ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN
|
|
- Gösta Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar Spårbarhet Ansvar Produktutveckling 7 Åtgärdsprogrammet för matkedjan Den av jord- och skogsbruksministeriet tillsatta delegationen för livsmedelskedjan har till uppgift att bereda ett förslag till strategiskt utvecklingsprogram i syfte att stärka konkurrenskraften inom primärproduktionen, förädlingen och handeln, dvs. i hela matkedjan, genom att identifiera den inhemska livsmedelsekonomins starka sidor och svagheter. Nuläge Den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomi utarbetades i början av Finlands EUmedlemskap, när utrikeshandeln avreglerades. Den finländska matkedjan skulle skapa redskap med hjälp av vilka konsumenternas förtroende för den inhemska maten skulle bevaras, och som skulle hjälpa livsmedelsekonomin i Finland att vara konkurrenskraftig även i fortsättningen. Man ville hålla den inhemska matens kvalitet hög i Finland, men samtidigt också satsa på verksamhetens kvalitet. För att besvara denna utmaning ansåg man det nödvändigt att utarbeta en kvalitetsstrategi som förbättrar samarbete i livsmedelskedjan. Kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin har förnyats regelbundet, senast Kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin är ett program som har utarbetats i samarbete av alla aktörer i livsmedelskedjan. Målet med strategin är att med matkedjans gemensamma åtgärder utveckla produkternas och verksamhetens kvalitet och säkerställa en permanent hög kvalitet. Målet är också att förbättra de finländska företagens konkurrenskraft och konkurrensfördelar och stärka kedjans samhällsansvariga verksamhetssätt. Förändringsbehoven De förändringar som ägt rum inom livsmedelssektorn och dess omvärld gör att kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin ska omvärderas. Hela matkedjans verksamhet är nära sammankopplad med miljö-, klimat- och energifrågor, lönsamheten inom primärproduktionen och livsmedelsindustrin, ändringar i konsumentområdet samt sambanden mellan kost och hälsa. Även växlingarna i efterfrågan och utbud och priserna på världsmarknaden påverkar livsmedelssektorn. Det behövs ett allt intensivare samarbete mellan de olika aktörerna i livsmedelssektorn. Man måste diskutera hur matkedjan utvecklas opartiskt och jämlikt i syfte att uppnå nationella konkurrensfördelar och fortsatt stärka de finländska livsmedlens mervärde på marknaden. Den senaste utvecklingen i konsumenternas värderingar ska beaktas särskilt. Konsumenterna kommer
2 att ägna alltmer uppmärksamhet åt ansvarsrelaterade frågor bland annat vad gäller miljö, produktsäkerhet, kost, ekonomi, djurens välbefinnande, etik och lokal produktion. Hösten 2009 tillsatte statsrådet en arbetsgrupp som fick till uppdrag att bereda en nationell livsmedelsstrategi. I juni 2010 gav arbetsgruppen ett förslag till den nationella livsmedelsstrategin Morgondagens mat. Utifrån förslaget beredde jord- och skogsbruksministeriet statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik, som gavs till riksdagen i oktober Riksdagen behandlade redogörelsen och gav en skrivelse i januari I den livsmedelspolitiska redogörelsen presenteras följande kärnåtgärder: säkra lönsamheten och konkurrenskraften hos hela den finländska matkedjan i den nya verksamhetsmiljö som klimatförändringen och den globala konkurrensen fört med sig. skapa ett spårbarhets- och ansvarssystem för den finländska matkedjan stödja konsumentdriven forskning, utveckling och innovationer samt praktisk tillämpning av forskningsresultaten främja livsmedelsforskningen genom nätverksbildning stödja samarbetet mellan små och medelstora företag reservera tillräckligt med resurser för den offentliga sektorns anskaffningskompetens och livsmedelsanskaffningar stödja kostfostran, hälsofrämjande livsmedelsval samt ekologisk och närproducerad mat förbättra samarbetet mellan ministerierna inom livsmedelspolitiken JSM svarar för samordningen av livsmedelsbranschen tillsammans med de övriga ministerierna I regeringsprogrammet av den 17 juni 2011 beskrivs livsmedelssektorn som en framtida tillväxtbransch där konkurrenskraften och samarbetet utvecklas enligt de riktlinjer som fastställts i den nationella livsmedelsstrategin och redogörelsen om livsmedelspolitik. Konsumenterna tryggas rätten att få upplysningar om livsmedlens ursprung, produktionssätt och