ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN"

Transkript

1 ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar Spårbarhet Ansvar Produktutveckling 7 Åtgärdsprogrammet för matkedjan Den av jord- och skogsbruksministeriet tillsatta delegationen för livsmedelskedjan har till uppgift att bereda ett förslag till strategiskt utvecklingsprogram i syfte att stärka konkurrenskraften inom primärproduktionen, förädlingen och handeln, dvs. i hela matkedjan, genom att identifiera den inhemska livsmedelsekonomins starka sidor och svagheter. Nuläge Den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomi utarbetades i början av Finlands EUmedlemskap, när utrikeshandeln avreglerades. Den finländska matkedjan skulle skapa redskap med hjälp av vilka konsumenternas förtroende för den inhemska maten skulle bevaras, och som skulle hjälpa livsmedelsekonomin i Finland att vara konkurrenskraftig även i fortsättningen. Man ville hålla den inhemska matens kvalitet hög i Finland, men samtidigt också satsa på verksamhetens kvalitet. För att besvara denna utmaning ansåg man det nödvändigt att utarbeta en kvalitetsstrategi som förbättrar samarbete i livsmedelskedjan. Kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin har förnyats regelbundet, senast Kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin är ett program som har utarbetats i samarbete av alla aktörer i livsmedelskedjan. Målet med strategin är att med matkedjans gemensamma åtgärder utveckla produkternas och verksamhetens kvalitet och säkerställa en permanent hög kvalitet. Målet är också att förbättra de finländska företagens konkurrenskraft och konkurrensfördelar och stärka kedjans samhällsansvariga verksamhetssätt. Förändringsbehoven De förändringar som ägt rum inom livsmedelssektorn och dess omvärld gör att kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin ska omvärderas. Hela matkedjans verksamhet är nära sammankopplad med miljö-, klimat- och energifrågor, lönsamheten inom primärproduktionen och livsmedelsindustrin, ändringar i konsumentområdet samt sambanden mellan kost och hälsa. Även växlingarna i efterfrågan och utbud och priserna på världsmarknaden påverkar livsmedelssektorn. Det behövs ett allt intensivare samarbete mellan de olika aktörerna i livsmedelssektorn. Man måste diskutera hur matkedjan utvecklas opartiskt och jämlikt i syfte att uppnå nationella konkurrensfördelar och fortsatt stärka de finländska livsmedlens mervärde på marknaden. Den senaste utvecklingen i konsumenternas värderingar ska beaktas särskilt. Konsumenterna kommer

