Biogasproduk,on i Jordbruket. Andreas Willfors, projektledare, Yrkeshögskolan Novia Kronoby, DIGI-BOTNIA-evenemang

Transkript

1 Biogasproduk,on i Jordbruket Andreas Willfors, projektledare, Yrkeshögskolan Novia Kronoby, DIGI-BOTNIA-evenemang

2 Läget idag Regeringens mål är as skapa betydande affärsverksamhet för biogas i jordbruk, och få gasbilar i Finland,lls 2030 Tiilikainen Gäller främst de som använder gasen för egen förbrukning, inte försäljning? Företagsstöd för lantbruket kan användas för försäljning

3 Läget idag.. Vid sommaren hade det kommit dubbelt mer kunder än hela förra året Gasum Ändå långt från Sverige, där det finns gasbilar T.ex. biogasprojekt stöder staten förutom av sysselsäsningsskäl också på miljögrunder

4 Läget idag Regeringen har beslutat as satsa på bioekonomi, där jordbruk och biogas ingår Strategins mål är as vid år 2025 ska bioekonomin stå för 100 miljarder (idag 60) och nya jobb i Finland Finland ska bli ledande på återvinning av näringsämnen Regeringens spetsprojekt Kretslopp av näringsämnen från jordbruk, biogas vik,g del Bioekonomin lyckas inte om inte jordbruket med sina energiresurser är med i utvecklingen MT, Biogasen har inte utvecklats som önskat i Finland, men Tyskland och Sverige utbyggt Lags,fning? Poten,alen för ökad biogasproduk,on finns i jordbruket

5 Läget idag Tanksta'oner för fordonsgas (dvs. vissa kan vara naturgas). Gasum äger de flesta

6 Grunder Biogas framställs via rötning Syrefri nedbrytning Ca 37 C eller 55 C. Biologisk process, olika slags mikroorganismer i flera steg Biogasen består främst av metan och koldioxid. Metan är energibärare. 1 Nm 3 metan = 9,97 kwh total 1 liter brännolja Volym beror på tryck och temperatur, med varierande halt metan, bra as komma ihåg as kolla enhet Organiskt material som ska rötas kallas substrat, finns många lämpliga i jordbruk, men inte t.ex. lignin Tidsåtgång varierar krafigt, en kompromiss kring 3 veckor vanligt, s.k. torrötning vid jordbruk kan pågå i en par månader Många olika slags reaktorer Ofa hög vasenhalt

7 Thomas Andersson

8 Grunder Fachagentur Nachwachsende Rohstoffe e. V. (FNR)

9 Reaktorer R. Waltenberger, R. Kirchmayr Chernicharo, Anaerobic Reactors, IWA publishing

10 Uppgradering Krävs om biogasen ska användas som fordonsbränsle eller andra känsliga ändamål Erkki Kalmari med gasdriven traktor vid sin tanksta2on (Från Produk2on av biogas på gården, Mo2va)

11 Rötrest Biogasen är inte den enda produkten Efer rötning finns näringsämnena kvar Men i en mer homogen, koncentrerad och läsanvänd form (viss hygienisiering vid 55 C) Posi,va erfarenheter, mindre lukt Animaliska biprodukter 70 C i en,mme Jeppo Biogas: Jeppo Växtkra? har ea godkännande av Livmedelssäkerhetsverket Evira. Typbeteckningsgruppen av organiskt gödselfabrikat är 3A5, produkten används som gödselfabrikat. Det tas regelbundet prover från produk'onen och laboratoriet analyserar huvudnäringarna, skadliga ämnen och aa den är fri från sjukdomar Det man säser i reaktorn har man i gasen eller rötresten

12 Rötrest Rötrestens användning skulle kanske underläsas av cer,fieringssystem, som i Sverige (SPCR 120 för biogödsel, Revaq för vasenverk) SammansäSningen beror bl.a. på substrat och nedbrytningsgrad Behöver ofa avvasnas för transport Utvecklingen osäker, hårdare regler men mer kretslopp Botnia-Atlan,ca projektet NP-balans vid Novia fokuserar på fosforåtervinning ur rötrest, sam,digt som sammansäsningen förbäsras

13 Substrat Substrat BMP [Nml CH 4 /g VS TS [%] VS av TS [%] Ensilage (helsädes) FeMavskiljarslam Fjädrar Frukt- och grönsaksavfall Halm Svin Flytgödsel Spannmål Mag- & tarminnehåll Nö]lytgödsel Äggskal Från Substrathandbok för biogasproduk2on, Svenskt Gastekniskt Center Det här är dock endast en bedömning, kan variera, anger inte 2d. Enhet kan också vara m 3 CH 4 /ton VS

14 Substrat Här är enheten biogas per våtvikt! Vik2gt ap hålla koll på enheter. (Från Produk2on av biogas på gården, Mo2va) C/N-kvot vik,g Samrötning ger ofa bäsre resultat Hämmande ämnen An,bio,ka, gifer, tungmetaller.. Förbehandling kan vara nödvändigt Svavel ger upphov,ll H 2 S

