ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN"

Transkript

1 ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar Spårbarhet Ansvar Produktutveckling 7 Åtgärdsprogrammet för matkedjan Den av jord- och skogsbruksministeriet tillsatta delegationen för livsmedelskedjan har till uppgift att bereda ett förslag till strategiskt utvecklingsprogram i syfte att stärka konkurrenskraften inom primärproduktionen, förädlingen och handeln, dvs. i hela matkedjan, genom att identifiera den inhemska livsmedelsekonomins starka sidor och svagheter. Nuläge Den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomi utarbetades i början av Finlands EUmedlemskap, när utrikeshandeln avreglerades. Den finländska matkedjan skulle skapa redskap med hjälp av vilka konsumenternas förtroende för den inhemska maten skulle bevaras, och som skulle hjälpa livsmedelsekonomin i Finland att vara konkurrenskraftig även i fortsättningen. Man ville hålla den inhemska matens kvalitet hög i Finland, men samtidigt också satsa på verksamhetens kvalitet. För att besvara denna utmaning ansåg man det nödvändigt att utarbeta en kvalitetsstrategi som förbättrar samarbete i livsmedelskedjan. Kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin har förnyats regelbundet, senast Kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin är ett program som har utarbetats i samarbete av alla aktörer i livsmedelskedjan. Målet med strategin är att med matkedjans gemensamma åtgärder utveckla produkternas och verksamhetens kvalitet och säkerställa en permanent hög kvalitet. Målet är också att förbättra de finländska företagens konkurrenskraft och konkurrensfördelar och stärka kedjans samhällsansvariga verksamhetssätt. Förändringsbehoven De förändringar som ägt rum inom livsmedelssektorn och dess omvärld gör att kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin ska omvärderas. Hela matkedjans verksamhet är nära sammankopplad med miljö-, klimat- och energifrågor, lönsamheten inom primärproduktionen och livsmedelsindustrin, ändringar i konsumentområdet samt sambanden mellan kost och hälsa. Även växlingarna i efterfrågan och utbud och priserna på världsmarknaden påverkar livsmedelssektorn. Det behövs ett allt intensivare samarbete mellan de olika aktörerna i livsmedelssektorn. Man måste diskutera hur matkedjan utvecklas opartiskt och jämlikt i syfte att uppnå nationella konkurrensfördelar och fortsatt stärka de finländska livsmedlens mervärde på marknaden. Den senaste utvecklingen i konsumenternas värderingar ska beaktas särskilt. Konsumenterna kommer