sammansättning. Möjligheten att spåra livsmedlen ökar konsumenternas förtroende. Öppenheten och transparensen ökas för att förbättra matkedjans funktion och pålitlighet. I en välfungerande livsmedelskedja styr konsumenternas val handeln, industrin, leverantörerna av bespisningstjänster och lantbruken att fungera på ett kundinriktat sätt. Regeringen genomför ett program för utveckling av produktionen av ekologiska livsmedel och närmat, som gör produktionen mångsidigare och ökar den så att den motsvarar efterfrågan, utvecklar kedjan för ekologiskt producerad mat och höjer närmatens förädlingsgrad. Detta åtgärdsprogram för matkedjan ersätter kvalitetsstrategiprogrammet för livsmedelsekonomin. VISION Hurdan är den finländska matkedjan i framtiden? År 2030 äter de finländska konsumenterna välsmakande, hälsosamma och trygga livsmedel som har producerats på ett hållbart sätt. Konsumenterna har förmågan att göra medvetna val. Ett transparent, kompetent, flexibelt och internationellt konkurrenskraftigt livsmedels- och servicesystem svarar på efterfrågan. Ett väl samordnat forsknings- och utvecklingsarbete på hög nivå bidrar till tillväxten och utvecklingen inom branschen. (Förslaget till nationell livsmedelsstrategi Morgondagens mat, 2010.) VERKSAMHETSIDÉ Vad är syftet med den finländska matkedjan? Den finländska matkedjan erbjuder konsumenterna ett brett sortiment trygga och högklassiga produkter och tjänster i hela landet med stöd av de nationella starka sidorna. Hela matkedjan utvecklar sin verksamhet i samarbete. Kedjan fungerar kundorienterat och konkurrenskraftigt, och den letar efter och genomför nya åtgärder som ökar ansvaret.
3 ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN VÄRDERINGAR På vilken grund byggs matkedjan upp? 1. Konsumentinriktning Konsumenterna har förmåga att göra självständiga val som styrs av behov och förväntningar. De kunniga aktörerna i matkedjan tillgodoser efterfrågan med högklassiga och trygga produkter och tjänster. 2. Konkurrenskraft Den finländska matkedjans konkurrenskraft stärks och dess lönsamhet tryggas i den nya verksamhetsmiljö som den globala konkurrensen fört med sig. 3. Ansvar Matkedjan följer principerna för hållbar utveckling genom att beakta miljömässiga, etiska, sociala, samhälleliga och ekonomiska aspekter. Ansvarsfullt producerad mat är hälsosam och säker. MÅL Vilka åtgärder kräver genomförandet av visionen? Konsumenten påverkar både sin egen hälsa och det lokala välbefinnandet och sysselsättningen genom sina livsmedelsval. Genom att köpa inhemska livsmedel betalar inte konsumenten bara för maten och råvarorna, utan också för den nationella matkulturen, landsbygdslandskapets miljövård och djurens välbefinnande samt arbetet bakom. Den ansvarsfulla konsumenten kan, om han eller hon vill, själv minska koldioxidavtrycket från maten. I Finland är livsmedlens säkerhet och kvalitet av världsklass. Den höga standarden ger upphov till ökade produktionskostnader, men detta innebär också att konsumenten har förtroende för den inhemska produktionen. De finländska livsmedelens faktiska konkurrenskraft baserar sig på förmågan att tillgodose konsumenternas behov. Detta kräver kundorientering inom hela livsmedelssektorn och en ökad uppskattning för maten, dess delfaktorer och matkulturen. När de inhemska förutsättningarna har etablerats, blir livsmedelssektorn ett tillväxtområde. Detta förbättrar förutsättningarna för en ökning av livmedelsexporten. En lönsam, högklassig och kostnadseffektiv lantbruksproduktion bidrar till att främja det finländska livsmedelssystemets konkurrenskraft. Den strukturella förändringen inom jordbruket samt utmaningarna med anknytning till miljöns och djurens välbefinnande ökar framförallt behovet av kompetens och innovation i hela kedjan. Matkedjan måste kunna diversifiera produktsortimentet efter konsumenternas önskemål. Detta ökar utmaningarna för att matens egenskaper, även de immateriella, kan spåras på ett kontrollerat sätt med start från produktionen av råvaror och användningen av produktionsinsatser. Matkedjans aktörer bär det främsta ansvaret för livsmedelskvaliteten och -säkerheten. Målet bör vara ett gemensamt spårbarhets- och ansvarssystem för matkedjan, vilket följs upp regelbundet. Detta system betjänar kedjans alla delar och konsumentens behov av information. Med hjälp av systemet ökar man den finländska matens konkurrenskraft och -fördelar.
