Barnpension

Transkript

1 Barnpension

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Vad består förmånen av? Rätt och villkor Dödsfall Ålder Bosättning i Finland Krav på bosättningstid (karenstid) Barn som har rätt till pension Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Krav på bosättningstid (karenstid) Rätt och villkor Rätt med stöd av bestämmelserna om familjeförmåner i förordningen om social trygghet Den nordiska konventionen om social trygghet Bilaterala överenskommelser om social trygghet Förhållande till andra förmåner Belopp Grundbelopp Kompletteringsbelopp Den minsta pension som utbetalas Bestämningsgrunder Hur utlandsvistelse inverkar på pensionsbeloppet Försäkringstid som inverkar på pensionsbeloppet Avvägning Inkomster Lagstadgade familjepensioner SOLITA familjepensioner Familjepension från utlandet Utredning av familjepensionsbeloppet Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan på pensionens belopp Försäkringstid som inverkar på pensionsbeloppet Pensionsinkomster Beräknande av pensionens belopp Hur beloppet av förmåner till föräldralösa barn som betalas som familjeförmån uträknas Den nordiska konventionen om social trygghet Bilaterala överenskommelser om social trygghet i

3 1.8 Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Förmånstagare Intressebevakningsfullmäktig Intressebevakare Kommun Institutions- eller familjevård (klientavgiftslagen, KAL 14 ) Vård utom hemmet och eftervård Levnadssätt, sjukdom och andra särskilda skäl En fånges familj Dödsbo Utsökning Inkomstbas Skyddat belopp Åtgärder på byrån Utsökningsmyndighets rätt till uppgifter Betalning genom regressförfarande Utbetalning med stöd av lagen om utkomststöd Betalning som ersättning för folkpension (förskott) Betalning till Patientförsäkringscentralen Åtgärder vid den ansvariga enheten Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Betalning med regressyrkande Betalning som återkrav Inverkan av överenskommelser om social trygghet Dröjsmålsförhöjning Dröjsmålstid Tremånadersregeln Enmånadsregeln Förmånen betalas inte ut på förfallodagen (förfallodagsförhöjning) Betalningshinder som beror på förmånstagaren (hinderförhöjning) Särskilda situationer Räntesats Ingen dröjsmålsförhöjning Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Verkställande av förskottsinnehållning Familjepension Barnpension och studiepension Retroaktiva familjepensionsposter Kvittning mellan pensionssystemen ii

4 Inkomstutjämning och periodisering Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Inställelse av förmånsutbetalning från banken Återbetalning av förmånsutbetalningar efter dödsfall Anmälningsskyldighet Ansökan Hur ett ärende inleds Hur en pensionsansökan inleds (blir anhängig) Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Dödsbo Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar gällande barnpension Återtagande av ansökan Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan Ansökan om EU-pensioner när den sökande bor i Finland Ansökan om EU-pensioner när den sökande bor i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet Återtagande av en EU-ansökan Nordiska konventionen om social trygghet Ansökan om grundpensioner när den sökande bor i Finland Ansökan till Finland från ett annat nordiskt land Bilaterala överenskommelser om social trygghet Ansökan om pension från ett annat avtalsland Ansökan till Finland från ett annat avtalsland Justering Förändrade årsinkomster Justeringstidpunkt Kontroll av förhållandena för utomlands bosatta Permanent flyttning till Finland Internationella bestämmelser EU-bestämmelser Övergångsbestämmelser vid utvidgningen av Europeiska unionen iii

5 Bilaterala överenskommelser om social trygghet Avgörande Handläggningsställe Handläggningsställe för internationella pensionsärenden Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Interimistiskt beslut Beslutsmottagare Avgörande utifrån tillgängliga uppgifter Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan E 205-intyg över försäkringsperioder Interimistiskt avgörande Slutligt avgörande E 211-beslutssammandrag Överenskommelser om social trygghet Rättelse och undanröjande av beslut Barnpension när förmånslåtaren avlidit före Avbrytande av pension Temporärt avbrott i utbetalningen Avbrott på grund av fängelsevistelse Permanent flyttning till utlandet Internationella bestämmelser EU-bestämmelsernas inverkan Bilaterala överenskommelser om social trygghet Indragning Indragning på begäran Internationella bestämmelser Felaktig utbetalning (överbetalning) Återkrav Regressförfarande Besvär över pension som beaktas som inkomst är under behandling Förskott Internationella bestämmelser EU-lagstiftningens inverkan FPA:s regressyrkande Återkrav av FPA-förmåner iv

6 1.18 Sökande av ändring EU-lagstiftningens inverkan v

7 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. På grund av den tekniska utformningen förekommer några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas kommer senare att förbättras till denna del. I anvisningarna i pdf-format saknas följande avsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut Återkrav sökande av ändring För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med barnpensionen är att trygga försörjningen för barnet efter det att familjeförsörjaren har avlidit (FPL 568/ ) Vad består förmånen av? Som barnpension betalas ett grundbelopp. Till pensionen för ett barn under 18 år läggs dessutom ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp (FPL 568/ ). Grundbelopp Pensionen omfattar alltid det fasta grundbeloppet. Barn som mist båda föräldrarna får två sådana grundbelopp. 1

