Vår referens: 278/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/6738/ENT. Remissyttrande

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vår referens: 278/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/6738/ENT. Remissyttrande"

Transkript

1 Vår referens: 278/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/6738/ENT Stockholm Remissyttrande Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Svenskt Näringsliv har getts möjlighet att yttra sig med anledning av betänkandet (SOU 2008:89) Trygghetssystemen för företagare. Trots de mindre företagens ökade betydelse för tillväxten i Sverige, växer dessa företag förvånansvärt lite. 1 En orsak till detta är sannolikt systemfaktorer som påverkar viljan till entreprenörskap och ökat risktagande. En viktig fråga i sammanhanget är hur hög risken bedöms vara när man går från ett anställningsförhållande till egenföretagande. I denna riskbedömning ingår också skillnaden i möjlighet mellan anställda och egenföretagare att kunna nyttja det allmänna socialförsäkringssystemet. Utgångspunkten för det svenska socialförsäkringssystemet är ett ordinärt anställningsförhållande, utan hänsyn till företagarnas speciella situation. Systemet är utformat för personer med jämna och förutsebara inkomster. Det är emellertid stor skillnad mellan att driva egen verksamhet och att vara anställd, inte minst ifråga om risktagande. Många företagare har inkomster som varierar kraftigt under året. Inkomstförlusten blir betydande om entreprenören blir sjuk under högsäsong samtidigt som ersättningen bygger på de genomsnittliga inkomsterna under året. En företagare har också andra kostnader än sin egen lön som måste täckas av hans eller hennes eget arbete. Det gäller exempelvis lokalhyror och leasingavtal. Dessa fasta kostnader måste betalas även när företagaren är frånvarande och inte kan arbeta. Socialförsäkringarna täcker inte sådana stilleståndskostnader och möjligheterna att teckna egna försäkringar mot sådana risker är begränsade. 1 Näringslivets tillstånd, ITPS 2007

2 Utredningen har på kort tid beaktat många tekniska detaljer avseende konstruktion av det allmänna trygghetssystemet. Svenskt Näringsliv välkomnar utredningen som lyckats lyfta fram skillnaderna mellan företagare och anställda och som föreslagit en lösning som präglas av frivillighet och flexibilitet. Koppling mellan avgift och förmån Av utredningsdirektiven (2007:156) framgår att det skall finnas en tydlig koppling mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls inom sjukförsäkringen. Betydelsen av en sådan koppling framhålls även i budgetpropositionen för 2009, i vilken regeringen framhåller att det är angeläget att egenföretagarna bidrar till socialförsäkringarna på ett sätt som står i relation till förmånerna. Svenskt Näringsliv understryker vikten av en tydlig koppling mellan avgift och ersättning för samtliga försäkringsgrenar och inte enbart sjukförsäkringen. Genom att granska betalningsströmmarna till och från det allmänna socialförsäkringssystemet, kan konstateras att företagare som driver näringsverksamhet i aktiebolagsform och egenföretagare nyttjar försäkringarna i betydligt mindre omfattning än anställda. Detta framgår såväl av utredningen som av de beräkningar som Svenskt Näringsliv har presenterat i den till remissyttrandet bifogade rapporten Egenföretagares trygghetssystem. Detta innebär sammantaget att företagarkollektivet överfinansierar ett försäkringssystem som man till liten del nyttjar. Utredningen noterar att avgifterna årligen överstigit utgifterna för sjukförsäkringen sedan Svenskt Näringsliv betonar vikten av att socialförsäkringen hanteras försäkringsmässigt. I försäkringsmässighet ingår en tydlig koppling mellan avgift och förmån. Svenskt Näringsliv anser att det i enlighet med utredningsuppdraget att verka för en tydligare koppling mellan intäkter till och ersättning från systemet, finns starka skäl att finna en lösning för företagarkollektivet som speglar finansiering i förhållande till nyttjande av försäkringen på ett mer adekvat sätt än nuvarande ordning. Även Försäkringskassan understryker vikten av att socialförsäkringsavgifter behandlas som försäkringsavgifter och inte som allmänna skatter. I Försäkringskassans budgetunderlag i februari 2008 föreslår Försäkringskassan regeringen bland annat att föräldraförsäkringsavgiften bör tas bort mot bakgrund av att föräldraförsäkringen inte är en försäkring i tillräcklig utsträckning för att vara avgiftsfinansierad. Försäkringskassan anser inte heller att havandeskapspenningen bör avgiftsfinansieras på grund av låg försäkringsmässighet i förmånen. Svenskt Näringsliv delar Försäkringskassans bedömning att vare sig föräldraförsäkring eller havandeskapspenning bör finansieras av sociala avgifter. Frågan om huruvida kostnaden för unga personer som aldrig varit delaktiga på arbetsmarknaden och som uppbär aktivitetsersättning skall finansieras genom allmänt skatteuttag istället för med avgifter bör också övervägas i det sammanhanget.

