DOM Meddelad i Jönköping

Transkript

1 KAMlVIARRÄTTEN A. Avdelning Meddelad i Jönköping Mål m69-13 Sida 1 {6) KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box Malmö MOTPART A Vårdnadshavare: 1. A 2.H ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvalt gsrätten i Jönköpings dom den 19 december-2012 i målm, s bilagaa SAKEN Assistansersättning KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE l<laganden/ombudet Motparten/ombudet Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Försäkringskassans beslut. Försäkringskassan Förvaltningsrätten Socialstyrelsen o För kännedom D För åtgärd För delgivninq B Dok.Id Postadress Box 2203 Besöksadress Slottsgatan 5.Telefon Telefax (vx) li'.-nn<1t k-:1rnm::1n:1ttp.niionkonin!!@.dom.se Expeditions tid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN Avdelning I DOI\1 Sida 2 Mål nr YRKANDEN M.M. Försäkringskassan yrkar att kammanätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer kassans beslut. A motsätter sig att förvaltning rättens dom ändras. VAD PARTERNA ANFÖRT Försäkringskassan Det har i målet inte framkommit att A har särskilda svårigheter med kommunikation eller att det är nödvändigt att en personlig assistent är närvarande för att kommunicering överhuvudtaget ska kunna ske. Det har heller inte framkommit att hans hälsotillstånd eller funktionshindret i övrigt kräver att en personlig assistent finns till hands även i skolan. Den medicinska utredningen visar inte att hans funktionshinder är så omfattande och komplicerat att han behöver hjälp av någon som har ingående kunskap om hans person och hälsotillstånd. Av läkarutlåtandet från Zmmeta Brajanac den 1 december 2008 framgår endast att A. hela tiden behöver någon vuxen. Av uppgifter från skolan den 4 januari 2013 framgår bl.a. att han inte längre är inskriven i särskolan. Han har numera en egen lärare och en egen elevassistent. Hans hjä pbehov under skoltid kan därmed anses tillgodosett genom de resurser som skolan har tillhandahållit. Han har till viss del behov av tillsyn av övervakande karaktär. Den aktiva tillsyn som han behöver förutsätter dock inte ingående ktmskaper om honom, på grund av hans kommunikationssvårigheter. Den sammantagna medicinska utredningen visar inte att A funktionshinder är så omfattande och komplicerat att han behöver hjälp av någon med ingående kunskap om hans person och hälsotillstånd. Försäkringskassan åberopar anteckningar förda vid telefonsamtal den 4 januari 2013 med S., handläggare av ärenden enligt lagen

3 KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 Sida 3 1'1ål nr (1993:387) om stöd och service till vissa.funktionshindrade (LSS) och L 1, administrativ assistent på Strömskolan. A. Han kan prata men han har stora kommunikationssvårigheter. Han har ett mycket omfattande behov av tillsyn då han är en fara både för andra och för sig själv. De som hjälper honom i vardagen måste känna honom väl för att ligga steget före och känna av när något är på gång innan saker och ting eskalei:ar. Han är extremt känslig för förändringar, vilket innebär att den som hjälper honom måste ha ingående kunskap om honom, för att veta exakt hur hans normal vardag ser ut och vad det är han påverkas av. Då han inte har beviljats personlig assistans i skolan har han en egen lärare och ") en egen elevassistent i skolan. Det faktum att han har hjälp i skolan av både egen lärare och av egen elevassistent undanröjer inte på något sätt hans behov av hjälp i skolan. Skälet till att det inte finns några pågående LSSinsatser är att han inte har fungerat tillfredsställande på korttidsboende, då det ständigt var olika andra brukare och personal. Så fort något nytt ska prövas krävs det omfattande inskolningar för att det ska fungera, men ofta sker misslyckanden. A åberopar läkarintyg av Agneta Rosengren den? februari 2013 och intyg av rektorn K t den 28 januari AKTUELLA BESTÄMIVffiLSER M.M. Enligt 51 kap. 3 socialförsäkringsbalken (SFB) krävs för rätt till assistansersättnirig att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 tirmnar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a LSS. I 106 kap SFB anges att assistansersättning inte lämnas för tid när den funktionshindrade vistas i skolan. Enligt förarbetena till bestämmelsen