8 Kompletteringsbelopp Till ett föräldralöst barn betalas kompletteringsbelopp separat efter vardera föräldern. De familjeoch försörjningspensioner som utgår efter modern påverkar kompletteringsbeloppet efter henne och de som utgår efter fadern påverkar kompletteringsbeloppet efter honom Rätt och villkor Barnpension kan beviljas ett barn som är under 18 år eller som är under 21 år och studerar på heltid. Pensionen till den som är under 18 år kan omfatta grundbelopp och kompletteringsbelopp Dödsfall Det krävs i regel en officiell dödsanmälan om den avlidna förmånslåtaren. Pensionen kan beviljas utan denna anmälan om dödsfallet kan anses sannolikt. Sannolikheten för dödsfall avgörs t.ex. utifrån ett polisutredningsprotokoll eller en sjöförklaring. När pension beviljas utan officiell dödsanmälan beviljas den för viss tid. Normen är att pensionen beviljas fram till dess att det skulle vara möjligt att dödförklara förmånslåtaren (FPL 568/ ). Om förmånslåtaren före sin död hade någon annan löpande FPA-förmån, ska utbetalningen av den förmånen avbrytas innan pensionen beviljas. Om ett dödsfall inte kan anses sannolikt, beviljas pensionen först sedan förmånslåtaren blivit dödförklarad. Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död (FPL 568/ ). Uppsåtliga brott är t.ex. mord och dråp. Dödsvållande är inte ett uppsåtligt brott. Det framgår av domstolens beslut vilket brott en person har dömts för. Dödsdatum Om datum för dödsfallet saknas i anmälan betraktas den 1 dagen i månaden som dödsdatum. Om tidpunkten för dödsfallet inte har fastställts ens med en månads noggrannhet, utan dödsfallet uppges ha inträffat inom en viss tidsrymd, betraktas den första möjliga tidpunkten som dödsdatum. När någon blir dödförklarad anges dödsdatumet i domstolsbeslutet. Om förmånslåtaren har avlidit före , läs mer i den tidigare anvisningen om familjepension Ålder Rätt till barnpension efter förmånslåtaren har ett barn som är under 18 år eller har fyllt 18 men inte 21 år och studerar på heltid inte uppbär sjukpension enligt folkpensionslagen, efterlevandepension eller en motsvarande pension från utlandet (FPL 568/ ). 2

9 Äktenskap eller registrerat partnerskap hindrar inte beviljande av barnpension till den som på basis av sin ålder har rätt till pensionen. Om en barnpensionstagare mister sin make dras barnpensionen in och i stället beviljas efterlevandepension. Pension till barn under 18 år Pensionen till barn under 18 år kan omfatta ett grundbelopp och ett kompletteringsbelopp. Pension till barn som fyllt 18 år (studiepension) Barn som fyllt 18 år har rätt till barnpension (studiepension), om de Heltidsstudier är under 21 år studerar på heltid inte uppbär sjukpension enligt folkpensionslagen, efterlevandepension eller en motsvarande pension från utlandet. Pension till ett barn som fyllt 18 år beviljas på basis av heltidsstudier. Med heltidsstudier avses i regel det som bestäms om heltidsstudier i 2 kap. 10 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Heltidsstudier är högskole- eller yrkeshögskolestudier där målsättningen är att avlägga examen, gymnasiestudier som omfattar minst 75 kurser och andra studier som i medeltal omfattar minst 5 studiepoäng, 3 studieveckor eller 4,5 kompetenspoäng per månad eller 25 timmar per vecka. Också andra studier kan vara heltidsstudier, om den arbetsmängd som de förutsätter anses utgöra hinder för att ta emot heltidsarbete. Studier i öppet universitet betraktas i allmänhet inte som heltidsstudier. Hobbybetonade studier anses inte heller pensionsberättigande. Den som går i vuxengymnasium har pensionsrätt på samma grunder som de som går i dagskola. Också en privatelev kan beviljas studiepension om han eller hon påvisar att han eller hon avlägger tentamina och att studierna utgör huvudsyssla. Pension beviljas också på grundval av yrkesutbildning som sker i praktiskt arbete. Som pensionsberättigande betraktas t.ex. läroavtalsutbildning, utbildning i folkhögskolor och industrins yrkesskolor och arbetskraftsutbildning. Likaså kan pension betalas för tiden för obligatorisk praktik i anslutning till studierna. Den som får studiestöd betraktas alltid som studerande på heltid. Studier utomlands är pensionsberättigande på samma grunder som gäller för studier i hemlandet. Studier som utförs av en studerande som får sjukdagpenning kan inte betraktas som heltidsstudier. Studiepension betalas också för sommarlovet. Det är fråga om sommarlov bl.a. då studier som ingår i samma examen eller som hör till samma studiehelhet fortgår på hösten samma år (när t.ex. en studerande som avlagt lägre högskoleexamen, eller som avlagt en delexamen som ingår i en examen, fortsätter studierna för en högre examen inom samma bransch, eller fortsätter att studera andra delar som ingår i samma examen. Om skolgången avbryts av någon annan orsak än på grund av normalt sommarlov, betalas ingen pension för denna tid. Det är fråga om ett ovan nämnt avbrott t.ex. då en ung person har slutfört sina studier och på hösten inleder nya studier (dvs. studier som inte ingår i samma examen eller examenshelhet som den examen vilken han eller hon avlagt). 3

10 Bosättning i Finland Familjepension kan beviljas en i Finland bosatt sökande efter en förmånslåtare som vid sin död var bosatt i Finland. En person anses vara stadigvarande bosatt i Finland (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto > Vakinainen asumistarkoitus ja oleskelulupa > Vakinainen asumistarkoitus) om han eller hon har sin egentliga bostad och sitt egentliga hem här och ständigt huvudsakligen vistas här. En förmånslåtares tidigare utlandsvistelse kan påverka beviljandet av familjepension och pensionsbeloppet, om förmånslåtaren inte har varit bosatt i Finland hela tiden från det han eller hon fyllde 16 år och fram till sin död. Också den tid som den sökande har varit bosatt i Finland kan påverka beviljandet av familjepension Krav på bosättningstid (karenstid) För folkpensionen intjänar den sökande och för efterlevandepensionen intjänar den sökande och förmånslåtaren försäkringstid för bosättningstid i Finland och för sådan vistelse utomlands då personen fortfarande är försäkrad i Finland i enlighet med tillämpningslagen. Försäkringstid intjänas för två ändamål, dvs. rätt till pension (karenstid) uträkning av pensionsbeloppet, dvs. avvägning. Med karenstid avses den tid innan pensionen börjar som den sökande och förmånslåtaren måste ha bott i Finland eller varit försäkrade här trots sin utlandsvistelse. Exempel En arbetstagare som är utsänd från Finland till Kina intjänar försäkringstid i Finland under den tid för vilken han eller hon enligt FPA:s beslut fortsätter att vara försäkrad i Finland. Att man fyller 65 år eller att man får en pension från utlandet hindrar inte att karenstid intjänas. Som karenstid beaktas även en sådan bosättningstid i Finland under vilken personen tidigare har fått pension eller pensionsstöd för långtidsarbetslösa. För en tillfällig, dvs. i allmänhet kortare än ett års vistelse i Finland, intjänas inte försäkringstid eftersom tiden inte betraktas som boende. Karenstiden är tre år. Den uppfylls när den sökande och förmånslåtaren har intjänat minst tre år försäkringstid efter att ha fyllt 16 år och tills pensionen börjar. Tiden behöver inte vara sammanhängande. För att få efterlevandepension måste änkan eller änklingen dessutom vara bosatt i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flytta till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. (FPL 568/ ) För barn finns ingen karenstid. Det räcker att barnet är bosatt i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flyttar till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. (FPL 568/ ) Uppfylld karenstid krävs inte av en ung förmånslåtare eller en ung efterlevande make. Med en ung efterlevande make och en ung förmånslåtare avses en person som har avlidit eller blivit änka eller änkling innan han eller hon fyllt 19 år. (FPL 568/ ) 4

11 Utred boendet i Finland och försäkringstiden här för karenstiden utifrån uppgifterna om den sökandes och förmånslåtarens försäkringsperioder (Vakuutusjaksot). Om uppgifterna är bristfälliga, kompletteras de vid Centret för internationella ärenden. Läs mer om karenstid i EU-fall (Oikeus ja edellytykset > Kv-säännökset > EU-säännökset > Karenssiaika) Barn som har rätt till pension Barn som har rätt till pension är som är förmånslåtarens eget barn (fött inom förmånslåtarens äktenskap, eller förmånslåtarens faderskap fastställt med stöd av faderskapslagen) som är förmånslåtarens adoptivbarn (adoptivbarn har rätt till pension efter adoptivföräldrarna men inte efter de biologiska föräldrarna). Om ett barn adopteras av den egna förälderns nya make anses det dock som makarnas gemensamma barn och har pensionsrätt efter dem båda som vid förmånslåtarens död bodde i dennes hushåll och vars försörjning förmånslåtaren svarade för (FPL 568/ ) På sistnämnda grund kan pension förutom till förmånslåtarens egna barn beviljas makens eller makans barn förmånslåtarens partners barn i registrerat partnerskap sambons barn fosterbarn i förmånslåtarens familj placerat barn som försörjs av familjen annat barn i förmånslåtarens vårdnad. Försörjningsansvar En äkta make eller en part i ett registrerat partnerskap anses ha haft försörjningsansvar för den andra makens barn när de bott i samma hushåll. Förmånslåtaren anses ha haft försörjningsansvar för annat än den äkta makens barn/barn till partnern i ett registrerat partnerskap, om från annat håll erhållna ersättningar för barnets underhåll inte överstigit summan av barnbidrag och underhållsstöd. Härvid beaktas barnbidraget för ifrågavarande barn. Gränsen är normativ och kan av särskilda skäl frångås. Som ersättningar från annat håll beaktas bl.a. underhållsbidrag, underhållsstöd och vårdavgift för barnet samt barnbidrag. Barnförhöjning till folkpension, utkomststöd, hemvårdsstöd eller förmån på basis av särskilda kostnader för barnavården, t.ex. handikappbidrag för personer under 16 år, ska inte beaktas. Fader- eller moderlöst barn och föräldralöst barn I regel betalas barnpension efter bara en förmånslåtare. Barn som mist båda föräldrarna har dock rätt till barnpension efter två förmånslåtare (FPL 568/ ). Föräldralöst är ett barn som saknar båda sina föräldrar. Föräldralöst är ett barn som mist mor och far adoptivmor och adoptivfar biologisk förälder och adoptivförälder, om de var gifta eller levde i ett registrerat partnerskap (t.ex. mor och styvfar som adopterat barnet) 5

12 mor, ifall faderskapet inte fastställts eller ingen man förordnats vara underhållsskyldig. Ett barn är inte föräldralöst om någondera av föräldrarna eller adoptivföräldrarna lever. Skulle ett barn ha pensionsrätt efter flera förmånslåtare, betalas pension för fader- eller moderlöst barn efter den först avlidna förmånslåtaren. Lagen ställer inte egen förälder i annan position än övriga förmånslåtare. Om barnpension t.ex. betalas efter en styvfar som försörjt barnet och dess egen far dör, ändras pensionen inte att utgå efter fadern. Pension för föräldralöst barn beviljas när barnets båda egna föräldrar har dött. Förmånslåtare kan då vara barnets egna föräldrar eller en egen förälder och någon annan, beroende på efter vem pension för fader- eller moderlöst barn har betalats. Ett föräldralöst barn får två pensioner, exempelvis pension efter sin far och pension efter sin mor. För vardera pensionen gäller särskilda beräkningsgrunder, varför pensionerna kan bli olika stora beroende på kompletteringsbeloppet Internationella bestämmelser En utlandsvistelse kan påverka beviljandet av folkpension och familjepension samt pensionsbeloppet och utbetalningen, om den pensionssökande eller förmånslåtaren inte har bott i Finland hela tiden efter fyllda 16 år eller den sökande bor utomlands då pensionen söks eller förmånslåtaren bor utomlands vid sin död. Europeiska unionens förordningar om social trygghet 883/2004 (grundförordning) och 987/2009 (tillämpningsförordning), som tillämpas från , och de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 samt de avtal som Finland ingått om social trygghet har jämfört med folkpensionslagen fördelaktigare bestämmelser om villkoren för rätt till pension när en sökande eller en förmånslåtare varit försäkrad i länder där de nämnda internationella bestämmelserna tillämpas. På basis av internationella förordningar och överenskommelser kan även en person som är bosatt i ett annat land beviljas pension, vilket inte är möjligt enligt nationell lag EU-lagstiftningens inverkan (883/2004 artiklarna 44 59) (1408/1971 artiklarna 37 49) (859/2003 artikel 1) (1231/2010 artikel 1) (EU:s blandkommittés beslut 1/2012) (EES blandkommittés beslut 76/2011) På FPA-pensioner tillämpas från grundförordningen 883/2004 och tillämpningsförordningen 987/2009 beträffande de EU-medborgare som varit pensionsförsäkrade i Finland och i minst ett annat EU-land (EU-länder) Maasta- ja maahanmuutto > Asumista koskeva lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Työvoiman vapaa liikkuvuus > Alueellinen soveltamisala). Förordningarna 883/2004 och 987/2009 har genom förordning 1231/2010 utsträckts att fr.o.m även gälla tredjelandsmedborgare. 6

13 Före tillämpades mellan EU-/EES-länderna de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972, som gällde arbetstagare och deras familjemedlemmar och som Finland började tillämpa Med undantag för Danmark har EU-länderna från och på basis av förordning 859/2003 tillämpat EUförordningarna 1408/1971 och 574/1972 även på arbetstagare i tredje land och dessa arbetstagares familjemedlemmar, förutsatt att de vistas lagligt inom EU:s territorium. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein började från , genom beslut 76/2011 av EES blandkommitté, tillämpa förordningarna 883/2004 och 987/2009 på EU- och EESmedborgare, men inte på medborgare i tredje land. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein tillämpade inte heller förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på tredjelandsmedborgare. Island och Norge tillämpar emellertid dessa förordningar på tredjelandsmedborgare som rör sig mellan de nordiska länderna, detta tills den nya nordiska konventionen om social trygghet träder i kraft. Schweiz, som inte är medlem i Europeiska unionen, tillämpar från förordningarna 883/2004 och 987/2009 på schweiziska medborgare och EU-medborgare, detta genom beslut 1/2012 av EU:s blandkommitté. Schweiz tillämpar inte förordningarna på EES- eller tredjelandsmedborgare. Före tillämpade Schweiz, på basis av ett separat avtal mellan EU och Schweiz de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på EUmedborgare, men inte på bulgariska eller rumänska medborgare eller på EESeller tredjelandsmedborgare. Varje land handlägger pensionsansökningarna enligt sin nationella lagstiftning och beaktar dessutom pensionsbestämmelserna i förordningarna. Exempelvis är det möjligt att en sökande inte betraktas som arbetsoförmögen i alla länder där pension har sökts Krav på bosättningstid (karenstid) Enligt EU-förordningarna om social trygghet intjänas försäkringstid för såväl pensionsrätt som för pensionsbelopp genom arbete och i regel från endast ett land åt gången. Genom bosättning intjänas försäkringstid i de länder där den sökande även har pensionsskydd som grundar sig på bosättning. Om en person arbetar i ett land och bor i ett annat, intjänas försäkringstid endast i sysselsättningslandet. Arbete i ett land åsidosätter således samtidig bosättning i ett annat land. Exempel En i Sverige bosatt gränsarbetare som arbetar i Finland tjänar under tiden i arbetet in försäkringstid för folkpension enbart i Finland. Vissa länder uppger i sina intyg över försäkringsperioder (E 205, P5000) huruvida försäkringstid har intjänats för pensionsrätt eller för pensionsbeloppet eller för bägge. Om detta inte har meddelats, tolkas försäkringstiden som intjänad för båda två. I Finland intjänas försäkringstid för pensionsrätt (Vanhuuseläke > Oikeus ja edellytykset > Suomessa asuminen > Karenssiaika) genom bosättning och arbete här enligt samma principer som enligt nationell lag. 7

14 Under tiden har en arbetstagare intjänat försäkringstid även för sådan arbetsgrundad tid i Finland som är omfattad av arbetspensionsförsäkringen och för vilken arbetstagaren på basis av tillämpningslagen inte skulle ha ansetts bosatt i Finland för att tiden varit så kort. Efter juli 2004 måste arbetstagaren oberoende av om han eller hon är arbetspensionsförsäkrad ha arbetat i Finland i minst fyra månaders tid för att intjäna försäkringstid för folkpension och familjepension. Kom ihåg att vid utredning av bosättningstid i Finland beakta vad som bestäms i förordningarna 1408/71 och 883/2004 om lagval, d.v.s. vilket lands lagstiftning som tillämpats på arbetstagare under tiden och på personer från och med samt vad som stadgas i tillämpningslagen (Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71 > Lainvalintamääräysten periaatteet ja Maastaja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > kansallinen lainsäädäntö). Beakta även FPA:s beslut om försäkringstillhörighet. Då du utreder bosättningstiden i Finland före år 1994 ska du iaktta de bestämmelser som vid varje särskild tidpunkt enligt folkpensionslagen varit i kraft i fråga om boende i Finland samt föreskrifterna i den nordiska konventionen om social trygghet och föreskrifterna i de bilaterala socialskyddsavtalen om val av lag som ska tillämpas. Beakta vid handläggning av pensionsansökningar också de försäkringsperioder som fastställts av Norge, Island, Liechtenstein, Danmark och Schweiz, även när dessa länder inte tillämpar förordning 883/2004 eller 1408/71 på grund av avtalet mellan EU och Schweiz förordning 859/2003 som gäller tredjelandsmedborgare som är arbetstagare förordning 1231/2010 som gäller tredjelandsmedborgare. I den nordiska konventionen om social trygghet, som i EU-fall - utöver EU-förordningarna om social trygghet - tillämpas på personer som rör sig mellan de nordiska länderna, finns en bestämmelse om retroaktivtider med följande innehåll: Om en pensionssökande före år 1994 hade intjänat rätt till grundpension genom att bo i ett nordiskt land och samtidigt hade intjänat rätt till arbetspension i ett annat nordiskt land, betraktas också grundpensionen som intjänad i samma land som arbetspensionen. Om den sökande samtidigt har arbetat i två nordiska länder och även varit bosatt i det ena, har grundpension intjänats endast i bosättningslandet. (Nordiska tryggh. konv. art. 18) Vid tillämpningen av förordning 883/2004 ska för pensionsrätten vid behov även beaktas de tider som intjänats för beräkning av pensionsrätt och pension i ett annat land. Försäkringstiden i Finland måste ändå uppgå till minst ett år. Om en kund inte i något land intjänat ett års försäkringstid, har personen i alla fall rätt till folkpension, om han eller hon senast har varit försäkrad i Finland och den sammanlagda försäkringstiden från alla länder uppgår till minst tre år. (FPL 568/2007 9, 1408/1971 artikel 48, 883/2004 artiklarna 6 och 51) Om en arbetstagare vid tillämpning av förordning 1408/1971 inte har varit försäkrad i Finland minst den lagenliga tiden på tre år ska vid beräknandet av karenstiden, förutom försäkringstiden i Finland, även beaktas de försäkringstider som intjänats endast för pensionsrätt i andra länder som tillämpar EUförordningarna Rätt och villkor (883/2004 art. 51 och 52) (1408/1971 art.45 och 46) Beräkningen av beloppet (Lapseneläke > Määräytymisperusteet > Kv-säännökset > Määrän laskeminen) av familjepensionen påverkas av den grund på vilken pensionsrätten i EU-fall 8

15 uppkommer. Anteckna grunden för pensionsrätten i pensionsavgörandet (Tekniset ohjeet > Lapseneläke > Ulkomaalaisasiat > Uusi hakemus). Beräknandet av beloppet av efterlevandepension (Leskeneläke > Täydennysmäärän määräytymisperusteet > Kv-säännökset > EU-säännökset > Määrän laskeminen) påverkas av den grund på vilken pensionsrätten i EU-fall uppkommer. Anteckna grunden för pensionsrätten i pensionsavgörandet. (Tekniset ohjeet > Leskeneläke > Ulkomaalaisasiat > Uusi hakemus) Rätt med stöd av folkpensionslagen Också i EU-fall uppkommer rätt till familjepension med stöd av av folkpensionslagen när bägge villkoren uppfylls, om förmånslåtaren avlider medan han eller hon är bosatt i Finland förmånslåtarens karenstid på tre år uppfylls med den finska försäkringstiden utan att försäkringstid som intjänats i andra länder beaktas. Pensionsrätten påverkas inte av hur länge den som ansöker om familjepension har varit bosatt i Finland. En efterlevande make har rätt till fortsättningspension, om han eller hon är bosatt i Finland vid ansökan om pension och vid förmånslåtarens död förmånslåtaren har arbetat i Finland eller bott i Finland och arbetat i ett annat land som tillämpar förordningarna, antingen den efterlevande maken eller förmånslåtaren var finsk medborgare eller medborgare i ett annat land som tillämpar förordningarna förmånslåtaren vid sin död bodde i Finland förmånslåtaren efter att ha fyllt 16 år varit försäkrad minst tre år i Finland. Rätt med stöd av pensionsbestämmelserna i förordningen om social trygghet Rätt till familjepension uppkommer med stöd av förordningen om social trygghet (883/2004 och 1408/71), om förmånslåtaren avlider medan han eller hon är bosatt i ett annat land som tillämpar förordningarna eller avlider medan han eller hon är bosatt i Finland men hans eller hennes treåriga karenstid uppfylls endast med beaktande av de försäkringstider som intjänats också i andra länder. För ett föräldralöst barn bestäms pensionsrätten separat efter vardera förmånslåtaren. Barnet kan ha rätt till pension på olika grunder beroende på var förmånslåtarna har varit bosatta när de avled och hur karenstiderna har uppfyllts. Om ett barn blir föräldralöst när den enda förmånslåtaren avlider, bestäms rätten till pension i fråga om bägge pensionerna utifrån uppgifterna om den enda förmånslåtaren. Rätt till barnpension och studiepension har ett barn om han eller hon är bosatt i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet när han eller hon ansöker om familjepension och förmånslåtaren avlider. Barnet behöver inte ha varit bosatt i Finland. förmånslåtaren hade arbetat i Finland eller hade varit bosatt i Finland och arbetat i ett annat land som tillämpar förordningarna antingen barnet eller förmånslåtaren var finsk medborgare eller medborgare i ett annat land som tillämpar förordningarna förmånslåtaren vid sin död var bosatt i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna och 9

16 förmånslåtaren efter att ha fyllt 16 år varit försäkrad i Finland minst ett år av den försäkringstid på tre år som krävs i Finland. Om den treåriga karenstiden inte uppfylls med tiden i Finland kan högst två år kompenseras med den försäkringstid som intjänats i ett annat land som tillämpar förordningarna. En efterlevande make har rätt till efterlevandepension (883/2004 och 1408/1971), om han eller hon vid ansökan om pension och vid förmånslåtarens död är bosatt i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet. Den efterlevande maken behöver inte någonsin ha bott i Finland. förmånslåtaren har arbetat i Finland eller bott i Finland och arbetat i ett annat land som tillämpar förordningarna, antingen den efterlevande maken eller förmånslåtaren var finsk medborgare eller medborgare i ett annat land som tillämpar förordningarna förmånslåtaren vid sin död var bosatt i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna och förmånslåtaren efter att ha fyllt 16 år varit försäkrad i Finland minst ett år av den försäkringstid på tre år som krävs i Finland. Om den treåriga karenstiden inte uppfylls genom tiden i Finland, kan högst två år kompenseras med den försäkringstid som intjänats i ett annat land som tillämpar förordningarna. Villkoren i de föregående styckena iakttas från också vid tillämpningen av förordning 883/2004, dock så att förmånslåtaren också kan ha varit icke-aktiv, dvs. en person som inte har varit arbetstagare eller företagare. Om förmånslåtaren (arbetstagare eller icke-aktiv) har avlidit medan han eller hon var bosatt i ett annat land, räcker det med att han eller hon varit försäkrad endast i Finland. Den försäkringstid som intjänats för beräkning av pension i ett annat land kan också användas för kompensering av en resterande del av den treårstid i Finland som krävs för pensionsrätt. Om en icke-aktiv förmånslåtare är medborgare i ett tredje land börjar rätten till pension tidigast Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ska antingen förmånslåtaren eller den sökande vara medborgare i ett land som tillämpar förordningarna om social trygghet. Fr.o.m har familjepension kunnat beviljas med stöd av nämnda förordning också efter en tredjelandsmedborgare, om han eller hon var arbetstagare (EG-förordning 859/2003) Rätt med stöd av bestämmelserna om familjeförmåner i förordningen om social trygghet (883/2004 art. 69) (1408/71 art. 78, 78a och 79) (Administrativa kommissionens beslut nr 150/1992) Vid tillämpningen av förordning 883/2004 har ett barn som mist en förälder rätt till barnpension från alla förmånslåtarens försäkringsländer som har ett barnpensionssystem. Länder som inte har ett barnpensionssystem eller där barn som mist en förälder förutom pension kan få särskilda förmåner som betalas som familjeförmåner är Belgien, Irland, Frankrike, Danmark och Förenade kungariket samt Malta och Sverige. Särskilda förmåner för föräldralösa barn betalas separat som familjeförmån och de samordnas inte med barnpensioner. Om förmånslåtaren har varit försäkrad 10

17 i något av de nämnda länderna ska ansökan om barnpension meddelas till den internationella enheten för ansökan om särskild förmån. När en ansökan om barnpension kommer från Belgien, Irland, Frankrike, Danmark, Förenade kungariket, Malta eller Sverige till utlandsenheten handläggs ansökan enligt bestämmelserna i kapitlet om pensioner i förordning 883/ Den nordiska konventionen om social trygghet Den nya nordiska konventionen om social trygghet trädde i kraft Med stöd av konventionen utvidgas tillämpningsområdet för förordning 883/2004 och 987/2009 till att omfatta alla personer som omfattas av konventionen och som är bosatta i ett nordiskt land, om inte annat bestäms i konventionen. Bara de bestämmelser som avviker från förordningen har skrivits in i konventionen. Den nya konventionen ersätter den tidigare konvention som gällt sedan Den nya konventionen har inte någon större inverkan på pensionerna. Förordningarna 883/2004 och 987/2009 har tillämpats i Finland, Sverige och Danmark sedan och i Norge och Island sedan I praktiken har konventionen betydelse för Färöarna och Grönland som inte är medlemmar i EU och som inte omfattas av EES-avtalet samt för tredjelandsmedborgare som rör sig mellan de nordiska länderna. Konventionen tillämpas på all lagstiftning inom EU-förordningens tillämpningsområde. Rätt och villkor Rätt till familjepension har efterlevande make och barn som är bosatta i Finland eller i ett annat nordiskt land, om förmånslåtaren varit bosatt i två eller flera nordiska länder, vid sin död bodde i Finland eller ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet och varit bosatt minst tre år i Finland efter att ha fyllt 16 år. Vid beräknandet av om kravet på tre års bosättning uppfylls kan man emellertid beakta försäkringsperioder som uppfyllts i andra länder som tillämpar förordningarna, förutsatt att den finländska försäkringstiden är minst ett år. Den sökandes och förmånslåtarens medborgarskap saknar betydelse. Konventionen innehåller en bestämmelse om bosättning (Den nordiska konventionen, artikel 5), som har kompletterats i det administrativa avtalet. En persons bosättning i ett nordiskt land bygger på landets nationella lagstiftning. Vid konflikt ska de behöriga institutionerna tillsammans fastställa i vilket land en person har sina huvudsakliga intressen. Om det är oklart vilken lagstiftning som ska tillämpas på en person anses han eller hon vara bosatt i det nordiska land där han eller hon är folkbokförd Bilaterala överenskommelser om social trygghet Finland har gällande bilaterala överenskommelser om social trygghet med USA, Kanada, Chile, Israel, Estland och Australien. 11

18 En efterlevande make och barn som är bosatta i Finland får i allmänhet familjepension med stöd av folkpensionslagen. Överenskommelsen i fråga tillämpas om förmånslåtaren vid sin död är bosatt i ett annat avtalsland. Överenskommelserna innehåller följande pensionsslag respektive artiklar USA Kanada Chile Israel Estland ålderspension och familjepension ålderspension och familjepension ålderspension och familjepension ålderspension och familjepension ålderspension och familjepension Australien ålderspension artikel 15 Tyskland Luxemburg Rätt och villkor Rätt till familjepension har ett barn som ålderspension, familjepension och sjukpension ålderspension, familjepension och sjukpension är finsk medborgare eller medborgare i ett avtalsland och är bosatt i Finland eller i ett avtalsland. För barn finns ingen karenstid. Rätt till familjepension har en efterlevande make som artikel 6 och 8 artikel 11 är finsk medborgare eller medborgare i ett annat avtalsland, är bosatt i Finland eller ett annat avtalsland och har bott i Finland minst tre år i sträck efter fyllda 16 år. Vid tillämpningen av överenskommelsen med USA är tiden fem år i sträck. Dessutom förutsätts att förmånslåtaren uppfyller följande villkor: artikel 6 artikel 10 artikel 12 artikel 14 artikel 2 var finsk medborgare eller medborgare i ett annat avtalsland var bosatt i ett annat avtalsland eller i Finland varit bosatt i Finland minst tre år i sträck efter fyllda 16 år. Vid tillämpningen av överenskommelsen med USA är tiden fem år i sträck. inte var anställd eller företagare (endast överenskommelsen med Estland). Flyktingar och statslösa jämställs med finska medborgare. En efterlevande make och barn som är bosatta i Finland får i allmänhet familjepension med stöd av folkpensionslagen. Överenskommelsen i fråga tillämpas om förmånslåtaren vid sin död är bosatt i ett annat avtalsland. 12

19 1.5. Förhållande till andra förmåner Inte samtidigt Barnpension kan inte erhållas om man får FPA:s sjukpension / rehabiliteringsstöd, efterlevandepension eller motsvarande pensioner från utlandet (FPL 568/ ). Samtidigt, inverkar inte Samtidigt med barnpensionen kan följande FPA-förmåner eller motsvarande förmåner från utlandet betalas. Förmånerna inverkar inte heller på beloppet av barnpensionen: handikappbidrag för personer under 16 år barnbidrag handikappbidrag för personer över 16 år / vårdbidrag för pensionstagare (Notera att den pension som ligger till grund för vårdbidraget inte får vara en förmån som hindrar utbetalning av barnpension). studiepenning rehabiliteringsförmåner 1.6. Belopp Som barnpension betalas alltid ett grundbelopp. Till föräldralösa barn betalas två grundbelopp. Också till föräldralösa studiepensionstagare betalas två grundbelopp. Till pensionen för ett barn under 18 år läggs dessutom ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp Grundbelopp Pensionen omfattar alltid det fasta grundbeloppet (FPL 568/ ). För ett barn som mist ena föräldern är beloppet 60,19 euro/mån. år Barn som mist båda föräldrarna får två sådana grundbelopp. I studiepension betalas grundbeloppet, som är lika stort som för barn under 18 år Kompletteringsbelopp Kompletteringsbeloppets storlek beror på hur stora de övriga familjepensionerna är och dess fulla belopp är 91,05 euro/mån. år När inkomsterna överstiger gränsbeloppet för fullt kompletteringsbelopp, 671 euro per år (55,92 euro per månad) år 2016, minskar de kompletteringsbeloppet med 50 % (FPL 43 ). Kompletteringsbelopp utbetalas inte alls om inkomsterna överstiger euro per år (238,00 euro per månad) år 2016). Beloppet bestäms lika som folkpensionen. Du kan räkna ut kompletteringsbeloppet i CICS med beräkningstransaktionen ELLA / APLA >Eläkkeen laskennat > Eläkkeen määrä. 13

20 Den minsta pension som utbetalas Grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte om de sammanlagt understiger 6,74 euro/ mån. år 2016 (FPL 568/ ). Beloppet av barnpensionen kan bli mindre än det minsta belopp som betalas endast vid beräkning av pro rata-pension enligt EU-bestämmelserna Bestämningsgrunder Beloppet av barnpensionens kompletteringsbelopp beräknas utifrån de pensionsinkomster som inverkar på pensionen Hur utlandsvistelse inverkar på pensionsbeloppet Enligt folkpensionslagens har förmånslåtarens utlandsvistelse ingen inverkan på barnpensionens belopp Försäkringstid som inverkar på pensionsbeloppet (FPL 568/ ) Försäkringstid som påverkar pensionsbeloppet intjänas i fråga om familjepension för den tid förmånslåtaren varit bosatt i Finland mellan fyllda 16 år och 65 års ålder eller dödsdagen om förmånslåtaren avled innan han eller hon fyllde 65 år. Försäkringstid intjänas också för sådan bosättningstid i Finland under vilken förmånslåtaren fått egen pension eller familjepension från Finland eller utlandet. Försäkringstid som inverkar på pensionsbeloppet har intjänats också för sådan tid då förmånslåtaren de facto vistats utomlands men har omfattats av folkpensionslagen med stöd av tillämpningslagen (t.ex. en från Finland utsänd arbetstagare) Avvägning Barnpension avvägs inte enligt den tid förmånslåtaren varit bosatt i Finland (FPL 568/ ) Inkomster När barnpensionens kompletteringsbelopp uträknas beaktas som årsinkomst barnets fortlöpande familjepensioner enligt FPL 22. Familjepensionerna beaktas som inkomst till bruttobeloppet i sin helhet enligt nivån vid den tidpunkt då de beviljades eller justerades. Pensionsinkomsten är fortlöpande om den varar minst sex månader. Familjepensioner som utgått som engångsbetalning beaktas inte. Som inkomst beaktas inte heller pensioner som inte betalas ut till en person. Exempelvis om en pensionstagare inte vill ansöka om barnpension enligt arbetspensionslagarna fast han eller hon skulle ha rätt till den kan den inte beaktas som inkomst. I barnpensionens kompletteringsbelopp till ett föräldralöst barn beaktas inte som inkomst sådana familje- och försörjningspensioner som har beaktats redan tidigare i kompletteringsbeloppet till barnpensionen efter den förmånslåtare som avlidit redan tidigare. Om ett barn som är 14

21 föräldralöst bara har en förmånslåtare, inverkar de familje- och försörjningspensioner som betalas efter förmånslåtaren endast på det kompletteringsbelopp som betalas efter denne. Det andra kompletteringsbeloppet uppgår till fullt belopp vad gäller inkomsterna Lagstadgade familjepensioner Lagstadgade familjepensioner som betalas efter förmånslåtaren beaktas i sin helhet som inkomst. På lagstadgade familjepensioner tillämpas i regel principen om sista anstalt (Vilma) fr.o.m Då betalas familjepensionen (VILMAPE) från en pensionsanstalt och den beaktas som inkomst som en enda pension. Om Vilma-principen inte har tillämpats på familjepensionen, betalas arbetspensioner från den offentliga sektorn och den privata sektorn separat från sina egna pensionssystem. Då beaktas pensionen från vartdera pensionssystemet som inkomst skilt för sig. Frivilliga tilläggspensioner I barnpensionens kompletteringsbelopp beaktas som inkomst förutom familjepensionerna enligt olika arbetspensionslagar dessutom registrerad tilläggsfamiljepension. Som inkomst beaktas också oregistrerade tilläggsfamiljepensioner som inte baserar sig på lag.sådana är bl.a. pensionskassornas och pensionsstiftelsernas tilläggsfamiljepensioner samt familjepensioner som arbetsgivarna ordnat på annat sätt. Familjepensioner som baserar sig på individuell pensionsförsäkring beaktas som inkomst endast när de betalas på grundval av förmånslåtarens anställningsförhållande eller företagar- eller förtroendemannaverksamhet. Familjepension som baserar sig på individuell pensionsförsäkring beaktas inte som inkomst när försäkringstagaren har varit en privatperson, en enskild affärsidkare eller yrkesutövare eller en lantbruksföretagare SOLITA familjepensioner I barnpensionens kompletteringsbelopp beaktas som inkomst familjepension och försörjningspension enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Av familjepensioner som baserar sig på en frivillig olycksfallsförsäkring enligt lagstiftningen gällande olycksfallsförsäkring beaktas som inkomst endast sådana pensioner som har börjat eller därefter (FPL 22 och FPLIfL 10 2 mom.). familjepension enligt de olika lagarna om trafikförsäkring. Pensioner och ersättningar enligt lagen om ansvar i spårtrafik beaktas som inkomst på samma sätt som motsvarande förmåner enligt trafikförsäkringslagen. försörjningspension enligt militärskadelagen Familjepension från utlandet I barnpensionens kompletteringsbelopp beaktas som inkomst följande pensioner som betalas efter förmånslåtaren från utlandet: 15