3 Företagarbegreppet i trygghetsförsäkringen Utredningens förslag innebär att företagare i företagsformerna aktiebolag och ekonomisk förening ges möjlighet att tillämpa samma regler som företagare i övriga företagsformer inom ramen för den allmänna socialförsäkringen. Förslaget medverkar till neutralitet mellan olika företagsformer. Den föreslagna förändringen skulle ge en mycket viktig signal till företagarkollektivet att lagstiftaren uppfattat företagarnas särskilda omständigheter och behov av individuellt utformade trygghetslösningar. Ett val att definieras som företagare ur ett socialförsäkringsperspektiv omfattar hela socialförsäkringen och samtliga delar av egenavgifterna. Generell karenstid En konsekvens av utredningens förslag att införa en generell karensperiod på sju dagar för företagare skulle enligt utredningens beräkningar medföra en besparing i försäkringen med 80 miljoner kronor exklusive minskning av administrationskostnad för Försäkringskassan. Svenskt Näringsliv understryker att besparingen till följd av en generellt ökad självrisk till fullo bör tillfalla det riskövertagande kollektivet och speglas i form av sänkt avgiftsnivå. Frivillig karensperiod Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget att utöver en generell karensperiod för företagare även införa en möjlighet för företagare att välja en längre karensperiod. En ökad valfrihet av karensperiodens längd innebär att företagare ges friheten att under en självriskperiod välja en alternativ, individuellt anpassad trygghetslösning t.ex. sjukvårdsförsäkring eller försäkring mot stilleståndskostnader. Frågan om nivån på avgiftssänkningen är avgörande för förslaget om en flexibel självrisk, och nivåsänkningen måste spegla riskövertagandet. Om nivåsänkningen blir för knapp, fråntas företagaren möjligheten att teckna en individuell försäkringslösning som bättre speglar behoven i det enskilda fallet. Utredaren har avstått från att ange vilken avgiftssänkning ett riskövertagande skulle innebära. Försäkringskassan har dock gjort antaganden om hur en förlängd karensperiod påverkar sjukförsäkringsavgiften. I dessa antaganden bör även inkluderas företagares nyttjande av sjukförsäkring i samband med permanent arbetsoförmåga (aktivitets- och sjukersättning). Till följd av att företagarkollektivet nyttjar sjukförsäkringen i lägre utsträckning än anställda, kan rimligen antas att företagarkollektivet inte heller gör anspråk på ersättning vid permanent arbetsförmåga i samma utsträckning som anställda. Allmänt högriskskydd Utredningen framhåller att det ankommer på den försäkrade som väljer en längre karensperiod att beakta samtliga aspekter, däribland risken för återinsjuknande. Vissa företagare kommer av olika anledningar att avstå från att välja en längre karensperiod än den generella. Som en konsekvens av förslaget om en förlängd generell karensperiod, föreslås att gränsen för det allmänna högriskskyddet för företagare skall utvidgas från dagens tio till 21 dagar under en tolvmånadersperiod.