4 KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 Sida4 Mål nr bör funktionshindrade bams behov av särskilt stöd i skolan i princip tillgodoses inom ramen för den kommunala verksamheten. En personlig assistent ska dänned inte ersätta den personal som behövs för att bedriva verksamheten. Kommunen är skyldig enligt socialtjänstlagen, skollagen och LSS att ge det stöd som behövs för att personerna i fråga ska kunna delta i verksamheterna. Det bör vara huvudmannens uppgift att se till att de resurser som krävs med hänsyn till den enskildes behov tillförs verksamheten t.ex. genom höjd personaltäthet, specialpedagogiskt stöd eller elevassistans (Bet. 1995/96:SoU15 sid. 15). Av 106 kap. 25 SFB framgår att assistansersättning kan lämnas under skoltid om det finns särskilda skäl. I förarbetena anges att detta kan gälla exempelvis i situationer där den försäkrades funktionshinder skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än med sin eller sina personliga assistenter eller där det med hänsyn till personens hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands. Det kan också finnas situationer där funktionshindret gör det särskilt angeläget att den assistans-. berättigade har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig (prop. 1995/96:146 sid. 15). Personlig assistans ska vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket privat karaktär (prop. 1992/93:159 sid. 64). Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2009 ref. 57 framgår bl.a. att det inte torde vara alla praktiska hjälpbehov med t.ex. påklädning eller måltider som avses utan snarast sådana hjälpbehov som uppfattas såsom mycket privata och känsliga för den personliga integr teten. Aktiverings- och motiveringsinsatser räknas n01malt sett inte till de gnmdläggande behoven.. Undantagsvis kan en annan bedömning göras om den enskilde, huvudsakligen på grnnd av sitt psykiska tillstånd, behöver sådan aktiv tillsyn som närmast har karaktären av övervakning.

5 KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 Sida 5 Mål nr SKÄLEN FÖR KAMl\iIARRÄTIENS AVGÖRANDE A. ansökte om assistansersättning i maj Fråga är inledningsvis om det föms särskilda skäl för assistansersättning under den tid som A befinner sig i skolan. Av utredriingen framgår att A, numera går i grundskolan. Han har en egen lärare och en elevassistent för sina särskilda behov. Det framgår inte annat än att detta stöd är tillräckligt. Utredningen ger inte stöd för bedömningen att A har sådana särskilda svårigheter att kommunicera eller att hans hälsotillstånd i övrigt innebär att han behöver tillgång till någon som har ingående kunskaper om honom. Kammarrätten gör bedömningen att det inte föreligger några särskilda skäl att beakta A behov av tillsyn under den tid som han vistas i skolan. Det ska därför inte beräknas någon tid för grnndläggande behov i skolan. Det behov av hjälp A behöver vid måltider, av- och på.klädning samt när det gäller den personliga hygienen har av såväl Försäkringskassan som förvaltningsrätten bedömts inte vara av det personliga och integritetskänsliga slaget att det utgör grundläggande behov. Kamniarrätten gör satmna bedömning som underinstanserna i den frågan. För tid utanför skolan är det ostridigt att A på gnmd av sitt funktionshinder har ett visst behov av tillsyn av övervakande karaktär. Utredningen ger dock inte stöd för att det krävs så ingående kunskaper om honom att hjälpen måste ges av ett begränsat antal personer. Kammarrätten anser således att tillsynsbehovet inte kan anses utgöra ett grundläggande behov.

6 KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 Sida 6 Mål m Sammanfattningsvis finner kammarrätten att A inte har behov personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sina grnndläggande behov. Han har därmed inte rätt till assistansersättning. Ö verklaga ndet ska således bifallas. e'1:ga B (formulär 4). Anna Flyme AJtlstrand referent Föredragande: Helen Landström

7 BILAGA J FÖRVALTNINGSRÄTTEN Thomas Byström Meddelad i Jönköping Målm Fiskal 1:5 ::::.b l 0 Sida 1 (1 l KLAGANDE A Vårdnadshavare:. Vårdnadshavare:: l\!iotpart Försäkringskassan, Processjuridiska enheten/!v1almö Box Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut den 7 februari 2012, bilaga 1 SAKEN Assistansersättning SLUT Förvaltningsrätt n bifaller överklagandet och förklarar att Al behov av hjälp med personlig assistans för de grundläggande behoven överstiger i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan och att han därför ska vara berättigad till assistansersättning. Målet visas åter till Försäkringskassan för erforderlig prövning av det totala antal assistanstimmar som A är berättigad till. Dok.Id Postadress Box Jönköping Besöksadress Hamngatan 15 Telefon E-post: Telefax Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

