Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)"

Transkript

1 1 (8) Näringsdepartementet Stockholm Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Försäkringskassan har genom remiss den 27 oktober 2008 anmodats att yttra sig över betänkandet. Beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för anställda och företagare präglas av ett otydligt regelverk och det kan vara svårt för den enskilde att förutse och kunna bedöma sin ersättning vid t.ex. sjukdom. En förändring av beräkningsunderlaget som ökar tydligheten och förutsebarheten främjar försäkringsskyddet. För att främja företagandet är denna trygghet särskilt viktig för personer som har valt att gå från anställning till att bli företagare. Denna utredning har på ett tydligt sätt belyst vilka problem som finns när företagares ersättning enligt nuvarande regler ska bedömas. Flera av utredningens förslag är enskilt bra och bör beaktas inför kommande förändringar i sjukförsäkringen men som helhet har Försäkringskassan svårt att ta ställning. Utredning har inte alltid belyst de konsekvenser utredningens förslag får när företagares ersättning ska beräknas. Ett exempel är utredningens förslag om reglerna under ett uppbyggnadsskede och hur de påverkar den grupp som både har anställning och driver företag (s.k. kombinatörer). Huvuddelen av de försäkrade som driver företag har även SGI baserat på inkomst av tjänst. Utredningen lämnar inga förslag om hur dessa så kombinatörer ska hanteras. Detta gör att det är synnerligen svårt att ta ställning till den samlade effekten av utredningens förslag. Parallellt med denna utredning har även en särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet fått i uppdrag att föreslå en beräkningsmodell utifrån historisk inkomst. Arbetsgruppen beräknas lämna sitt förslag i början av Försäkringskassan anser att förslagen i denna utredning måste beaktas samlat med de förslag som den särskilda arbetsgruppen kommer att lämna. Försäkringskassan vill också lyfta fram vikten av att en framtida ersättningslösning för dagersättning där utgångspunkten bygger på historisk inkomst för alla oavsett om de är anställda eller företagare. En framtida lösning bör således bygga på ett helhetsperspektiv där dagersättningen för anställda och företagare bygger på samma principer. Inkomstbortfallsprincipen för beräkning av dagersättning måste vara stark. Beräkningsmodellen måste även ge goda möjligheter att kunna bedöma storleken på ersättningen vid t.ex. sjukdom. Försäkringskassan vill också peka Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Klara Västra Kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 2 (8) på att ett nytt beräkningssätt i trygghetssystemen baserat på historisk inkomst bör tillvarata de tekniska möjligheter som finns att få uppgifter elektroniskt, i första hand från Skatteverket. En framtida lösning bör också innebära att associationsformen ska minska eller i bästa fall sakna betydelse vid beräkning av SGI. Försäkringskassan vill även betona att utformningen av ett nytt framtida beräkningssätt för SGI innehåller goda möjligheter till kontroll för att motverka felaktiga utbetalningar. Sammanfattning Försäkringskassan avstyrker att företagare i fåmansföretag (t.ex. aktiebolag) ska kunna välja att likställas med övriga företagare när det gäller egenavgifter. Försäkringskassan skulle hellre se en lösning som ger företagaren samma utgångspunkter för ersättning oavsett associationsform. att företagarna ges möjlighet att välja karenstid på 180 eller 365 dagar. att reglerna för beräkning av företagarens SGI kan kompletteras med en möjlighet till beräkning utifrån de tre senaste taxeringsårens självdeklaration. förslaget om en s.k. bas-sgi som innebär att en inkomst innan företaget startades ska garantera företagaren en viss SGI under uppbyggnadsskedet i de situationer inkomster under uppbyggnadsskede bedöms vara lägre än bas-sgi. att den taxerade inkomst som ska ligga till grund för SGI bör räknas om till aktuell inkomst. att företagare ska tillförsäkras en viss grundnivå i sjukpenning. att det införs en möjlighet för föräldrar att få tillfällig föräldrapenning samtidigt som föräldern arbetar. Försäkringskassan tillstyrker förslaget att jämförelseinkomsten avskaffas. att delningstalet för inkomst av annat förvärvsarbete bestäms till 260 dagar vid beräkning av tillfällig föräldrapenning. att det införs ett generellt högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader som omfattar alla arbetsgivare och ger möjlighet till ersättning för sjuklönekostnader överstigande en nivå som motsvarar tre gånger den procentuellt beräknade genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare i landet. att Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan analyserar möjligheterna för företagare att få havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön. att det bör övervägas om åldersgränsen vid 55 år för anmälan om ändrad karens bör höjas. Allmänna utgångspunkter och synpunkter

