Problemanalys av GVD-projektet med inblick i pilotprojektet i Hallstavik

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Termin 5 Vårdens organisation och ledning, 4p Ht 2006 Kursledare: Monica Nyström Problemanalys av GVD-projektet med inblick i pilotprojektet i Hallstavik Handledare: Christina Granberg

2 Innehållsförteckning Syfte...2 Metod 3 Bakgrund... 4 Projektplan. 5 GVD-programmets organisation 5 Problemområden gällande GVD... 7 Pilotprojektet i Hallstavik. 9 Problemanalys 9 Restriktioner och krav på en lösning...11 GVD-projektet..11 Pilotprojektet 11 Avslutning 13 Referenser 14 Appendix..15 Teknik..15 Lagringstjänsten GVD..15 1

3 Syfte Syftet med detta arbete är att återge GVD-projektets organisation, analysera problemområden, fastställa krav och restriktioner på möjliga lösningar samt att ge en inblick i ett pågående pilotprojekt av GVD som utförs i Hallstavik, nordöst om Norrtälje och i hjärtat av Roslagen. I resultatet av arbetet ämnar vi påvisa vilka svårigheter det finns i ett projekt av GVD-projektets dignitet. 2

4 Metod När projekten blivit tilldelade började vi med att läsa igenom kravsammanställningen och annat material som handledaren försett oss med. Vi ville initialt få en allmän bild av vad GVD är. Utifrån informationen väcktes många tankar och frågeställningar. Ganska snart insåg vi att det behövdes göra en insamling av information, för att kunna få en djupare kunskap och förståelse av projektet. Vi tog även kontakt med vår kontaktperson för att berätta vilka vi var och boka in en intervju. Det var först vid datainsamlingen vi förstod hur stor omfattningen av GVD är. En svårighet vi haft var att få ny och varierande fakta, då den ofta innehöll samma eller liknande information. Utifrån all insamlad fakta började vi skapa en gemensam uppfattning om projektet. Nästa fas var att besluta vilken inriktning på GVD-projektet vi ville arbeta vidare med. Efter en del resonemang fram och tillbaka samt tips från vår kontaktperson bestämde vi oss för att undersöka och återge GVD-programmets organisation samt problemområden. Dessutom ge en inblick i pilotprojektet i Hallstavik. Med utgångspunkt från projektet har problemområden arbetats fram. Det bör tilläggas att det har varit svårt att finna informativ data om pilotprojektet i Hallstavik. Den har nästintill varit obefintlig. Tack vare vår kontaktperson fick vi dock användbar information. Därefter gjordes en översiktlig värdering av all fakta. Arbetsprocessen har sedan övergått till att varje projektmedlem har fått ett eget ämnesområde att behandla och skriva om. Även om områden fördelas sinsemellan i gruppen har diskussion och rådfrågning pågått under hela arbetets livscykel. Detta för att alla ska vara införstådda med samtliga ämnesområden. För att få en röd tråd i arbetet har vi mot slutet tillsammans ställt samman all information. Införskaffandet av data till detta arbete har skett på ett antal olika sätt, för att vi i gruppen skulle få en så allsidig och vid bild av projektet som möjligt. I stor utsträckning har insamlingen av fakta hämtas från Internet. Det har varit en central källa för arbetet. En intervju har genomförts med vår kontaktperson, Arvid Thunholm, som arbetar med GVDprojektet på Stockholms läns landsting. Genom honom har även intern information tillhandahållits. 3

5 Bakgrund Dagens sjukvård i Sverige är bra och något vi kan vara stolta över. Dock kan bra på ett flertal punkter bli bättre. Dels är väntetiderna alltför långa och dels upplever patienterna det svårt att komma i kontakt med sjukvården. Det finns också en misstro för den svenska vården idag om än i många fall oförtjänt. Orsaken till detta är bland annat att det, för att ta Stockholms läns landsting (SLL) som exempel, finns inte mindre än 26 olika journalsystem. Lägg därtill alla andra system som används inom sjukvården och betänk vidare att de flesta systemen inte är kompatibla med varandra. I nuläget bestämmer varje vårdenhet, på olika grunder, vilka system som skall köpas in. Som patient finns en förutfattad mening att när denna vid husläkarbesök, till exempel inför en operation, ger sin sjukdomshistoria ska samma information sedan nå fram till den opererande läkaren. Så är det inte idag. Varje gång patienten besöker en ny vårdenhet påbörjas en ny journal. Träffar då patienten ett par läkare innan den läkare som faktiskt ska utföra ingreppet, tror patienten att allt som denne tidigare berättat finns med i den aktuella journalen. Dessvärre kan denna läkare vara den som har minst information om patienten. Dagens patienter har också helt andra krav beträffande deras rättigheter till bra vård och även större kunskap om sjukdomar jämfört med för tjugo år sedan. De vill ta del av och påverka sin behandling. För att kunna möta dagens patienter på ett tillfredsställande sätt, krävs att vissa aspekter inom sjukvården utvecklas. Utifrån vårdgivarens synvinkel finns kravet på tids- och kostnadseffektiv vård. Idag saknas smidig kommunikation mellan olika vårdenheter och det händer att information försvinner. Detta kan bland annat medföra dubbelarbete vad gäller provtagning, felbehandlingar samt utdragna processer vid informationsutbyten mellan de olika enheterna. I nuvarande situation utbyts informationen via fax, brev eller telefon. Även inom samma vårdenhet används system som inte kommunicerar med varandra och en och samma vårdgivare kan behöva logga in på olika system ett flertal gånger per dag. Om dessa punkter kan förbättras kan läkarens tid bättre nyttjas till fler patientbesök och förhoppningsvis mer tid för den enskilda patienten. För att komma tillrätta med dagens problem i SLL:s sjukvård har idén kläckts om Gemensam VårdDokumentation (GVD). Det innebär att informationen om varje enskild patient finns samlad i en gemensam databas och kan nås och uppdateras av flera vårdenheter. Även den enskilda patienten skall kunna ta del av vissa delar av sin vårddokumentation och på så sätt vara mer delaktig i sin behandling. Barbro Naroskyin, som är programdirektör för GVD, förklarade projektet enligt följande; "GVD är ett samlingsbegrepp för både IT-teknik och ett arbetssätt kring vårddokumentationen. Ett av målen med GVD är att underlätta för vårdgivare, exempelvis vårdcentraler och sjukhus att samverka och utbyta information. Tanken är att varje vårdgivare ska ha tillgång till nödvändig patientinformation för att kunna ge rätt vård utan fördröjning." Vi bör vidga debatten om e-journaler 4

6 Projektplan Under hösten 2003 lades ett förslag till ny IT-policy och IT-strategi fram för Stockholms läns landsting, samtidigt som det beslutades om att inleda utvecklingen av en ny Gemensam VårdDatabas (GVD). Tidsplanen för projektet togs fram i augusti 2003 av landstingskontorets IT-avdelning som skulle ansvara för genomförandet av GVD och såg då ut på följande sätt; år 2003 skulle upphandlingen vara avklarad, år 2004 skulle plattformen och portal vara i drift under första halvåret och andra halvåret skulle applikationer sättas i drift på plattformen 2. Flera av de större journalsystemen skulle under året kopplas till GVD skulle flera gemensamma funktioner breddinföras samtidigt som portalen nyttjas för tjänster åt alla vårdgivare. Länets invånare skulle kunna använda portalen för att nå vårdguiden, men också för att nå vissa funktioner i GVD som aktiva läkemedelsordinationer, recept och utvalda lab- samt undersökningssvar förväntades att medborgare och forskare skulle ha börjat driva på för att de enheter som inte hade anslutit sig skulle göra det. Det skulle också under 2006 finnas en möjlighet att nå gränssnittet mot ramverket via mobiltelefon. I februari 2006 hade GVD-projektet ännu inte nått fram till drift av någon tjänst gentemot någon användare. Den nödvändiga grundläggande IT-funktionen var inte på plats, eftersom delprojekten inte var slutförda. Det påpekades i granskningar under 2004/2005 att programstyrningen för GVD-projekten hade svagheter, nyttokalkyler saknades och sambandet med verksamhetsutveckling var oklart. Det fanns även många tekniska utmaningar att övervinna. GVD-programmet som är en tillfällig paraplyorganisation startades i juni 2005 som en nystart för styrningen av GVD-projekten med en tydligare samverkan mellan verksamhet och IT, samt GVD som möjliggörare för verksamhetsutveckling 3. En programplan togs fram där målen i GVD:s vision konkretiserades. Visionen för GVD står fortfarande oförändrad En patient en journal hela livet. 4 Omstarten innebar ett nydefinierat syfte som kom att leda till en reducerad omfattning, ny struktur och nya former för styrning samt ändrade tidplaner. GVD-programmets organisation Landstingsdirektören är programägare för GVD-programmet och styrgruppens ordförande. Programstaben innehåller verksamhetsutveckling, teknik, infrastruktur, kommunikation, utredningar, juridik och projektsamordning. GVD-programmet har nio projekt som är i genomförandefasen. Beställningar och Svar (BoS) BAT och Portal E-arkivering Förvaltning av IT-ramverk Förstudie patientadministration Behörighetsmodell Säkra verksamhetsidentiteter Term och begreppstjänst 2 IT-styrning inom SLL 3 Hallstavik först med GVD i verkligheten 4 IT-styrning inom SLL 5

7 Tjänstekort inom SLL Det finns projekt som är i initierings- eller etableringsfasen och som inte ingår i GVDprogrammets organisation. De är följande: Behörighetsmodell Patientadministrativa funktioner Gemensam patientöversikt Verksamhetsutvecklingsaktiviteter Ordinationsmodul läkemedel 6

8 Problemområden gällande GVD Ett av SLL:s viktigaste och största IT-projekt är för närvarande GVD, som har ett flertal aktörer och intressenter. Det finns många olika faktorer som kan komma att påverka projektet och dess framgång. Därutöver finns det även en mängd krav som lagringstjänsten ska uppnå för att kunna uppfylla sina tänkta funktioner. De krav som är kopplat till GVD ingår i de övergripande, funktionella (de handlingar som systemet ska kunna utföra) eller icke funktionella kraven (exempelvis informationssäkerhet) 5. Utifrån kravområdena, de fakta som finns om projektet och genom diskussioner, har potentiella problemområden kunnat identifierats. Nedan förs resonemang kring dessa. I granskningen av GVD-projektet, som tas upp på sidan 3, så belyses några av de grundproblem som kan anses vara orsaken till att budget och tidsplan överskridits. Då och då står det i tidningarna att ett IT-projekt har misslyckats. Det kan tyckas vara egendomligt då flera miljarder kronor investeras varje år på just sådana projekt 6. Att resultatet många gånger inte blir det önskade beror ofta på att tidsplanen och budgeten överskrids. Tidsplanen i GVD-projektet förskjuts kontinuerligt och det finns en tendens till att det kommer att fortsätta så. Vilket också framgår av Barbro Naroskyin s uttalande oavsett om det tar två, fem eller tio år att nå visionen så är det en nödvändig och oundviklig utveckling. 7 Årets budget uppskattades till 80 miljoner kronor, men då ingår inte kostnaderna för alla ingående applikationer som avses komma att nyttja upphandlade plattformar och produkter 8. Att det inte finns en bestämd budget för hela GVD kan innebära att projektet inte lönar sig i slutändan. För närvarande har Socialdemokraterna makten i Sverige. De har under sin tid verkat för att IT inom vården ska implementeras. Vård- och omsorgsministern Ylva Johansson är en av dem som har varit pådrivande i frågan. Hon hör till den åsikten att Sverige behöver en nationell IT-policy för hela vård- och omsorgsområdet 9 Då denna text skrivs är det endast sju dagar kvar till riksdagsvalet, vilket innebär att ett maktskifte kan ha ägt rum när läsaren läser detta arbete. Om så skett, att alliansen fått flest mandat, kommer de, med Moderaterna i spetsen, att leda och styra Sverige. Den problematik och fara som eventuellt kan ske, i och med detta, är att inte lika stora resurser och investeringar läggs på IT inom vården. Mer specifikt kanske GVD-projektet inte faller alliansen på läppen. Implementeringen av GVD kommer att ske stegvis. Under processens gång kommer antalet användare successivt att stiga. Vid full utbyggnad kommer det att ge informationsstöd åt synkroniserade användare som exempelvis personal. Med personal menas de som kommer i kontakt med GVD, det vill säga både den medicinska professionen och den administrativa professionen. Det är då vitalt att informationen är adekvat för respektive yrkeskategori. I och med förändrings- och utvecklingsprocessen som GVD innebär kommer arbetssättet även att bli annorlunda jämfört med tidigare, vilket kan upplevas som antingen 5 Stockholms läns landsting, GVD Krav sammanfattning 6 Många IT-projekt misslyckas 7 Computer Sweden, Här avgörs framtiden för journalerna 8 Granskning av läget beträffande IT-ramverket för Gemensam Vårddokumentation (GVD) inom SLL 9 et+f%c3%b6r+elektroniska+patientjournaler+%c3%a4r+mycket+stort.+det+framgick+tydligt+vid+vitalism %C3%A4ssan+om+IT+i+v%C3%A5rd+och+omsorg.+Inte+minst+p%C3%A5drivande&hl=sv&gl=se&ct=clnk &cd=1&lr=lang_sv, Nationell patientöversikt är ett IT-projekt som ska underlätta säker vård och omsorg. Nödvändiga uppgifter ska finnas tillgängliga oavsett var och när patienten söker vård 7

9 positivt eller negativt. De problem som här kan förutspås är att attityderna kring GVD kan vara av varierande karaktär och att motsättningar kan uppstå bland personalen. Det saknas detaljerade organisationsbeskrivningar inom vården 10. I och med detta kan införandet av GVD bli en svårighet, då beskrivningarna är en grundförutsättning för att den behörighetsadministrativa tjänsten (BAT) ska kunna implementeras. Det måste gå att kunna spåra och identifiera information. Den behörighetsgrundande informationen ska hålla en hög kvalité. Alla medborgare i Sverige har rätt till sjukvård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall Varje landsting erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. 11 Hälso- och sjukvården hanterar känslig information som rör patientens integritet och måste därför kunna garantera att säkerheten är hög. Införandet av GVD kan innebära en större möjlighet för utomstående att ta del av den känsliga informationen, då den blir mer lättillgänglig. En föreställning som SLL har med GVD-projektet är En patient en journal hela livet. 12 Med det menas att all information om en patient ska vara elektroniskt samlad på ett ställe. Vad som kan försvåra denna idé är lagstiftelsen om bland annat patientjournallagen och sekretesslagen, men även att kommunikation mellan regioner samt landsting saknas. Komplexiteten är att det krävs ett politiskt beslut för att ändra en lag, vilket ofta tar tid. SLL har dock haft detta i åtanke, men kan inte påskynda denna process. De nämner Hur detta kommer att ske och när det sker går inte att förutse. 13 Detta är ett stort dilemma. Hur blir det med projektet om ändringen av lagstiftelsen fördröjs eller i värsta fall inte går igenom? Vad händer då GVD-projektet är i drift inom SLL men då även övriga landsting och regioner har egna liknande GVD-lösningar som inte kan kommunicera sinsemellan, något som idag existerar med nuvarande otaliga journalsystem. Detta är bara några aspekter på problemområden som har funnit varit intressanta att framföra och diskutera kring. Som det kanske framgår, av ovan text, kan så kallade problem dyka upp innan, under och efter implementeringen av GVD-systemet SLL gemensamma frågor 11 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 12 GVD 13 Stockholms läns landsting, GVD Krav sammanfattning 8

10 Pilotprojekt i Hallstavik Den första november kommer det första införandet av GVD genomföras. I utkanten av Norrtälje fann ledningen för GVD-projektet en vårdcentral med ett 20-tal anställda som ställde sig positiva och sa sig vara intresserade av att arbeta med IT och utveckla verksamheten. Pilottestets mål är att Behörighetsadministrativ tjänst (BAT), Portal och hanteringen av svarsdelen i Beställning och Svar (BoS) skall vara införda och verifierade i pilotdrift och därefter överfört i ordinarie drift. Syftet med pilottestet är att se om GVD-systemet fungerar i operativ drift samt för att klarlägga för SLL internt, enheter inom hälso- och sjukvården, leverantörer, utvecklare samt avtalsparter hur anslutning till GVD-systemet kan 14, 15 genomföras. Personalen på Hallstaviks vårdcentral tar idag prover på patienter och skickar dem bland annat vidare till Karolinska Universitetslaboratoriet för analys. Provsvar på dessa fås idag tillbaka per post. Efter införande kommer laboratoriepersonal att föra in dessa analysprovsvar i BoS och personal på vårdcentral kan då ta del av dem. 16 Den landstingsägda sjukvården i Norrtälje kommun drivs idag av bolaget TioHundra och räknas som ett sekretessområde. Hallstaviks vårdcentral kommer därmed att kunna ta del av alla svar på prover tagna inom detta område. När sekretess- och behörighetsfrågor är lösta kommer Hallstavik även att kunna ta del av svar på prover tagna på Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset. Det kommer att ge Hallstaviks vårdcentral möjligheten att se vilka prover som patienten tidigare tagit och svaren på dem samt vilka ställen proverna tagits. En fördel då dubblering av provtagningar bland annat kan undvikas. Till en början av detta pilottest kommer Hallstaviks vårdcentral endast att kunna se sina egna provsvar i BoS. Fungerar pilotdriften bra på Hallstaviks vårdcentral efter sex månader övergår pilotdriften till ordinarie drift. Problemanalys De dilemman som finns i GVD-projektet kommer indirekt att finnas i pilotprojektet. Risker att beakta vid ett införande är många och kan grovt delas in i olika kategorier; driftavbrott, dataförlust, säkerhet, personal, styrning och organisation av projektet. När det gäller driftavbrott så finns det risker eftersom det nya systemet är samordnat och kan drabba verksamheten i större skala än vad som nu kan ske. Det bör även uppskattas hur lång tid det tar att få systemet i drift igen efter olika typer av fel. Då systemet är samordnat betyder detta att det kommer att finnas fler gemensamma punkter som fel kan sprida sig via. Därför är det viktigt att testa systemet för denna typ av fel. Om vissa gemensamma funktioner blir överbelastade kan detta drabba ganska många. Här är det viktigt att ha ett system som är tillräckligt dimensionerat på dessa punkter, 14 bexternal_progress&m=pubweb, GVD-Pilot Norrtälje 15 Projekt GVD-pilot Norrtälje 16 Hallstavik först med GVD i verkligheten 9

11 dessutom att utbyggnad eller andra mindre genomgripande metoder kan åtgärda eventuella kapacitetsproblem. Fel i hårdvara kan inträffa. De gemensamma punkterna måste byggas upp av hårdvara av god kvalitet och support. Mjukvarufel i den modifierade Journal III eller i BoS, BAT samt Portal kan inträffa. En utförlig dokumentering och personal, som är insatta, bör finnas till hands. Det finns en rad yttre händelser som det bör tas hänsyn till. Detta kan vara alltifrån elfel, driftmiljö, sabotage till datanätfel. Nästa kategori av risker är risken för dataförlust. Sådana förluster kan orsaka en enorm skada i verksamheten och stora skador på systemet. Det går att gardera sig emot dataförlust. Förlust av data som drabbar det aktiva systemet kan bero på hårdvarufel, virus med mera. Det kan även bli fel på backupen och detta är något som bör tas med i en riskbedömning. Vad gäller kategori säkerhet bör en bedömning göras av riskerna med dataintrång, konton på avvägar, konton som inte längre används, planterade bakdörrar och trojanska hästar. Det är även av stor vikt att ha en loggningsfunktion så att vem som har gjort vad vid vilket tillfälle kan undersökas. Det finns flera brister som bör röjas undan, såsom att det inte registreras hur länge en person har haft en viss journal framme och att det inte finns funktioner att stänga journaler utan att välja en annan. Den kategori av risker som berör personal innefattar hur de anställda på Hallstaviks vårdcentral bemöter de nya arbetsformerna. De säger sig nu vara motiverade till utveckling och intresserade av IT. Denna motivation kan vändas om förändringen känns för stor eller om för lite information och möjlighet att själva få påverka sina arbetsrutiner saknas. Detta kan ses som en risk med rätt så stor sannolikhet, då sättet de arbetar på kraftigt kommer att förändras. Inför pilotdriften av GVD-systemet upprättas en temporär förvaltningsorganisation som skall fungera som en helpdesk dit Norrtäljes IT-helpdesk ringer när användare har problem med något som har med GVD-systemet att göra. Förvaltningsorganisationens temporära Helpdesk skall bemannas av personer som har god kunskap om BAT, Portal och BoS. De måste även känna till de förändringar som gjorts av Profdoc i Journal III som har med BAT och Portal att göra. Det är viktigt att se till att rätt kompetens finns och att kontinuerlig och aktuell kunskap finns kring de förändringar som kommer att göras. Det är även vitalt att bra kommunikationskanaler finns till hands om en sådan här helpdesk-anordning, där en helpdesk hjälper en annan helpdesk som i sin tur hjälper användare, skall kunna fungera. I kategori styrning och organisation av projektet finns det svårigheter med hur den utvärdering som görs utefter detta pilottest kan vara relevant i jämförelse med ett införande i en större verksamhet. Med tanke på verksamhetens omfattning och de mätvärden som fås fram i en utvärdering, kan det i sin helhet inte tillämpas på en större verksamhet som exempelvis Karolinska Universitetssjukhuset med ungefär anställda. 10

12 Restriktioner och krav på en lösning Som tidigare nämnts har möjliga problem och svårigheter kunnat identifieras gällande GVDprojektet och i pilotprojektet. I nedanstående text ges förslag på potentiella åtgärder. GVD-projektet Tidsplaneringen och budgeten i GVD-projektet har överskridits. Dessa problem är vanligt förekommande i projekt. Tack vare denna vetskap och annan kunskap kan det gå att förhindra under projektets gång. Genom att ordentligt se över organisationen, att genomföra en bättre projektplan, att klargöra syftet och målet med projektet, att engagera verksamheten, att tidigt involvera de berörda nyckelpersonerna i förändrings- och utvecklingsprocessen, att roll- och ansvarsfördelningen är tydlig, att kommunikation kontinuerligt finns mellan alla inblandade, att se till att mål, budget- och tidsplaner är väl genomtänkta samt realistiska. Därutöver ska projektet iterativt följas upp med hjälp av utvärderingar och riskanalyser. Då projektet pågår för fullt är det nu svårt att göra något drastiskt. GVD-projektgruppen kan däremot dra lärdom av den kunskap de hitintills fått och använda sig av det till pilotprojektet. I dagsläget, när denna text skrivs, är det Socialdemokraterna som har mandat och styr Sverige. Om ett maktskifte sker i det kommande riksdagsvalet är förhoppningen att alliansen fortsättningsvis kommer att göra investeringar på IT inom vård- och omsorg. Vad gäller säkerheten rörande patientens integritet finns alltid risken för intrång. Skillnaden med GVD är att all information rörande individen åskådliggörs vid ett eventuellt intrång. Tekniken skall vara så avancerad och i möjligaste mån så vattentät att risken för intrång minimeras. Lagstiftningen måste ändras för att GVD-programmets vision En patient - en journal - hela livet 17 skall kunna realiseras. Denna process är igång och det åligger beslutsfattarna att beslutet tas inom en rimlig tid. Då det ligger utanför GVD-programmets kontroll är det bara att hoppas att besluten tas i samklang med övrig utveckling av Gemensam VårdDokumentation. Pilotprojektet Restriktion och krav ges endast vid kategorierna personalaspekt, styrning samt organisation av/i pilotprojektet. Personalen vid Hallstavik måste få vara delaktiga i projektet i stor utsträckning, så att insikt och förståelse för den förändring som håller på att ske förstärks. Vidare bör IT-helpdesk i Norrtälje få en utbildning av de förändringar som sker samt att två helpdesks skall undvikas för att slippa eventuell förvrängning av lösningar och för att få korrekt information om det som rör hela systemet. Krav ställs även på kvaliteten av de utbildnignar som ges av leverantörerna och att resurser för vidare utbildningar samt för hela personalgruppen finns. Att beakta i utvärderingen är att göra den mycket utförlig och anpassa denna för verksamheten i Hallstavik. Med det menas att samma utvärderingsmetod, det vill säga intervjuer, enkäter eller observationsstudier, möjligtvis inte kan tillämpas i samma omfattning på andra verksamheter. Hänsyn måste tas till verksamheten det vill säga uppbyggnad och 17 GVD 11

13 omfattning samt hur motiverade personalen är inför förändringsarbete. Samma hänsyn ska tas till, vid utbildning och införande av GVD-systemet. En utförlig organisationsbeskrivning måste vara gjord innan implementering. Om inte, så kan arbetet i införandet av systemet och förändringarna i arbetsrutinerna bli problematiska. 12

14 Avslutning GVD-projektet är ett bra initiativ till att förbättra centraliseringen av hälso-och sjukvården inom Stockholms läns landsting. Trots att budget- och tidsplanering har överskridits anser vi att det är en god investering, som bäddar för framgång av framtidens hälso-och sjukvård. En samlad elektronisk patientöversikt främjar patientens behandling, vårdgivarens arbete samt forskares underlag för nya upptäckter. Vi anser dock att samarbetet med andra regioner är en nödvändighet så att den nationella ITstrategin ska lyckas. Mardrömsscenariot är om vi i framtiden ser otaliga icke kompatibla Gemensamma VårdDokumentation-system som drivs oberoende av varandra i Sveriges avlånga land. Visionen, enligt oss, är en patient en journal hela livet i hela Sverige och resten av Europa! 13

15 Referenser Kontaktperson Thunholm, Arvid, IT-avdelning, Medicinsk Informatik, representant från Stockholms läns landsting Artiklar Östling, Håkan ( ), All patientinformation i samma källa, WM-data ( ), Här avgörs framtiden för journalerna, Dagens Medicin Häfte Stockholms läns landsting, GVD Krav sammanfattning Webbadresser Dagens Nyheter (2006), Många IT-projekt misslyckas [www]. Tillgänglig på < Hämtad 1 september Brainpool (2004), Pressmeddelande: Brainpool i storaffär för att höja kvaliteten för patienter i vården Gemensam Vårddokumentation, GVD [www]. Tillgänglig på < Hämtad 1 september Stockholms läns landsting (2006), Granskning av läget beträffande IT-ramverket för Gemensam Vårddokumentation (GVD) inom SLL [www]. Tillgänglig på < Hämtad 1 september Carelink (2005), Nationell patientöversikt är ett IT-projekt som ska underlätta säker vård och omsorg. Nödvändiga uppgifter ska finnas tillgängliga oavsett var och när patienten söker vård [www]. Tillgänglig på < pdf+Intresset+f%C3%B6r+elektroniska+patientjournaler+%C3%A4r+mycket+sto rt.+det+framgick+tydligt+vid+vitalism%c3%a4ssan+om+it+i+v%c3%a5rd+och+omso rg.+inte+minst+p%c3%a5drivande&hl=sv&gl=se&ct=clnk&cd=1&lr=lang_sv>. Hämtad 6 september Landstingsrevisorerna (2005) SLL-gemensamma frågor [www]. Tillgänglig på < Hämtad 6 september Notisum AB (1982), Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), [www]. Tillgänglig på < >. Hämtad 6 september Stockholms läns landsting (2006), GVD [www]. Tillgänglig på < Hämtad 1 september Stockholms läns landsting, PrimePortal [www]. Tillgänglig på < Hämtad 1 september Projektplatsen (2006), GVD-Pilot Norrtälje [www]. Tillgänglig på < ogress&tab=publicwebexternal_progress&m=pubweb>. Hämtad 8 september Stockholm läns landsting (2006), Projekt GVD-pilot Norrtälje [www]. Tillgänglig på < Hämtad 8 september Sting (2006), Hallstavik först med GVD i verkligheten [www]. Tillgänglig på < Hämtad 8 september IDG (2006), Vi bör vidga debatten om e-journaler [2006]. Tillgänglig på < 8 september

16 Appendix Teknik Lagringstjänsten GVD För att målet med GVD ska uppnås krävs det en teknik som är tillgänglig 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, årets alla dagar 18. Lösningen är en plattform baserad på Oracle Healthcare Transaction Base (HTB). Den är designad specifikt för vården och utgör basen för integrationen mellan de olika system där patientinformation utnyttjas. Plattformen strukturerar den information som hämtas från de olika källorna och ser till att den distribueras till rätt plats och rätt person. Tekniken tillåter att integrationen mellan de olika källsystemen sker undan för undan. Det betyder att GVD kan fyllas på med innehåll i den takt verksamheten förmår. Även påbyggnad av applikationer kan göras etappvis. Lagringstjänsten GVD är en tjänsteleverans och ett helhetstågande från WM-data som omfattar: att GVD-miljön följer nuvarande och kommande omarbetningar av HISA prenv 12967, standardinformationsmodellen Reference Information Model, de legala krav som uppställs på och i samband med sjukvård samt offentlig verksamhet lagrings-, terminologi- och replikeringstjänster att gränssnitt mot Lagringstjänsten GVD görs tillgängliga så att andra aktörer kan utveckla applikationstjänster mot lagringstjänsten etablerade processer för certifiering, testning och produktionssättning av nya eller förändrade applikationstjänster konsultstöd inom området, informera och utbilda i lagringstjänsten samt den databärande integrationsplattformen

17 Lagringstjänsten GVD levereras som en skiktad tjänst så att applikationstjänster för lagringstjänsten har öppna, publicerade, väldefinierade och fjärranropbara gränssnitt både mellan skikten samt till de komponenter som senare kommer att upphandlas och ingå i SLL:s IT-ramverk. I den totala tjänsteleveransen ingår applikationstjänster, drift- och förvaltning av lagringstjänsten samt erforderliga utvecklings-, test-, produktions- och replikeringsmiljöer. Helhetsåtagandet omfattar även tjänster utbildning, information, certifiering, seminarier, konsultstöd och konsulttjänster till den databärande integrationsplattformen. 16