8 Sida 2 BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Försäkringskassan besluta e den 18 oktober 2011 att avslå A. ansökan om assistansersättning. A vårdnadshavare begärde omprövning var. vid Försäkringskassan beslutade att inte ändra sitt tidigare beslut. Skälen härför framgår av bilaga 1. överklagar Försäkringskassans beslut och yrkar att A ska beviljas assistansersättning med sammanlagt 95 timmar per vecka. Till stöd för sin talan anför de i huvudsak följande. A behov av hjälp med de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka. Hans hjälpbehov med de grundläggande behoven och övriga behov uppgår till 95 timmar per vecka. Han har svår autism. Det är enormt viktigt, både för honom själv och för andra, att de som hjälper honom har ingående kunskap om honom. Han har de senaste åren blivit allt mer aggressiv, slåss ofta och har självmordstankar. Han försöker ofta rymma under utbrott. När han är ute bland folk kari det räcka med att någon av misstag stöter till honom för att det ska resultera i en av A utdelad smäll. Rå 2009 ref. 57 utgår från en person med enbart fysiska funktionshinder. Det är dock ofta så att personer ur personkrets 1 och 2 har den fysiska fö1mågan men saknar den psykiska. A behöver hjälp vid all f01m av hygien, på- och avklädning samt ADL. Kammarrätten i Stockholm har i mål , i ett liknande fall, ansett att hjälpen vid måltider var att betrakta som ett grundläggande behov. Försäkringskassan har gjort gällande att psykologutlåtandet från 2008 inte styrker att A har behov av tillsyn av övervakande karaktär. A har tyvärr blivit mer far- lig och aggressiv än förut vilket framgår av skfivelse från lärare : från den 28 februari A situation kan i allra högsta grad jämföras med situationen i RÅ 1997ref. 23, d.v.s. att A har behov av aktiv tillsyn. Däremot kan man inte jämföra situationen med den i RÅ

9 Sida ref. 33 eftersom A. behov av tillsyn är betydligt mer långtgående. A kan prata men det kan yara svårt att höra vad han säger. Han har stora kommunikationssvårigheter och då det blir missuppfattningar blir han aggressiv. Det behövs därför vid kommunicering någon som har ingående kunskaper om ho 11: om. Situationerna i RÅ 2010 ref. 17 och i mål i Kammarrätten i Jönköping med mål nr är jämförbara med A situation. Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Försäkringskassans bedömning är helt i enlighet med RÅ 2009 ref. 57. Endast den tid det tar för att tillgodose det behov som karaktäriseras som grundläggande behov ska räknas med i tidsåtgången. Vad gäller behoven personlig hygien, måltider och av- och påklädning krävs ett behov av hjälp som utgörs av en fysisk kontakt av en annan person och att denna kontakt är att betrakta som personlig och integritetsnära för att det ska betraktas som ett gnmdläggande behov. Det räcker inte att det finns ett behov av att en annan person närvarar för att aktivera och motivera, påminna eller ge instruktioner. Beträffande tid för personlig hygien anser Försäkringskassan att hjälpen enbart till mycket begränsad del avser hjälp som kan anses vara av det personliga och integritetskänsliga slag som krävs för att definieras som ett grundläggande behov. Av utredningen i målet framgår bland annat att A kan klä sig själv men att han behöver hjälp i vilken ordning kläderna ska på. Även om han har behov av viss hjälp och med vissa klädesplagg är hjälpinsatsema endast till begränsad del sådan hjälp som kan anses vara av det mycket privata och känsliga slag som förutsätts för personlig assistans. Försäkringskassan har tolkat lagen och dess förarbeten på sådant sätt att personen ska behöva hjälp med själva intagandet av föda för att det ska ses som ett grundläggande behov. Av utredningen framgår att A kan äta själv och att han inte har behov av hjälp med intagandet av föda. Således föreligger inte rätt till assistans i denna del. F örsäkringskassari har i utredningen bedömt att A.