4 Spårbarhets- och ansvarssystemet behövs för att värna om livsmedelsexportens och den finländska konsumentens förtroende. Enligt undersökningen Suomi Syö (2010) har konsumenterna en mycket stark tro på den inhemska matkedjans positiva effekter. Konsumenternas förtroende för den inhemska matens trygghet, kvalitet, renhet och smaklighet har emellertid börjat minska något sedan En förutsättning för verksamhetens kontinuitet är att matkedjan är effektiv, konkurrenskraftig och ansvarsfull. Livsmedelsföretagen strävar efter att identifiera konsumenternas behov från nya synvinklar och att skapa mervärde för kunderna. Utvecklandet förutsätter ett gott samarbete mellan aktörerna i matkedjan och god samordning mellan förvaltningens varierande åtgärder. Det behövs konsekventa åtgärder för att livsmedelspolitikens mål ska kunna uppnås. 1. Konsumentens förtroende och de finländska livsmedlens anseende Konsumenterna hittar mervärde i finländska livsmedel. Hela matkedjan bedriver ett omfattande, smidigt samarbete. Den finländska matkedjans fördelar är exempelvis det friska djur- och växtmaterialet, världens renaste åkrar mätt i tungmetallhalter, innovationer som bygger på konsumenternas behov, den ekologiskt och etiskt hållbara produktionen, djurens välbefinnande, den högklassiga livsmedelsforskningen och matkulturens särdrag. Dessa fördelar utnyttjas och omvandlas till produkter effektivt. Konsumenten får information om den finländska matkedjans verksamhetssätt, betydelse och kunnande. Genom att konsumera finländska livsmedel är det möjligt att säkerställa att livsmedlens förädlingsvärde blir kvar i Finland. En medveten konsument identifierar produktens ursprung och kan välja högklassiga och färska produkter. Konsumenterna ska vara medvetna om att högklassiga livsmedel inte uppkommer av en slump eller utan kostnader. Centrala åtgärder Öka matkedjans transparens t.ex. genom märkningar som gäller livsmedlens ursprung och produktionssätt och ansvarsrelaterade faktorer Öka utbudet och användningen av närmat, ekologiskt producerade livsmedel och säsongenliga produkter Lyfta fram de finländska småföretagen med särskild fokus på deras betydelse för främjandet av den lokala produktionen och den inhemska matkulturen Öka användningen av finländska produkter från naturen såsom bär, svamp, fisk och vilt Främja en ökad uppskattning av livsmedlen och livsmedelsproducenterna Trygga livsmedelsproducenternas yrkesskicklighet genom att säkerställa utbildningen i branschen Betona det ansvar som alla aktörer inom matkedjan har för att maten som serveras vid massbespisning är hälsosam Uppmuntra konsumenterna att välja hälsosammare mat Säkra tillräcklig information om tillgången på och säkerheten hos kosten och näringsämnena i Finland Införa positiva skatteincitament förbättra de professionella kökens kompetens genom att främja användningen av ekologisk och närproducerad mat och hälsosammare val Säkerställa den offentliga sektorns anskaffningskompetens och resurser inom livsmedelsanskaffning 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft Matkedjans konkurrenskraft bygger på en övergripande styrning, där konsumentinriktning, logistisk effektivitet, leveranssäkerhet och hantering av informationsflöden är centrala faktorer.
5 Kostnadseffektiva processer i företagen, inom jordbruket och i hela kedjan garanterar att produkterna har priskonkurrenskraft och framgång på marknaden samt att de är prisvärda ända fram till konsumenterna. Centrala åtgärder Stödja konsumentdriven forskning, utveckling och innovationer samt praktisk tillämpning av forskningsresultaten Höja förädlingsvärdet i produktionskedjan i livsmedelsbranschen Beakta de små och medelstora företagens särskilda behov t.ex. genom tjänster för rådgivning och kompetensutveckling Främja god handelssed och samarbetet mellan alla aktörer i matkedjan Sörja för att man genom nationell lagstiftning eller andra åtgärder inte ger upphov till tilläggskostnader som försvagar den inhemska matkedjans konkurrenskraft Skapa förutsättningar för att utveckla konkurrenskraften, öka förädlingsgraden samt utveckla exporten hos små och medelstora livsmedelsföretag Produktifiera den finländska kompetensen inom livsmedelssäkerheten och skapa exportprojekt utifrån den 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar Matkedjans konkurrensfördelar mäts med konsumenternas förtroende. Ett redskap för att uppnå konkurrensfördelar är att ge konsumenten information om produkten och produktionssätten, så att konsumenten med stöd av den väljer det finländska livsmedlet. Målet är att den finländska matens mervärde stärks genom att den är god, färsk, hälsosam, skäligt prissatt och ansvarsfullt producerad. 3.1 Spårbarhet Konsumenterna tryggas rätten att få upplysningar om livsmedlens ursprung, produktionssätt och sammansättning. Möjligheten att spåra livsmedlen ökar konsumenternas förtroende. Centrala åtgärder Skapa ett säkrat system för sektorspecifik spårning av livsmedel som också är synligt för konsumenten Utveckla ett säkrat system som verifierar ansvarsfaktorer och som beaktar ansvarets olika dimensioner separat för varje produktgrupp Förbättra matkedjans anseende som ett kompetent tillväxtområde genom transparens och spårbarhet 3.2 Ansvar Ansvar innebär att livsmedelssäkerheten byggs in i hela kedjan, att livsmedlens ursprung och kvalitet säkerställs, att etiska verksamhetsprinciper iakttas och att miljön belastas i så liten omfattning som möjligt. Aktörerna inom livmedelskedjan sörjer för personalens yrkeskompetens och arbetshälsa. Det finländska arbetets och kunnandets betydelse för samhällsekonomin uppfattas som en viktig del av kedjans samhällsansvar. Centrala åtgärder Främja dialogen om vad ansvar omfattar Ge konsumenterna information om livsmedelsproduktionens miljökonsekvenser och främja miljömässigt ansvarsfulla verksamhetsmetoder inom bespisningstjänsterna Minimera avfallsflöden och utnyttja biströmmarna i hela kedjan Förbättra verksamhetsförutsättningarna för ekologisk produktion och andra ansvarsfulla produktionsmetoder Skapa tillväxtmöjligheter inom livsmedelsbranschen, och säkerställa dess sysselsättande effekt
6 genom detta Förena det produkt- eller produktgruppspecifika koldioxidfotavtrycket t.ex. med livsmedlens förpackningspåskrifter 3.3 Produktutveckling Produktutvecklingen utgår från konsumenternas behov. Syftet med produktutvecklingen är att säkerställa att företaget kontinuerligt har ett konkurrenskraftigt sortiment av produkter och tjänster. Produktutvecklingen gäller inte bara nya produkter uppgiften är också att hålla befintliga produkter konkurrenskraftiga under hela deras livscykel. Centrala åtgärder Främja produktutvecklingen av finländska naturprodukter såsom bär, svamp, fisk och vilt Främja innovativ produktutveckling som bygger på näringsrekommendationer och -kriterier Höja de ekologiskt producerade produkternas förädlingsgrad och utveckla exporten av dem
Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu!
Eviras strategi 2014 2020 Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Förändringar i verksamhetsmiljön Den globala handeln, befolkningen och klimatförändringen Den globala
Läs merCoachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln
Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta
Läs merSRR 6/2010 rd. Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik
SRR 6/2010 rd Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik 2 Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik... 1 1 Inledning... 3 2 Kärnåtgärder... 3 3 Konkurrenskraft skapas genom konsumenternas uppfyllda
Läs meren livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022
örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets
Läs merBLSDK 26.11.2013 57 Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari
SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM EN KOMMUNAL MATSTRATEGI BLSDK 26.11.2013 57 Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp har
Läs merKajsa Berggren
Kajsa Berggren 2017-12-08 En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Näringsdepartementet 2 Strategi med sikte mot år 2030 Näringsdepartementet 3 Därför behövs en
Läs merHandlingsplan
Handlingsplan 2019-2021 Regional livsmedelsstrategi Rapport 2014:XX Titel: Regional Livsmedelsstrategi Utgiven av: Länsstyrelsen Utgivningsår: 2018 Handläggare: Karin Larsson Foto: Diarienr: Rapportnr:
Läs merJord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030
Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030 Finland i förnyelse en värld av möjligheter Många av de saker som vi nu tycker är självklara är unika. I framtiden kommer ren mat och rent vatten att höra
Läs merHÅLLBARHETS- MANIFEST.
2019 / ETT FRÅN HÅLLBARHETS- MANIFEST. FEM ÅTAGANDEN FÖR EN HÅLLBAR OCH LIVSKRAFTIG SVENSK LIVSMEDELSPRODUKTION 1 LIVSMEDELSINDUSTRINS Produktionen av livsmedel från jord till bord har en omfattande påverkan
Läs merRegional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2
Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 30 mars 2015 I workshop 1 fann vi 36 betydelsefulla trender till 2025 Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas
Läs merMat och livsmedelsstrategi Jämtlands län
Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län inledning Mat- och livsmedelsproduktion är viktigt för Jämtlands län. Inte bara för att mätta länets befolkning och bidra till den globala livsmedelsförsörjningen
Läs merMat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor
Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.
Läs merfiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014
Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik
Läs merDalarnas regionala livsmedelsstrategi mot 2030
Dalarnas regionala livsmedelsstrategi mot 2030 Dalarnas regionala livsmedelsstrategi mot 2030 Vi befinner oss i en tid när allt mer av maten på våra tallrikar kommer från andra delar av världen. Handel
Läs mer1 Varför behöver vi hållbar utveckling?
Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många
Läs merFINLANDS SKOGSCENTRAL
FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,
Läs merVad är livsmedelsstrategin?
Livsmedelsstrategin Vad är livsmedelsstrategin? 1. 1+3 övergripande mål som 7 partier är överens om 2. En proposition till riksdagen med 24 punkter, beslut den 20 juni 3. Regeringens handlingsplan, 49
Läs merArbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors
Arbetslivet förnyas Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors 9.6.2015 Det finländska arbetslivet BÄST I EUROPA 2020 Strategin för utveckling av arbetslivet Inskrivet i regeringsprogrammet
Läs merFramtidens livsmedel - Hållbara kretslopp
Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker
Läs merTekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.
Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster
Läs merSLC strategi
SLC strategi 1 VÅR VISION OCH STRATEGIN VI NÅR DEN MED Genom att studera globala och lokala trender - som vi upplever att påverkar våra jord- och skogsbruk och andra landsbygdsföretag framöver - har vi
Läs merFood Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN
Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter
Läs merFinlands Banks strategi
Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet
Läs merMer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.
Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande
Läs merStockholms läns livsmedelsstrategi
Stockholms läns livsmedelsstrategi Nationell livsmedelsstrategi beslutad juni 2017 Riksdagsbeslut med 7 Riksdagspartier bakom Agenda 2030 Övergripande mål Den regionala livsmedelsstrategin för Stockholms
Läs mer? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju.
SNABBGUIDE FÖR KONSUMENTER Vet du varifrån din mat kommer? Av den mat som äts i Finland är cirka 80 % tillverkad i Finland. Cirka 65 % av matens råvaror är finländska. Livsmedelsproduktionen är global.
Läs merMTT:s strategi. Målsättning fram till år 2015 och verksamhetsmodell för att uppnå den
MTT:s strategi Målsättning fram till år 2015 och verksamhetsmodell för att uppnå den MTT:s positionering 2007-2015 "kundprocessorienterad/ kundfinansierad" MTT vision år 2015 "hierarkisk funktionell, stel"
Läs merUtveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.
Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en
Läs merUppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrateg in
e Regeringen Regerings beslut 2017-03-23 N2017/02366/SUN IV8 Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrateg in Regeringens beslut
Läs merSverige det nya matlandet
Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som
Läs merKevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission
1 (5) Kevas strategi Mission Vi verkställer och utvecklar den offentliga sektorns arbetspensionsskydd i en föränderlig omvärld samt erbjuder kundorienterade och högklassiga tjänster. Vi ansvarar för finansieringen
Läs merMat för hälsa och hållbarhet
Populärversion Mat för hälsa och hållbarhet handlingsplan för ökad livsmedelsproduktion i Örebro län 2018 2023 1 Mat för hälsa och hållbarhet Vårt mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala
Läs merGrunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat
Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Argumentbank Syftet med denna argumentbank är att göra det lättare för företag i livsmedelskedjan att identifiera, utveckla och förbättra de ekologiska
Läs merArena för en livsmedelssektor i världsklass Framtidens arena för forskning och innovation om mat och hälsa
Arena för en livsmedelssektor i världsklass Framtidens arena för forskning och innovation om mat och hälsa Per Arfvidsson, vice VD Lantmännen och Styrgruppsordförande Arena för livsmedelsektorn KSLA seminarium,
Läs merFinlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi
Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba
Läs merEsbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.
Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar
Läs merKF som konsumenternas röst
Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.
Läs merCAF - HÅLLBAR UTVECKLING
FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav
Läs merGrogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen
Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen Styrgrupp Ordf. Lena Åsheim, LRF Eva Johansson, Programchef Torleif Härd, SLU Håkan Schroeder, SLU Peter Annas,
Läs merRemissyttrande, Regional livsmedelsstrategi och handlingsplan för Södermanlands län
TJÄNSTEUTLÅTANDE Kansliavdelningen Dnr KS/ 2018-11-02 1/2 Handläggare Karin Lundell 0152-293 90 Kommunstyrelsen Remissyttrande, Regional livsmedelsstrategi 2019-2030 och handlingsplan 2019-2021 för Södermanlands
Läs merSkandinaviens främsta köttleverantör
folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden
Läs merForskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem
Forskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem Strategisk agenda för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Läs merÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Läs merKONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg
KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg Bra i konkurrenskraftsutredningen Konkurrenskraftsutredningen lägger grunden för en verklighetsbaserad
Läs merSverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?
Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet
Läs merRemissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring
Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet
Läs merbruka utan att förbruka
bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De
Läs merStrategi med. verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska mål. Arbete på kort och p lång sikt
Ekologisk konsumtion och produktion 2011-2013 2013 Ekologiskt Forum 20 oktober 2010 Ekologisk k produktion och konsumtion Strategi med omvärldsanalys, äld l verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska
Läs merMinisteritason johtoryhmä (MMM, OPM, YM, STM, TEM, UM, VM) Ohjausryhmä (ministeriöt + osien edustajat) Arvostuksen kohottaminen
Programmet för främjande av finländsk matkultur Sammanfattning Programmet för främjande av finländsk matkultur är ett program som lanserats av regeringen och som genomförs av jord- och skogsbruksministeriet,
Läs merJordbruk och naturresurser. mat och välbefinnande!
Jordbruk och naturresurser mat och välbefinnande! Landsbygdsverkets strategi 2013 2017 Inspirerande, kunnigt, tillsammans framåt Smidig etablering fram till 2017 Landsbygdsverkets förnyade strategi styr
Läs merMOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74
MOTIONER OCH UTLÅTANDEN Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT nr 73 74 Sid 2 Livsmedelspolitik HEM Innehåll Dagordningspunkt 73... 3 Motion nr 113 Angående Livs tar ansvar för svensk livsmedelsproduktion...
Läs merKommun och företag utvecklar matinnovationer tillsammans - Inspiration från verkligheten - Hållbarhet för framtida generationer -Södertälje
Kommun och företag utvecklar matinnovationer tillsammans - Inspiration från verkligheten - Hållbarhet för framtida generationer -Södertälje Eva Helén, MatLust/Södertälje kommun MatLust 2015-2020 En storsatsning
Läs merKooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)
Beslutad 2007-10-05 Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Denna policy gäller i första hand verksamhet inom KF-koncernen och dess bolag. Det är vår strävan att denna policy även ska
Läs merStrategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning
Läs merLivsmedelsstrategin -Sluta avveckla jordbruket -Istället utveckla jordbruket
Livsmedelsstrategin -Sluta avveckla jordbruket -Istället utveckla jordbruket Vårt fokus har varit Öka livsmedels produktionen Mer lönsamhet i jordbruket Stärka konkurrenskraften Höja självförsörjning på
Läs merKostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel
Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och
Läs merDigitalt först. För en smartare livsmedelskedja. Offentliga rummet Tomas Nilsson, Jordbruksverket
Digitalt först För en smartare livsmedelskedja Offentliga rummet 2016-05-26 Tomas Nilsson, Jordbruksverket Innehållsdeklaration Smartare livsmedelskedja OR 2016-05- 2 Uppdraget Smartare livsmedelskedja
Läs merVISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen
VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen Vi ger varje gäst ett personligt bemötande Turistföretagen i Hemavan Tärnaby har sedan
Läs merStatsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering
Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Främjandet av digitaliseringen är ett av de centrala målen i regeringsprogrammet. Syftet med spetsprojektet för skapande av en tillväxtmiljö
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merFLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN
FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN Hälsoinspektörernas svenskspråkiga utbildningsdagar 6.10.2015 Tammerfors livsmedelsöverinspektör Anna Lemström Jord- och skogsbruksministeriet Harmoniserad EU-lagstifning
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merInspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra
Läs merNärmat upphandlingens ABC
Närmat upphandlingens ABC Kommunmarknaden 12.-13.9.2012 Kommunmarknaden 13.09.2012 Jonna Törnroos jurist Närmatens definition Lagen känner inte till begreppen närmat eller närproducerad mat. Rapporten
Läs merRegional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?
Regional livsmedelsstrategi för Stockholm Behövs det? Trendspaning Stockholm historiskt en plats för nya intryck och innovation Många miljömedvetna konsumenter och många olika matkulturer Stockholms uppfattas
Läs merFamily 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Läs merTITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.
TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar
Läs merSAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE
SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE 1. STÄLLNINGSTAGANDE: I SKÅNE SKA MATENS VÄRDE VARA HÖGT Innovation och samverkan Kommunikation Kvalitet Konkurrenskraft
Läs merStrategi för god, hälsosam och klimatsmart mat
Avdelningen för förskola Avdelningen egen regi Sida 1 (6) 2018-09-27 Handläggare: Katarina Höök 08 508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-11-15 Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat Svar på
Läs merLivsmedelsstrategin -regler och villkor
Livsmedelsstrategin -regler och villkor Länsstyrelsen Västra Götalands län Marie Andreasson, Avdelningschef Landsbygdsavdelningen Ingrid Guldbrand, Enhetschef Landsbygdsutveckling Exempel en producent
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs merSVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f.
SLC:s målsättningar inför regeringsprogrammet 2011-2015 Jordbruk Jordbruksstöd och näringens finansiering Den finländska jordbrukspolitikens roll och regeringens målsättning är att förbättra lönsamheten
Läs merDEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN
DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN Vi på JR Kött har ett brett utbud av svenskt, ekologiskt, närproducerat, EU-EKO och KRAV-märkta produkter. Med denna broschyr vill vi visa upp vårat klimatsmarta tänkande
Läs merUppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin
Regeringsbeslut IV 2 2017-02-09 N2017/01028/SUN Näringsdepartementet Livsmedelsverket 751 26 Uppsala m.fl. Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin Regeringens beslut Regeringen
Läs merUppdrag och senaste nytt om Livsmedelsstrategin
Uppdrag och senaste nytt om Livsmedelsstrategin Andreas Davelid, Åsa Lannhard Öberg och Karin Lindow Vad ska vi berätta? Uppdrag om att följa upp och utvärdera livsmedelsstrategin Tillväxtverkets och Jordbruksverkets
Läs merNationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015
1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram
Läs merHållbara livsmedelsinköp
Policy Hållbara livsmedelsinköp Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Hållbara livsmedelsinköp 2016-10-24 2016-2019 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för
Läs merPersonalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Läs merHuvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014
ETT TRYGGT SAMHÄLLE Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014 Finansiering för huvudtemat: 200 000 Huvudtemats mål: Huvudtemats fokusområde är forskningsprojekt
Läs merGemensam avsiktsförklaring mellan Finland och Sverige om samarbete i syfte att öka exporten av livsmedel och drycker
Declaration of intent 18.4.2018 Näringsdepartementet Gemensam avsiktsförklaring mellan Finland och Sverige om samarbete i syfte att öka exporten av livsmedel och drycker Syfte Syftet med denna avsiktsförklaring
Läs merHurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen
Hurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen Köttgårdens ekonomi och ledning Vasa 15.12.2016 Peter Österman SLF (peter.osterman@slf.fi) Innehåll Vad är trender? Megatrender Livsmedelstrender
Läs merEn dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019
En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019 Program 10.00 Välkomna Ingrid Petersson, Formas generaldirektör och Inger Andersson, ordförande i Nationella kommittén för livsmedelsforskning
Läs merForskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning
Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning Christina Nordin Departementsråd och avdelningschef Näringsliv och villkor Näringsdepartementet 1 Övergripande mål livsmedelsstrategin En konkurrenskraftig
Läs merDjuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?
Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten? Bakgrund konkurrenskraft och djurskydd Konkurrenskraftutredningen
Läs merVärderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merForskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem
Forskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem Strategisk agenda för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merUppdrag att inom ramen för livsmedelsstrategin, genomföra en förstärkt satsning på livsmedelsexport (rskr. 2016/17:338)
8 Regeringen Regerings beslut 2017-12-07 N2017/07503/JM N2017/06252/JM (delvis) IV 10 Näringsdepartementet Sveriges export- och investeringsråd Box 240 101 24 Stockholm Uppdrag att inom ramen för livsmedelsstrategin,
Läs merLandsbygdsutveckling. Verksamhetsplan 2019
9.5.2018 Ålands Landsbygdscentrum Verksamhetsplan 2019 Verksamhetsidé Utveckla och bredda näringsverksamheten på landsbygden. Mission Att utveckla en livskraftig landsbygd på Åland. Affärsidé Att koordinera
Läs merVilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor
Läs merFrån jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland
Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland 1. Minst antibiotika i världen 1. Minst antibiotika i världen Globalt är ökande antibiotikaresistens ett växande problem. De
Läs merÄrendebeskrivning Kostchef Daniel Chu har inkommit med förslag till Kostpolitiskt program
f9i9l LJUSNARSBERGS ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (14) Sammanträdesdatum ALLMÄNNA UTSKOTTET 2017-12-06 Au 202 Dnr KS 0117/2017 Kostpolitiskt program 2018-2021 Ärendebeskrivning Kostchef Daniel Chu har
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen
28.5.2018 A8-0178/3 3 Skäl P P. Under de senaste åren har jordbrukarna drabbats av en allt större prisvolatilitet till följd av prisfluktuationer på världsmarknaderna och osäkerhet orsakad av den makroekonomiska
Läs merHAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT?
Beslutsfattare, upphandlare och måltidsexperter HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? ATT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAT Detta häfte har utarbetats för att stödja upphandling av närproducerade livsmedel
Läs merVi skapar ett livskraftigt lantbruk
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)
Läs merMalmborgs Miljöpolicy
Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap
Läs merPrinciperna för ägarstyrningen
Principerna för ägarstyrningen 1 Varma som ägare Vi vill stödja och uppmuntra företagens framgång för att trygga och förbättra den långsiktiga avkastningen på våra placeringar. I principerna för ägarstyrningen
Läs merGlobal och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi
Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.
Läs merIto SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI
Ito SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Interpellation Till: Miljölandstingsråd Anna Wåhlström (MP) 2018-04- 3 Ekologisk kost- bra för hälsa och miljö? Dfr A:fP/(S 7- //* 7 Ekologiska ägg innehåller tre gånger
Läs mer