Ärende Beteckning Förslag

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Sammanträde klockan 15:15 /Elof Lindälvs gymnasium/ Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering 2. Implementering av kommunens handlingsplan mot våldsbejakande extremism Utvecklare Kultur & Fritid 3. Skolplaceringar på hemmaplan Cynthia Runefjärd, gymnasiechef Staffan Hallström, förvaltningschef 4. Systematiskt arbetsmiljöarbete 2016 Elisabeth Grimhusen, HR-specialist 5. Antagningsorganisation läsåret 17/18 Cynthia Runefjärd, gymnasiechef 6. Matersättning vid arbetsförlagd lärande för gymnasieelever 7. Avtal med Centrala studiestartsnämnden (CSN) om anslutning till tjänsterna för studiestartsstödet Carin Johansson Gymnasie & Vuxenutbildning Direkt: Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Ärende Beteckning Förslag 8. Acteas rapport angående genomlysning sysselsättning 9. Förvaltningschefen informerar 10. Rapporter från ledamöter 11. Övriga frågor 12. Anmälan av delegeringsbeslut Ulrika Landergren (L) Ordförande Carin Johansson Sekreterare

3 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2016 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning 1. Inledning Enligt föreskrifterna i AFS 2001:1 ska arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs i enlighet med föreskrifterna. Syftet med uppföljningen är dels att undersöka om organisationen har ändamålsenliga rutiner och arbetar efter dem, dels att få indikationer på områden/rutiner som behöver förbättras. Uppföljningen fungerar även som en återrapportering till nämnden. I Kungsbacka kommun har kommunens politiska nämnder uppdraget att vara den yttersta arbetsgivarföreträdaren, med det yttersta arbetsmiljöansvaret. Nämnden fördelar emellertid arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschef som i sin tur fördelar vidare till chefer och anställda i verksamheten. I samband med den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet får nämnden kännedom och information om hur arbetsmiljöarbetet fungerar. 2. Metod Inom förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning sker uppföljningen enligt följande: Under mars månad följs SAM upp på verksamhetsnivå vid respektive lokal samverkansgrupp (LSG), genom att varje verksamhet kortfattat beskriver hur man under 2016 arbetat med att få det systematiska arbetsmiljöarbetet att ingå som en naturlig del i verksamheten, vilka aktiviteter som genomförts och hur medarbetare, skyddsombud och elever/deltagare medverkat. Detta omfattar både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. En särskild blankett, Uppföljning SAM 2016 (bilaga 1), används. I samband med uppföljningen ska också ske en genomgång av rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Behov av förändringar, och/eller synpunkter, skickas med rapporten från uppföljningen. Dessutom ska sammanställning av olycksfall och tillbud behandlas på LSG. Saknas LSG görs genomgångar istället per APT. LSG (alternativt APT) skickar en sammanställning (som innehåller uppföljning, eventuella synpunkter och en redogörelse av olycksfall och tillbud under året) till 1 (9)

4 förvaltningens HR-specialist, som sammanställer underlagen till en gemensam sammanställning (detta dokument), vilken behandlas i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) i maj månad. 3. Undersöka arbetsmiljön För att undvika och förebygga att medarbetare eller elever drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena. För detta finns en rad olika redskap och metoder. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i verksamheten och ske i samverkan mellan arbetsgivare, medarbetare - och i förekommande fall, även elever. Från verksamheterna rapporteras om flera olika metoder för att undersöka arbetsmiljön. Det framförs även att möjligheten till delaktighet är stor, bland annat via APT, samverkangrupp och dagligt arbete. Se följande stycken, för specificering av olika metoder och forum för undersökning av arbetsmiljön. 3.1 Lokal samverkansgrupp - Skyddskommitté En del av arbetsmiljöarbetet bedrivs via förvaltningens samverkansgrupper, som också är skyddskommittéer, där representanter för arbetsgivare och medarbetare (via fackliga ombud) tar upp arbetsmiljöfrågor. Eftersom organisationen med en gemensam gymnasieverksamhet var ny från och med januari 2016, har det under året bedrivits ett arbete med att hitta de mest lämpliga och ändamålsenliga formerna för lokal samverkansgrupp (LSG) för gymnasieskolorna. Under våren 2016 var heller inte gymnasiechefstjänsten tillsatt, vilket naturligtvis påverkade förutsättningarna. LSG har dock ändå sammanträtt regelbundet under Från och med januari 2017 prövas ett upplägg som innebär att LSG innehåller ett längre pass med frågor som berör hela gymnasieverksamheten, samt två kortare pass med frågor som specifikt berör Beda/Aranäs respektive Lindälv. Detta innebär totalt sett färre mötestillfällen. Upplägget ska utvärderas under året. Från LSG för gymnasieverksamheten rapporteras att arbetsmiljöpunkter regelbundet avhandlas, dels utifrån minnesanteckningar från APTer, dels utifrån punkter som väcks direkt på LSG. I gruppen deltar representanter för arbetsgivaren (skolledningen), fackliga förtroendemän och skyddsombud samt elevskyddsombud. För Kompetenscentrums del har representanter till LSG saknats från samtliga fackliga organisationer, vilket innebär att forumet inte varit aktivt under Detta har inneburit att frågor för LSG-nivån för Kompetenscentrum har lyfts upp för att behandlas i förvaltningssamverkan. Detsamma gäller även för utvecklingsavdelningen och Stöd och styrning. Under november och december genomfördes en partsgemensam utbildningsinsats kring samverkan för samtliga chefer, skyddsombud och fackliga

5 representanter i förvaltningen. I samband med denna utbildning tydliggjordes samverkansgruppens roll som skyddskommitté. Utbildningen innebar att diskussioner och dialoger fördes kring på vilket sätt arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöaspekter kan integreras i våra olika samverkansforum. Det är av vikt att frågor i så stor uträckning hanteras i rätt forum och att det finns en tydlighet i detta, samt i möjligaste mån en samsyn arbetsgivare och fackliga parter. Det råder en stor enighet kring uppfattningen att utbildningsinsatsen har ökat förutsättningarna för detta. 3.2 Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen är ett naturligt forum för att hantera arbetsmiljöfrågor och ett lämpligt tillfälle att undersöka arbetsmiljön. I verksamheterna genomförs APT på enhetsnivå kontinuerligt, och arbetsmiljö tas upp vid varje möte. Exempelvis anges följande från gymnasieskolorna: Genom deltagande i arbetsplatsträffar, ungefär var femte vecka, har alla medarbetare möjlighet och skyldighet att delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Punkter som lyfts fram vid arbetsplatsträffar inom gymnasieskolan redovisas regelmässigt vid LSG och en återkoppling görs vid nästkommande APT. Arbetsgivaren ansvarar för att lyfta arbetsmiljöfrågor från APT till LSG och vice versa. Stöd och styrning samt utvecklingsavdelningen, som är nya grupper sedan årets start, rapporterar båda att fokus under året framför allt har varit det psykosociala arbetsmiljöarbetet och aktiviteter för att arbeta med detta, och att hitta former för de nya grupperna. Medarbetarna träffas förutom vid APT utan även vid verksamhetsmöten och arbetsmöten av olika slag. Från Kompetenscentrum rapporteras att APT har genomförts vid nio tillfällen under Inom verksamheten strävar man efter att genomföra samtliga enheters APT vid samma tidpunkt. I samband med planering av den samverkansutbildning som genomfördes under november och december, framkom behovet av en motsvarande utbildningsinsats med fördjupning kring arbetsplatsträffar. En sådan utbildningsinsats genomfördes därför i början av året Även i denna utbildning deltog förvaltningens samtliga chefer, samt fackliga ombud och skyddsombud. I samband med utbildningen togs det också fram en mer kortfattad version av utbildningsmaterialet att användas i arbetsgrupper, för att komma alla medarbetare till del. Förhoppningen är att samtliga arbetsgrupper under 2017 ska ha gått igenom materialet och också fört en dialog kring hur APT används på bästa sätt för att bidra till medarbetares delaktighet i verksamhets- och arbetsmiljöfrågor och medverka till att dessa integreras.

6 3.3 Uppföljningssamtal/medarbetarsamtal Också enskilda samtal mellan chef och medarbetare är ett viktigt redskap för att undersöka arbetsmiljön och arbetssituationen för varje medarbetare. I förvaltningen rapporteras från samtliga verksamheter att alla medarbetare har erbjudits medarbetarsamtal/uppföljningssamtal under året. Medarbetarsamtal genomförs med närmaste chef. I samtalet tar medarbetare och chef upp arbetsuppgifter, mål, kompetensutveckling, arbetsmiljö och hälsa. Under året har formerna för medarbetarsamtal inom förvaltningen varit uppe för diskussion. Bakgrunden är följande: En ny modell för individuella överenskommelser infördes för förvaltningen år Efter att ha använts i ett år, beslutades i förvaltningssamverkansgruppen att en utvärdering skulle göras av modellen och hur den fungerar. I samband med utvärderingen framkom vissa behov av justeringar, både vad gäller modellen med individuell överenskommelse, men framför allt i förhållande till alla de medarbetarsamtal som genomförs under året. Arbetsgruppen som såg över modellen, kunde konstatera att det råder en otydlighet (alternativt att frågan hanteras olika inom förvaltningen) kring vilka samtal som ska genomföras, när de ska genomföras och vad de ska innehålla. I oktober 2016 fick förvaltningen dessutom information från kommunledningskontoret att ett kommunövergripande arbete har påbörjats avseende processen för medarbetarskap och medarbetarsamtal, inklusive överenskommelse, uppföljningssamtal och lönesamtal. Förvaltningen rekommenderades att invänta det kommungemensamma besluten/underlagen innan den egna processen ändras. Med bakgrund av ovanstående beslutades att förvaltningens arbete avvaktar det material som tas fram kommunövergripande. Emellertid fanns ett behov av att klargöra vad som förväntas av förvaltningens chefer i nuläget, och hur mellanperioden på bästa sätt. Det togs därför fram en vägledning/instruktion för chefer och medarbetare kring de olika samtalen. Vägledningen innefattade uppföljningssamtalet, de olika lönesamtalen samt för lärare den så kallade uppdragsdialogen. Utifrån vägledningen/instruktionen har varje verksamhet lagt upp samtalen på bästa sätt utifrån förutsättningarna. 3.4 Medarbetarenkät Kommungemensamma medarbetarenkäter genomförs vartannat år, och 2016 var ett sådant år. Detta år genomfördes enkäten i oktober. Förvaltningen hade en godtagbar svarsfrekvens. Enkätens utformning var annorlunda än tidigare år, vilket innebär att årets resultat inte låter sig jämföras rakt av med föregående resulat. Kortfattat innebar resultat flera delar som är positiva. Framför allt visade enkäten på att medarbetare upplever arbetet som meningsfullt och att motivationen i arbetet och glädjen över att gå till jobbet är stor Rekommendationsviljan har ökat sedan senaste mätningen, och ligger över kommunvärdet. Det område som oroar och kräver åtgärder är upplevelsen av hög arbetsbelastning och svårigheter med återhämtning. När det gäller det sammanfattande värdet för "Hållbart arbetsliv" var detta lägre än kommungenomsnittet inom samtliga verksamheter.

7 Inom samtliga enheter vidtog i slutet av året ett arbete med att, utifrån varje specifikt resultat, ta fram lämpliga åtgärder och en handlingsplan, samt även identifiera de områden som fungerar bra och som behöver värnas. Möjligheten till delaktighet för alla medarbetare i detta arbete är god. Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna kommer att fortgå under hela Arbetsmiljöronder Arbetsmiljöronder är ytterligare en av metoderna som finns för att undersöka arbetsmiljön. En arbetsmiljörond kan vara allmänt inriktad eller ha fokus på något särskilt område, exempelvis psykosocial arbetsmiljö. Samtliga verksamheter rapporterar att arbetsmiljörond (-er) har genomförts under året. Vid skolorna har arbetsmiljöronder genomförts under 2016 enligt de indelningar som gällde under Både skyddsombud och elevskyddsombud har deltagit vid ronderna. En ny indelning och plan för arbetsmiljöronder och utbildning av elevskyddsombud började arbetas fram under Beslut om denna tas i LSG tidigt 2017 och den kommer att gälla från och med läsåret 2017/2018. Kompetenscentrum rapporterar att skyddsronder genomförts, där medarbetarna lämnar in enkät och/eller själva närvarar. Dessutom har en särskild kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön inom Enheten för arbetsliv genomförts under året. För Stöd och Styrning samt Utvecklingsavdelningen, som är lokaliserade till Vägmästaren vid Syréngatan samordnas hanteringen av den fysiska arbetsmiljön med övriga förvaltningar (KLK samt Service) som delar arbetsplatsen. Formerna för detta är fortfarande under utformning. I samband med att medarbetarna flyttade till de nya lokalerna genomfördes en riskbedömning, där samtliga berörda hade möjlighet att medverka. Uppföljning av de åtgärder som togs fram i samband med riskbedömningen görs på berörda APT. 3.6 Rapportering av tillbud, arbetsskador och olycksfall Ett tillbud är en oönskad händelse som inte ledde till, men skulle ha kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. På insidan finns en kommungemensam rutin för hur tillbud ska anmälas. Tillbud och olycksfall eller ohälsa är viktiga signaler för arbetsgivaren om risker i arbetsmiljön, och ett sätt att inhämta information om risker och brister. Rutinerna för rapportering av tillbud och olycksfall ska vara kända av alla medarbetare. Under året har förvaltningens rutin för hantering av tillbud tydliggjorts. Förvaltningshanteringen kompletterar den kommuncentrala rutinen, och ska

8 underlätta och tydliggöra för alla involverade (medarbetare, chefer och skyddsombud) vem som ansvarar för vad och hur dokumentationen går till. Samtliga chefer har under året informerats om tillbudshanteringen. I tabell 1 nedan redogörs för antal inrapporterade tillbud och arbetsskador/ olycksfall under Även föregående års antal finns med för jämförelse mellan åren. Tabell 1. Antal rapporterade tillbud respektive arbetsskador/olycksfall under Tillbud Arbetsskador/Olycksfall Aranäs Elof Lindälv Beda Hallberg Kompetenscentrum Stöd och styrning 0 0 Utvecklingsavd 0 0 Totalt Som ses i tabellen ovan har 29 rapporter om tillbud inkommit under året, vilket är två fler än under år Ungefär hälften av tillbuden (14) kan karaktäriseras som fysiska och lika många (14) bedöms vara av psykisk eller psykosocial karaktär. Ett tillbud klassificeras som hot. Merparten av tillbuden (20) rapporteras från Aranäsgymnasiet, där flertalet händelser - i likhet med tidigare år - inträffar inom Gymnasiesärskolan. Vad gäller arbetsskador, olycksfall eller anmälningar om ohälsa, har det under året inte inkommit några sådana rapporter. 4. Elevperspektivet Skolan är en arbetsplats för elever såväl som för medarbetare, och alla har rätt till en bra arbetsmiljö. Rektor, lärare, övrig personal och elever ska därför gemensamt skapa det arbetsklimat som ska gälla på skolan. Elever omfattas av arbetsmiljölagen, i stor utsträckning på samma sätt som medarbetare, och elever ska få möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet, precis som medarbetare. De som företräder eleverna i skolans arbetsmiljöarbete är elevskyddsombuden. Från verksamheten rapporteras både hur arbetsmiljön för elever undersöks och åtgärdas, och hur man arbetar för att bjuda in och ge elevskyddombud möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet.

9 De elevenkäter som genomförts under 2016 visar på goda resultat främst avseende trygghet och trivsel. Nya elevskyddsombud har utbildats under läsåret. Tyvärr har intresset under hösten varit något mindre och detta bör tas i beaktande under Övriga händelser Utöver det som redogjorts för ovan har det under året naturligtvis inträffat och uppkommit händelser och situationer som inneburit att arbetsmiljön och rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet har påverkats. En sådan händelse av betydelse är den organisationsöversyn som genomfördes under 2015, och som ledde fram till införandet av en ny organisation i början av Den nya organisationen har exempelvis påverkat såväl formerna för förvaltningens samverkansforum som genomförande av skyddsronder och delegering av arbetsmiljöuppgifter. En inspektion av Arbetsmiljöverket genomfördes inom förvaltningen i maj Vid denna framkom krav på redovisning av åtgärder bland annat med avseende på arbetsbelastningen för skolledare och lärare. Handlingsplaner togs fram och redovisades för Arbetsmiljöverket i december Planerna tar utgångspunkt i såväl lärares som skolledares arbetssituation. Handlingsplanerna har beaktats under 2016 och ett antal åtgärder har vidtagits. Arbetet måste dock fortsätta under Under våren 2016 infördes nya föreskrifter från arbetsmiljöverket; AFS 2016:4 om Organisatorisk och social arbetsmiljö. Utifrån de delvis nya kraven som i och med denna ställdes på arbetsgivaren, fanns behov av utbildning till förvaltningens chefer. Detta har genomförts i två steg: under våren 2016 genomfördes en övergripande utbildning av nyheterna chefer och fackliga förtroendemän i förvaltningssamverkansgruppen. Denna åtföljdes av ytterligare en utbildning för chefer under början av år 2017, där fokus låg på att hantera ohälsosam arbetsbelastning. 6. Synpunkter på rutiner för SAM I samband med den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet i förvaltningen finns möjlighet att framföra synpunker på de rutiner som finns och förslag till förbättringar. Inga sådana synpunkter eller förslag har framförts. 7. Sammanfattning/analys Inom samtliga verksamhetsområden har det regelbundet genomförts olika typer av aktiviteter som uppmärksammar arbetsmiljön och det finns forum där elever, medarbetare, fackliga och arbetsgivarrepresentanter tillsammans diskuterar, kontrollerar och följer upp arbetsmiljön.

10 Utifrån de rapporter som inkommit från verksamheterna genomförs arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och arbetsmiljöronder kontinuerligt, vilket torde innebära att arbetsgivaren har goda möjligheter att inhämta information om arbetsmiljön och brister i denna. De lokala samverkansgrupperna är ett viktigt forum att på en verksamhetsnivå tillsammans med fackliga representanter föra en dialog om arbetsmiljön. Att organisationen för samverkan haltar genom att vissa delar av förvaltningen saknar nivån lokal samverkan, krånglar till situationen. Under då en ny organisation med gemensam verksamhet för samtliga gymnasieskolor infördes - löses emellertid problemet för Beda Hallbergs räkning, eftersom denna del av verksamheten införlivades i lokal samverkan tillsammans med de övriga gymnasieskolorna (Beda Hallberg saknade tidigare nivån för lokal samverkan). Dock kvarstår situationen för Kompetenscentrum samt utvecklingsavdelningen och verksamheten stöd och styrning (som tillsammans utgjorde tidigare förvaltningsstab). I det läge som uppstår är det viktigt att fackliga parter och arbetsgivaren tillsammans hittar vägar och lösningar för att tydliggöra hur och var olika arbetsmiljöfrågor hanteras, för att undvika att frågor ramlar mellan stolarna. I detta läge har det varit fruktbart med den förnyade dialog som vidtog mellan arbetsgivare och fackliga parter inför, i samband med och efter den tidigare beskrivna utbildningsinsatsen inom samverkan. Den nya organisationen har, vilket redogjorts för ovan, inneburit att det funnits behov av att se över etablerade former, rutiner och processer vad gäller flera delar inom SAM. Till viss del har omorganisationen av naturliga orsaker inneburit ökad grad av otydlighet och oordning. Samtidigt uppstår ett utmärkt läge för att se över former och strukturer och hitta ny, ändamålsenlig hantering för olika frågor. Och vinsterna med den nya organisationen har också redan börjat visa sig. Från gymnasieverksamheten rapporterar man exempelvis: Sammanslagning av de tidigare skolorna till en gymnasieskola med gemensam ledning har lett till att erfarenheter från tidigare goda exempel har kunnat utnyttjas inom hela gymnasieskolan. Sammanfattningsvis tyder också inkommet underlag på att mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet flyter på väl och att det finns väl fungerande rutiner i förvaltningen för att undersöka arbetsmiljön, och åtgärda brister och risker som framkommer samtidigt som ytterligare behov av utveckling inom området föreligger Elisabeth Grimhusen HR-specialist

11 BILAGA 1 Blankett för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Verksamhetsområde / Enhet: 1. Beskriv kortfattat hur ni arbetat med att få det systematiska arbetsmiljöarbetet att ingå som en naturlig del i verksamheten. 2. Vilka aktiviteter har genomförts? (Frågan avser både aktiviter som genomförs för att undersöka arbetsmiljön, och åtgärder för att förbättra den) 3. Hur har medarbetare, elever/deltagare och skyddsombud medverkat i arbetet? 4. Vad har arbetsmiljöarbetet lett fram till? 5. Här redogör ni kort för de tillbud, olyckor eller arbetsskador som inträffat under året (plats, händelse) och vilka ev åtgärder som vidtagits. (Alternativt bifogas separat sammanställning) Övriga kommentarer

12 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2016:129 Antagningsorganisation läsåret 2017/2028 Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning godkänner redovisad antagningsorganisation för gymnasieskolorna läsåret 2017/2018. Sammanfattning I november 2016 beslutade nämnden om utbudet på gymnasieskolorna läsåret 2017/2018 GV/2016: Det fastställdes vilka program som ska finnas på Kungsbackas gymnasieskolor. I beslutet framgår att utbudet kan förändras utifrån elevernas val. En större förändring som har gjorts är att Restaurang och livsmedelsprogrammet inte antar elever. Där planerades 20 platser, men det låga antalet sökande gör att programmet inte startar läsåret 2017/2018. En annan större förändring är att industritekniska programmet inte antar elever på det nationella skolförlagda programmet. Däremot startar svensk gymnasielärling industritekniska programmet med 10 platser samt svensk gymnasielärling vård och omsorgsprogrammet med 5 platser. Smärre justeringar har gjorts av antalet platser på programinriktat individuellt val. Beskrivning av ärendet ARANÄS Organisation lå 17/18 Varav introduktionsprogrammet programinriktat individuellt val - sökbart Bygg och anläggningsprogrammet 32 1 Barn och fritidsprogrammet 25 4 Estetiska programmet 40 International Baccalaureate IB 20 Gymnasie & Vuxenutbildning Cynthia Runefjärd cynthia.runefjard@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

13 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Naturvetenskapsprogrammet 60 Samhällsvetenskapsprogrammet 128 Teknikprogrammet 96 Vård och omsorgsprogrammet 28 6 ELOF LINDÄLV Lärlingsprogrammet Bygg och anläggningsprogrammet Hantverksprogrammet Industritekniska programmet Vård och omsorgsprogrammet Barn och fritidsprogrammet Fordons och transportprogrammet Handels och administrationsprogrammet Hotell och turismprogrammet Svensk gymnasielärling industritekniska programmet Svensk gymnasielärling vård och omsorgsprogrammet 42 El och energiprogrammet 48 Ekonomiprogrammet 145 Fordons och transportprogrammet 40 4 Handels och administrationsprogrammet 44 4 Hotell och turismprogrammet 25 Industritekniska programmet 0 Naturvetenskapsprogrammet 64 Restaurang och livsmedelsprogrammet 0 Teknikprogrammet 64 BEDA HALLBERG Samhällsvetenskapsprogrammet 32 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till

14 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Gymnasieskolorna Cynthia Runefjärd Gymnasiechef

15 TJÄNSTESKRIVELSE Matersättning på gymnasieskolorna Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att utreda konsekvenserna av en eventuell höjning av matersättning för gymnasieelever som går utbildningar med arbetsplatsförlagd del. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) ingår i en del program och innebär att eleverna får en del av sin undervisning förlagd på en arbetsplats. Förvaltningen betalar idag 30 kr/dag för elever som praktiserar och inte kan äta lunch på närliggande skola eller får lunchen ordnad av arbetsplatsen. Matersättning är inte reglerat i skollag, utan är en frivillig kostnad. Förvaltningen anser det viktigt att betala ut matersättning för att undervisningen ska vara avgiftsfri i så stor utsträckning som möjligt. En jämförelse med andra kommuner i Utredning matersättning vid arbetsplatsförlagd undervisning (APU), , indikerar att Kungsbacka betalar ut ersättning i ungefär samma storlek som andra skolor. Att höja ersättningen innebär att medlen behöver sparas in någon annanstans i verksamheten. Rektorerna på skolorna anser inte att höjd matersättning är något som generellt efterfrågas av eleverna. Förvaltningen bedömer att 30 kr/dag är en rimlig snittkostnad för en medhavd matlåda. Det finns dock ett fåtal elever, kanske max 30 elever per år, som under sin praktik måste äta ute. Dessa elever kan få en lunchkostnad på uppemot 350 kr/vecka. Att exempelvis höja matersättningen för alla elever till 40 kr/dag, skulle bara hjälpa dessa elever marginellt, men skulle ge förvaltningen en extra kostnad på ca kronor/år. Det är alltså endast ett fåtal elever som får extra dyra matkostnader. Förvaltningen föreslår därför att matersättningen förblir 30 kr/dag, men att rektor kan besluta att elever som måste köpa färdig lunch kan bli beviljad en matersättning på 70 kr/dag. Arbetsinsatsen att besluta om ökad ersättning i enskilda fall bedöms som liten. Om förhöjd ersättning ska utbetalas måste skolornas tillsammans utforma tydliga regler för när och hur elever kan få 70 kr/dag. Reglerna ska vara kända för rektorer och elever. Beslutet kan exempelvis grunda sig på att det inte finns mjölighet till kallförvaring av mat på arbetsplats eller ingen tillgång till lunchrum alternativt annan lämplig plats att sitta på när man äter. 1 (2) Datum uniform KUB101 v 1.0, Gymnasie & Vuxenutbildning Carin Johansson Direkt carin.i.johansson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon vx Fax gymnasie.vuxenutbildning@kungsbacka.se

16 KUNGSBACKA KOMMUN Förslag till beslut Matersättningen, till de elever som är berättigade att få ersättningen utbetald, förblir 30 kr/dag för elever på Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium. Rektor kan besluta att utbetala 70 kr/dag i matersättning till elever som behöver köpa lunch till ordinarie lunchpriser. Vilka elever som är berättigade till matersättning finns beskrivet i gymnasieskolornas regler. Skolorna ska tillsammans utforma tydliga regler för när och hur elever kan få 70 kr/dag. 2 (2) Staffan Hallström Förvaltningschef Carin Johansson Nämndsekreterare Beslutsunderlag Utredning matersättning vid arbetsplatsförlagd undervisning (APU) på gymnasieskolorna,

17 UTREDNING Utredning matersättning vid arbetsplatsförlagd undervisning (APU) på gymnasieskolorna På gymnasieskolan ingår det för många elever praktik ute på en arbetsplats. Det är en del av deras undervisning. Denna praktik benämns lite olika på våra skolor beroende på vilket program eleverna går på. Elever på yrkesinriktade program har minst 15 veckors arbetsplatsförlagd undervisning (APU) under deras tre gymnasieår. Elever på det före detta Individuella programmet, numera Introduktionsprogrammen (IM), får utefter behov miljöpraktik. På lärlingsprogrammet är minst halva utbildningen arbetsplatsförlagd. Arbetsplatsförlagt lärande är för många ett positivt och viktigt inslag i utbildningen. 1 (3) Datum Skollagen I skollagen finns matersättning vid APU inte reglerat. Det man kan läsa ur skollagen i 15 kap. 17 är att utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I 18 står det att trots 17 får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Skolverket förklarar i ett e-post, , att den arbetsplatsförlagda utbildningen är en del av den totala utbildning och ska därmed vara avgiftsfri. Skollunch är däremot inte obligatoriskt för gymnasieskolan så skolan är inte skyldig att ersätta eleverna för lunchen. Matersättning vid APU är alltså inget kommunen enligt lag måste betala ut till gymnasieelever. Matersättning, samt hur hög den ska vara, är en frivillig kostnad. Utbetalning av matersättning På praktiken blir lunch-situationen olika beroende på arbetsplatsen, arbetstider, hur nära en kommunal skola ligger etc. För många elever fungerar det bra att äta på en närliggande kommunal skola. På de flesta arbetsplatser finns det ett lunchrum, kylskåp och mikrovågsugn och då kan eleven ta med egen matlåda. En del företag betalar lunchen, det gäller t ex alla elever på byggprogrammet. För ett mycket litet antal elever finns inget annat alternativ än att köpa färdig lunch, uppskattningsvis gäller det inte mer än ca 30 elever per år. uniform KUB101 v 1.0, Gymnasie & Vuxenutbildning Carin Johansson Direkt carin.i.johansson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon vx Fax gymnasie.vuxenutbildning@kungsbacka.se