2 att ägna alltmer uppmärksamhet åt ansvarsrelaterade frågor bland annat vad gäller miljö, produktsäkerhet, kost, ekonomi, djurens välbefinnande, etik och lokal produktion. Hösten 2009 tillsatte statsrådet en arbetsgrupp som fick till uppdrag att bereda en nationell livsmedelsstrategi. I juni 2010 gav arbetsgruppen ett förslag till den nationella livsmedelsstrategin Morgondagens mat. Utifrån förslaget beredde jord- och skogsbruksministeriet statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik, som gavs till riksdagen i oktober Riksdagen behandlade redogörelsen och gav en skrivelse i januari I den livsmedelspolitiska redogörelsen presenteras följande kärnåtgärder: säkra lönsamheten och konkurrenskraften hos hela den finländska matkedjan i den nya verksamhetsmiljö som klimatförändringen och den globala konkurrensen fört med sig. skapa ett spårbarhets- och ansvarssystem för den finländska matkedjan stödja konsumentdriven forskning, utveckling och innovationer samt praktisk tillämpning av forskningsresultaten främja livsmedelsforskningen genom nätverksbildning stödja samarbetet mellan små och medelstora företag reservera tillräckligt med resurser för den offentliga sektorns anskaffningskompetens och livsmedelsanskaffningar stödja kostfostran, hälsofrämjande livsmedelsval samt ekologisk och närproducerad mat förbättra samarbetet mellan ministerierna inom livsmedelspolitiken JSM svarar för samordningen av livsmedelsbranschen tillsammans med de övriga ministerierna I regeringsprogrammet av den 17 juni 2011 beskrivs livsmedelssektorn som en framtida tillväxtbransch där konkurrenskraften och samarbetet utvecklas enligt de riktlinjer som fastställts i den nationella livsmedelsstrategin och redogörelsen om livsmedelspolitik. Konsumenterna tryggas rätten att få upplysningar om livsmedlens ursprung, produktionssätt och sammansättning. Möjligheten att spåra livsmedlen ökar konsumenternas förtroende. Öppenheten och transparensen ökas för att förbättra matkedjans funktion och pålitlighet. I en välfungerande livsmedelskedja styr konsumenternas val handeln, industrin, leverantörerna av bespisningstjänster och lantbruken att fungera på ett kundinriktat sätt. Regeringen genomför ett program för utveckling av produktionen av ekologiska livsmedel och närmat, som gör produktionen mångsidigare och ökar den så att den motsvarar efterfrågan, utvecklar kedjan för ekologiskt producerad mat och höjer närmatens förädlingsgrad. Detta åtgärdsprogram för matkedjan ersätter kvalitetsstrategiprogrammet för livsmedelsekonomin. VISION Hurdan är den finländska matkedjan i framtiden? År 2030 äter de finländska konsumenterna välsmakande, hälsosamma och trygga livsmedel som har producerats på ett hållbart sätt. Konsumenterna har förmågan att göra medvetna val. Ett transparent, kompetent, flexibelt och internationellt konkurrenskraftigt livsmedels- och servicesystem svarar på efterfrågan. Ett väl samordnat forsknings- och utvecklingsarbete på hög nivå bidrar till tillväxten och utvecklingen inom branschen. (Förslaget till nationell livsmedelsstrategi Morgondagens mat, 2010.) VERKSAMHETSIDÉ Vad är syftet med den finländska matkedjan? Den finländska matkedjan erbjuder konsumenterna ett brett sortiment trygga och högklassiga produkter och tjänster i hela landet med stöd av de nationella starka sidorna. Hela matkedjan utvecklar sin verksamhet i samarbete. Kedjan fungerar kundorienterat och konkurrenskraftigt, och den letar efter och genomför nya åtgärder som ökar ansvaret.

3 ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN VÄRDERINGAR På vilken grund byggs matkedjan upp? 1. Konsumentinriktning Konsumenterna har förmåga att göra självständiga val som styrs av behov och förväntningar. De kunniga aktörerna i matkedjan tillgodoser efterfrågan med högklassiga och trygga produkter och tjänster. 2. Konkurrenskraft Den finländska matkedjans konkurrenskraft stärks och dess lönsamhet tryggas i den nya verksamhetsmiljö som den globala konkurrensen fört med sig. 3. Ansvar Matkedjan följer principerna för hållbar utveckling genom att beakta miljömässiga, etiska, sociala, samhälleliga och ekonomiska aspekter. Ansvarsfullt producerad mat är hälsosam och säker. MÅL Vilka åtgärder kräver genomförandet av visionen? Konsumenten påverkar både sin egen hälsa och det lokala välbefinnandet och sysselsättningen genom sina livsmedelsval. Genom att köpa inhemska livsmedel betalar inte konsumenten bara för maten och råvarorna, utan också för den nationella matkulturen, landsbygdslandskapets miljövård och djurens välbefinnande samt arbetet bakom. Den ansvarsfulla konsumenten kan, om han eller hon vill, själv minska koldioxidavtrycket från maten. I Finland är livsmedlens säkerhet och kvalitet av världsklass. Den höga standarden ger upphov till ökade produktionskostnader, men detta innebär också att konsumenten har förtroende för den inhemska produktionen. De finländska livsmedelens faktiska konkurrenskraft baserar sig på förmågan att tillgodose konsumenternas behov. Detta kräver kundorientering inom hela livsmedelssektorn och en ökad uppskattning för maten, dess delfaktorer och matkulturen. När de inhemska förutsättningarna har etablerats, blir livsmedelssektorn ett tillväxtområde. Detta förbättrar förutsättningarna för en ökning av livmedelsexporten. En lönsam, högklassig och kostnadseffektiv lantbruksproduktion bidrar till att främja det finländska livsmedelssystemets konkurrenskraft. Den strukturella förändringen inom jordbruket samt utmaningarna med anknytning till miljöns och djurens välbefinnande ökar framförallt behovet av kompetens och innovation i hela kedjan. Matkedjan måste kunna diversifiera produktsortimentet efter konsumenternas önskemål. Detta ökar utmaningarna för att matens egenskaper, även de immateriella, kan spåras på ett kontrollerat sätt med start från produktionen av råvaror och användningen av produktionsinsatser. Matkedjans aktörer bär det främsta ansvaret för livsmedelskvaliteten och -säkerheten. Målet bör vara ett gemensamt spårbarhets- och ansvarssystem för matkedjan, vilket följs upp regelbundet. Detta system betjänar kedjans alla delar och konsumentens behov av information. Med hjälp av systemet ökar man den finländska matens konkurrenskraft och -fördelar.

4 Spårbarhets- och ansvarssystemet behövs för att värna om livsmedelsexportens och den finländska konsumentens förtroende. Enligt undersökningen Suomi Syö (2010) har konsumenterna en mycket stark tro på den inhemska matkedjans positiva effekter. Konsumenternas förtroende för den inhemska matens trygghet, kvalitet, renhet och smaklighet har emellertid börjat minska något sedan En förutsättning för verksamhetens kontinuitet är att matkedjan är effektiv, konkurrenskraftig och ansvarsfull. Livsmedelsföretagen strävar efter att identifiera konsumenternas behov från nya synvinklar och att skapa mervärde för kunderna. Utvecklandet förutsätter ett gott samarbete mellan aktörerna i matkedjan och god samordning mellan förvaltningens varierande åtgärder. Det behövs konsekventa åtgärder för att livsmedelspolitikens mål ska kunna uppnås. 1. Konsumentens förtroende och de finländska livsmedlens anseende Konsumenterna hittar mervärde i finländska livsmedel. Hela matkedjan bedriver ett omfattande, smidigt samarbete. Den finländska matkedjans fördelar är exempelvis det friska djur- och växtmaterialet, världens renaste åkrar mätt i tungmetallhalter, innovationer som bygger på konsumenternas behov, den ekologiskt och etiskt hållbara produktionen, djurens välbefinnande, den högklassiga livsmedelsforskningen och matkulturens särdrag. Dessa fördelar utnyttjas och omvandlas till produkter effektivt. Konsumenten får information om den finländska matkedjans verksamhetssätt, betydelse och kunnande. Genom att konsumera finländska livsmedel är det möjligt att säkerställa att livsmedlens förädlingsvärde blir kvar i Finland. En medveten konsument identifierar produktens ursprung och kan välja högklassiga och färska produkter. Konsumenterna ska vara medvetna om att högklassiga livsmedel inte uppkommer av en slump eller utan kostnader. Centrala åtgärder Öka matkedjans transparens t.ex. genom märkningar som gäller livsmedlens ursprung och produktionssätt och ansvarsrelaterade faktorer Öka utbudet och användningen av närmat, ekologiskt producerade livsmedel och säsongenliga produkter Lyfta fram de finländska småföretagen med särskild fokus på deras betydelse för främjandet av den lokala produktionen och den inhemska matkulturen Öka användningen av finländska produkter från naturen såsom bär, svamp, fisk och vilt Främja en ökad uppskattning av livsmedlen och livsmedelsproducenterna Trygga livsmedelsproducenternas yrkesskicklighet genom att säkerställa utbildningen i branschen Betona det ansvar som alla aktörer inom matkedjan har för att maten som serveras vid massbespisning är hälsosam Uppmuntra konsumenterna att välja hälsosammare mat Säkra tillräcklig information om tillgången på och säkerheten hos kosten och näringsämnena i Finland Införa positiva skatteincitament förbättra de professionella kökens kompetens genom att främja användningen av ekologisk och närproducerad mat och hälsosammare val Säkerställa den offentliga sektorns anskaffningskompetens och resurser inom livsmedelsanskaffning 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft Matkedjans konkurrenskraft bygger på en övergripande styrning, där konsumentinriktning, logistisk effektivitet, leveranssäkerhet och hantering av informationsflöden är centrala faktorer.

5 Kostnadseffektiva processer i företagen, inom jordbruket och i hela kedjan garanterar att produkterna har priskonkurrenskraft och framgång på marknaden samt att de är prisvärda ända fram till konsumenterna. Centrala åtgärder Stödja konsumentdriven forskning, utveckling och innovationer samt praktisk tillämpning av forskningsresultaten Höja förädlingsvärdet i produktionskedjan i livsmedelsbranschen Beakta de små och medelstora företagens särskilda behov t.ex. genom tjänster för rådgivning och kompetensutveckling Främja god handelssed och samarbetet mellan alla aktörer i matkedjan Sörja för att man genom nationell lagstiftning eller andra åtgärder inte ger upphov till tilläggskostnader som försvagar den inhemska matkedjans konkurrenskraft Skapa förutsättningar för att utveckla konkurrenskraften, öka förädlingsgraden samt utveckla exporten hos små och medelstora livsmedelsföretag Produktifiera den finländska kompetensen inom livsmedelssäkerheten och skapa exportprojekt utifrån den 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar Matkedjans konkurrensfördelar mäts med konsumenternas förtroende. Ett redskap för att uppnå konkurrensfördelar är att ge konsumenten information om produkten och produktionssätten, så att konsumenten med stöd av den väljer det finländska livsmedlet. Målet är att den finländska matens mervärde stärks genom att den är god, färsk, hälsosam, skäligt prissatt och ansvarsfullt producerad. 3.1 Spårbarhet Konsumenterna tryggas rätten att få upplysningar om livsmedlens ursprung, produktionssätt och sammansättning. Möjligheten att spåra livsmedlen ökar konsumenternas förtroende. Centrala åtgärder Skapa ett säkrat system för sektorspecifik spårning av livsmedel som också är synligt för konsumenten Utveckla ett säkrat system som verifierar ansvarsfaktorer och som beaktar ansvarets olika dimensioner separat för varje produktgrupp Förbättra matkedjans anseende som ett kompetent tillväxtområde genom transparens och spårbarhet 3.2 Ansvar Ansvar innebär att livsmedelssäkerheten byggs in i hela kedjan, att livsmedlens ursprung och kvalitet säkerställs, att etiska verksamhetsprinciper iakttas och att miljön belastas i så liten omfattning som möjligt. Aktörerna inom livmedelskedjan sörjer för personalens yrkeskompetens och arbetshälsa. Det finländska arbetets och kunnandets betydelse för samhällsekonomin uppfattas som en viktig del av kedjans samhällsansvar. Centrala åtgärder Främja dialogen om vad ansvar omfattar Ge konsumenterna information om livsmedelsproduktionens miljökonsekvenser och främja miljömässigt ansvarsfulla verksamhetsmetoder inom bespisningstjänsterna Minimera avfallsflöden och utnyttja biströmmarna i hela kedjan Förbättra verksamhetsförutsättningarna för ekologisk produktion och andra ansvarsfulla produktionsmetoder Skapa tillväxtmöjligheter inom livsmedelsbranschen, och säkerställa dess sysselsättande effekt

6 genom detta Förena det produkt- eller produktgruppspecifika koldioxidfotavtrycket t.ex. med livsmedlens förpackningspåskrifter 3.3 Produktutveckling Produktutvecklingen utgår från konsumenternas behov. Syftet med produktutvecklingen är att säkerställa att företaget kontinuerligt har ett konkurrenskraftigt sortiment av produkter och tjänster. Produktutvecklingen gäller inte bara nya produkter uppgiften är också att hålla befintliga produkter konkurrenskraftiga under hela deras livscykel. Centrala åtgärder Främja produktutvecklingen av finländska naturprodukter såsom bär, svamp, fisk och vilt Främja innovativ produktutveckling som bygger på näringsrekommendationer och -kriterier Höja de ekologiskt producerade produkternas förädlingsgrad och utveckla exporten av dem

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu!

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Eviras strategi 2014 2020 Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Förändringar i verksamhetsmiljön Den globala handeln, befolkningen och klimatförändringen Den globala

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

SRR 6/2010 rd. Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik

SRR 6/2010 rd. Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik SRR 6/2010 rd Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik 2 Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik... 1 1 Inledning... 3 2 Kärnåtgärder... 3 3 Konkurrenskraft skapas genom konsumenternas uppfyllda

Läs mer

BLSDK 26.11.2013 57 Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari

BLSDK 26.11.2013 57 Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM EN KOMMUNAL MATSTRATEGI BLSDK 26.11.2013 57 Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp har

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 30 mars 2015 I workshop 1 fann vi 36 betydelsefulla trender till 2025 Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju.

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju. SNABBGUIDE FÖR KONSUMENTER Vet du varifrån din mat kommer? Av den mat som äts i Finland är cirka 80 % tillverkad i Finland. Cirka 65 % av matens råvaror är finländska. Livsmedelsproduktionen är global.

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Argumentbank Syftet med denna argumentbank är att göra det lättare för företag i livsmedelskedjan att identifiera, utveckla och förbättra de ekologiska

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Sverige det nya matlandet

Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter

Läs mer

SLC strategi

SLC strategi SLC strategi 1 VÅR VISION OCH STRATEGIN VI NÅR DEN MED Genom att studera globala och lokala trender - som vi upplever att påverkar våra jord- och skogsbruk och andra landsbygdsföretag framöver - har vi

Läs mer

Digitalt först. För en smartare livsmedelskedja. Offentliga rummet Tomas Nilsson, Jordbruksverket

Digitalt först. För en smartare livsmedelskedja. Offentliga rummet Tomas Nilsson, Jordbruksverket Digitalt först För en smartare livsmedelskedja Offentliga rummet 2016-05-26 Tomas Nilsson, Jordbruksverket Innehållsdeklaration Smartare livsmedelskedja OR 2016-05- 2 Uppdraget Smartare livsmedelskedja

Läs mer

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Strategi med. verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska mål. Arbete på kort och p lång sikt

Strategi med. verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska mål. Arbete på kort och p lång sikt Ekologisk konsumtion och produktion 2011-2013 2013 Ekologiskt Forum 20 oktober 2010 Ekologisk k produktion och konsumtion Strategi med omvärldsanalys, äld l verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission

Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission 1 (5) Kevas strategi Mission Vi verkställer och utvecklar den offentliga sektorns arbetspensionsskydd i en föränderlig omvärld samt erbjuder kundorienterade och högklassiga tjänster. Vi ansvarar för finansieringen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar

Läs mer

Jordbruk och naturresurser. mat och välbefinnande!

Jordbruk och naturresurser. mat och välbefinnande! Jordbruk och naturresurser mat och välbefinnande! Landsbygdsverkets strategi 2013 2017 Inspirerande, kunnigt, tillsammans framåt Smidig etablering fram till 2017 Landsbygdsverkets förnyade strategi styr

Läs mer

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Beslutad 2007-10-05 Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Denna policy gäller i första hand verksamhet inom KF-koncernen och dess bolag. Det är vår strävan att denna policy även ska

Läs mer

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg Bra i konkurrenskraftsutredningen Konkurrenskraftsutredningen lägger grunden för en verklighetsbaserad

Läs mer

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN Hälsoinspektörernas svenskspråkiga utbildningsdagar 6.10.2015 Tammerfors livsmedelsöverinspektör Anna Lemström Jord- och skogsbruksministeriet Harmoniserad EU-lagstifning

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin Regeringsbeslut IV 2 2017-02-09 N2017/01028/SUN Näringsdepartementet Livsmedelsverket 751 26 Uppsala m.fl. Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet

Läs mer

Närmat upphandlingens ABC

Närmat upphandlingens ABC Närmat upphandlingens ABC Kommunmarknaden 12.-13.9.2012 Kommunmarknaden 13.09.2012 Jonna Törnroos jurist Närmatens definition Lagen känner inte till begreppen närmat eller närproducerad mat. Rapporten

Läs mer

Ministeritason johtoryhmä (MMM, OPM, YM, STM, TEM, UM, VM) Ohjausryhmä (ministeriöt + osien edustajat) Arvostuksen kohottaminen

Ministeritason johtoryhmä (MMM, OPM, YM, STM, TEM, UM, VM) Ohjausryhmä (ministeriöt + osien edustajat) Arvostuksen kohottaminen Programmet för främjande av finländsk matkultur Sammanfattning Programmet för främjande av finländsk matkultur är ett program som lanserats av regeringen och som genomförs av jord- och skogsbruksministeriet,

Läs mer

SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f.

SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f. SLC:s målsättningar inför regeringsprogrammet 2011-2015 Jordbruk Jordbruksstöd och näringens finansiering Den finländska jordbrukspolitikens roll och regeringens målsättning är att förbättra lönsamheten

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Främjandet av digitaliseringen är ett av de centrala målen i regeringsprogrammet. Syftet med spetsprojektet för skapande av en tillväxtmiljö

Läs mer

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE 1. STÄLLNINGSTAGANDE: I SKÅNE SKA MATENS VÄRDE VARA HÖGT Innovation och samverkan Kommunikation Kvalitet Konkurrenskraft

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

En livsmedelsstrategi för Sverige

En livsmedelsstrategi för Sverige En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Regeringens handlingsplan Bakgrund Den nationella livsmedelsstrategin utgörs av en proposition och en handlingsplan. Propositionen

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det? Regional livsmedelsstrategi för Stockholm Behövs det? Trendspaning Stockholm historiskt en plats för nya intryck och innovation Många miljömedvetna konsumenter och många olika matkulturer Stockholms uppfattas

Läs mer

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT?

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? Beslutsfattare, upphandlare och måltidsexperter HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? ATT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAT Detta häfte har utarbetats för att stödja upphandling av närproducerade livsmedel

Läs mer

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Bakgrund konkurrenskraft och djurskydd Konkurrenskraftutredningen

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Hållbara livsmedelsinköp

Hållbara livsmedelsinköp Policy Hållbara livsmedelsinköp Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Hållbara livsmedelsinköp 2016-10-24 2016-2019 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för

Läs mer

Forskning, innovationer och nya affärer

Forskning, innovationer och nya affärer Forskning, innovationer och nya affärer Pär-Johan Lööf, Lantmännen R&D Innehåll Lantmännen Förväntningar på en svensk livsmedelsstrategi Lantmännens R&D-verksamhet Intressen FoodNexus (KIC) Från idé till

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT?

