Förbättrad rättssäkerhet i lagreglerade frivilliguppdrag

Transkript

1 Mikael Skaghammar (12) i lagreglerade frivilliguppdrag September 2011 september 2014 Ett projekt i Riksförbundet frivilliga samhällsarbetares regi

2 Mikael Skaghammar (12) Innehållsförteckning 1. BASFAKTA BAKGRUND TILL PROJEKTET BESTÄLLARE FINANSIERING SYFTE SAMVERKAN MED ANDRA PROJEKT OCH ORGANISATIONER INTRESSENTANALYS PROJEKTETS MÅLGRUPPER PROJEKTMÅL PROJEKTMÅL LEVERANSER Leveransförteckning Leveransbeskrivningar AVGRÄNSNINGAR RUTINER FÖR LEVERANS OCH ÖVERLÄMNING TIDPLAN MILSTOLPEPLAN/BESLUTSPUNKTER AKTIVITETSFÖRTECKNING AKTIVITETSBESKRIVNINGAR TIDPLAN EKONOMI BUDGET EKONOMISK STYRNING AV PROJEKTET ORGANISATION OCH BEMANNING PROJEKTORGANISATION BEHOV AV UTBILDNING FÖR PROJEKTGRUPPEN ARBETSSÄTT PROJEKTRUTINER I GENOMFÖRANDET MÖTEN SEKRETESS RISKANALYS BEGREPP OCH DEFINITIONER BILAGOR...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

3 Mikael Skaghammar (12) 1. BASFAKTA 1.1. Bakgrund till projektet Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) organiserar de som har uppdrag som god man, förvaltare, kontaktperson, kontaktfamilj, stödfamilj, stödperson och lekmannaövervakare, det vill säga uppdrag som regleras i lagstiftning. Våra medlemmars uppdragsgivare är landets kommuner, Landstingens psykiatri genom patientnämnderna och kriminalvårdens frivård. Förbundets arbete syftar till att stärka rättssäkerheten för människor i utsatta situationer. Dessa människor har rätt till rättssäkra insatser i det stöd som samhället erbjuder oberoende av vilken aktör som administrerar stödet. RFS ser ett stort behov av en samlad kunskap om hur lagreglerade frivilliguppdrag utförs och vilka förutsättningar som ges frivilligarbetaren. Den offentliga statistik som finns är inte tillräcklig för att ge oss denna kunskap. Det saknas också en samlad bild av vilken samhällsnytta de lagreglerade frivilliguppdragen utgör, både ur socialt och ekonomiskt perspektiv. Medlemmarna har sedan många år påtalat stora olikheter i hur myndigheter samarbetare med dem och att myndigheter, generellt, ger ett för svagt stöd till dem. Ansvar för till exempel rekrytering, utbildning och insatsen mål är inte reglerat. Detta projekt vill bidra till att öka rättssäkerheten för brukaren i genomförandet av insatsen. Med ett rättssäkert förfaringssätt avses här snabb och strukturerad rekrytering av personer som utför lagreglerade frivilliguppdrag, att målsättningen för insatsen är tydlig för alla parter, att frivilligarbetaren ges löpande kompetensstöd och att insatsens mål följs upp Beställare ets beställare är förbundsstyrelsen för Riksförbundet frivillig samhällsarbetare (RFS) genom ordförande Agneta Zedell 1.3. Finansiering et finansieras av medel från Allmänna arvsfonden. et löper över tre år, medel ansöks och beviljas med ett år i taget. För första året är beviljade medel : Syfte ets syfte är ökad rättssäkerhet för brukaren i insatser utförda av personer med lagreglerade frivilliguppdrag. Markörer för rättssäkerhet i detta sammanhang är: snabb och strukturerad rekrytering av personer som skall utföra lagreglerade frivilliguppdrag löpande kompetensstöd för utförare av lagreglerade frivilliguppdrag tydlig målsättning med insatsen uppföljning av insatsen mål 1.5. Samverkan med andra projekt och organisationer et skall samarbeta med RFS lokala föreningar och dess medlemmar för att ta del av deras erfarenheter av att utföra frivilligt samhällsarbete. De myndigheter som är involverade i projektet är våra medlemmars uppdragsgivare kommuner, patientnämnder och