4 Utredningen anger flera skäl till att den generella karensperioden skall förlängas till sju dagar för den som har inkomst av annat förvärvsarbete. Dessa skäl innebär dock inte enligt Svenskt Näringsliv att en konsekvensändring beträffande det allmänna högriskskyddet är nödvändig. Att förlänga perioden innan det allmänna högriskskyddet kan komma ifråga till 21 dagar, kan få långtgående konsekvenser för enskilda försäkrade. Svenskt Näringsliv föreslår att för den grupp företagare som inte valt en längre självrisk än den generella karensperioden om sju dagar, skall det allmänna högriskskyddet kunna träda in vid samma tillfälle som för övriga försäkrade, dvs. efter tio dagars sjukfrånvaro. Ett generellt högkostnadsskydd Utredningen föreslår att ett generellt högkostnadsskydd skall införas i försäkringen och finansieras inom ramen för sjukförsäkringsavgiften. Enligt dagens regler finns möjlighet för mindre företag att teckna en frivillig försäkring mot kostnader för sjuklön. Försäkringen tecknas i begränsad utsträckning och intresset har avtagit. Vid sidan av den frivilliga försäkringen finns ett ytterligare skydd mot sjuklönekostnader i form av det så kallade särskilda högriskskyddet som är avsett för personer som har en sjukdom eller ett funktionshinder som medför ökad frånvarorisk. Beslut om särskilt högriskskydd innebär att arbetsgivaren kan få kostnaderna för sjuklön ersatta av Försäkringskassan. Trots att frånvaro under sjuklöneperiod i de flesta fall beror på orsaker utanför arbetsgivarens kontroll och påverkansmöjligheter, bör frågan om behovet av ett generellt högkostnadsskydd analyseras ytterligare. Svenskt Näringsliv understryker att varje åtagande inom ramen för den allmänna sjukförsäkringen innebär att utrymmet för en avgiftssänkning minskar och vill istället förorda tillvägagångssätt som frigör utrymme för möjligheten att teckna individuella lösningar på företagsnivå. För många företag skulle ett sådant val vara att på frivillig väg teckna en sjukvårdsförsäkring som medverkar till att medarbetarens frånvaro blir så kort som möjligt. Detta är för många företag ett mer aktivt förhållningssätt till försäkring. Fastställande av sjukpenninggrundande inkomst Svenskt Näringsliv välkomnar utredningens förslag att finna ett mer tydligt och förutsägbart system för fastställande av den sjukpenninggrundande inkomsten. I största möjligaste mån bör SGI spegla den faktiskt intjänade inkomsten och i likhet med vad utredningen finner, bör den taxerade inkomsten bäst spegla detta. Den nuvarande jämförelseinkomsten utgör i praktiken en dubblering av inkomsttaket i försäkringen och tillämpas med stor variation. Utredningens förslag att ta bort jämförelseinkomsten välkomnas. Utredningen identifierar även övriga viktiga frågor och lösningsmodeller relaterade till sjukpenninggrundande inkomst: uppskattad inkomst under uppbyggnadsskede och kombinatörer under uppbyggnadsskede. Svenskt Näringsliv anser att utredningen i dessa delar eftersträvar och föreslår en väl avvägd lösning. Som en konsekvens av att SGI föreslås beräknas utifrån historiskt kända uppgifter, bör den reducerande faktorn 0,97 tas bort. Utredningen lyfter fram behovet av ett grundskydd avseende sjukpenning på en lägsta nivå. Grundskyddet är som en konsekvens av utredningens förslag om SGI

5 under uppbyggnadsskede, endast avsett för den grupp företagare som inte haft någon SGI tidigare. Frågan om ett grundskydd kan vara av betydelse för den enskilde företagaren som står inför ett beslut att starta egen verksamhet. Svenskt Näringsliv bedömer dock inte att frågan om grundskydd är av avgörande betydelse för entreprenörsviljan. Ju större kostnaden är för grundskyddet, desto mer begränsas utrymmet för avgiftssänkning. Företagares tillfälliga föräldrapenning Svenskt Näringsliv delar utredningens syn på att delningstalet vid beräkning av föräldrapenning bör ändras till 260. Skillnaden i beräkning av ersättning i samband med tillfällig vård av barn är missgynnande för egenföretagare och behovet av förändring har framförts vid upprepade tillfällen utan att ha hörsammats. Utredningens förslag om en generell möjlighet att få tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn samtidigt som föräldern förvärvsarbetar gynnar möjligheten för samtliga förvärvsarbetande föräldrar att kombinera förvärvsarbete och familjeliv. Den föreslagna konstruktionen synes också bidra till att fler arbetstillfällen kan skapas. Mot bakgrund av det särskilda yttrande som fogats till utredningen bör ytterligare analys i positiv anda göras av förslaget, med ambition om ett snabbt genomförande. Havandeskapspenning Svenskt Näringsliv anser i likhet med utredningen att det inte finns någon godtagbar anledning till att företagare med ett riskfyllt arbete inte får rätt till havandeskapspenning på samma sätt som den anställde på samma arbetsplats. Detta är särskilt viktigt med tanke på att ensam- och familjeföretagare enligt arbetsmiljölagen är skyldiga att följa Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets föreskrifter när det gäller ämnen och tekniska anordningar som kan orsaka ohälsa eller olycksfall. Föreskriften AFS 2007:5, Gravida och ammande arbetstagare, som i vissa fall förbjuder arbete på grund av risker i arbetsmiljön, säger samtidigt att "Frågan om ersättning vid sådan nödvändig ledighet regleras i lagen om allmän försäkring". Det är angeläget att egenföretagare som på samma sätt som arbetstagare förbjuds att arbeta om vissa risker föreligger också ges möjlighet att få havandeskapspenning. Företagare i arbetslöshetsförsäkringen Utredningens uppdrag är att föreslå förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som skall göra villkoren bättre anpassade för företagare. En av målsättningarna med regelförändringarna måste vara att göra det mer intressant för företagare att välja att vara med i en a-kassa. Därmed skulle fler företagare komma att omfattas av inkomstbortfallsförsäkringen. Mot denna bakgrund har utredningen på ett förtjänstfullt sätt analyserat de nuvarande reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. I huvudsak innebär förslagen enligt Svenskt Näringsliv att villkoren blir bättre anpassade för företagare. Många företagare har idag valt att stå utanför a-kassan. Andelen av alla företagare som idag är medlemmar i en a-kassa är betydligt mindre än andelen av alla anställda. En förklaring är att företagare vet att de i en arbetslöshetssituation har små

6 möjligheter att få del av förmånerna. Detta beror på att företagare normalt fortsätter att vara verksamma som företagare i någon form även i tider när intäkterna är noll. Villkorskorrigeringar inom den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen löser dock inte problemet med att en arbetslöshetsförsäkring i många fall överhuvudtaget inte passar personer som bedriver egen verksamhet, oavsett hur villkoren utformas. Om de föreslagna förändringarna genomförs kommer en stor andel företagare även i fortsättningen att ha rationella skäl för att välja att stå utanför a-kassan och därmed inte omfattas av inkomstbortfallsförsäkringen. För att göra en inkomstbortfallsförsäkring intressant för en större andel företagare räcker det inte med villkorskorrigeringar inom nuvarande försäkring. Det måste i stället skapas större urval av försäkringsprodukter. Detta kan endast ske om aktörerna på försäkringsmarknaden ges möjlighet att vara med och utforma och tillhandahålla försäkringarna. Något som även kan ske inom ramen för en delvis statlig finansiering. Svenskt Näringsliv instämmer i utredningens bedömning att det föreslagna företagarbegreppet innebär en precisering och att detta kommer att leda till ökad rättssäkerhet, likabehandling och förutsägbarhet, särskilt blir gränsen mellan hobby och näringsverksamhet tydligare. En företagare skall enligt utredningen kunna få arbetslöshetsersättning vid fler uppehåll än ett utan krav på definitivt upphörande av verksamheten. Detta är bra och kommer att göra inkomstbortfallsförsäkringen mer intressant för företagare. Det föreslås att underlaget för beräkning av dagsförtjänst för företagare fastställs utifrån den senaste taxeringen eller genomsnittet av de två bästa av de tre senaste taxeringarna. Detta är en förbättring jämfört med nuvarande regel som innebär att dagsförtjänsten skall bygga på den genomsnittliga inkomsten under de senaste tre åren. Men ett bättre förslag är att en företagare ges möjlighet att välja det bästa av de senaste tre åren. Denna möjlighet för företagare fanns i arbetslöshetsförsäkringen under åren Utredningen föreslår vidare att det vid arbetslöshet skall bortses från näringsverksamhet som sökanden bedrivit vid sidan av sitt huvudsakliga arbete, om näringsverksamheten bedrivits parallellt med anställning eller företagande under minst 12 månader. För att minska risken för konkurrenssnedvridning genom att arbetslöshetsersättning blir en inkomstutfyllnad föreslås att det införs en avräkningsregel. Trots denna regel kan det kvarstå en risk för konkurrenssnedvridning eftersom inkomsten inte alltid avspeglar arbetsinsatsen. Förslaget får ändå anses vara väl avvägt. Det kan också finnas en risk för konkurrenssnedvridning när det gäller förslaget att införa ett arbetsmarknadspolitiskt program som ger en arbetssökande möjlighet att ägna sig åt åtgärder av förberedande karaktär inför start av eget företag. Fördelen är att en arbetssökande som funderar på egen verksamhet får förstärkt drivkraft att aktivera sig i förberedande åtgärder eftersom personen inte riskerar att mista sin försörjning. Det är dock viktigt att programmet är tydligt begränsat i tid och att det

7 inte är för långt. Ett införande av ett sådant program får inte heller innebära utökade kostnader för statlig arbetsmarknadspolitik. Sammanfattning Svenskt Näringsliv välkomnar utredningen om trygghetssystem för företagare och anser sammanfattningsvis att utredaren på ett förtjänstfullt sätt lyckas spegla företagares särskilda omständigheter. Utredningen synliggör att det allmänna trygghetssystemet är konstruerat utifrån andra perspektiv än företagares. Införandet av ett flexibelt system med stora mått av frihet speglar de önskemål som framkommit, och medverkar till fler och växande entreprenörer. För att ett sådant system skall erbjuda möjlighet till individuella överväganden och lösningar, krävs att kopplingen mellan avgift och förmån är mycket tydlig. För att företagarna i större utsträckning skall kunna välja ett individuellt anpassat försäkringsskydd krävs att avgiftssänkningen står i proportion till övertagen risk. Det är angeläget att regeringen visar handlingskraftighet avseende dessa frågor och vidtar skyndsamma åtgärder i syfte att ett regelverk för företagares trygghetssystem kan vara i bruk redan SVENSKT NÄRINGSLIV Jan-Peter Duker

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 2009-01-15 Rnr 96.08 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Allmänt Många av Saco-förbundens medlemmar verkar som egna företagare,

Läs mer

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 1 (8) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Försäkringskassan har genom remiss den 27 oktober 2008 anmodats att yttra sig över betänkandet.

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Företagares trygghetssystem

Företagares trygghetssystem Företagares trygghetssystem S Bergström, P Andersson, H Gidhagen, S Fölster, A Morin, J Kreicbergs mars,2008 1 1. Företagares trygghetssystem BAKGRUND Det vanligaste företaget i Sverige är ett enmansföretag,

Läs mer

Trygghetssystemen för företagare sjukoch föräldraförsäkringen

Trygghetssystemen för företagare sjukoch föräldraförsäkringen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2009/10:SfU15 Trygghetssystemen för företagare sjukoch föräldraförsäkringen Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2009/10:120 Trygghetssystemen

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja.

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja. Socialdepartementet Vår referens: SBM 279/2007 Er referens: 103 33 STOCKHOLM S2007/11032/SF Stockholm, 2008-02-08 Remissyttrande Införande av en rehabiliteringskedja Svenskt Näringsliv har givits tillfälle

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Försäkringsaktuellt Rehabiliteringskedjan Lite siffror om utvecklingen Förslag om andra sjuklöneveckan Försäkringskassans förändringsarbete Regelförändringar

Läs mer

Karenstid för egenföretagare, m.m.

Karenstid för egenföretagare, m.m. Ds 2012:9 Karenstid för egenföretagare, m.m. Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av

Läs mer

Trygghetssystemen. för företagare. Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen. för företagare. Stockholm 2008 SOU 2008:89

Trygghetssystemen. för företagare. Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen. för företagare. Stockholm 2008 SOU 2008:89 Trygghetssystemen för företagare Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen för företagare Stockholm 2008 SOU 2008:89 2008_SOU försätts S-format_sv.indd 1 2008-09-24 09:30:48 SOU och Ds kan köpas från

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Ersättning för höga sjuklönekostnader REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2014-05-26 2014-70 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ersättning för höga sjuklönekostnader (diarienummer S2014/3552/SF) Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare 2009-12-15 S2009/10066/SF Socialdepartementet Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare Sjukpenninggrundande inkomst Så beräknas den för företagare gi 1 2 4 5 6 7 8 10 12 Förord SGI bestämmer sjukpenningens storlek Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten Jämförelseinkomsten

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Beredning av förslag till procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2017