3 3 (8) Försäkringskassan uppfattar att utredningen i stor utsträckning utgår från en företagare som enligt dagens regler bedöms ha inkomst av annat förvärvsarbete. Bortsett från förslaget att andelsägare i fåmansföretag (t.ex. aktiebolag) har möjlighet att få sin inkomst bedömd som inkomst av annat förvärvsarbete så saknas i stort sett förslag som omfattar andelsägare i fåmansföretag. Ett av utredningens förslag är att införa nya karenstider i sjukförsäkringen och längsta tid för karens föreslås bli 365 dagar. Försäkringskassan vill lyfta fram att andelsägare i fåmansföretag inte omfattas av karenstidsreglerna om de enligt utredningens förslag skulle välja att få sin inkomst bedömd som inkomst av anställning. Utredningens förslag verkar i stora delar utgå från företag som har inkomst av annat förvärvsarbete. Företagare med inkomst av anställning föreslås inte få några större förändringar i jämförelse med dagens regler. Utredningen för genomgående ett resonemang kring förhållandet mellan avgifter och utfall i försäkringen och att den är ojämn för företagare. En bärande ide med ett allmänt socialt försäkringssystem är att riskerna ska spridas mellan olika grupper. Så är de svenska socialförsäkringarna konstruerade. I en riskförsäkring är det inte avsikten att avgiften ska motsvara utbetalda förmåner utan den ska täcka försäkringskollektivets risk. Mot denna bakgrund är det inte självklart att just gruppen företagare skulle behandlas speciellt ur detta perspektiv. Utredningen föreslår att förslagen ska träda i kraft den 1 januari Försäkringskassan anser att tidpunkten för ikraftträdande bör flyttas fram med hänsyn till behovet av IT-utveckling. IT-utvecklingen bör samordnas med utvecklingen för den nya beräkningsmodellen utifrån historisk inkomst. Försäkringskassan uppskattar att förändringarna i IT-systemet, för den nu föreslagna förändringen för företagare, kräver minst ett års framförhållning från det att beslut fattats till dess att produkten är färdig att levereras. Detta för att ge utrymme till förberedelser, tester, kvalitetssäkring och utbildningsinsatser inom Försäkringskassan. Företagarbegreppet i sjukförsäkringen andelsägare i fåmansföretag likställs med egenföretagare (avsnitt 8.1) Försäkringskassan avstyrker att företagare i fåmansföretag (t.ex. aktiebolag) ska kunna välja att likställas med övriga företagare när det gäller egenavgifter. Förslaget innebär att företagare kan välja om deras SGI ska betraktas som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. Förslaget ger företagaren en ökad möjlighet att själv påverka vilka faktorer som ska styra hur socialförsäkringen ska falla ut t.ex. vid sjukdom. Motsvarande möjlighet till att påverka sin försäkringssituation finns inte hos dem som får sin inkomst betraktad som inkomst av anställning. Försäkringskassan skulle hellre se en lösning som ger företagaren samma utgångspunkter för ersättning oavsett associationsform. Företagarens vilja att driva sitt företag som t.ex. aktiebolag eller handelsbolag ska inte påverkas av socialförsäkringens regler för ersättning. Försäkringskassan ser hellre en lösning som innebär att alla företagare får sin inkomst bedömd utifrån utredningens förslag på huvudregler (taxerad inkomst). Enligt nuvarande regler får företagare sin SGI bedömd som inkomst av anställning eftersom företagaren är anställd i bolaget. Förslaget innebär att Försäkringskassan måste bedöma om en andelsägare i fåmansföretag uppfyller förutsättningarna för att