4 Mikael Skaghammar (12) kriminalvårdens frivård. Fyra till sex kommuner utses som modellkommuner för att i projektets andra del tillsammans med projektledaren arbeta fram en modell med strategier för ökad rättssäkerhet. Socialstyrelsen och kriminalvården kommer att följa projektet och vara samtalspartners. et har handledning från Ersta Sköndal Högskola som har en ledande roll vad gäller forskning om frivilligorganisationer och ideella insatser i Sverige Intressentanalys Brukarna/klienterna är de yttersta intressenterna då projektet syftar till att öka rättssäkerheten och förbättra kvaliteten på de insatser som erbjuds dem. Brukarna nås av projektet genom RFS medlemmar i de lokala föreningarna. De som utför lagreglerade frivilliguppdrag är en tydlig intressentgrupp i projektet. De deltar i projektets kartläggning, djupintervjuer och i arbete med modellkommunerna. Landets kommuner är intressenter då hela projektet syftar till att ta fram en modell som kommunerna kan använda i sitt utvecklingsarbete av lagreglerade frivilliginsatser. RFS har god kontakt med fler intresseorganisationer som företräder brukarna och som kan komma att bli delaktiga i projektet. Några av dessa organisationer är Riksförbundet för Mental och Social Hälsa (RMSH), Attention som företräder personer med funktionshinder som AD/HD, Kriminellas revansch i samhället (Kris), Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) och Handikappförbunden (HSO). Socialstyrelsen och kriminalvården har personal avsatt för att följa projektet och vara rådgivare under projektets gång ets målgrupper ets målgrupp är barn, unga och funktionshindrade som får stöd genom myndighetsbeslut i form av lagreglerade insatser utförda av frivilligarbetare. Detta stöd skall i sitt genomförande vara rättssäkert och hålla god kvalitet. 2. PROJEKTMÅL 2.1. mål ets mål omfattar två punkter. 1. et skall bidra till ökad kunskap om hur kommuner och de som utför ett lagreglerat frivilliguppdrag uppfattar samarbetet mellan dem. De delar i samarbetet som projektet skall belysa är rekrytering av och kompetensstöd för uppdragstagare samt mål med insats och uppföljning av insatsens mål. 2. et skall visa på strategier för förbättrad rättsäkerhet för brukaren avseende rekrytering av och kompetensstöd för uppdragstagare, samt avseende mål med insatsen och uppföljning av insatsens mål.

5 Mikael Skaghammar (12) 2.2. Leveranser et gör fem leveranser, leverans 1 (L1) kartläggningsresultat, L2 resultat av arbetet med modell, L3 presentation av modellen i en offentlig skrift/exempelsamling, L4 Utvärderingsresultat, L5 Ekonomiska redovisningar/delrapporter och slutrapport. Leveransdatum som presenteras nedan kan komma att revideras något under projektets gång Leveransförteckning ID Leverans Beskrivning Startdatum Leveransdatum L1 Kartläggningsresultat Redovisning resultat av 2011 november 2013 februari enkäter L2 Modell för ökad rättssäkerhet, modellkommunernas erfarenheter presenteras och analys görs. Med 4-6 modellkommuner ta fram strategier för, rekrytering, grundutbildning, 2013 februari 2014 april L3 Offentlig skrift/exempelsamling med generaliserbar modell för ökad rättssäkerhet handledning, insatsplan Presentation av dokumentet som skall kunna erbjudas kommuner L4 utvärdering Utvärdering där modellkommunerna svara på enkäter och projekt-medlemmar intervjuas L5 Ekonomiska redovisningar/ansökningar till Arvsfonden och slutrapport Ekonomisk redovisning och ansökan för kommande år. Slutrapport - sammanställning och analys av projektet 2014 februari 2014 juni 2014 maj 2014 augusti 2012 maj 2013 maj 2014 maj 2012 maj redov/ansök maj redov/ansök 2014 maj redov 2014 sept slutrapport Leveransbeskrivningar Kartläggningen (L1) skall ge ökad kunskap om hur samarbetet ser ut mellan kommuner och utförare av lagreglerade frivilliguppdrag. Den skall också ge ökad kunskap om vilket stöd som ges till frivilligarbetarna. Kartläggningen omfattar två delar, enkätundersökning och djupintervjuer. Enkäter besvaras av kommunala funktioner som arbetar med utförare av lagreglerade frivilliguppdrag och av RFS medlemmar. Djupintervjuer görs med fyra till sex kommuner som skall vara blivande modellkommuner. Eventuellt ytterligare kommuner kommer att intervjuas. Sammanställning och analys presenteras i februari Modell för ökad rättssäkerhet (L2). En modell som skall vara ett stöd, både för myndigheter som arbetare med utförare av lagreglerade frivilliguppdrag och för frivilligarbetare och deras föreningar. Modellen arbetas fram tillsammans med fyra till sex projektkommuner och skall innehålla strategier för ökad rättssäkerhet. Arbetet med att ta fram strategierna utgår bland annat från det som projektet definierat som markörer för rättsäkerhet: snabb och strukturerad rekrytering av utförare av lagreglerade frivilliguppdrag löpande kompetensstöd för utförare av lagreglerade frivilliguppdrag tydlig målsättning med insatsen uppföljning av insatsen mål Offentlig skrift/exempelsamling som skall utgöra ett stöd för dem som arbetare med lagreglerade frivilliguppdrag, myndigheter och frivilligarbetare (L3). Strategierna som tagits fram under L2 skall paketeras så att intressenter kan erbjudas en exempelsamling att använda

6 Mikael Skaghammar (12) för att öka rättsäkerheten i arbetet med lagreglerade frivilliguppdrag. Exempelsamlingen presenteras juni utvärdering (L4) görs genom att projektkommunerna får svara på samma enkät som användes vid kartläggningen för att se om någon förbättring skett avseende samarbetet mellan myndigheten och stödet som ges till dem som utför lagreglerade frivilliguppdrag. Intervjuer görs med projektmedlemmar, projektgrupp och referensgrupper om viket resultat projektet givit. Utvärderingen presenteras augusti Ekonomisk redovisning/ansökan och slutrapport (L5). Inför år två (maj 2012) och år tre (maj 2013) görs en ekonomisk redovisning samt en ansökan om medel för kommande år. Tredje året (maj 2014) görs endast en ekonomisk redovisning och i september presenteras en sammanställning och analys av de erfarenheter som projektet givit i en slutrapport Avgränsningar Kartläggningen och arbetet med modellkommunerna avgränsas till att gälla lagreglerade frivilliginsatser som utförs med kommuner som huvudmän, dvs. insatser som kontaktperson, kontaktfamilj (regleras i SoL och LSS) och god man och förvaltare (regleras i Föräldrabalken och Lagen om god man för ensamkommande barn). Berörda myndigheter är således socialtjänst och överförmyndare i landets kommuner. Målgruppen är barn, unga och funktionshindrade. I urvalet av modellkommunerna bör hänsyn tas till avstånden till kommunerna som bör vara rimliga för att göra arbetet hanterbart Rutiner för leverans och överlämning ledaren i samråd med styrgruppen ansvarar för att leverera enligt leveransförteckningen ovan. 3. TIDPLAN 3.1. Milstolpeplan/Beslutspunkter Milstolpeplanen följer i stort sett leveransperioderna. Mellan milstolparna planeras styrgruppsmöten. Milstolpe 1. november 2011 Kartläggningsfasens inledning, beslut om inriktning och avgränsning Milstolpe 2. februari 2013 kartläggningsresultat presenteras. Samarbetet med modellkommunerna för att ta fram en modell startar/intensifieras. Beslut om inriktning och avgränsning Milstolpe 3. februari 2014 Sammanställning av modellen inleds. Beslut om inriktning och avgränsning. Milstolpe 4. juni 2014 presentation av modell i en offentlig skrift/exempelsamling. utvärderingen har påbörjats. Redovisning av slutrapportens huvudsakliga innehåll. Milstolpe 5. september 2014 presentation av utvärdering och presentation av slutrapport.

7 Mikael Skaghammar (12) 3.2. Aktivitetsförteckning Nedan följer en förteckning över de aktiviteter som projektet i huvudsak innehåller. Aktiviteter och tidsplanen för dessa kan komma att revideras under projektets gång. ID Aktivitet Beskrivning Aktivitetens start - avslut A1 plan Färdigställande av projektpan 2011 september oktober A2 L1.A3 Etab. Av projektgrupper Adressuppgifter grupp, referensgrupper, styrgrupp Kontaktuppgifter till dem som enkäten skall gå till 2011 september november 2011 november december L1.A4 Ta fram enkätfrågor 2011 november 2012 februari L1.A5 Utskick enkäter Enkätutskick och påminnelser L1.A6 L1.A7 Utse 4-6 modellkommuner Djupintervjua kommuner Utse de kommuner som vill delta i arbetet med att ta fram en model Djupintervju av modellkommuner och ev. av ytterligare kommuner februari mars 2012 mars maj april september L1.A8 Sammanställning kartläggning Analysarbete av data 2012 juni december L1.A9 Presentation Kartläggning Kartläggningsrapport presenteras L2.A10 L2.A11 L2.A12 L2.A13 L2.A14 L2.A15 L3.A16 L3.A17 L4.A18 L4.A19 Påbörja arb med modellkommunerna Strategier för effektiv rekrytering Strategier för tydlig målsättning av insats Strategier för löpande motivationsarbete Strategier för att säkerställa effekt av insatsen Presentation av modell i soc.nämnder Sammanställning, analysarbete av offentlig skrift/exempelsamling Presentera exempelsamling för ökad rättsäkerhet Utvärderingsenkäter till modellkommuner Intervju projektmedlemmar Arbetet intensifiers med modellkommunerna Strategier tas fram Strategier tas fram Strategier tas fram Strategier tas fram Socialnämnden beslutar att arbeta efter de kriterier som modellen fastslår En offentlig skrift/exempelsamling som skall erbjudas landets kommuner. Dokument färdigt för tryck Modellkommunerna svarar på enkäter, samma som i inledningen av projektet De som deltagit i projektet intervjuas L4.A20 Sammanställning utvärdering Utvärderingsresultat presenteras L5.A21 L5.A22 Sammanställning av slutrapport Redovisningar till Arvsfonden slutrapport ets alla delar med analyser och resultat sammanfattas och presenteras i slutrapport Ekonomisk redovisning och ansökan av medel samt presentation av slutrapport februari 2013 februari 2014 augusti 2013 april 2014 januari 2013 maj 2014 januari 2013 september 2014 januari 2013 oktober 2014 januari 2014 mars 2014 februari juni 2014 juni 2014 maj augusti 2014 maj - augusti 2014 maj september 2014 maj september 2012 maj, ekonomisk redovisning och ansökan, 2013 maj, ekonomisk redovisning och ansökan,

8 Mikael Skaghammar (12) 3.3. Aktivitetsbeskrivningar Här följer några förtydliganden av aktivitetsförteckningen ovan maj, ekonomisk redovisning 2014 september, slutrapport L1.A5 Utskick av enkäter görs till landets alla kommuner. Enkätens följebrev skall vara motiverande, det är viktigt att argumentera för vinster som kommuner får av att delta. Vid besvärande bortfall kontaktas ett urval av kommunerna via telefon. L1.A6 och L1.A7 Utse 4-6 modellkommuner. I inledningen av arbetet med modellkommunerna skall de djupintervjuas för att påbörja processen mot ett mer intensivt arbete med modellen längre fram i projektet. L2.A10 Påbörja arbetet med modellkommunerna. I detta arbete är det av stor vikt att ta hänsyn till respektive kommuns socialnämnds budgetprocess så att beslut fattas i rätt tid för att inte tappa tempo. Avtal bör skrivas där kommunerna åtar sig att fullfölja samarbetet den tid som avtalas. L2.A11-L2.A14 Framtagande av strategier. I utformandet av strategierna tas hänsyn till kartläggningsresultatet. Strategierna skall tas fram som en helhet då förbättringar i helheten borgar för ökad rättssäkerhet. L2.A15 Presentation av modell i socialnämnd. Målet är att modellkommunernas socialnämnder beslutar att arbeta efter de strategier som modellen fastslår. L3.A16-L3.A17 Framtagande av offentligtdokument/exempelsamling för ökad rättssäkerhet. Under dessa aktiviteter skall erfarenheterna av modellkommunernas arbete och de framtagna strategierna paketeras i ett dokument som kan vara myndigheter och frivilligarbetare till hjälp. Innehållet skall vara generaliserbart och gå att applicera i alla kommuner. L4.A18-L4.A19 Utvärdering. kommunerna skall svara på samma enkät som de gjorde under kartläggningen för att se om en förbättring har skett. Vidare skall projektmedlemmar intervjuas Tidplan Bifogad som pdf-fil 4. EKONOMI 4.1. Budget Allmänna arvsfonden beviljar medel till projektet för ett år i taget. I ansökan som stäcker sig över tre år fördelar sig kostnaderna enligt nedan. Från år :-, år :- och år tre :- Alla poster är inklusive moms och sociala avgifter INTÄKTER ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 Sökt bidrag KOSTNADER Kostnad år 1 Kostnad år 2 Kostnad år 3 Personal ledare RFS heltid månadslön

9 Mikael Skaghammar (12) assistent 25 %, månadslön Informatör 10 % månadslön Ekonomihantering 1 timme i veckan Administrativa kostnader Hyra, telefon, dator, internet, kopiering kontorsmaterial Marknadsföring, mässdeltagande etc Genomförande Resor Möten, regionala träffar Tryck av material Intervjuer, telefon, enkäter web och papper Organisation Resor för styrgrupp och referensgrupp 10 personer x 5 resor á 800 kronor per år TOTAL KOSTNAD Sökt bidrag Beviljade medel för år ett är :- inklusive sociala avgifter och moms och fördelas enligt budgeten nedan. Budgetpost Beslut ledare, heltid :-/mån assistens, 25% :-/mån Informatör, 10%, :-/mån Ekonomihantering, 1 timme/vecka Hyra, telefon, data, Internet, kopiering, kontorsmaterial Marknadsföring, mässdeltagande etc Resor Möten, regionala träffar Tryck av material Intervjuer, telefon, enkäter, wed/papper Resor för styrgrupp och referensgrupp, 10 personer, resor á 800:- Summa Medel som ansöks för år två och tre kan komma att revideras Ekonomisk styrning av projektet Budget, ekonomisk redovisning och ansökan av medel för projektets år två och tre görs av förbundssekreterare och projektledare tillsammans. Ekonomiskt ansvar inom ramen för budgeten har projektledaren, omfördelning av medel mellan poster skall godkännas av styrgruppen och av arvsfonden.

10 Mikael Skaghammar ORGANISATION OCH BEMANNING 5.1. organisation Styrgrupp för projektet är förbundsordförande Agneta Zedell och förbundssekreterare Gunilla Sundblad. Adjungerade medlemmar är Berith Josefsson, Socialstyrelsen och Birgitta Nytell, Kriminalvården. grupp utgörs av resurser från RFS kansli, informatör Karin Engberg, administratör Helene Ericsson och förbundssekreterare Gunilla Sundblad Referensgruppen skall ha ett brukarperspektiv och bestå av intresseorganisationer som företräder brukarna. Ex. Attention, RSMH 5.2. Behov av utbildning för projektgruppen ledaren behöver eventuellt utbildning i enkätverktyg/statistikprogram och utbildning i Excel. 6. ARBETSSÄTT 6.1. rutiner i genomförandet ledaren ansvarar, tillsammans med styrgruppen för projektets framskridande. Styrgruppen träffas var tredje månad enligt mötesschemat nedan eller oftare vid behov. Adjungerade medlemmar från socialstyrelsen och kriminalvården deltar i styrgruppens möten vid minst ett tillfälle per termin, vid behov oftare. Vid fyra tillfällen, milstolpar, redovisas leveranser och beslut fattas för nästa fas. gruppsmöten genomförs på projektledarens eller gruppmedlemmarnas initiativ. Referensgruppsmöten genomförs vid minst ett tillfälle per termin eller vid behov Möten Styrgruppsmöten inträffar enligt schemat nedan. Vid fyra tillfällen sammanfaller styrgruppsmöten med milstolpar. Datum och tider revideras efter behov. Tid Styrgruppsmöte Milstolpe / leverans 2011 nov plan klar, kartläggningen igång 2012 feb enkätfrågor maj djupintervjuer aug sammanställning nov Resultat feb Kartläggning klar, samarbetet med modellkommunerna intensifieras 2013 maj Modellkommuner aug Modellkommuner nov feb Sammanställning av erfarenheter från modellkommunerna. ets slutfas inleds med dokumentation, modelldokument,