Beredning av förslag till procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2017 Diarienummer 1 (1) Sändlista: Regelrådet Näringslivets regelnämnd Svenskt Näringsliv ISF Skatteverket Beredning av förslag till procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2017

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING Ersättning från AFA Försäkring vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring AGS och AGS-KL

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Förslag till. Utredningsdirektiv. Översyn av socialförsäkringarna med tonvikt på sjukförsäkringen. April 2007

Förslag till. Utredningsdirektiv. Översyn av socialförsäkringarna med tonvikt på sjukförsäkringen. April 2007 Förslag till Utredningsdirektiv Översyn av socialförsäkringarna med tonvikt på sjukförsäkringen April 2007 Utredningsdirektiv Översyn av socialförsäkringarna med tonvikt på sjukförsäkringen Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:359 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

159 Graviditetspenning till egenföretagare på grund av risker i arbetsmiljön

159 Graviditetspenning till egenföretagare på grund av risker i arbetsmiljön Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13:SfU15 Graviditetspenning till egenföretagare på grund av risker i arbetsmiljön Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1531 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Socialförsäkringarna för studenten Socialförsäkringarnas grundläggande principer och finansiering: Arbetsgivaravgifter

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013-64) från Arbetsmarknadsdepartementet

Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013-64) från Arbetsmarknadsdepartementet SIGNERAD 2014-03-14 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-03-17 Vår referens Mats Åhgren HR-specialist Tjänsteskrivelse mats.ahgren@malmo.se Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk 1 2009-04 Extra pengar om du blir sjuk fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: är under 65 år; har varit anställd i 90 dagar. Du kan räkna in tidigare anställningar hos privat eller

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet. Gäller från 2015-08-01.

Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet. Gäller från 2015-08-01. Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet Gäller från 2015-08-01. INNEHÅLL 1 Vad innebär löneväxling?... 3 2 Vem kan löneväxla till pension?... 3 3 Ersättningar som kan påverkas...

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Remissvar. Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Svenskt Näringslivs sammanfattande synpunkter 63/2015/CBK.

Remissvar. Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Svenskt Näringslivs sammanfattande synpunkter 63/2015/CBK. Socialdepartementet Vår referens/dnr: 63/2015/CBK s.sf@regeringskansliet.se, s.registrator@regeringskansliet.se Er referens/dnr: S2015/1554/SF 2015-08-28 Remissvar Mer trygghet och bättre försäkring (SOU

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 2 Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2010:418 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18)

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-07-01 2011-82 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) (S201114725) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2017:1305 Utkom från trycket den 28 december 2017 utfärdad den 18 december 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Almega AB har beretts tillfälle att lämna remissvar över Mer trygghet och bättre försäkring och vill med anledning härav framföra följande.

Almega AB har beretts tillfälle att lämna remissvar över Mer trygghet och bättre försäkring och vill med anledning härav framföra följande. Datum 2015-08-26 Vår referens MSE Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Almega AB har

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen Promemoria 2014-10-09 A2014/3522/A Arbetsmarknadsdepartementet Höjd inkomstrelaterad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen Bakgrund Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2 ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 2 Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv Prop. 2012/2 I framtiden kommer de flesta av oss att behöva arbeta längre och byta karriär oftare.

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Maj 2010 1 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet

Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet Gäller från 2015-08-01. (Uppdaterad 2017-04-07) INNEHÅLL 1 Vad innebär löneväxling?... 3 2 Vem kan löneväxla till pension?... 3 3 Ersättningar

Läs mer

Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47)

Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47) REMISSYTTRANDE 1(14) Datum Diarienummer 2012-11-27 2012-152 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47) (diarienummer S2012/4711/SF) Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt Sverige Sundbyberg 2017-05-19 Dnr.nr: S2017/01743/SF Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Funktionsrätt Sverige

Läs mer

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4 Huvudsekreterare Irene Wennemo Kommitténs uppdrag Se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga förändringar som kan ge mer

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige Korttidsarbete Ett partsgemensamt förslag för Sverige En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet,

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet 2014-02-14 KS-2013/1648.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Unionens politik för egenföretagare

Unionens politik för egenföretagare Unionens politik för egenföretagare 1 2 Förord Fler och bättre jobb är en av Unionens hjärtefrågor och därför är näringspolitiken ett viktigt område att följa och påverka. Unionen vill att fler företag

Läs mer