18 KUNGSBACKA KOMMUN Praktiken måste pågå i minst två veckor för att matersättning ska utbetalas. Matersättning betalas idag ut enligt följande ordning: 2 (3) 1. Ingen ersättning utbetalas Eleven kan äta på en kommunal skola nära arbetsplatsen eller företaget betalar lunchen 2. Matersättning utbetalas med 30 kr/dag Eleven måste äta medhavd lunch eller köpa lunch ute Gymnasieskolorna har beslutat, Arlix-möte , att rektor vid behov kan besluta att en elev inte behöver äta på en närliggande skola, utan att eleven ska få matersättning istället. Detta på grund av att det t ex kan upplevas som ansträngande att sitta själv på en skola där man inte känner någon, alternativt kännas obekvämt att äta på sin gamla skola. Jämförelse med andra kommuner och skolor GR-kommuner Kommun Ale Alingsås Härryda Göteborg Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Nivå matersättning 25 kr/dag 35 kr/dag 35 kr/dag 30 kr/dag 30 kr/dag 30 kr/dag Lilla Edet har ingen egen gymnasieskola 35 kr/dag APU 25 kr/dag förutom Skapande Teknik som har 30 kr/dag 50 kr/dag 30 kr/dag 40 kr/dag Kommuner som var med i jämförelseprojektet (här ingick även Lerum och Mölndal) Kommun Sollentuna Nivå matersättning 50 kronor per dag i form av Rikskuponger

19 KUNGSBACKA KOMMUN Solna Täby Lomma Svedala 40 kr/dag 30 kr/dag Lomma har ingen egen gymnasieskola 30 kr/dag 3 (3) Friskolor i Kungsbacka Kommun Sveriges Ridgymnasium Ljud & Bildskolan Drottning Blanka Kungsbacka praktiska Nivå matersättning 40 kr/dag Om eleverna har lunchkvitto får de 35 kr/dag, utan kvitto får de 27 kr/dag 0 kr/dag 40 kr/dag Beräkning av matersättningsbeloppet Läsåret 2010/2011 betalade gymnasieskolorna ut kronor i matersättning, vilket motsvarar närmare utbetalade portioner. Om ersättningen höjs till 40 kr/dag blir beräknad årsutbetalning kr/år, en ökning med kr/år. Om cirka 30 elever får 70 kr/dag (40 kronor extra i 5 dagar/vecka i 5 veckor/år) så motsvarar det kronor extra/år.

20 Cynthia Runefjärd maj Delegat/Beslutsfattare Beslutsdatum 4.1:14 Cynthia Runefjärd, gychef

21 Beslutets innehåll Mottagande anmälan kännedom om kränkande behandling Lindälv 4 Ärende (Dnr-nr alt. Annat identifieringsnummer ) Cy28

22 Cindia Escalante Mattsson okt-16 Delegeringsärende Delegat/Beslutsfattare Beslutsdatum 4.1:11 Cindia Escalante Mattsson :11 Cindia Escalante Mattsson

23 Beslutets innehåll Beslut om fördelning av undervisningen för en elev längre tid än tre år Beslut om fördelning av undervisningen för en elev längre tid än tre år Ärende (Dnr-nr alt. Annat identifieringsnum mer ) CEM3 CEM3 d

24 Rapport av beslut fattade på delegation vid Elof Lindälvs gymnasium Datum Beslutets innehåll Ändring av anställningsavtal Delegat/Namn Cecilia Warnholtz , avslut Sofia Rådström Peer Hovden , avslut Bonny Wernersson Carina Eriksson , avslut BirgithFahlstedt Birgitta Sturesson , TV 80% Eva Malmgren Thörnblom

25