11 Mikael Skaghammar slutrapport 2014 maj Modelldokumen/manual, - Utvärdering 2014 sep Modelldokument/manual, utvärdering och slutrapport gruppsmöten inträffar efter behov, projektledare eller projektgruppsmedlem tar initiativ till detta. Referensgruppsmöten bör ske vid ett tillfälle per termin eller så ofta som projektledaren anser det behövas. 7. SEKRETESS Resultatet av kartläggningen hanteras konfidentiellt. Allt material som presenteras som ett resultat av samarbetet med modellkommunerna skall godkännas av respektive kommun. 8. RISKANALYS Här framkommer vilka risker som är identifierade. En risk att lyfta fram är projektets beroende av andra aktörer projektets yttre beroende. För att uppnå projektmålen krävs ett gott samarbete med kommuner. Att landets kommuner är villiga att besvara enkäten och att projektkommunerna som skall väljas kan samarbeta över tid. Det blir viktigt att med motivations och förankringsarbete gentemot kommunerna göra projektet angeläget för alla nivåer i kommunerna från handläggare till politiker. et bör exempelvis lyfta fram ekonomiska vinster av ett förbättrat samarbete med frivilligarbetare. Ytterligare aspekter att lyfta fram kan vara att en bättre struktur i handläggningen borde underlätta rekryteringen av frivilligarbetare, en frivilligarbetare som trivs kanske tar flera uppdrag. Dagens kontaktfamilj kanske är morgondagens familjehem. Risk Konsekvens Gardering Enkäter - Bortfall Tunt material att utgå från, svårt att Komplettera ev bortfall med dra slutsatser telefonsamtal till ett urval av Enkäter - stor datamängd att hantera Geografiska avstånd modellkommuner Lång projekttid tre år Yttre beroenden Alla moment är beroende av yttre faktorer, enkäter att kommunerna är intresserade att svara. modellkommuner att beslut fattas att de får ingå Ohanterbar mängd data. Många parametrar att ta hänsyn till. Tar mer tid än beräknat Långa avstånd - glest mellan möten - tappar tempo. Förseningar och uteblivet resultat Svårt att greppa och planera projektet tre år framåt. Många revideringar i projektplanen Uteblivna enkätsvar. Samarbetskommuner inte har möjlighet att delta kommuner Begränsa antalet frågor, schematiska, kategoriserade frågor. Köpa in tjänst? Begränsa antalet kommuner som ligger på långt avstånd. Gör ett representativt urval i närregion. Regelbunden uppföljning/revidering av projektplan. Motivations- och förankringsarbete i kommunledningen. Höja angelägenhetsgraden, ekonomiska argument, övriga vinster som laguppfyllelse, underlätta rekrytering m.m.

12 Mikael Skaghammar i projektet. En projektledare sjukdom, vab, et stannar av. Dokumentera, sprid idéer till projektgruppen. 9. BEGREPP OCH DEFINITIONER Begrepp Allmänna arvsfonden Lagreglerat frivilliguppdrag Lagreglerat frivilligarbete Uppdragstagare God man/förvaltare Kontaktperson/ kontaktfamilj Beskrivning Bidragsgivare till frivilligorganisationer med målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder Uppdrag som utförs av lekman på uppdrag av en myndighet. Uppdraget reglers i lag och en symbolisk ersättning utgår. En person som representerar en annan persons juridiska och ekonomiska intressen. Förordnas av en kommuns överförmyndare till den som på grund av funktionshinder, sjukdom eller andra förhinder inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och/eller sörja för sin egen person. En god man/förvaltare är berättigad till ett visst arvode för sitt uppdrag. En person som är förvaltare har en huvudman som har fråntagits rätten att representera sig själv. En god mans huvudman har fortfarande full rättshandlingsförmåga. Det finns kontaktperson och kontaktfamilj både enligt SoL och LSS. Kontaktfamilj utses oftast till barn. Barnet vistas i kontaktfamiljen regelbundet t ex en helg i månaden. Stöttning till barnets familj är också vanlig. Kontaktperson är en särskild person som hjälper ett barn, en ungdom eller en vuxen. SoL Socialtjänstlagen (1980:620) LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Rättssäkerhet Myndighetens handläggning skall vara förutsägbar och effektiv. Förfaringssättet skall också präglas av rättvisa, dvs. att likabehandlingsprincipen gäller. Underskrift av Beställare Underskrift av ledare Namn Datum Namn Datum