2 att ägna alltmer uppmärksamhet åt ansvarsrelaterade frågor bland annat vad gäller miljö, produktsäkerhet, kost, ekonomi, djurens välbefinnande, etik och lokal produktion. Hösten 2009 tillsatte statsrådet en arbetsgrupp som fick till uppdrag att bereda en nationell livsmedelsstrategi. I juni 2010 gav arbetsgruppen ett förslag till den nationella livsmedelsstrategin Morgondagens mat. Utifrån förslaget beredde jord- och skogsbruksministeriet statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik, som gavs till riksdagen i oktober Riksdagen behandlade redogörelsen och gav en skrivelse i januari I den livsmedelspolitiska redogörelsen presenteras följande kärnåtgärder: säkra lönsamheten och konkurrenskraften hos hela den finländska matkedjan i den nya verksamhetsmiljö som klimatförändringen och den globala konkurrensen fört med sig. skapa ett spårbarhets- och ansvarssystem för den finländska matkedjan stödja konsumentdriven forskning, utveckling och innovationer samt praktisk tillämpning av forskningsresultaten främja livsmedelsforskningen genom nätverksbildning stödja samarbetet mellan små och medelstora företag reservera tillräckligt med resurser för den offentliga sektorns anskaffningskompetens och livsmedelsanskaffningar stödja kostfostran, hälsofrämjande livsmedelsval samt ekologisk och närproducerad mat förbättra samarbetet mellan ministerierna inom livsmedelspolitiken JSM svarar för samordningen av livsmedelsbranschen tillsammans med de övriga ministerierna I regeringsprogrammet av den 17 juni 2011 beskrivs livsmedelssektorn som en framtida tillväxtbransch där konkurrenskraften och samarbetet utvecklas enligt de riktlinjer som fastställts i den nationella livsmedelsstrategin och redogörelsen om livsmedelspolitik. Konsumenterna tryggas rätten att få upplysningar om livsmedlens ursprung, produktionssätt och sammansättning. Möjligheten att spåra livsmedlen ökar konsumenternas förtroende. Öppenheten och transparensen ökas för att förbättra matkedjans funktion och pålitlighet. I en välfungerande livsmedelskedja styr konsumenternas val handeln, industrin, leverantörerna av bespisningstjänster och lantbruken att fungera på ett kundinriktat sätt. Regeringen genomför ett program för utveckling av produktionen av ekologiska livsmedel och närmat, som gör produktionen mångsidigare och ökar den så att den motsvarar efterfrågan, utvecklar kedjan för ekologiskt producerad mat och höjer närmatens förädlingsgrad. Detta åtgärdsprogram för matkedjan ersätter kvalitetsstrategiprogrammet för livsmedelsekonomin. VISION Hurdan är den finländska matkedjan i framtiden? År 2030 äter de finländska konsumenterna välsmakande, hälsosamma och trygga livsmedel som har producerats på ett hållbart sätt. Konsumenterna har förmågan att göra medvetna val. Ett transparent, kompetent, flexibelt och internationellt konkurrenskraftigt livsmedels- och servicesystem svarar på efterfrågan. Ett väl samordnat forsknings- och utvecklingsarbete på hög nivå bidrar till tillväxten och utvecklingen inom branschen. (Förslaget till nationell livsmedelsstrategi Morgondagens mat, 2010.) VERKSAMHETSIDÉ Vad är syftet med den finländska matkedjan? Den finländska matkedjan erbjuder konsumenterna ett brett sortiment trygga och högklassiga produkter och tjänster i hela landet med stöd av de nationella starka sidorna. Hela matkedjan utvecklar sin verksamhet i samarbete. Kedjan fungerar kundorienterat och konkurrenskraftigt, och den letar efter och genomför nya åtgärder som ökar ansvaret.

3 ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN VÄRDERINGAR På vilken grund byggs matkedjan upp? 1. Konsumentinriktning Konsumenterna har förmåga att göra självständiga val som styrs av behov och förväntningar. De kunniga aktörerna i matkedjan tillgodoser efterfrågan med högklassiga och trygga produkter och tjänster. 2. Konkurrenskraft Den finländska matkedjans konkurrenskraft stärks och dess lönsamhet tryggas i den nya verksamhetsmiljö som den globala konkurrensen fört med sig. 3. Ansvar Matkedjan följer principerna för hållbar utveckling genom att beakta miljömässiga, etiska, sociala, samhälleliga och ekonomiska aspekter. Ansvarsfullt producerad mat är hälsosam och säker. MÅL Vilka åtgärder kräver genomförandet av visionen? Konsumenten påverkar både sin egen hälsa och det lokala välbefinnandet och sysselsättningen genom sina livsmedelsval. Genom att köpa inhemska livsmedel betalar inte konsumenten bara för maten och råvarorna, utan också för den nationella matkulturen, landsbygdslandskapets miljövård och djurens välbefinnande samt arbetet bakom. Den ansvarsfulla konsumenten kan, om han eller hon vill, själv minska koldioxidavtrycket från maten. I Finland är livsmedlens säkerhet och kvalitet av världsklass. Den höga standarden ger upphov till ökade produktionskostnader, men detta innebär också att konsumenten har förtroende för den inhemska produktionen. De finländska livsmedelens faktiska konkurrenskraft baserar sig på förmågan att tillgodose konsumenternas behov. Detta kräver kundorientering inom hela livsmedelssektorn och en ökad uppskattning för maten, dess delfaktorer och matkulturen. När de inhemska förutsättningarna har etablerats, blir livsmedelssektorn ett tillväxtområde. Detta förbättrar förutsättningarna för en ökning av livmedelsexporten. En lönsam, högklassig och kostnadseffektiv lantbruksproduktion bidrar till att främja det finländska livsmedelssystemets konkurrenskraft. Den strukturella förändringen inom jordbruket samt utmaningarna med anknytning till miljöns och djurens välbefinnande ökar framförallt behovet av kompetens och innovation i hela kedjan. Matkedjan måste kunna diversifiera produktsortimentet efter konsumenternas önskemål. Detta ökar utmaningarna för att matens egenskaper, även de immateriella, kan spåras på ett kontrollerat sätt med start från produktionen av råvaror och användningen av produktionsinsatser. Matkedjans aktörer bär det främsta ansvaret för livsmedelskvaliteten och -säkerheten. Målet bör vara ett gemensamt spårbarhets- och ansvarssystem för matkedjan, vilket följs upp regelbundet. Detta system betjänar kedjans alla delar och konsumentens behov av information. Med hjälp av systemet ökar man den finländska matens konkurrenskraft och -fördelar.

4 Spårbarhets- och ansvarssystemet behövs för att värna om livsmedelsexportens och den finländska konsumentens förtroende. Enligt undersökningen Suomi Syö (2010) har konsumenterna en mycket stark tro på den inhemska matkedjans positiva effekter. Konsumenternas förtroende för den inhemska matens trygghet, kvalitet, renhet och smaklighet har emellertid börjat minska något sedan En förutsättning för verksamhetens kontinuitet är att matkedjan är effektiv, konkurrenskraftig och ansvarsfull. Livsmedelsföretagen strävar efter att identifiera konsumenternas behov från nya synvinklar och att skapa mervärde för kunderna. Utvecklandet förutsätter ett gott samarbete mellan aktörerna i matkedjan och god samordning mellan förvaltningens varierande åtgärder. Det behövs konsekventa åtgärder för att livsmedelspolitikens mål ska kunna uppnås. 1. Konsumentens förtroende och de finländska livsmedlens anseende Konsumenterna hittar mervärde i finländska livsmedel. Hela matkedjan bedriver ett omfattande, smidigt samarbete. Den finländska matkedjans fördelar är exempelvis det friska djur- och växtmaterialet, världens renaste åkrar mätt i tungmetallhalter, innovationer som bygger på konsumenternas behov, den ekologiskt och etiskt hållbara produktionen, djurens välbefinnande, den högklassiga livsmedelsforskningen och matkulturens särdrag. Dessa fördelar utnyttjas och omvandlas till produkter effektivt. Konsumenten får information om den finländska matkedjans verksamhetssätt, betydelse och kunnande. Genom att konsumera finländska livsmedel är det möjligt att säkerställa att livsmedlens förädlingsvärde blir kvar i Finland. En medveten konsument identifierar produktens ursprung och kan välja högklassiga och färska produkter. Konsumenterna ska vara medvetna om att högklassiga livsmedel inte uppkommer av en slump eller utan kostnader. Centrala åtgärder Öka matkedjans transparens t.ex. genom märkningar som gäller livsmedlens ursprung och produktionssätt och ansvarsrelaterade faktorer Öka utbudet och användningen av närmat, ekologiskt producerade livsmedel och säsongenliga produkter Lyfta fram de finländska småföretagen med särskild fokus på deras betydelse för främjandet av den lokala produktionen och den inhemska matkulturen Öka användningen av finländska produkter från naturen såsom bär, svamp, fisk och vilt Främja en ökad uppskattning av livsmedlen och livsmedelsproducenterna Trygga livsmedelsproducenternas yrkesskicklighet genom att säkerställa utbildningen i branschen Betona det ansvar som alla aktörer inom matkedjan har för att maten som serveras vid massbespisning är hälsosam Uppmuntra konsumenterna att välja hälsosammare mat Säkra tillräcklig information om tillgången på och säkerheten hos kosten och näringsämnena i Finland Införa positiva skatteincitament förbättra de professionella kökens kompetens genom att främja användningen av ekologisk och närproducerad mat och hälsosammare val Säkerställa den offentliga sektorns anskaffningskompetens och resurser inom livsmedelsanskaffning 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft Matkedjans konkurrenskraft bygger på en övergripande styrning, där konsumentinriktning, logistisk effektivitet, leveranssäkerhet och hantering av informationsflöden är centrala faktorer.

5 Kostnadseffektiva processer i företagen, inom jordbruket och i hela kedjan garanterar att produkterna har priskonkurrenskraft och framgång på marknaden samt att de är prisvärda ända fram till konsumenterna. Centrala åtgärder Stödja konsumentdriven forskning, utveckling och innovationer samt praktisk tillämpning av forskningsresultaten Höja förädlingsvärdet i produktionskedjan i livsmedelsbranschen Beakta de små och medelstora företagens särskilda behov t.ex. genom tjänster för rådgivning och kompetensutveckling Främja god handelssed och samarbetet mellan alla aktörer i matkedjan Sörja för att man genom nationell lagstiftning eller andra åtgärder inte ger upphov till tilläggskostnader som försvagar den inhemska matkedjans konkurrenskraft Skapa förutsättningar för att utveckla konkurrenskraften, öka förädlingsgraden samt utveckla exporten hos små och medelstora livsmedelsföretag Produktifiera den finländska kompetensen inom livsmedelssäkerheten och skapa exportprojekt utifrån den 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar Matkedjans konkurrensfördelar mäts med konsumenternas förtroende. Ett redskap för att uppnå konkurrensfördelar är att ge konsumenten information om produkten och produktionssätten, så att konsumenten med stöd av den väljer det finländska livsmedlet. Målet är att den finländska matens mervärde stärks genom att den är god, färsk, hälsosam, skäligt prissatt och ansvarsfullt producerad. 3.1 Spårbarhet Konsumenterna tryggas rätten att få upplysningar om livsmedlens ursprung, produktionssätt och sammansättning. Möjligheten att spåra livsmedlen ökar konsumenternas förtroende. Centrala åtgärder Skapa ett säkrat system för sektorspecifik spårning av livsmedel som också är synligt för konsumenten Utveckla ett säkrat system som verifierar ansvarsfaktorer och som beaktar ansvarets olika dimensioner separat för varje produktgrupp Förbättra matkedjans anseende som ett kompetent tillväxtområde genom transparens och spårbarhet 3.2 Ansvar Ansvar innebär att livsmedelssäkerheten byggs in i hela kedjan, att livsmedlens ursprung och kvalitet säkerställs, att etiska verksamhetsprinciper iakttas och att miljön belastas i så liten omfattning som möjligt. Aktörerna inom livmedelskedjan sörjer för personalens yrkeskompetens och arbetshälsa. Det finländska arbetets och kunnandets betydelse för samhällsekonomin uppfattas som en viktig del av kedjans samhällsansvar. Centrala åtgärder Främja dialogen om vad ansvar omfattar Ge konsumenterna information om livsmedelsproduktionens miljökonsekvenser och främja miljömässigt ansvarsfulla verksamhetsmetoder inom bespisningstjänsterna Minimera avfallsflöden och utnyttja biströmmarna i hela kedjan Förbättra verksamhetsförutsättningarna för ekologisk produktion och andra ansvarsfulla produktionsmetoder Skapa tillväxtmöjligheter inom livsmedelsbranschen, och säkerställa dess sysselsättande effekt