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? Beslutsfattare, upphandlare och måltidsexperter HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? ATT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAT Detta häfte har utarbetats för att stödja upphandling av närproducerade livsmedel

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? 28.1.2014 Riikka Aaltonen 1 Finlands mineralstrategi 2010 Implementering Utmaningar från omvärlden Handlingsprogram 2013 2 Finsk mineralstrategi

Läs mer

Greppa Näringen - Varumärkesplattform september 2009

Greppa Näringen - Varumärkesplattform september 2009 - Varumärkesplattform september 2009 Inledning Varumärken Alla varumärken är upplevelser, dvs. de upplevs i människors sinnen. Löfte Särskiljande Upplevelser Ett varumärke är också en garant - ett löfte

Läs mer

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF Konsumenten vill veta ursprung, produktionsmetoder, egenskaper och om maten är schysst och säker Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi 2025 31.5.2016 Räddningsväsendets vision 2025: Ett säkert och kriståligt Finland genom samarbete. 21.6.2016 2 Verksamhetsidé: Vi främjar säkerheten

Läs mer

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI FORSKNING FÖR LIVET FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI 2016 2020 Forskarförbundet erbjuder forskare, lärare och experter gemenskap som överskrider gränserna mellan olika vetenskapsgrenar övervakar medlemmarnas

Läs mer

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 Strategin för Nationella centret för utbildningsutvärdering 02 04 05 06 08 09 12 Vision, uppdrag och verksamhetsidé Servicelöften Strategiska mål NCU:s resultatkort

Läs mer

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser Kommunikationsministeriet främjar befolkningens välfärd och näringslivets konkurrenskraft. Välfärd och konkurrenskraft genom goda förbindelser

Läs mer

J v EKONOM ISTYRN INGSVERKET

J v EKONOM ISTYRN INGSVERKET J v EKONOM ISTYRN INGSVERKET Remissvar l/l Datum 2015-06-17 ESV D nr 3.4-332/2015 Handläggare Tomas Kjerf Ertdatum 2015-03-24 Er beteckning N2015/219/J Attraktiv, innovativ och hållbar- strategi för en

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Hur lång väg kvar till målen för 2020?

Hur lång väg kvar till målen för 2020? Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln. Beskrivning av verksamhetsmodell: Produktkort

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln. Beskrivning av verksamhetsmodell: Produktkort Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Beskrivning av verksamhetsmodell: Produktkort Produktkort bakgrund I projektet ville man utveckla leverantörernas

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Företagande inom hästhushållningen Yrkesprov nr 5 Studerande: Plats: Matrikelnr Tidpunkt

Läs mer

Sverige det nya matlandet Vårmöte 12-13 april 1011

Sverige det nya matlandet Vårmöte 12-13 april 1011 Sverige det nya matlandet Vårmöte 12-13 april 1011 Christina Nordin Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

Addera värden i livsmedelsvärdekedjan baserat på spårbarhet och riskhantering

Addera värden i livsmedelsvärdekedjan baserat på spårbarhet och riskhantering Addera värden i livsmedelsvärdekedjan baserat på spårbarhet och riskhantering 2007-10-11 Helena Lindh och Christina Skjöldebrand En hårdnande riskmiljö Ökad konkurrens Minskade marginaler Nya aktörer Kamp

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på hållbarhet ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Forsknings- & utvecklingsprogram Bilaga 1: Forskningsutmaningar

Forsknings- & utvecklingsprogram Bilaga 1: Forskningsutmaningar Forsknings- & utvecklingsprogram Bilaga 1: Forskningsutmaningar Inledning... 3 Forskningsutmaningar... 3 1. Best practice... 3 2. Hållbar intensifiering... 4 3. Mångfunktionalitet... 4 4. Energiproduktion...

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov

En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov 2013-04-09 Utlysning En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov Projektform B: Utveckling och realisering En utlysning inom forskningsprogrammet TvärLivs. 1 Inledning Livsmedelsbranschens

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING OFFENTLIG UPPHANDLING med fokus på närmat Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. NÄRMAT ÄR MÖJLIGT Helhetstänkande ska vara ledstjärna i den offentliga upphandlingen. Detta tål att uppmärksammas

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län April 2014 De gröna näringarnas framtid i Kalmar län Fyra delstudier: Attityder, strukturer och omgivning Innovation i de gröna näringarna Möjligheterna för livsmedelsproduktion 2030 Energi och klimat

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer