Europeiska unionens råd Bryssel den 23 november 2017 (OR. en)

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 november 2017 (OR. en) 14624/17 ADD 1 SOC 740 GENDER 38 ANTIDISCRIM 56 EMPL 561 EDUC 423 FÖLJENOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Könssegregering inom utbildning och på arbetsmarknaden Sammanfattning av EIGE:s rapport För delegationerna bifogas en sammanfattning av rapporten med titeln Gender segregation in education, training and the labour market, som utarbetats av Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) på det estniska ordförandeskapets begäran 1. 1 Rapport om översynen av genomförandet av handlingsplanen från Peking, med särskilt beaktande av de kritiska områdena "B: kvinnors utbildning och yrkesutbildning", "L: flickor", "K: kvinnor och miljön" och "F: kvinnor och ekonomin" /17 ADD 1 kh/chs

2 Sammanfattning Könssegregering är en djupt rotad företeelse i utbildningssystem och yrken i hela EU. Könssegregering innebär att det ena könet dominerar inom vissa utbildnings- eller yrkesområden (horisontell segregering) eller att det ena könet dominerar på vissa lönegrader, ansvarsnivåer eller positioner (vertikal segregering). Även om kvinnor i dag arbetar inom alla yrken som tidigare var förbehållna män, är andelen kvinnor inom vissa yrken fortfarande lägre, exempelvis byggnadsarbetare, ingenjörer och IKT-experter. Å andra sidan är ett antal yrken i allmänhet kvinnodominerade, nämligen förskoleutbildning, barnskötsel, vård och omsorg samt hushållsarbete. Könssegregeringen begränsar människors livsval och alternativ när det gäller utbildning och sysselsättning, leder till löneskillnader, förstärker könsstereotyperna ytterligare och begränsar tillgången till vissa arbeten, samtidigt som den befäster en ojämlik maktbalans mellan kvinnor och män inom den offentliga och den privata sfären. Könssegregeringen har skadliga effekter på kvinnors och mäns möjligheter på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Kvinnornas ökande deltagande på arbetsmarknaden under de senaste årtiondena beror till stor del på att kvinnor har tagit traditionellt kvinnliga jobb snarare än en jämn fördelning av kvinnor och män inom olika sektorer och yrken. På grund av könsspecifika hinder har många sektorer, såsom ingenjörsvetenskap och IKT, svårt att locka till sig eller hålla kvar kvinnliga arbetstagare, trots de enorma tillväxtutsikterna och bristen på specialister. Många hinder begränsar också mäns yrkesval, bland andra lägre löner inom sektorer med hög koncentration av kvinnlig personal och fördomar om mäns förmodade mindre behov av balans mellan arbetsliv och privatliv, eller deras lämplighet att arbeta inom utbildnings- eller vårdsektorn. Könssegregeringen är en av orsakerna till kompetensunderskott och -överskott och har således stora effekter, även om de fortfarande sällan utreds, på många politiska initiativ, däribland initiativ för att stimulera den ekonomiska tillväxten och minska långtidsarbetslösheten. I det digitaliserade och snabbföränderliga arbetslivet, där varje färdighet räknas, försvårar detta förverkligandet av EU:s fullständiga innovationspotential och ekonomiska potential /17 ADD 1 kh/chs 1

3 Genom handlingsplanen från Peking konstaterade beslutsfattarna för länge sedan behovet av att få bort den yrkesrelaterade segregeringen, särskilt genom att främja kvinnors lika deltagande inom högkvalificerade yrken och ledande befattningar och genom andra åtgärder, till exempel yrkesvägledning och arbetsförmedling som stimulerar kvinnors karriärutveckling på arbetsplatsen och avancemang på arbetsmarknaden och genom att främja diversifieringen av både kvinnors och mäns yrkesval, uppmuntra kvinnor att ta icke-traditionella arbeten, särskilt inom naturvetenskap och teknik, och uppmuntra män att söka arbete inom den sociala sektorn (Förenta nationerna, 1995). En rad EU-initiativ och nationella initiativ genomförs för att komma till rätta med könssegregeringen. Dessa omfattar den strategiska ramen för utbildningssamarbete 2020 (ET 2020), Europa strategin för sysselsättning och tillväxt, EU:s strategiska engagemang för jämställdhet mellan könen (där samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män fastställs som ett prioriterat område) och den nyligen inrättade europeiska pelaren för sociala rättigheter, som syftar till att på ett effektivare sätt säkerställa sociala rättigheter för att arbetsmarknaderna ska bli rättvisa och välfungerande. Denna rapport inriktas på de utbildnings- och yrkesområden som är starkt könssegregerade (som domineras av det ena könet). Fokus ligger särskilt på områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och inom utbildning, vård och omsorg). Analysen rör tertiär utbildning på ISCED-nivåerna 5 8 (från kortare högskoleutbildningar till utbildning på doktorandnivå eller motsvarande) och yrkesutbildning på ISCED-nivåerna 35 och 45 (gymnasium och postgymnasial utbildning utom högskoleutbildning) /17 ADD 1 kh/chs 2

4 De mest mansdominerade utbildningsområdena inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik är IKT och ingenjörsvetenskap å ena sidan, och tillverknings- och byggnadsindustri å andra sidan, där kvinnor representerar 17 % respektive 19 % av studenterna. Inom studieområdena vård, utbildning och omsorg är könssegregeringen mer uttalad vad gäller utbildningen än på hälsooch omsorgsområdet, där män utgör 19 % respektive 21 % av studenterna. Under det senaste årtiondet ( ) har andelen kvinnor bland utexaminerade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik sjunkit från 23 % till 22 %. Det har inte heller skett några framsteg när det gäller att öka andelen män inom studieområdet vård, utbildning och omsorg, där andelen på EU-nivå under samma period ( ) ligger kvar på omkring 21 %. Bland de sinsemellan mycket olika områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik har andelen kvinnor med examen i IKT sjunkit avsevärt (i 20 medlemsstater) medan få betydande förändringar har noterats inom studieområdena ingenjörsvetenskap, tillverknings- och byggnadsindustri (den största disciplinen på området). Områdena naturvetenskap, matematik och statistik har en fortsatt jämn könsfördelning. I nästan alla EU-länder är könssegregeringen betydligt större inom yrkesutbildning än inom tertiär utbildning. Totalt sett är endast 13 % av alla utexaminerade i EU med yrkesutbildning i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik kvinnor, jämfört med 32 % med tertiär utbildning inom samma områden. Fem länder (EE, IT, PL, PT, RO) har en jämn könsfördelning bland de utexaminerade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik från tertiär utbildning, men inget land har uppnått en jämn könsfördelning inom yrkesutbildning. Under det senaste årtiondet har man konstaterat ett minskat intresse för studier i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik bland alla studenter, men i synnerhet bland kvinnor inom yrkesutbildning. Vad gäller studier inom vård, utbildning och omsorg har inget land ännu uppnått en jämn könsfördelning bland studenterna, vare sig inom tertiär utbildning eller yrkesutbildning: män utgör 16 % av de utexaminerade från yrkesutbildning och 23 % av de utexaminerade från tertiär utbildning. Siffrorna tyder på ett stigande intresse hos kvinnor och män för studier i vård, utbildning och omsorg på yrkesutbildningsnivå /17 ADD 1 kh/chs 3

5 Sysselsättningsmöjligheterna för kvinnor med examen inom mansdominerade utbildningsområden är betydligt mindre jämfört med mäns. För 2014 var sysselsättningsgraden i EU för kvinnor med examen i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik på universitets- och högskolenivå 76 %. Detta är mer än 10 procentenheter lägre än sysselsättningsgraden för män med samma kvalifikationer och tre procentenheter lägre än den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland kvinnor med tertiär utbildning. I motsats till den totala ökningen av kvinnors sysselsättning i EU sjönk sysselsättningsgraden för kvinnor med examen i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik mellan 2004 och Det har dessutom skett en avsevärd ökning av andelen kvinnor som står utanför arbetskraften bland kvinnor med examen i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik på yrkesutbildningsnivå. I hela EU låg sysselsättningsgraden för män med examen inom vård, utbildning och omsorg över den allmänna sysselsättningsgraden för män och även högre än sysselsättningsgraden för alla män med tertiär utbildning. Kön spelar en framträdande roll i övergången från utbildning till arbete när det gäller att kanalisera unga män och kvinnor mot könsspecifika snarare än könsatypiska jobb. Möjligheterna att hitta ett arbete som motsvarar ens utbildningsprofil är större för kvinnor med examen inom vård, utbildning och omsorg än för kvinnor med examen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och det motsatta gäller för utexaminerade män inom dessa områden. Bland personer med akademisk examen i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik arbetar endast en tredjedel av kvinnorna i yrken med detta, jämfört med hälften av männen. Bland personer med yrkesexamen är skillnaden ännu större endast 10 % av kvinnorna men 41 % av männen arbetar inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Bland de som lämnar naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik arbetar 21 % av kvinnorna med universitets- eller högskolestudier som lärare, och 20 % av kvinnorna med yrkesutbildning arbetar inom försäljning. Möjligheterna att hitta ett arbete som motsvarar en persons utbildningsprofil är mer rättvisa på området vård, utbildning och omsorg, där omkring hälften av männen och kvinnorna från samtliga utbildningsnivåer har hittat ett arbete inom området. Könssegregeringen inom båda yrkestyperna är fortsatt stark och har inte minskat under det senaste årtiondet. Andelen män inom utbildning, vård och omsorg minskade i själva verket på EU-nivå, från 30 % 2004 till 26 % Detta beror delvis på att män gått i pension, och männen utgör omkring 40 % av arbetskraften inom utbildning, vård och omsorg i åldrarna år, medan det är långt färre män (23 %) bland de yngsta. Andelen kvinnor inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik ökade marginellt från 13 % till 14 % mellan 2004 och Inga skillnader konstaterades i andelen kvinnor sett till alla åldersgrupper i inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik /17 ADD 1 kh/chs 4

6 Könssegregeringen varierar kraftigt från land till land och mellan olika yrken inom de två yrkestyperna. Det finns alltså ett stort utrymme för förbättringar. Byggbranschen och liknande branscher, el- och elektronikbranschen, metall, maskiner och liknande branscher samt IKT är nästan uteslutande mansdominerade yrken, medan vård- och omsorgsarbete är kvinnodominerade yrken. Endast ett land (LV) uppvisar en jämn könsfördelning bland yrkesverksamma inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap. Process- och maskinoperatörsarbete är ett övervägande mansdominerat yrke i vissa länder, samtidigt som det har en mycket hög andel kvinnliga arbetstagare i andra länder. En jämn könsfördelning har uppnåtts bland vårdpersonalen i några länder. Män är dock underrepresenterade inom läraryrket i alla medlemsstater. Könssegregering betraktas som en av huvudorsakerna till lönegapet mellan kvinnor och män inom alla sektorer. Lönegapet mellan könen gör det också svårare att minska könssegregeringen. Skillnaderna i lönenivåer mellan olika sektorer kan inte bara uppmuntra kvinnor att ta anställning i mansdominerade yrken, utan även avskräcka män från att ge sig in i kvinnodominerade yrken. Bland dem som redan arbetar inom de undersökta sektorerna har det omotiverade lönegapet mellan könen visat sig vara mindre inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik än inom utbildning, vård och omsorg, även om det finns stora skillnader mellan länderna och delsektorerna. Inom tillverkning och IKT tjänade exempelvis män mer än kvinnor i alla EU:s medlemsstater, medan kvinnor i några medlemsstater inom avfallshantering och sanering eller byggindustrin konstaterades ha högre genomsnittslön än män. På begäran av det estniska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd (2017) undersöks i den föreliggande rapporten de framsteg som gjorts mellan 2004 och 2015 för att bryta könssegregeringen inom utbildning och på arbetsmarknaden i EU. Analysen bygger på befintliga och nyligen föreslagna Peking-indikatorer för könssegregering inom utbildning, i övergången från utbildning till sysselsättning samt yrkesrelaterad segregering. Rapporten utgår från flera olika uppgiftskällor, bl.a. Unesco-OECD-Eurostat (UOE), EU:s arbetskraftsundersökning, Eurofounds undersökning om arbetsvillkor i Europa och Cedefops europeiska kompetens- och jobböversikt /17 ADD 1 kh/chs 5