10 I JÖ KÖI>IN.G Sida 4 A tillsyns behov inte kan sägas vara av den omfattningen och svårighets graden att behovet kan edömas vara aktiv tillsyn i det avseendet som avses i RÅ 1997 ref. 23. Påminnelser, praktiska instruktioner och hjälpinsatser av tillsynskaraktär ingår i allmänhet inte i de grundläggande behoven (jfr. RÅ 2003 ref. 33). Försäkringskassan vidhåller således att Ä inte är i behov av aktiv tillsyn av övervakånde karaktär som kräver ingående kunskap om honom. Aktuell skrivelse från läraren - - utvisar inte något annat. Åberopat psykologutlåtande från 2008 utvisar inte heller behov av tillsyn av övervakande karaktär eller behov av aktiv tillsyn som kräver ingående kunskap om just A. Inte heller utredningen i övrigt styrker detta. Det är i första hand.kommunen och skolans uppgift att se till att det finns tillräckliga resurser i skolan, till exempel genom höjd personaltä het, specialpedagogiskt stöd eller elevassistans. Enligt Försäkringskassan har A inte sådana särskilda svårigheter att kommunicera med andra som krävs för att det ska anses föreligga särskilda skäl för assistans i skolan. Enligt Försäkringskassans mening visar utre ningen inte att A funktionshinder är så omfattande och komplicerat att han behöver hjälp av någon soin har ingående kunskap om hans person och hälsotillstånd. Försäkringskassan vidhåller att det inte föreligger särskilda skäl för assistans i skolan. SKÄL Tillämpliga bestämmelser Av 51 kap. 2 socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB, framgår att en försäkrad som omfattas av I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan för sin dagliga livsföring få assistansersättning för kostnader för sådan personlig assistans som avses i 9 a samma lag.

11 Sida 5 Enligt 51 kap. 3 SFB krävs för rätt till assistansersättning att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana gnmdläggande behov som avses i 9 a LSS: Med personlig assistans enligt 9 a första stycket LSS avses personligt utformat sföd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behöv). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Av 106 kap SFB framgår att assistansersättning inte lämnas för tid när den funktionshindrade vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller.. daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Enligt 106 kap. 25 SFB kan assistansersättning, om det finns särskilda skäl, lämnas även under tid när den :funktionshindrade deltar i verksamhet enligt 106 kap SFB. När det gäller de särskilda skäl som omnämns i 106 kap. 25 framgår av förarbetena (prop 1995/96:146 s. 15) bl.a. följande. Det är emellertid angeläget att det i speciella situationer kan lämnas personlig assistans med statlig assistansersättning även i samband med vistelse i barnomsorg, skola och daglig verksamhet. Detta kan gälla exempelvis i situatio.ner där den ensldldes funktionshinder skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än sin eller sina personliga assistenter eller där det med hänsyn till den funktionshindrade personens hälsotillstånd är viktigt att den personliga: assistenten finns till hands. Det kan också finnas situationer där funktionshindret gör det särskilt angeläget att den assistansberättigade har

12 Sida 6 ett starkt begränsat antal personer knutna till sig. Om sådana särskilda skäl finns anser regeringen att assistansersättnirig ska kunna lämnas för tid inom de berörda verksamheterna. Utredningen i målet Av utlåtande från den 28 februari 2012 av_ undervisande lärare på Strömskolan i Kinna, framgår bl.a. följande. A; går i årskurs fem och blev sommaren2011 utskriven ur särskolan och inskriven i grundskolan p.g.a. den nya skollagen. Läs- och skrivmässigt så befinner sig A på en förskolenivå. Han har stora sociala problem och kommunikat...: ionsproblem och ses som en mycket farlig elev för sin omgivning. Han pratar om att begå självmord och om att han drömmer om att köra in en - kniv i sin hals. Han hotar barn med att slå ihjäl dem, hot som från skolan inte bedöms som tomma. Min personliga bedömning är att om inget görs så kan vi stå inför ett nytt Ljungbydrama. Under hösten 2011 så ökade aggressiviteten, han slog ner och bet barn på skolgården och han bötjade slå personal. Fyra stycken tillbudsrappmter rörande elevincidenter skrevs och de kunde ha varit betydligt fler. Tre stycken arbetsskaderapporter har lämnats in under hösttenninen p.g.a. av A utbrott. Några exempel är att han huggit lärru_:e i ansiktet med bestick varvid det börjat blöda rejält. Han har kastat tallrik och mugg i ansiktet på personal. Han har rymt och fått eftersökas i området. Han har slagit en pojke i ansiktet då pojken inte längre ville leka. Allt fler skoldagar har fått avbrytas och hans mamma har fått komma och hämta honom. Personalen som jobbar närmast A undertecknad och en elevassistent, mår psykiskt väldigt dåligt av att under månader hela tiden gå på helspänn på grund av hans ilska och utbrott. Att ständigt utsättas för detta är inte hållbart. Sjukskrivning har förekommit p.g.a. utbrändhetssymptom, huvudvärk och bröstsmärtor. Vi har börjat gå i samtalshjälp hos företagshälsovården, Previa. A har under vintern utvecklat många och starka tvångstankar som styr hans vardag och dessa

13 Sida 7 spär på hans utbrott. Han tål t.ex. inte att någon rör vid honom eller hans saker/böcker. Det räcker att man är nära att röra för att han ska känna att han måste rengöra, sudda och borsta av sig och han blir dessutom väldigt arg. Han har bacillskräck och behöver ha egna tallrikar, muggar och bestick när han äter. Det films betydligt fler tvångstankar. Han.måste ha eget omklädningsrum vid idrotten och han behöver ha hjälp med att lägga kläderna i ordning eftersom han inte vet i vilken ordning de ska tas på. Han behöver också hjälp med att knyta skor. Förändringar har fått göras. som t.ex. att han inte längre får ha träslöjd eftersom det finns för många farliga redskap som han kan skada andra med. Han får inte längre ha bad på fredagar eftersom han ses som farlig i badet. Det ska alltid vara två personal med honom, för vår säkerhet och för att kunna skydda andra barn. Det finns nu ett iordningställt eget mm där han kan vara på morgonen från det att l1an kommer till ca 8:30. Han kräver ständig övervakning av två personer under hela den tid han vistas i skolan. Trots att han har detta så har de inte lyckats förhindra att han slår andra barn eller skadar personal. Av utlåtande av lärare på Strömskolan i Kinna, från den 11 augusti 2011, framgår bl.a. följande. A behöver ständig punktmarkering. Han är totalt beroende av rutiner. I skolan är dagarna så identiska som möjligt. Det finns i stort sett ingen möjlighet till plötslig förändring eftersom han då förlorar kontrollen och blir aggressiv. Av Försäkringskassans anteckningar förda efter telefonsamtal med den 24 mars 2009, lärare på Stömskolan, framgår bl.a. följande. Under 20 år som lärare i särskolan har hon aldrig haft en elev med så svåra störningar som A Han har okontrollerbar ilska. Han behöver stöd i allting och det måste alltid finnas en person till hands. Tack vare att hans mamma alltid finns tillgänglig så har det fungerat.

14 Sida 8 Av Försäkringskassans anteckningar förda efter telefonsamtal med den 20 september 2011, lärare på Stömskolan, framgår bl.a. följande. Om det inte finns någon från arbetslaget som är känd för A skulle han vid sjukdom hos ordinarie personal få åka hem. Han skulle inte klara av att det var någon för honom okänd som hade hand om honom. Helt ny personal skulle kunna arbeta med A efter ha fått muntlig information om honom samt om de har kunskaper om autism. Det skulle kräva någon dags inskolning. Av läkarutlåtande från den I december 2008 utfärdat av överläkare Zumreta Brajanac framgår följande diagnoser. Hyperaktivitetssyndrom i kombination med uppmärksamhetsstöming. Autistiskt syndrom. Begåvning inom normalvariation nedre delen. Fonologisk och grammatisk språkstörning. Förvaltningsrättens bedömning I målet är ostridigt att A tillhör den personkrets som omfattas av rätten till assistansersättning och att han har_ ett behov av personlig assistans för att klara sin dagliga livsföring. En förutsättning för att han ska beviljas assistansersättning är emellertid att han har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Frågan i målet är därför om A har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i en omfattning överstigande 20 timmar i veckan. Försäkringskassan har beräknat tidsåtgången för assistans med de grundläggande behoven till att understiga i genomsnitt 20 timmar per vecka. När. det gäller personlig hygien konstaterar Försäkringskassan att det endast är en begränsad del av hjälpen som avser hjälp som kan anses vara av det ersonliga och integritetskänsliga slag som krävs för att definieras som

15 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Sida 9 gmndläggande behov. Samma bedömning görs vad det gäller hjälp med på- och avklädning. När det gäller assistans vid intagande av föda konstaterar Försäkringskassan att ingen rätt till assistans föreligger eftersom A inte-behöver hjälp med själva intaget av maten. Den del av ansökan som avser aktiv tillsyn har Försäkringskassan funnit inte vara assistansberättigande då kassan gjort bedömningen att den tillsynen inte är av övervakande karaktär och kräver ingående kunskap om honom. Enligt förarbetena till nuvarande lagstiftning.ska personlig assistans vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär Gfr prop. 1992/93:159 s. 64). Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet RÅ 2009 ref. 57 anfört att nämnda förarbetsuttalande närmast tyder på att vad lagstiftaren åsyftat är sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten och där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestänuna vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges. Det är således inte alla praktiska hjälpbehov med t.ex. måltider eller påklädning som kan anses vara av sådant kvalificerat slag att de, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, bör beaktas vid tolkningen av vad som ska anses omfattas av hjälp med de grundläggande behoven enligt 9 a LSS. Bland annat är hjälp med att tillreda, plocka fram och sätta undan mat samt hjälp med att dela mat som är seg inte hjälpbehov som är av det personliga och integritetskänsliga slag att det bör beaktas vid bedömningen av rätt till personlig assistans. Av utredningen i målet framgår att A behov av hjälp vid på- och avklädning samt vid personlig hygien främst består av aktiverings- och motiveringsåtgärder. Förvaltningsrätten instämmer därför i Försäkringskassans bedömning i denna del. När det gäller hjälp i samband med måltider gör Förvaltningsr.ätten bedömningen att behovet inte kan anses utgör ett grundläggande behov. Av- _- göranqe i målet blir därför den del av ansökan som avser till yn. I praxis har det slagits fast att för att tillsyn ska anses utgöra ett grundläggande be-

16 Sida 10 hov krävs att det är fråga om aktiv tillsyn av närmast övervakande karalctär. Det torde även krävas att tillsynen ifråga kräver ingående kunskaper om personen ifråga (jfr RÅ 1997 ref._23 I, RÅ 2000 not. 97 och RÅ 2010 ref. 17). Av utredningen i målet fra går att A.. utgör en fara för personer i sin omgivning då han inte förmår att kontrollera sin ilska. Situationer kan uppstå p.g.a. förändringar i vardagen eller p.g.a. frustration till följd av starkt begränsad förmåga i det sociala samspelet. Aggressionen har bl.a. tagit sig uttryck i att A har huggit personal på skolan i ansiktet med ::.. bestick, slängt saker på folk, :förstört egendom samt slagit andra elever. Han har även gett uttryck för en vilja att skada sig själv. Tillsynsbehovet beskrivs som konstant med kortare pauser om 15 till 20 minuter då A kan vara fokuserad på en specifik sak som t.ex. att titta på TV. Den tillsyn som krävs får anses vara sådan aktiv tillsyn av övervakande karaktär som, bl.a. på grund av hans fonologiska och grammatiska språkstörning, men framförallt, hans känslighet för förändringar, kräver ingående kunskaper om onom. Behovet av tillsyn får därmed anses utgöra ett grundläggande behov. Mot bakgrund av A stora svårigheter att hantera förändringar i vardagen får det anses särskilt angeläget att han endast har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig. Hans behov av sådan aktiv tillsyn får därför anses föreligga även under skoltid. För ett friskt barn i A ålder, 12 år, är behovet av aktiv tillsyn av begränsad omfattning. Det är därför inte möjligt att med hänvisning till föräldraansvaret bo1ise från någon nämnvärd del_ av den tid som krävs för att tillgodose hans grundläggande behov. Föivaltningsrätten finner sammantaget att A. sammanlagda hjälpbehov med de grundläggande behoven uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka och att han därför ska beviljas ssistansersättning. Eftersom Försäkringskassan inte har funnit att A grnndläggande hj älpbehov översteg i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan har

17 Sida 11 kassan inte utrett h_ans övriga behov. Målet ska i denn fråga därför visas åter till Försäkringskassan för erforderlig handläggning och prövning av det totala antal assistanstimmar som A är berättigad till. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3104/1 D). if]q Hans-Erik J I avgörandet ar även deltagit tre nämndemän.