22 lagstadgade och frivilliga familjepensioner som baserar sig på arbetsavtals- och tjänsteförhållande samt företagarverksamhet familjepensioner som baserar sig på olycksfall i arbetet egna familjepensioner som baserar sig på trafikskador familjepensioner på basis av skada i militärtjänst pensioner som motsvarar familjepension enligt folkpensionslagen Läs mer om pensioner från utlandet Utredning av familjepensionsbeloppet Avgör barnpensionens kompletteringsbelopp först efter det att uppgifter har fåtts om alla familjepensioner som sökts från andra ställen eller deras belopp har utretts på något annat sätt. Ta reda på familjepensionernas belopp via förfrågan i HEKY / Työeläkkeet ja korvaukset eller med hjälp av pensionsbeslutet. När avgörandet görs ska beloppen av familjepensionerna avrundas till närmaste euro och varje inkomst registreras på sin egen inkomstkod. De rätta inkomstkoderna hittar du i bilaga A1 till RAKE-anvisningen Tulosidonnaisten eläkkeenosien tulolajit (Tekniset ohjeet > Rake > Liitteet > Liite A1). via förfrågan HEKY / Työeläkkeet ja korvaukset med funktionen "Tulokoodit" (F16) eller beträffande Vilma-pensioner på sidan för Vilma-sammandrag (Vilma-yhteenveto). För frivilliga pensioner finns inkomstkoden utsatt endast på den senaste pensionsperioden. Innan du avgör pensionsärendet kan du vid behov be om tilläggsuppgifter. Om det är oklart om en pension eller ersättning ska tas i beaktande som inkomst, ska du be om råd enligt processchemat för ålderspension. Om en förmån som omfattas av datakommunikationen saknas i förfrågan eller om det råder oklarhet om det belopp som uppgetts där, ska du kontakta datasupporten vid informationsutbytesgruppen genom att skapa ett Toimeksiantotyö (uppdragsarbete) i OIWA och styra det till den arbetskö hos informationsutbytesgruppen som du väljer. Förfrågningar om belopp kan göras direkt hos de inrättningar som betalar ut pensioner och ersättningar eller hos informationsutbytesgruppen. Om det är fråga om en frivillig pension ska du alltid fråga efter beloppet hos informationsutbytesgruppen. Automatiskt I fråga om avgöranden som gäller beviljande och justering av barnpensionens kompletteringsbelopp ger programmet uppgifter om arbetspensioner samt militärskade-, trafikskade- och olycksfallsersättningar som finns i databaserna för inkomstspecifikationen. I fråga om avgörande som gäller justering ger programmet som grunduppgifter endast förändrade och nya inkomster. Dessutom kan programmet ge olika meddelanden om pensionsinkomsterna som ska beaktas när avgörandet görs Internationella bestämmelser Förordningarna om social trygghet 883/2004, 987/2009, 1408/1971 och 574/1972 innehåller bestämmelser om försäkringstider och om hur sammanfallande försäkringstider i olika länder 16

23 beaktas. De innehåller också bestämmelser om hur pensionsinkomster ska beaktas och pensionsbelopp beräknas. I den nordiska konventionen om social trygghet finns bestämmelser om hur pensionsförsäkringstider för tiden före har intjänats för personer som rört sig mellan de nordiska länderna. Vid tillämpningen av bilaterala överenskommelser om social trygghet iakttas folkpensionslagens bestämmelser i fråga om försäkringstid och beräknande av pensionsbelopp. I överenskommelsen med Australien finns bestämmelser om beräknande av pension beroende på i vilket avtalsland den sökande är bosatt. Om en i det andra avtalslandet bosatt pensionssökande varit försäkrad både i Finland och i något annat EU-/EES-land, ska vid beräknandet av pensionen även pensionsbestämmelserna i förordning 883/2004 beaktas. Läs mer om avgöranden (Vanhuuseläke > Ratkaiseminen > Kansainväliset säännökset > EU-lainsäädäntö) EU-lagstiftningens inverkan på pensionens belopp Förordningarna 883/2004, 987/2009, 1408/1971 och 574/1972 och den nordiska konventionen om social trygghet innehåller bestämmelser om försäkringstider och om hur sammanfallande försäkringstider i olika länder ska behandlas. Förordningarna innehåller också bestämmelser om hur pensionsinkomster ska beaktas och pensionsbelopp beräknas. I grundförordningen 883/2004, dess ingressavsnitt 43 och punkt 1 i bilaga XI rörande Finland, finns en särskild bestämmelse om beräknande av folkpensioner. Bestämmelserna gäller inte familjepension Försäkringstid som inverkar på pensionsbeloppet (FPL 568/ ) För beräkningen av beloppet av familjepension intjänas försäkringstid (Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > Kansallinen lainsäädäntö > Suomessa asuminen) för den tid förmånslåtaren varit bosatt eller arbetat i Finland från att han eller hon fyllde 16 år och tills han eller hon avled eller fyllde högst 65 år, och för sådan utlandsvistelse under vilken personen i fråga har fortsatt att vara försäkrad i Finland. Från detta avdras inte den tid då förmånslåtaren själv fått egen pension, pensionsstöd för långtidsarbetslösa, garantipension eller familjepension från Finland eller utlandet. Från och med har försäkringstid dock inte intjänats enbart genom arbete i Finland om förmånslåtarens arbete i Finland inte varat minst fyra månader i sträck. Egen pension eller familjepension som förmånslåtaren fått som arbetspension hindrar inte intjänande av försäkringstid. Innan du fastställer försäkringstiden i Finland ska du vid behov kontrollera förmånslåtarens finländska anställningar i förvärvsarbetsregistret för arbetspensionssystemet eller be om ett intyg över arbetsperioder, P5000, från Pensionsskyddscentralen. Detta behöver göras för att inte sådana perioder ska bli fastställda som finländsk försäkringstid då sjö- eller gränsarbetare på grund av sitt arbete har omfattats av ett annat lands försäkring eller för att inte sådana perioder 17