Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)"

Transkript

1 REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian. Försäkringskassan har följande synpunkter. Sammanfattning Försäkringskassan tillstyrker förslaget att den s.k. jämförelseinkomsten tas bort. Försäkringskassan ställer sig positiv till förslaget om ett generellt uppbyggnadsskede för egenföretagare men avstyrker förslaget att jämförelseinkomsten under ett uppbyggnadsskede ska kunna motsvara mer än heltidsarbete. Förslaget kommer att göra reglerna tydligare, mer förutsägbara och skapa trygghet för den som vill starta eget företag i form av enskild firma eller handelsbolag. För att öka valfriheten för egenföretagare föreslås ett utökat antal val av karenstider. Försäkringskassan avstyrker förslaget i denna del eftersom skillnaderna mellan avgifterna enligt Försäkringskassans beräkningar kommer att vara små och därmed inte ha så stor påverkan av valet av karenstid. Försäkringskassans synpunkter på förslaget 3.1 Bakgrund Försäkringskassan tillstyrker förslaget att den s.k. jämförelseinkomsten i 3 kap. 2 lagen (1962:381) om allmän försäkring tas bort. 4.2 SGI-skydd för egenföretagare i form av ett generellt uppbyggnadsskede Försäkringskassan tillstyrker förslaget om ett generellt uppbyggnadsskede med följande kommentarer. Generellt uppbyggnadsskede Enligt förslaget ska den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI:n) för försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning och som bedriver näringsverksamhet under en tid om 24 månader räknat från den månad då den försäkrade har gjort eller borde ha gjort en anmälan för registrering enligt 3 kap. 2 skattebetalningslagen (1997:483), beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om avsikten med förslaget är att ett generellt uppbyggnadsskede ska gälla även för den som övertar en redan etablerad verksamhet medför det att en sådan försäkrad då kan få en SGI som motsvarar skälig avlöning för annans räkning trots att inkomsterna från verksamheten har varit och även fortsättningsvis

2 REMISSYTTRANDE 2 (7) antas komma att understiga skälig avlöning för annans räkning. Den försäkrade har alltså inte för avsikt att öka resultatet i verksamheten. Det är oklart i vilken mån det föreslagna generella uppbyggnadsskedet ger utrymme att göra en bedömning av skäligheten i den inkomst som ska ligga till grund för SGI under verksamhetens första två år. Arbetsinsats Försäkringskassan avstyrker förslaget att jämförelseinkomsten under ett uppbyggnadsskede ska avspegla en arbetsinsats som motsvarar mer än heltid. Försäkringskassan anser inte att en företagare under ett uppbyggnadsskede ska kunna få en jämförelseinkomst (SGI) som motsvarar en högre arbetsinsats än heltidsarbete, undantaget övrig praxis vad gäller administration m.m. Arbetsinsatsen i ett nystartat företag som har låga eller inga inkomster är svår att kontrollera. En företagare kan med största sannolikhet antas arbeta mer än vad som motsvarar en normal heltid i ett nystartat företag än när företaget är etablerat. Det skulle få till följd att företagaren under ett uppbyggnadsskede kan få en högre SGI som inte motsvarar arbetsinsatsen när företaget är etablerat. Övriga synpunkter på generellt uppbyggnadsskede Det finns ett par andra situationer som inte berörs i promemorian och som behöver belysas. Ska företagaren i nedanstående situationer kunna få ett nytt generellt uppbyggnadsskede på 24 månader? - Företagaren lägger ner företaget under perioden för uppbyggnadsskedet eller strax efter en sådan period för att sedan starta ett nytt företag. - Företagaren befinner sig i ett generellt uppbyggnadsskede med ett företag och startar under uppbyggnadsskedet ytterligare ett företag. 5.2 Förändrade karenstider Försäkringskassan tillstyrker förslaget att ersättning i form av närståendepenning, smittbärarpenning och havandeskapspenning även fortsättningsvis ska kunna utges för den grundläggande karenstiden för den som har inkomst av annat förvärvsarbete. Försäkringskassan kan konstatera att förslaget om en grundläggande karenstid på sju dagar medför en försämring av den obligatoriska sjukförsäkringen för den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Valet av finansieringsform för att åstadkomma sänkning av sjukförsäkringsavgiften är en politisk fråga som Försäkringskassan väljer att inte ha några synpunkter på. Försäkringskassan avstyrker förslaget som innebär att företagarna ges möjlighet att välja en karenstid på 14, 30, 60 eller 90 dagar. Med samtliga dessa alternativ kommer prisskillnaderna mellan grupperna bli små och Försäkringskassan bedömer att förslaget i dess utformning inte kommer att få önskvärd effekt och rekommenderar att följande synpunkter tas i beaktande.

3 Försäkringskassan fastställer med stöd av 4 förordningen (1998:562) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan den procentsats som sjukförsäkringsavgiften ska uppgå till när sjukförsäkringen gäller med karenstid. Denna avgift ska enligt 3 kap. 17 socialavgiftslag (2000:980) beräknas med hänsyn till hur karenstiden bedöms påverka försäkringens utgifter. REMISSYTTRANDE 3 (7) Av de cirka företagare som 2008 hade en deklarerad B-inkomst, dvs. inkomst av näringsverksamhet, och en inkomst över 0,24 prisbasbelopp hade cirka i december ingen vald karenstid (1 karensdag), hade 3 karensdagar och hade 30 karensdagar. I nuvarande avgiftsberäkning för dem med 30 karensdagar har bedömningen gjorts att gruppen är tillräckligt stor för att kunna bilda en egen riskgrupp, dvs. att de som har valt 30 karensdagar tillsammans finansierar sin egen sjukförsäkring. Avgiften har då beräknats så att kostnaden för sjukförsäkringen relativt nyttjandet ska vara lika stort för de med kortare karenstid. Detsamma görs dock inte för de med 3 karensdagar, då nyttjandet för dessa är nästan tre gånger så högt som för de med 1 karensdag. Skulle de ses som en egen riskgrupp skulle avgiften också ha blivit mycket högre för dessa jämfört med 1 karensdag. För att undvika en sådan situation har individer med 1 och 3 karensdagar förts samman till en riskgrupp. Det är därmed endast kostnaden för dag 2-3 för de med 1 karensdag som idag skiljer sig åt och skillnaderna i avgift är mycket små. De som idag har 1 karensdag finansierar alltså både sin egen försäkring och en stor del av försäkringen för de med 3 karensdagar. Just denna problematik med 1 och 3 karensdagar kommer att per automatik försvinna om den grundläggande karenstiden förlängs till 7 dagar för egenföretagare. Men risken för att detta uppstår för någon annan karenstid kvarstår. Var gränsen för en tillräckligt stor riskgrupp går beror på hur stor risk försäkringsgivaren är villig att ta på sig, men risken för att den försäkrade betalar för mycket eller för lite ökar i takt med en minskande riskgrupp. En försäkring syftar ju till att sprida risker på ett större kollektiv så att en enskild som drabbas av en brand, trafikolycka, arbetsskada etc. inte behöver stå för hela risken och kostnaden själv. Ju större kollektiv desto effektivare och billigare blir försäkringen. En konsekvens av en för liten riskgrupp i detta fall kan bli fluktuerande avgifter över tid då avgiften potentiellt kan bli känslig för enskilda individers nyttjande. Den generella risken att nyttjandet av försäkringen blir högre för en grupp med längre karenstid, som beskrevs ovan, skulle bli högre med för små riskgrupper. När detta uppstår behöver berörda riskgrupper föras samman för att undvika en högre avgift för längre karenstid, alternativt att det är en konsekvens som kan godtas. Det är svårt att säga hur många som skulle välja de olika karenstidsalternativen. Men ett rimligt antagande är att 30, 60 och 90 karensdagar i första hand skulle väljas av dem som idag har 30 karensdagar, dvs. ca företagare. Även en del av dem som idag har 3 karensdagar kan tänkas välja fler än 7 karensdagar, beroende på priset. Men Försäkringskassan