4 4 (8) få sin inkomst bedömd som inkomst av annat förvärvsarbete. Försäkringskassan bedömer att förslaget medför administrativa nackdelar eftersom Försäkringskassan kan få svårt att kontrollera att lämnade uppgifter är riktiga. Utredningen har inte heller lämnat förslag på hur sådana kontroller skulle kunna göras. Alternativ 2 AB företagare erlägger arbetsgivaravgifter i nivå med egenavgifterna (avsnitt 8.1.2) Utredningen har kopplat sitt förslag kring inflytande i företaget och föreslår att företagarens andelsinnehav i ett fåmansföretag bör uppgå till minst tio procent av rösterna för att företagaren ska kunna likställas med egenföretagare i avgiftshänseende. Företagaren ska göra en anmälan till Försäkringskassan om att få sin inkomst bedömd som inkomst av annat förvärvsarbete. Om det uppstår oklarheter kring andelsinnehavet och röstetalet så kan företagaren lämpligen styrka sina uppgifter genom exempelvis en revisor i samband med anmälan. Utredningen anser inte att det finns skäl för att ställa krav på att intyget ska ha utfärdats av t.ex. en godkänd revisor eller liknande. Vidare anser utredningen det bör övervägas om andelskravet ska kompletteras med ett aktivitetskrav för att inte personer som endast har andelar i företaget ska omfattas av reglerna. Försäkringskassan anser att den här lösningen innebär en ökad administration eftersom de flesta anmälningar kommer att kräva ett styrkande av uppgifterna förenat med svåra bedömningsinslag i handläggningen. Förslaget kan leda till minskad likformighet i tillämpningen och minskad förutsebarhet för den enskilde. I utredningen framgår inte om det krävs att Försäkringskassan ska utreda och fastställa SGI när någon ska likställas med egenföretagare. Försäkringskassan fastställer, med få undantag, alltid SGI först när en person begär ersättning. Ett ökat antal anmälningar innebär att Försäkringskassans administration ökar. Reglerna bör vara så utformade att Försäkringskassan inte behöver utreda och fastställa SGI i de fall ersättningsärende saknas och anmälan enbart avser företagsform eller ändring av karens. Karens för den som har inkomst av annat förvärvsarbete (avsnitt 8.2) Försäkringskassan avstyrker den del av förslaget som innebär att företagarna ges möjlighet att välja karenstid på 180 eller 365 dagar. Försäkringskassan anser att förslaget kan få konsekvensen att företagare med hög risk för sjukdom blir överrepresenterade i sjukförsäkringen i jämförelse med de företagare som har en låg risk att bli sjuk. Den 1 juli 2008 trädde de nya sjukförsäkringsreglerna i kraft. Införandet av en rehabiliteringskedja innebär ett successivt ökat stöd som längst 364 dagar i syfte att återfå arbetsförmågan. Rehabiliteringskedjan börjar räknas från dagen för sjukanmälan medan bedömningen av möjligheten att ta ett arbete börjar räknas från första sjukpenningdagen. Ett förslag som innebär långa karenstider medför svårigheter för Försäkringskassan att bedöma en sjukperiod i efterhand. Utredningens förslag kan motverka att företagaren tidigt återfår arbetsförmågan. Försäkringskassan delar inte utredningens slutsats att förslagen om karenstider minskar Försäkringskassans administration. Försäkringskassan kommer även fortsättningsvis att få bedöma arbetsförmåga och uppskattar att administrationen blir densamma som tidigare.

5 5 (8) Försäkringskassans underrättelseskyldighet (avsnitt 8.2.4) Försäkringskassan anser, i likhet med utredningen, att i framtiden bör Försäkringskassan meddela (avisera) Skatteverket i de fall när kombinatören har inkomst över det s.k. taket och väljer karenstid. För närvarande pågår ett arbete inom Försäkringskassan för att detta ska bli möjligt. SGI för företagare, i uppbyggnadsskede och för kombinatörer (avsnitt 8.3) Utredningen föreslår att SGI ska beräknas utifrån den senaste taxeringen eller genomsnittet av de två bästa av de tre senaste taxeringarna. Försäkringskassan är positiv till att utredningen har som utgångspunkt att ersättningen ska beräknas utifrån en tidigare inkomst. Försäkringskassan vill betona betydelsen av att ett framtida trygghetssystem för företagare bygger på enhetlighet och förutsebarhet grundat på inkomstbortfallsprincipen. Associationsformen ska inte vara avgörande för vilket utfallet blir i socialförsäkringen. Försäkringskassan vill också lyfta fram vikten av att ett framtida trygghetssystem för företagare tar hänsyn till vilka tekniska möjligheter som det finns att få uppgifter på elektronisk väg, i första hand från Skatteverket. Möjligheten att få uppgifter på elektronisk väg ger administrativa fördelar både för Försäkringskassan och för företagarna. Uppbyggnadsskede Försäkringskassan är positiv till en framtida ersättningslösning som bygger på historisk inkomst och som är gemensam för företagare och anställda. Utredningens förslag om ett uppbyggnadsskede på som längst 36 månader kan bli svår att tillämpa inom ramen för en sådan försäkringslösning. Den långa tid som ett företag kan anses befinna sig i uppbyggnadsskede innebär kontrollsvårigheter samt om inkomsten kan anses grunda sig på aktuell inkomst. Mot den bakgrunden anser Försäkringskassan att det är svårt att ta ställning till förslaget. Försäkringskassan vill lyfta fram att utredningen inte belyst hur kombinatörernas utfall i försäkringen påverkas av förslaget om uppbyggnadsskede. Försäkringskassan är dock i grunden positiv till en lösning som innebär att särskild hänsyn tas till nystartade företag. Försäkringskassan delar därför utredningens uppfattning att ett eventuellt uppbyggnadsskede ska regleras i lag. Försäkringskassan anser att möjligheten till uppbyggnadsskede kan vara en viktig del i socialförsäkringen för företagare och att uppbyggnadsskede, om möjligt, kan finnas kvar i ett framtida trygghetssystem. Försäkringskassan vill lyfta fram att det i utredningen inte framgår om uppbyggnadsskede omfattar andelsägare i fåmansföretag (t.ex. aktiebolag) som enligt utredningens förslag väljer att få sin inkomst betraktad som inkomst av anställning. Försäkringskassan vill betona att vid bedömning av uppbyggnadsskedet måste förutom inkomst från tidigare anställning även hänsyn tas till omfattningen av det egna arbetet i företaget. Utredningen föreslår att när personer inte gjort anmälan ska tidpunkten räknas från när sådan anmälan borde ha gjorts. För tillämpningens skull ska krävas att den försäkrade bedriver näringsverksamhet. Enligt dagens regler bedömer Försäkringskassan om en företagare har rätt till uppbyggnadsskede när denne gör anspråk på ersättning. Ett förslag som innebär ett på förhand fastställt uppbyggnadsskede ställer sig Försäkringskassan tveksam till.

6 6 (8) Uppbyggnadsskedet är en del i bedömningen av ersättningens storlek och måste göras i samband med begäran om ersättning. Det är inte heller alla företagare som befinner sig i uppbyggnadsskede. Företagets utveckling kan också vara sådant att uppbyggnadsskedet bedöms på ett annat sätt än vid företagets start. Förslaget innebär ett ökat administrativt arbete för Försäkringskassan t.ex. att kontrollera att en person faktiskt bedriver näringsverksamhet. Försäkringskassan avstyrker förslaget om en s.k. bas-sgi som innebär att en inkomst innan företaget startades ska garantera företagaren en viss SGI under uppbyggnadsskedet i de situationer inkomster under uppbyggnadsskede bedöms vara lägre än bas-sgi. Försäkringskassan anser att uppbyggnadsskedet inte går att jämställa med ett SGI-skydd vid t.ex. arbetslöshet och föräldraledighet även om det till sin karaktär utgör ett skydd. Om företagaren visar på inkomster i rörelsen som närmar sig storleken på SGI i ett uppbyggnadsskede skulle företaget sannolikt inte anses befinna sig i ett uppbyggnadsskede. När det gäller de som inte haft någon anställning före start av eget företag frångår utredningen utvecklingen mot historisk inkomst. SGI för den här gruppen bör inte som utredningen föreslår bygga på framtida uppskattade inkomster. SGI-bedömningen för försäkrad med ojämna inkomster av annat förvärvsarbete (avsnitt ) Försäkringskassan avstyrker förslaget att reglerna för beräkning av företagarens SGI kan kompletteras med en möjlighet till beräkning utifrån de tre senaste taxeringsårens självdeklaration. Enligt förslaget ska de två deklarationer som visar de högsta inkomsterna ligga till grund för en genomsnittsberäkning. Försäkringskassan anser att förslaget ger företagaren en möjlighet till en högre ersättning än de föreslagna huvudreglerna. Förslaget ligger inte i linje med ambitionen att få ett enkelt förutsägbart beräkningssätt och kommer sannolikt att bidra till en ökad administration. Grundskydd vid heltidsarbete i näringsverksamhet (avsnitt ) Försäkringskassan avstyrker förslaget att företagare ska tillförsäkras en viss grundnivå i sjukpenning. Förslaget gäller bara personer som arbetat i betydande omfattning och ändå inte har inkomster som medger en godtagbar sjukpenning. Försäkringskassan anser att förslaget är ett avsteg från principen att sjukförsäkringen i första hand ska ersätta för inkomstbortfall. Inom sjukförsäkringen finns idag ingen grundnivå. Försäkringskassan anser att förslaget får till följd att kopplingen mellan avgifter och utfall i försäkringen blir för svag. Förslaget innebär att Försäkringskassan får göra svåra avväganden. Till exempel att bedöma vad det innebär att arbeta i betydande omfattning och bestämma vad som är ett krav på en kvantifierad arbetsinsats. Försäkringskassan vill lyfta fram svårigheten att uppskatta insatsen av arbete på annat sätt än att relatera den till inkomsten. Av utredningens förslag framgår inte om förslaget omfattar andelsägare i fåmansföretag (aktiebolag). Omräkning av SGI-underlaget (avsnitt ) Försäkringskassan avstyrker utredningens förslag att den taxerade inkomst som ska ligga till grund för SGI bör räknas om till aktuell inkomst.

7 7 (8) Försäkringskassan anser att förslaget är ett avsteg mot ett framtida ersättningssystem som baseras på historisk inkomst. Utredningen för inget resonemang om i vilken omfattning Försäkringskassan på eget initiativ behöver fastställa ny SGI vid tidpunkten för ny taxering och ny lönestatistik. Försäkringskassan anser att omprövning av SGI endast behöver ske i samband med ny taxering om det finns ett pågående ersättningsärende. Föreslagna förändringar i reglerna om tillfällig föräldrapenning (avsnitt 9.1) Försäkringskassan tillstyrker förslaget att delningstalet för inkomst av annat förvärvsarbete bestäms till 260 dagar. Försäkringskassan vill lyfta fram vikten av att delningstalet ska motsvara företagarens omfattning av arbetet. Utredningens förslag att begränsa ersättningen till fem dagar i veckan borde ha förtydligats. Tillfällig föräldrapenning vid förvärvsarbete (avsnitt 9.2) Försäkringskassan avstyrker förslaget att det införs en möjlighet för föräldrar att få tillfällig föräldrapenning samtidigt som föräldern arbetar. Försäkringskassan är tveksam till den här typen av försäkringskonstruktion då nuvarande regler vänder sig till föräldern eller närstående till föräldern vid överlåtelse av rätten till tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassan anser att det finns en risk att vissa föräldrar kommer att känna sig tvingade att anlita någon annan för vård av sitt sjuka barn. Nuvarande regler innebär att ersättningen ska kompensera den inkomstförlust som föräldern har på grund av vård av barn. Utredningens förslag innebär att man använder en ersättningsnivå som grundas på förälderns inkomst men där ersättningen är tänkt att användas för köp av hushållsnära tjänst. Den kostnaden är sannolikt lika stor oavsett vilken inkomst den försäkrade har. Det kan innebära att enbart de med hög inkomst kan ta del av denna möjlighet. En stark princip inom dagersättningen är att en person ska avstå från arbete för att ersättning ska betalas ut. Utredningens förslag innebär att en person inte behöver avstå från arbete. Försäkringskassan anser att förslaget minskar möjligheten att kontrollera om tillfällig föräldrapenning felaktigt har betalats ut. Utredningen föreslår att reglerna enbart ska gälla vid korta sjukfall. Vad som avses med korta sjukfall borde utredningen ha förtydligat. Försäkringskassan anser att administrationen ökar när ersättning ska betalas till annan än den som vårdar barnet, t.ex. krävs faktura av köpt tjänst. Konsekvensanalys (avsnitt 13) Utredningen konstaterar att kostnaderna för administration och kontroll inte varit möjliga att få fram men bedömer att förslagen kommer att medföra minskade kostnader för Försäkringskassan. Eftersom uppgifter saknas anser Försäkringskassan att utredningen borde ha haft en neutral utgångspunkt i denna fråga. Försäkringskassan anser att utredningens förslag snarare tyder på att kostnader för administration och kontroll kommer att öka. Även åtgärder till följd av införandet av förslagen såsom IT-utveckling och utbildningsinsatser medför ökade kostnader initialt.

8 8 (8) Regeringen mål är att minska företagens administrativa kostnader med 25 % till Försäkringskassan anser att det är viktigt att företagens administrativa kostnader inte ökar med utredningens förslag. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektör Adriana Lender i närvaro av försäkringsdirektör Gunnar Johansson, försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, stf chefsjurist Peter Andrén, verksamhetsområdeschef Magdalena Brasch och försäkringsutvecklare Magnus Nilsson, den senare som föredragande. Adriana Lender Magnus Nilsson

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 2009-01-15 Rnr 96.08 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Allmänt Många av Saco-förbundens medlemmar verkar som egna företagare,

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Trygghetssystemen för företagare sjukoch föräldraförsäkringen

Trygghetssystemen för företagare sjukoch föräldraförsäkringen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2009/10:SfU15 Trygghetssystemen för företagare sjukoch föräldraförsäkringen Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2009/10:120 Trygghetssystemen

Läs mer

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken 1 (5) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.fst@social.ministry.se Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken Försäkringskassan har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Förbättringar

Läs mer

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) 1 (5) Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till den föreslagna

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare 2009-12-15 S2009/10066/SF Socialdepartementet Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

Vår referens: 278/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/6738/ENT. Remissyttrande

Vår referens: 278/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/6738/ENT. Remissyttrande Vår referens: 278/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/6738/ENT Stockholm 2009-01-15 Remissyttrande Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Svenskt Näringsliv har getts

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 2 Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF)

Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF) REMISSYTTRANDE 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF) Sammanfattning Försäkringskassan ser positivt

Läs mer

Karenstid för egenföretagare, m.m.

Karenstid för egenföretagare, m.m. Ds 2012:9 Karenstid för egenföretagare, m.m. Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2017:1305 Utkom från trycket den 28 december 2017 utfärdad den 18 december 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare Sjukpenninggrundande inkomst Så beräknas den för företagare gi 1 2 4 5 6 7 8 10 12 Förord SGI bestämmer sjukpenningens storlek Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten Jämförelseinkomsten

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Trygghetssystemen. för företagare. Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen. för företagare. Stockholm 2008 SOU 2008:89

Trygghetssystemen. för företagare. Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen. för företagare. Stockholm 2008 SOU 2008:89 Trygghetssystemen för företagare Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen för företagare Stockholm 2008 SOU 2008:89 2008_SOU försätts S-format_sv.indd 1 2008-09-24 09:30:48 SOU och Ds kan köpas från

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygghetssystemen för företagare. Dir. 2006:37. Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006.

Kommittédirektiv. Trygghetssystemen för företagare. Dir. 2006:37. Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006. Kommittédirektiv Trygghetssystemen för företagare Dir. 2006:37 Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Ersättning för höga sjuklönekostnader REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2014-05-26 2014-70 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ersättning för höga sjuklönekostnader (diarienummer S2014/3552/SF) Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

Yttrande över betänkandet Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Yttrande över betänkandet Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40) 1 (8) Art4113 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Försäkringskassan tar med glädje emot lagstiftning som gör det enklare för

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Slopad förmögenhetsskatt m.m.

Slopad förmögenhetsskatt m.m. 1 (8) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Slopad förmögenhetsskatt m.m. (Fi2006/2460) Sammanfattning Försäkringskassan har tagit del av promemorian och lämnar nedan synpunkter samt förslag till bestämmelser.

Läs mer

Enklare regler i socialförsäkringen

Enklare regler i socialförsäkringen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13:SfU16 Enklare regler i socialförsäkringen Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2012/13: 169 Enklare regler i socialförsäkringen.

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:359 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm

Läs mer

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 2 (6) Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning I regleringsbrevet till

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förtydligande i föräldraledighetslagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 januari 2014 Elisabeth Svantesson Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2010:418 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 mars 2015 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 7 april 2014 i

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser

Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser 1 (43) Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser 2 (43) Till Arbetsmarknadsdepartementet och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 mars 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Camilla Morath LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Maj 2010 1 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. HFD 2015 ref 15 Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. Lagrum: 12 kap. 33 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 3 januari 2012

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter? Egenavgifter 401

26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter? Egenavgifter 401 Egenavgifter 401 26 Egenavgifter Sammanfattning Egenavgifter är en del av de socialavgifter som ska betalas enligt socialavgiftslagen (SAL). Socialavgifter enligt SAL utgörs av arbetsgivaravgifter enligt

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Skåne Blekinge 11 och 12 november

Skåne Blekinge 11 och 12 november Skåne Blekinge 11 och 12 november Ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar och sjukförsäkringen? 1 Siffror om sjukfrånvaro Förslag om ersättning för höga sjuklönekostnader Slopat förslag

Läs mer

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Försäkringsaktuellt Rehabiliteringskedjan Lite siffror om utvecklingen Förslag om andra sjuklöneveckan Försäkringskassans förändringsarbete Regelförändringar

Läs mer

Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47)

Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47) REMISSYTTRANDE 1(14) Datum Diarienummer 2012-11-27 2012-152 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47) (diarienummer S2012/4711/SF) Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige Korttidsarbete Ett partsgemensamt förslag för Sverige En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet,

Läs mer

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

Ändring av vissa övergångsbestämmelser

Ändring av vissa övergångsbestämmelser Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09:SfU12 Ändring av vissa övergångsbestämmelser Sammanfattning I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen antar utskottets förslag till ändring i de övergångsbestämmelser

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40) SERVICEFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-05 Handläggare: Ann-Marie Svärd Telefon: 08-508 11 303 Servicenämnden 2011-09-20 Månadsuppgiftsutredningens betänkande

Läs mer

Departementspromemoria 2013:42 Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg (dnr S2013/4268/FST)

Departementspromemoria 2013:42 Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg (dnr S2013/4268/FST) REMISSYTTRANDE Datum Vår beteckning 2013-07-04 Dnr 029918-2013 1 (8) Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Departementspromemoria 2013:42 Utbetalning av barnbidrag

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 1 (44) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm LM Ericsons väg 30 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Er beteckning: S2017/02159/SF SOU 2017:25 Samlad kunskap - Stärkt handläggning, Betänkande av utredningen om en mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada

Läs mer

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Inspektionen för socialförsäkringens

Läs mer

159 Graviditetspenning till egenföretagare på grund av risker i arbetsmiljön

159 Graviditetspenning till egenföretagare på grund av risker i arbetsmiljön Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13:SfU15 Graviditetspenning till egenföretagare på grund av risker i arbetsmiljön Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition

Läs mer

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Sveriges Företagshälsor Socialdepartementets diarienummer: S2017/01743/SF Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk 1 2009-04 Extra pengar om du blir sjuk fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: är under 65 år; har varit anställd i 90 dagar. Du kan räkna in tidigare anställningar hos privat eller

Läs mer

SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program Socialförsäkringsutskottets betänkande 2014/15:SfU6 SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande propositionen 2014/15:21 SGI-skydd för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen REMISSYTTRANDE 1 (4) 2014-03-24 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64), A2013/3986/A Sammanfattning Sammanfattande

Läs mer

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2014:30 Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/253 4.1 Kommunalarbetarnas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:861 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 6 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1531 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Remissvar. Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Svenskt Näringslivs sammanfattande synpunkter 63/2015/CBK.

Remissvar. Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Svenskt Näringslivs sammanfattande synpunkter 63/2015/CBK. Socialdepartementet Vår referens/dnr: 63/2015/CBK s.sf@regeringskansliet.se, s.registrator@regeringskansliet.se Er referens/dnr: S2015/1554/SF 2015-08-28 Remissvar Mer trygghet och bättre försäkring (SOU

Läs mer