15 Ekonomi Lönsamheten är gårdsspecifik, svårt as säga något generellt. Investeringar höga, om det inte finns färdigt byggnader, t.ex. bassänger, utrustning.. Rekommenderar Lukes rapport, eller videor på maanosaaja.fi För mjölkkor (100 st + kvigor & kalvar) var det inte lönsamt med endast värmeproduk,on, men om ensilage blandas med för både el och värme liknande som el eller flis I es annat exempel möjligt med 150 st För svin, jämförbart med flis och el Stöd behövs, högre nu, ev. bäsre. Se energiavirasto för försäljning av el

16 Digitalisering av rötning Digitalisering av rötning kan likna annan processtyrning Program för värråtkomst av datorer, som TeamViewer Leverantörer av utrustning, t.ex. Metener Oy och BioGTS, erbjuder lösningar för automa,sering och värrstyrning Beroende på substrat och mängd, kan anläggningen lämnas åt sig själv Förutom inmatning, eventuellt tömning Om utvecklingen mot cirkulär bioekonomi ska lyckas, så behövs digitalisering för informa,onen Informa,onsinsamling mellan gårdar kan op,mera användningen och produk,on Tjänster som biomassa-atlas underläsar planering

17 Digitalisering av rötning Biomassa-atlas, framtagen av LUKE 2017 hsps://biomassa-atlas.luke.fi/

18 Digitalisering av rötning Valt es avstånd på 10 km från centerpunkt Växter ges i areal

19 Verktyg och,ps Verktyg på webben för beräkning av ekonomin, t.ex. Ur bruk? Biomassa-atlas för as undersöka resurser i området Kontakt med leverantörer Men en försäljare är en försäljare, sök själv också eller fråga andra Rötning är en biologisk, levande process Behöver inkörning och oförutsedda problem vanliga Bedömning av egna substrat Metanpoten,altest En del av energin i gasen går,ll as driva processen och måste uppgraderas för fordonsbränsle

20 Verktyg och,ps För mindre gårdar kan det vara bra as ha en gemensam anläggning, kanske är lokala energiföretag intresserade Också för en bäsre sammansäsning av substrat kan det vara smart as samarbeta Samrötningseffekt, C/Nkvot Renare material är läsare as använda T.ex. undvika as grus och metall kommer med Källsortering Lagringskapacitet och,llgänglighet Substrat och rötrest Storlek på reaktorn En för liten reaktor kan leda,ll as mikroorganismer sköljs ut och låg nedbrytning, en för stor är dyrare och energikrävande

21 Projektmål Implementera innova,va lösningar för produk,on av mikro- och makroalger som en källa,ll bioenergi och högkvalita,va produkter i en kon,nuerlig dialog mellan forskare och företag. Demonstrera de klimat- och miljömässiga fördelarna med algproduk,on där: alger renar och återvinner näringsämnen från avloppsvasen och rökgaser Algbiomassa fixerar CO 2 genom fotosyntesen sam,digt som biomassan kan användas,ll bioenergi mm. Öka jämställdheten mellan män och kvinnor samt möjligheterna,ll samma arbetsvillkor i regionen

22 Project leaders & Partners Project leader Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies Partners BioFuel Region AB NaSviken Invest - Hugo Wikström NIBIO Bodö Mid Sweden University Novia University of Applied Science, Vaasa University of Vaasa Financiers Botnia-Atlan,ca, Länsstyrelserna i VästerboSen och Västernorrland, ÖsterboSens förbund, Kempes,felserna, Arc,c Seaweed, partners

23

24 Rötning i laboratorium Tinad Laminaria digitata Uppvägning av substrat Strax euer avslutad rötning

25 BMP-test vid Novia Pilotskaliga reaktorer

26 Koppling,ll jord- och skogsbruk Algodling skulle höra,ll bioekonomin, som jordbruk Algerna är en biomassa Det är främst jord- och skogsbrukare som,llhandahåller biomassor Djurfoder, behov av energi och gödsel I USA finns förslag på as sortera algodling under jordbruksdepartementet för as främja näringen Näringsrika strömmar Algodlingens grunder är en blandning av jordbruk och vasenbruk (agriculture + aquaculture = algaculture)

27 Slutsatser Biogasproduk,on, i större och mindre skala, underläsas sakta men säkert Utvecklas ännu, finns t.ex. mobila enheter, läsare as sälja vidare Poten,al as öka finsk biogasproduk,on En stor del av resurserna finns i jordbruket En process som är både enkel och komplicerad Risken för tungmetaller eller andra problem beror på vad man säser i reaktorn, olämpligt för trä Finland har beslutat as satsa på bioekonomi och kretslopp Fosforåtervinning och algodling (?) Miljö- och klimataspekter har utelämnats här

28 Nyhetsbrev Ar`kel i senaste Bondeföretagaren! Skicka `ll ida.norberg@biofuelregion.se för am få nyhetsbrev från TransAlgae

29