4 REMISSYTTRANDE 4 (7) bedömer det ändå som tveksamt att någon av dessa fyra grupper skulle bli tillräckligt stor för att kunna bilda sin egen riskgrupp. De skulle alltså behöva föras samman till en riskgrupp. En försäkringslösning med en riskgrupp per föreslagen karenstid ser Försäkringskassan inte som tillräckligt robust. Skillnaderna i avgifter mellan olika karensdagsalternativ skulle därmed bli små. Få skulle i sin tur välja dessa längre karenstider, då den högre självrisken för många företagare inte skulle stå i paritet med den sänkta avgiften. I nedanstående figur illustreras ungefär hur avgiften skulle kunna sättas vid en situation med en riskgrupp och en valmöjlighet med fem karenstidslängder. Antal sjukskrivna per 1000 försäkrad Figur 1: Avgiftsreducering vid en riskgrupp dagar På den horisontella axeln mäts sjukfallslängd i dagar och på den vertikala axeln mäts antalet sjukskrivna per 1000 försäkrad. Den streckade ytan visar hur stor del av det totala antalet dagar som i detta exempel inte ska finansieras av de med 30 karensdagar. År 2007 utgjorde den del som motsvarar den markerade delen i figuren 14 procent av den totala ytan (ungefärligt illustrerad i figuren). Om denna även skulle gälla 2010 skulle avgiften för försäkrade med 30 karensdagar hypotetiskt vid en riskgrupp sänkas från 6,04 procent 1 till 5,82 procent, dvs. en avgiftsreducering på 0,22 procentenheter. Motsvarande avgift för 90 karensdagar skulle med denna metod bli 5,55 procent. Skulle de som inte väljer karenstid lyftas ut och bilda en egen riskgrupp skulle avgiften bli något lägre, med störst skillnad mellan gruppen med 7 och 14 karensdagar. En sådan lösning är inget som Försäkringskassan förordar. Om däremot 60 och 90 karensdagar skulle tas bort som alternativ från förslaget skulle troligen gruppen med 30 karensdagar bli tillräckligt stor för att kunna 1 Prop. 2009/10:1

5 REMISSYTTRANDE 5 (7) bilda en egen riskgrupp. Då skulle också en större avgiftsreducering kunna åstadkommas, vilket uttrycktes som önskemål i betänkandet av utredningen om trygghetssystemet för företagare (SOU 2008:89). Detta illustreras i nedanstående figur. Antal sjukskrivna per 1000 försäkrad Figur 2: Avgiftsreducering för 30 karensdagar vid egen riskgrupp 7 30 dagar Som exempel utgjorde 2007 den streckade ytan i figuren 38 procent av den totala ytan. Med en sådan fördelning för 2010 skulle avgiften bli omkring 5,47 procent för försäkrade med 30 karensdagar. Initialt skulle då avgiften för 14 karensdagar ligga någonstans mitt emellan avgiften för 7 och 30 karensdagar. Om däremot få skulle välja detta alternativ skulle de på sikt behöva föras samman med någon av de andra två grupperna, av tidigare angivna skäl. Sammanfattningsvis skulle alltså avgiften för 30 karensdagar utifrån dessa resonemang kunna bli lägre än för 90 karensdagar, om alternativen 60 och 90 karensdagar togs bort från förslaget. Detta illustreras i nedanstående tabell. Tabell 1: Ungefärliga avgifter vid 7,14,30,60,90 resp. 7,14,30 karensdagar Karensdagar 7,14,30,60,90 7,14,30 7 6,04 6, ,82 5, ,55 * En valmöjlighet mellan 7, 14 och 30 karensdagar skulle dock inte innebära någon utökad valmöjlighet för företagarna, vilket är ett av syftena med förslaget. Om målet är att åstadkomma både en ökad valfrihet och en stor avgiftsreducering ser Försäkringskassan att en valfrihet vad gäller

6 REMISSYTTRANDE 6 (7) ersättningsnivå istället för karenstid skulle vara ett sätt att uppnå detta. Då skulle i princip hur många alternativ som helst kunna finnas då hela företagarkollektivet skulle bilda en riskgrupp, även om det givetvis bör finnas en lägsta gräns som inte är alltför låg. Med en sådan utformning skulle man också få en direkt koppling mellan avgifter och utfall, vilket framhävdes i betänkandet av utredningen om trygghetssystemet för företagare (SOU 2008:89). Anledningen till att avgiftsreduceringen i detta fall skulle kunna bli större är att exempelvis en halvförsäkring med 40 procents ersättningsnivå istället för 80 procent skulle innebära en större självrisk än 90 karensdagar för kollektivet, men inte nödvändigtvis för individen. En individ som exempelvis är sjukskriven 100 dagar skulle ha mycket högre självrisk vid 90 karensdagar och 80 procents ersättningsnivå än vid 7 dagars karens och 40 procents ersättningsnivå. Självrisken skulle alltså slå relativt jämnare vid ett försäkringsfall mellan individer med olika sjukfallslängder inom en grupp. Karenstiden i sig medför också ett visst sjukskrivningsbeteende. Idag ser vi exempelvis att den relativa risken att nå dag 31 i ett sjukfall är lägre för de företagare med 30 karensdagar jämfört med de företagare med 1 karensdag, som beskrivet i figur 2. Av dem som når dag 31 är dock den relativa risken att också nå dag 32 betydligt högre för de med 30 karensdagar. Det är först omkring dag 70 som utflödet för företagare med 30 karensdagar når samma relativt höga nivå som de med 1 karensdag. Detta fenomen skapas troligtvis till stor del av försäkringens konstruktion, vilket man troligen delvis skulle komma ifrån med en försäkringslösning med olika ersättningsnivåer. Det skulle samtidigt kunna skapa andra problem. En sådan konstruktion skulle behöva utredas ytterligare 5.2 Övriga synpunkter Övergångsbestämmelse Villkoret för att få sänka karenstid är att en försäkrad inte har fyllt 55 år. Försäkringskassan tillstyrker att även en försäkrad som har fyllt 55 år övergångsvis får möjlighet att få sänka sin karenstid. Anmälan ska enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen göras senast den 31 juli Försäkringskassan anser att datumet för att senast kunna anmäla sänkt karenstid bör sättas till den 30 september Beroende av när beslut tas kan det bli svårt att nå ut med information till denna grupp under sommarmånaderna. Antal dagar med sjukpenning Skrivningen i andra stycket på sidan 48 i promemorian bör ändras så att det tydligt framgår att det från dagen för sjukanmälan finns möjlighet att få 364 dagar med sjukpenning om det inte tidigare finns förbrukade dagar inom ramtiden 450 dagar bakåt räknat från dagen för sjukanmälan.

7 REMISSYTTRANDE 7 (7) Prövning mot reguljär arbetsmarknad Med anledning av de nya reglerna inom sjukförsäkringen som trädde i kraft den 15 januari 2010 bör texten i promemorian på s. 49 förtydligas på så sätt att prövning alltid ska göras men att det är först när det finns särskilda skäl som Försäkringskassan kan skjuta upp själva tillämpningen av rehabiliteringskedjan (bet.2009/10:sfu13). Administrativa kostnader m.m. Försäkringskassan uppskattar kostnaden för att anpassa IT-systemen till omkring 13 miljoner kronor. För att hinna med omställningen av IT-systemen behöver Försäkringskassan få besked senast i slutet på februari 2010 om vilka val av karenstider som kommer att föreslås. Beslut Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektör Adriana Lender i närvaro av chefsjurist Eva Nordqvist, t.f. avdelningschef Barbro Jonsson, avdelningschef Gunnar Johansson, t.f. enhetschef Mats Mattsson, försäkringsdirektör Svante Borg och verksamhetsutvecklare Eva-Lotta Germundsson som föredragande. Adriana Lender Eva-Lotta Germundsson

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 1 (8) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Försäkringskassan har genom remiss den 27 oktober 2008 anmodats att yttra sig över betänkandet.

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare 2009-12-15 S2009/10066/SF Socialdepartementet Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Information mars 2014 till

Information mars 2014 till Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

Trygghetssystemen för företagare sjukoch föräldraförsäkringen

Trygghetssystemen för företagare sjukoch föräldraförsäkringen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2009/10:SfU15 Trygghetssystemen för företagare sjukoch föräldraförsäkringen Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2009/10:120 Trygghetssystemen

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF)

Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF) REMISSYTTRANDE 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF) Sammanfattning Försäkringskassan ser positivt

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Beredning av förslag till procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2017

Beredning av förslag till procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2017 Diarienummer 1 (1) Sändlista: Regelrådet Näringslivets regelnämnd Svenskt Näringsliv ISF Skatteverket Beredning av förslag till procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2017

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare Sjukpenninggrundande inkomst Så beräknas den för företagare gi 1 2 4 5 6 7 8 10 12 Förord SGI bestämmer sjukpenningens storlek Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten Jämförelseinkomsten

Läs mer

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) 1 (5) Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till den föreslagna

Läs mer

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen HFD 2014 ref 72 Bestämmelserna i Försäkringskassans föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst såvitt avser s.k. fortsatt uppbyggnadsskede har ansetts stå i strid med överordnad författning och har därför

Läs mer

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) REMISSYTTRANDE 1(8) Datum Diarienummer 2011-11-03 2011-115 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) (diarienummer Fi2011/2588/S3) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

Slopad förmögenhetsskatt m.m.

Slopad förmögenhetsskatt m.m. 1 (8) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Slopad förmögenhetsskatt m.m. (Fi2006/2460) Sammanfattning Försäkringskassan har tagit del av promemorian och lämnar nedan synpunkter samt förslag till bestämmelser.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 november 2014 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 10 juni 2013

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:359 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

Karenstid för egenföretagare, m.m.

Karenstid för egenföretagare, m.m. Ds 2012:9 Karenstid för egenföretagare, m.m. Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av

Läs mer

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken 1 (5) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.fst@social.ministry.se Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken Försäkringskassan har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Förbättringar

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 2 Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2010:418 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter? Egenavgifter 401

26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter? Egenavgifter 401 Egenavgifter 401 26 Egenavgifter Sammanfattning Egenavgifter är en del av de socialavgifter som ska betalas enligt socialavgiftslagen (SAL). Socialavgifter enligt SAL utgörs av arbetsgivaravgifter enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

Vår referens: 278/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/6738/ENT. Remissyttrande

Vår referens: 278/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/6738/ENT. Remissyttrande Vår referens: 278/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/6738/ENT Stockholm 2009-01-15 Remissyttrande Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Svenskt Näringsliv har getts

Läs mer

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Ersättning för höga sjuklönekostnader REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2014-05-26 2014-70 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ersättning för höga sjuklönekostnader (diarienummer S2014/3552/SF) Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Vissa förslag om personlig assistans

Vissa förslag om personlig assistans YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-12-15 Avdelningen för juridik Ellinor Englund Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Vissa förslag om personlig assistans Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 2009-01-15 Rnr 96.08 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (N2008/6738/ENT) Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Allmänt Många av Saco-förbundens medlemmar verkar som egna företagare,

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Förstärkt nedsättning av egenavgifter

Förstärkt nedsättning av egenavgifter Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förstärkt nedsättning av egenavgifter Augusti 2013 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2017:1305 Utkom från trycket den 28 december 2017 utfärdad den 18 december 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja.

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja. Socialdepartementet Vår referens: SBM 279/2007 Er referens: 103 33 STOCKHOLM S2007/11032/SF Stockholm, 2008-02-08 Remissyttrande Införande av en rehabiliteringskedja Svenskt Näringsliv har givits tillfälle

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

Den framtida rekryteringen av nämndemän

Den framtida rekryteringen av nämndemän Datum Dnr 2002-11-25 1335-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) (Ert diarienummer Ju2002/4974) Sammanfattning Domstolsverket avstyrker

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen Promemoria 2014-10-09 A2014/3522/A Arbetsmarknadsdepartementet Höjd inkomstrelaterad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen Bakgrund Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen REMISSYTTRANDE 1 (4) 2014-03-24 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64), A2013/3986/A Sammanfattning Sammanfattande

Läs mer

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet

Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet 2008-04-04 1 (5) IAF Informerar Nr 2 Nya regler om rätten till ersättning vid deltidsarbetslöshet Den 7 april 2008 träder nya regler med förändringar i rätten till ersättningen vid deltidsarbetslöshet

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Ändring i lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet)

Ändring i lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremiss Ändring i lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 januari 2014 Elisabeth Svantesson Monica

Läs mer

Enklare regler i socialförsäkringen

Enklare regler i socialförsäkringen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13:SfU16 Enklare regler i socialförsäkringen Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2012/13: 169 Enklare regler i socialförsäkringen.

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning

Remissvar DS 2017:9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Inledning Datum Referens 2017-05-13 S2017/01743/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar DS 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Inledning Småföretagarnas Riksförbund

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Trygghetssystemen. för företagare. Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen. för företagare. Stockholm 2008 SOU 2008:89

Trygghetssystemen. för företagare. Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen. för företagare. Stockholm 2008 SOU 2008:89 Trygghetssystemen för företagare Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen för företagare Stockholm 2008 SOU 2008:89 2008_SOU försätts S-format_sv.indd 1 2008-09-24 09:30:48 SOU och Ds kan köpas från

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:14

Regeringens proposition 2013/14:14 Regeringens proposition 2013/14:14 Förstärkt nedsättning av egenavgifter Prop. 2013/14:14 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 oktober 2013 Fredrik Reinfeldt Beatrice

Läs mer

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 juni 2017 en dom om rätten till

Läs mer

DS 2009:46, A2009/2824/AE

DS 2009:46, A2009/2824/AE 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2009/1421 M1 Remissvar avseende regeringens pm Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 3 Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst. Lagrum: 3 kap. 2 första stycket

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER

FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER 2014-11-17 BAKGRUND Lunicore har på uppdrag av SFS utrett tre aspekter av en förändrad sjukförsäkring för studenter utifrån ett ekonomiskt

Läs mer

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Försäkringsaktuellt Rehabiliteringskedjan Lite siffror om utvecklingen Förslag om andra sjuklöneveckan Försäkringskassans förändringsarbete Regelförändringar

Läs mer

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Blad 1 Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 13 oktober 2010, 226. 1. Inledning Genom förtroendeuppdraget hos Uddevalla kommun så omfattas den förtroendevalda

Läs mer

Saco har också EG-rättsliga invändningar mot förslaget.

Saco har också EG-rättsliga invändningar mot förslaget. 2008-02-08 Rnr 93.07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (S2007/11088/SF) Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning Sammanfattning Saco anser att arbetsgruppens förslag

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning:

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk 1 2009-04 Extra pengar om du blir sjuk fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: är under 65 år; har varit anställd i 90 dagar. Du kan räkna in tidigare anställningar hos privat eller

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar 2011-05-04 S 2011/4725/SF Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Förord De förslag som redovisas i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF)

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) LÄGESRAPPORT 1 (6) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) Försäkringskassan har genom regeringsbeslut

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför

Läs mer

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING Ersättning från AFA Försäkring vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring AGS och AGS-KL

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning

Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Promemoria 2017-05-24 S2017/03211/SF Socialdepartementet Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Författningsförslag... 4 2.1 Förslag

Läs mer

Förslag om ändrad beräkning av livränta vid arbetsskada

Förslag om ändrad beräkning av livränta vid arbetsskada Promemoria 2016-11-11 S2016/07087/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Förslag om ändrad beräkning av livränta vid arbetsskada 2 Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1434 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 18 kap.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 16 november

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter; SFS 1998:679 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19)

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19) SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF är partipolitiskt obundet och anslutet till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1513 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Vår referens: EKR/SBM Socialdepartementet Er referens: Stockholm S2003/2775/SF. Remissyttrande

Vår referens: EKR/SBM Socialdepartementet Er referens: Stockholm S2003/2775/SF. Remissyttrande Vår referens: EKR/SBM Socialdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm S2003/2775/SF Stockholm, 2003-03-27 Remissyttrande Författningsförslag med anledning av Riksförsäkringsverkets remissyttrande över

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) 2015-08-11 Dnr 10.1-9191/2015 1(5) Utvärdering och analys Karin Bodell karin.bodell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Socialavgiftslag; utfärdad den 23 november 2000. SFS 2000:980 Utkom från trycket den 5 december 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Innehåll och definitioner

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47)

Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47) REMISSYTTRANDE 1(14) Datum Diarienummer 2012-11-27 2012-152 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47) (diarienummer S2012/4711/SF) Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer