsträckts att fr.o.m även gälla tredjelandsmedborgare. Före tillämpades mellan EU- och EES-länderna de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972, som gällde arbetstagare och deras familjemedlemmar och som Finland började tillämpa Med undantag 4

11 för Danmark har EU-länderna från på basis av förordning 859/2003 tillämpat EU-förordningarna 1408/1971 och 574/1972 även på arbetstagare i tredje land och dessa arbetstagares familjemedlemmar, förutsatt att de vistas lagligt inom EU:s territorium. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein började från , genom beslut 76/2011 av EES blandkommitté, tillämpa förordningarna 883/2004 och 987/2009 på EU- och EESmedborgare, men inte på medborgare i tredje land. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein tillämpade inte heller förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på tredjelandsmedborgare. Island och Norge tillämpar emellertid dessa förordningar på tredjelandsmedborgare som rör sig mellan de nordiska länderna, detta tills den nya nordiska konventionen om social trygghet trädde i kraft. Schweiz, som inte är medlem i Europeiska unionen, tillämpar från förordningarna 883/2004 och 987/2009 på schweiziska medborgare och EU-medborgare, detta genom beslut 1/2012 av EU:s blandkommitté. Schweiz tillämpar inte förordningarna på EES- eller tredjelandsmedborgare. Före tillämpade Schweiz, på basis av ett separat avtal mellan EU och Schweiz de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på EUmedborgare, men inte på bulgariska eller rumänska medborgare eller på EESeller tredjelandsmedborgare. Varje land handlägger pensionsansökningarna enligt sin nationella lagstiftning och beaktar dessutom pensionsbestämmelserna i förordningarna. Exempelvis är det möjligt att en sökande inte betraktas som arbetsoförmögen i alla länder där pension har sökts Krav på bosättningstid (karenstid) Enligt EU-förordningarna om social trygghet intjänas försäkringstid för såväl pensionsrätt som för pensionsbelopp genom arbete och i regel från endast ett land åt gången. Genom bosättning intjänas försäkringstid i de länder där den sökande även har pensionsskydd som grundar sig på bosättning. Om en person arbetar i ett land och bor i ett annat, intjänas försäkringstid endast i sysselsättningslandet. Arbete i ett land åsidosätter således samtidig bosättning i ett annat land. Exempel En i Sverige bosatt gränsarbetare som arbetar i Finland tjänar under tiden i arbetet in försäkringstid för folkpension enbart i Finland. Vissa länder uppger i sina intyg över försäkringsperioder (E 205, P5000) huruvida försäkringstid har intjänats för pensionsrätt eller för pensionsbeloppet eller för bägge. Om detta inte har meddelats, tolkas försäkringstiden som intjänad för båda två. I Finland intjänas försäkringstid för pensionsrätt genom bosättning och arbete här enligt samma principer som enligt nationell lag. Under tiden har en arbetstagare intjänat försäkringstid även för sådan arbetsgrundad tid i Finland som är omfattad av arbetspensionsförsäkringen och för vilken arbetstagaren på basis av tillämpningslagen inte skulle ha ansetts bosatt i Finland för att tiden varit så kort. Efter juli 2004 måste arbetstagaren oberoende av om hen är arbetspensionsförsäkrad 5

12 ha arbetat i Finland i minst fyra månaders tid för att intjäna försäkringstid för folkpension och familjepension. Kom ihåg att vid utredning av bosättningstid i Finland beakta vad som bestäms i förordningarna 1408/71 och 883/2004 om lagval, d.v.s. vilket lands lagstiftning som tillämpats på arbetstagare under tiden och på personer från och med samt vad som stadgas i tillämpningslagen. Beakta även FPA:s beslut om försäkringstillhörighet. Då du utreder bosättningstiden i Finland före år 1994 ska du iaktta de bestämmelser som vid varje särskild tidpunkt enligt folkpensionslagen varit i kraft i fråga om boende i Finland samt föreskrifterna i den nordiska konventionen om social trygghet och föreskrifterna i de bilaterala överenskommelserna om social trygghet om val av lag som ska tillämpas. Beakta vid handläggning av pensionsansökningar också de försäkringsperioder som fastställts av Norge, Island, Liechtenstein, Danmark och Schweiz, även när dessa länder inte tillämpar förordning 883/2004 eller 1408/71 på grund av avtalet mellan EU och Schweiz förordning 859/2003 som gäller tredjelandsmedborgare som är arbetstagare förordning 1231/2010 som gäller tredjelandsmedborgare. I den nordiska konventionen om social trygghet, som i EU-fall - utöver EU-förordningarna om social trygghet - tillämpas på personer som rör sig mellan de nordiska länderna, finns en bestämmelse om retroaktivtider med följande innehåll: Om en pensionssökande före år 1994 hade intjänat rätt till grundpension genom att bo i ett nordiskt land och samtidigt hade intjänat rätt till arbetspension i ett annat nordiskt land, betraktas också grundpensionen som intjänad i samma land som arbetspensionen. Om den sökande samtidigt har arbetat i två nordiska länder och även varit bosatt i det ena, har grundpension intjänats endast i bosättningslandet. (Nordiska tryggh. konv. art. 18) Vid tillämpningen av förordning 883/2004 ska för pensionsrätten vid behov även beaktas de tider som intjänats för beräkning av pensionsrätt och pension i ett annat land. Försäkringstiden i Finland måste ändå uppgå till minst ett år. Om en kund inte i något land intjänat ett års försäkringstid, har hen i alla fall rätt till folkpension, om hen senast har varit försäkrad i Finland och den sammanlagda försäkringstiden från alla länder uppgår till minst tre år. (FPL 568/2007 9, 1408/1971 artikel 48, 883/2004 artiklarna 6 och 51) Om en arbetstagare vid tillämpning av förordning 1408/1971 inte har varit försäkrad i Finland minst den lagenliga tiden på tre år ska vid beräknandet av karenstiden, förutom försäkringstiden i Finland, även beaktas de försäkringstider som intjänats endast för pensionsrätt i andra länder som tillämpar EUförordningarna Rätt och villkor (883/2004 artiklarna 51 och 52) (1408/1971 artiklarna 45 och 46) Beräknandet av beloppet av folkpension och familjepension påverkas av den grund på vilken pensionsrätten i EU-fall uppkommer. Skriv in grunden för pensionsrätten i pensionsavgörandet. (linkki RAKEn teknisiin ohjeisiin) Rätt med stöd av folkpensionslagen Även i EU-fall uppkommer rätt till folkpension med stöd av folkpensionslagen när bägge villkoren uppfylls, ifall 6

13 den sökande är bosatt i Finland då pensionsrätten börjar och den treåriga karenstiden uppfylls med den finska försäkringstiden utan att försäkringstid som intjänats i andra länder beaktas. Rätt med stöd av pensionsbestämmelserna i förordningen om social trygghet Rätt till folkpension uppkommer enbart med stöd av förordningen om social trygghet (883/2004 och 1408/1971), ifall den sökande är bosatt utomlands då pensionsrätten börjar eller en i Finland bosatt sökandes treåriga karenstid uppfylls endast om man beaktar även de försäkringstider som intjänats i andra länder (för rättighet och belopp). Dessutom förutsätts (1408/1971) att den sökande är eller har varit arbetstagare eller företagare, d.v.s. självständig yrkesutövare, förutom i Finland har varit pensionsförsäkrad i minst ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet, bor i Finland eller ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet, och efter att ha fyllt 16 år varit försäkrad i Finland i minst ett år av den försäkringstid på tre år som krävs i Finland. Om karenstiden på tre år inte uppfylls genom tiden i Finland, kan högst två år kompenseras med den försäkringstid som intjänats i ett annat land som tillämpar förordningarna. Villkoren i det föregående stycket iakttas från också vid tillämpningen av förordning 883/2004, dock så att den sökande även kan vara s.k. icke-aktiv, d.v.s. en person som inte är eller inte har varit arbetstagare eller företagare. När en icke-aktiv person är bosatt i ett annat land vid ansökan om pension, räcker det att hen varit försäkrad endast i Finland. Den bosättningsrelaterade försäkringstid som intjänats för beräkning av pension i ett annat land kan också användas för kompensering av en resterande del av den för pensionsrätt erforderliga treårstiden i Finland. Om en icke-aktiv person är medborgare i ett tredje land börjar rätten till pension tidigast Den sökandes medborgarskap saknar betydelse när förordning 1408/1971 tillämpas på arbetstagare. Rätt till pension har även tredjelandsmedborgare som är arbetstagare och som uppfyller ovannämnda villkor Nordiska konventionen om social trygghet Den nya nordiska konventionen om social trygghet trädde i kraft Med stöd av konventionen utsträcks tillämpningsområdet för förordning 883/2004 och 987/2009 till att omfatta alla personer som omfattas av konventionen och som är bosatta i ett nordiskt land, om inte annat bestäms i konventionen. Bara de bestämmelser som avviker från förordningen har skrivits in i konventionen. Den nya konventionen ersätter den tidigare konvention som gällt sedan För Färöarnas och Grönlands del gäller den tidigare konventionen emellertid ända tills den här konventionen träder i kraft där. Den nya konventionen kommer inte att ha någon större inverkan på pensionerna. Förordningarna 883/2004 och 987/2009 har tillämpats i Finland, Sverige och Danmark sedan och i Norge och Island sedan I praktiken har konventionen betydelse för Färöarna och Grönland som 7

14 inte är medlemmar i EU och som inte omfattas av EES-avtalet samt för tredjelandsmedborgare som rör sig mellan de nordiska länderna. Konventionen tillämpas på all lagstiftning inom EU-förordningens tillämpningsområde. Rätt och villkor Rätt till folkpension har en sökande som har bott i minst ett annat nordiskt land förutom i Finland, bor i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet, och har bott i Finland i minst tre år efter fyllda 16 år. Vid beräknandet av om kravet på tre års bosättning uppfylls kan man emellertid beakta försäkringsperioder som uppfyllts i andra länder som tillämpar förordningarna, förutsatt att den finländska försäkringstiden är minst ett år. Den sökandes medborgarskap har ingen betydelse. Personens bosättning i ett nordiskt land bygger på landets nationella lagstiftning. Om det inte är klart vilken lagstiftning som ska tillämpas anses en person vara bosatt i det land där han eller hon är folkbokförd (Nordiska konventionen artikel 5) Bilaterala överenskommelser om social trygghet Finland har gällande bilaterala överenskommelser om social trygghet med USA, Kanada, Chile, Israel och Australien. Finland har också nyare överenskommelser om social trygghet med Indien, Kina och Sydkorea. Till skillnad från de övriga överenskommelserna tillämpas överenskommelserna om social trygghet med Indien, Kina och Sydkorea endast på pensioner enligt arbetspensionssystemet, och överenskommelserna påverkar inte folkpensionen. Den som är bosatt i Finland och söker folkpension får alltid pensionen med stöd av folkpensionslagen, eftersom överenskommelserna inte längre innehåller bestämmelser som är mer fördelaktiga än de lagstadgade bestämmelserna. Överenskommelserna innehåller följande pensionsslag respektive artiklar Avtalsland Ikraftträdelsedatum Pensioner från FPA Artiklar USA ( ) ålderspension och familjepension Kanada ålderspension och familjepension Chile ålderspension och familjepension Israel ålderspension och familjepension artikel 6 artikel 10 artikel 12 artikel 14 Australien ålderspension artikel 15 Rätt och villkor Rätt till folkpension har en sökande som är medborgare i Finland eller ett annat avtalsland, bor i det andra avtalslandet och 8

15 har bott i Finland minst tre år i sträck efter fyllda 16 år. Vid tillämpningen av överenskommelsen med Australien behöver treårstiden inte vara fortlöpande. Vid tillämpningen av överenskommelsen med USA är tiden fem år i sträck. Flyktingar och statslösa jämställs med finska medborgare Förhållandet till andra förmåner Pensioner från FPA Mottagare av ålderspension kan samtidigt få garantipension. Folkpension beaktas som inkomst i samband med garantipension. Från ålderspension är det inte möjligt att övergå till någon annan FPA-pension. Mottagare av förtida ålderspension kan beviljas sjukpension endast om arbetsoförmågan uppkommit innan den förtida ålderspensionen började. Från förtida ålderspension kan man inte övergå till fortsättningspension för efterlevande. Efterlevandepension kan emellertid beviljas om den förtida ålderspensionen upphör t.ex. på grund av en ändring i inkomsterna eller familjeförhållandena. Från efterlevandepension är det möjligt att övergå till förtida ålderspension. När en person samtidigt söker förtida ålderspension och efterlevandepension eller en mottagare av efterlevandepension söker förtida ålderspension, görs en förmånlighetsbedömning mellan förmånerna. Sökande som väljer efterlevandepension måste skriftligt återta sin ansökan om förtida ålderspension. Om den sökande även har rätt till utländska pensioner, räcker det inte med en förmånlighetsbedömning av endast FPA-pensioner för att man ska få en uppfattning om vad som är mest fördelaktigt med beaktande av den sökandes helhetssituation. Mottagare av ålderspension och förtida ålderspension kan få garantipension. (Läs mer i förmånsanvisningarna om garantipension). Bostadsbidrag för pensionstagare Mottagare av ålderspension och förtida ålderspension kan få bostadsbidrag för pensionstagare. Läs mer om bostadsbidrag för pensionstagare (Etuusohje > Eläkkeensaajan asumistuki). Barnförhöjning Barnförhöjning kan utges till pensionstagare som har barn under 16 år som berättigar till barnförhöjning. Läs mer om barnförhöjning (Etuusohje > Lapsikorotus). Vårdbidrag för pensionstagare Mottagare av ålderspension och förtida ålderspension kan få vårdbidrag för pensionstagare om villkoren för beviljandet uppfylls. Läs mer om vårdbidraget (Etuusohje > Eläkettä saavan hoitotuki). 9

16 Sjukdagpenning Sjukdagpenning kan betalas till mottagare av ålderspension/förtida ålderspension enligt folkpensionslagen endast om pensionstagaren är under 68 år och alltjämt är kvar i arbetslivet och omedelbart före arbetsoförmågans början blir oförmögen att utföra det arbete som han eller hon har under sin pensionering. Arbetslöshetsdagpenning Mottagare av ålderspension eller förtida ålderspension har inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Utkomststöd Mottagare av ålderspension eller förtida ålderspension kan ha rätt till utkomststöd om villkoren för beviljandet uppfylls. Läs mer om utkomststöd (Etuusohje > Toimeentulotuki). Pensioner och ersättningar som betalas från annat håll I samband med ålderspension tas arbetspensioner, olycksfalls-, trafikskade- och militärskadeersättningar och avträdelseförmåner samt motsvarande förmåner från utlandet i beaktande som inkomster. Läs mer: Hur pensioner och ersättningar som betalas från annat håll beaktas som inkomst (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Tulot) Ansökan Bilagor Ålderspension söks med blanketten för ansökan om ålderspension, ETK/Kela 7001r. Med samma blankett söks även förtida och uppskjuten ålderspension. Pension kan också sökas via e-tjänsten Då loggar den sökande in till tjänsten med egna bankkoder, med ett elektroniskt identitetskort eller med ett mobilcertifikat. Ålderspension kan sökas muntligt på FPA-byrån eller per telefon. Observera att man inte kan ansöka muntligen om ålderspension som beviljas med stöd av arbetspensionslagstiftningen eller ålderspension till personer som bor utomlands. Till pensionsansökan ska fogas: Bilaga U, Bosättning och arbete utomlands (ETK/Kela 7110r) samt övriga bilagor som behövs för utredande av försäkringstiden om personen har bott eller arbetat utomlands Beslutskopia och betalningskvitto över utländsk pension Intyg över utbetalda tilläggsdagar (ETK2110r), om ålderspension söks på basis av tilläggsdagar i samband med arbetslöshetsdagpenning. Uppgifter om pensioner och ersättningar från Finland får FPA direkt av pensionsutbetalaren, så den sökande behöver inte lämna in några beslutskopior rörande dessa pensioner. Om pensionsuppgifter som kunden uppgett saknas eller avviker från uppgifterna i HEKY / Työeläke- ja korvaustiedot, ska datasupporten kontaktas och ombes inhämta uppgifterna till FPA. 10

17 Brev för ansökan om ålderspension FPA sänder brevet E 913 till dem som fyller 65 år och som är bosatta i Finland som inte har rätt till arbetspension. Brevet sänds automatiskt cirka tre månader före 65-årsdagen. I brevet redogörs för folkpensionen och hur den söks och för möjligheten att få garantipension. Arbetspensionsanstalterna sänder inte ålderspensionsansökan till personer som fyllt 65 år. Pensionsslaget ändras till ålderspension utan ansökan Sjukpension ändras till ålderspension utan ansökan när pensionstagaren i fråga fyller 65 år. Ändringen görs automatiskt och pensionstagaren får inget beslut om ändringen. Om grunderna för bestämmandet av pensionen emellertid ändras, justeras pensionen utifrån ansökan. Ansökan om ålderspension enligt arbetspensionslagarna Ålderspension enligt arbetspensionslagarna söks också med blanketten för ansökan om ålderspension (ETK/Kela 7001r). Ansökan kan lämnas till FPA-byrån. Läs mer om arbetspensionsservice (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Työeläkepalveluohje). Ansökan om utländsk tilläggspension I många länder finns utöver de lagstadgade pensionssystemen även arbetsgivarbekostade system med tilläggspension (Ratkaisutyö > Eläkeläiset: oikeanpuoleinen navi Tärkeää tietää > KV-asiat > Eri maiden eläkejärjestelmät.) Det mest typiska exemplet utgörs av tilläggspensionssystemet i Sverige, som grundar sig på arbetsmarknadsavtal och från vilket avtals- och tjänstepensioner betalas som tilläggspension till personer som arbetat i Sverige. Du kan uppmana kunden att söka svensk arbetsmarknadsavtalspension med brevet VEL51r, som åtföljs av ansökningsblanketten Y10sr. Kunden kan returnera ansökan till FPA. Pensionsskyddscentralen vidarebefordrar inte dessa ansökningar, eftersom det är fråga om pension som inte omfattas av förordningarna. Red ut om en pensionssökande som arbetat utomlands har omfattats av ett sådant tilläggspensionssystem. Om den sökande redan har tilläggspension ska du be att få pensionsbeslut och betalningskvitto. I annat fall ska du uppmana personen att söka tilläggspension och vid behov ge råd och hjälp med ansökan. I punkt 6 i bilaga U kan den pensionssökande ge sitt samtycke till att den utländska institution som betalar tilläggspension får ge FPA information om tilläggspensionen. Registrera med hjälp av HEMU / Henkilön yleistiedot > Ulkomaiset lisäeläkelaitokset den sökandes samtycke, den pensionsinrättning som betalar tilläggspensionen och uppgiften om huruvida inrättningen betalar den sökandes egen pension eller familjepension som tilläggspension. Uppgifter om tilläggspension som registrerats i kundens namn kan efterfrågas med HEKY. Om tilläggspension betalas ut av en inrättning om vilken inga uppgifter ännu förekommer i registret över utländska tilläggspensionsinrättningar, ska uppgifterna meddelas t.ex. med e-post till brevlådan för internationella pensionsärenden vid Juridiska enheten vid Resultatenheten för förmånstjänster, ETTKVELMA. 11

18 Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en 12

19 Muntligen myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Hur en pensionsansökan inleds En pensionsansökan inleds när den inkommit till FPA-byrån. Pensionsansökningar inleds vid FPA även då de når en arbetspensionsanstalt eller ett av arbetspensionssystemets serviceställen eller en utländsk försäkringsinrättning Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning. 13

20 Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hans eller hennes handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat honom eller henne omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men han eller hon har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan Intressebevakare En intressebevakare har rätt att söka förmåner om han eller hon blivit förordnad av förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad. Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås: uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. 14

21 Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA. Läs mer om intressebevakare (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvoja?) skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kelaasioiden hoitaminen toisen puolesta) Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret för förmyndarskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden Ombud, dvs. befullmäktigad Ett ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudet ska visa upp en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver han eller hon inte visa upp någon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet. Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register över rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst ( oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kan kontrolleras med sökordet "advokat" på Advokatförbundets webbsidor ( 15

22 Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar och omombud utan fullmakt) Nära anhörig eller annan person En nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka om en förmån för dennes räkning om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen. förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.) handikappförmåner (570/ mom.) rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom. förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/ mom.) En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras Kommun Om ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att söka förmåner för barnet Dödsbo Ett dödsbo kan inte ansöka om pension. Pensionen är en personlig förmån som inte kan sökas på en annan persons vägnar efter hens död. Läs även om utbetalning av pension till dödsbo Ansökningstid Ålderspension beviljas från början av månaden efter uppnådd pensionsålder. Ålderspension kan beviljas retroaktivt för sex kalendermånader före ansökan. Ansökningsmånaden beaktas inte vid beräknandet av retroaktivtiden (FPL 55 ). Pensionen kan av särskilda skäl beviljas retroaktivt för längre tid än sex månader. Som särskilda skäl räknas emellertid inte t.ex. den sökandes ovetskap eller en intressebevakares eller annan ansökningsberättigad persons försummelse att sköta ansökan. 16