6 genom detta Förena det produkt- eller produktgruppspecifika koldioxidfotavtrycket t.ex. med livsmedlens förpackningspåskrifter 3.3 Produktutveckling Produktutvecklingen utgår från konsumenternas behov. Syftet med produktutvecklingen är att säkerställa att företaget kontinuerligt har ett konkurrenskraftigt sortiment av produkter och tjänster. Produktutvecklingen gäller inte bara nya produkter uppgiften är också att hålla befintliga produkter konkurrenskraftiga under hela deras livscykel. Centrala åtgärder Främja produktutvecklingen av finländska naturprodukter såsom bär, svamp, fisk och vilt Främja innovativ produktutveckling som bygger på näringsrekommendationer och -kriterier Höja de ekologiskt producerade produkternas förädlingsgrad och utveckla exporten av dem

SRR 6/2010 rd. Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik

SRR 6/2010 rd. Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik SRR 6/2010 rd Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik 2 Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik... 1 1 Inledning... 3 2 Kärnåtgärder... 3 3 Konkurrenskraft skapas genom konsumenternas uppfyllda

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Argumentbank Syftet med denna argumentbank är att göra det lättare för företag i livsmedelskedjan att identifiera, utveckla och förbättra de ekologiska

Läs mer

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju.

? Producerad med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet, www.laatuketju. SNABBGUIDE FÖR KONSUMENTER Vet du varifrån din mat kommer? Av den mat som äts i Finland är cirka 80 % tillverkad i Finland. Cirka 65 % av matens råvaror är finländska. Livsmedelsproduktionen är global.

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Närmat upphandlingens ABC

Närmat upphandlingens ABC Närmat upphandlingens ABC Kommunmarknaden 12.-13.9.2012 Kommunmarknaden 13.09.2012 Jonna Törnroos jurist Närmatens definition Lagen känner inte till begreppen närmat eller närproducerad mat. Rapporten

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT?

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? Beslutsfattare, upphandlare och måltidsexperter HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? ATT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAT Detta häfte har utarbetats för att stödja upphandling av närproducerade livsmedel

Läs mer

Sveriges mest klimatsmarta växthus

Sveriges mest klimatsmarta växthus Sveriges mest klimatsmarta växthus - en del av Food Valley of Bjuv 2015-04-15 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Agenda Sveriges mest klimatsmarta växthus Varför? Bakgrund, drivkrafter etc Vad? Storlek,

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln. Beskrivning av verksamhetsmodell: Produktkort

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln. Beskrivning av verksamhetsmodell: Produktkort Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Beskrivning av verksamhetsmodell: Produktkort Produktkort bakgrund I projektet ville man utveckla leverantörernas

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING OFFENTLIG UPPHANDLING med fokus på närmat Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. NÄRMAT ÄR MÖJLIGT Helhetstänkande ska vara ledstjärna i den offentliga upphandlingen. Detta tål att uppmärksammas

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Hur lång väg kvar till målen för 2020?

Hur lång väg kvar till målen för 2020? Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav Framtidens mat från sjö och hav Sverige det nya matlandet en vision om ett godare liv Foto: Smålandsbilder.se Vi ska vara ett matland med nyskapande livskvalitet Sverige som matland: Bäst på mat i Europa

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Hållbar konsumtion av jordbruksvaror

Hållbar konsumtion av jordbruksvaror Hållbar konsumtion av jordbruksvaror vad får du som konsument när du köper närproducerat? Konsumenter köper närproducerade livsmedel av olika anledningar; närhet, småskalighet, klimathänsyn, kvalitet,

Läs mer

ROOMI Consciously yours

ROOMI Consciously yours ROOMI Consciously yours VÅRT ANSVARSTAGANDE Toivio & Trum AB (härefter T&T) och varumärket ROOMI, tillämpar ISOstandarden ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande i sin verksamhet, enligt nedan.

Läs mer

Störst sortiment och bäst kompetens i lager

Störst sortiment och bäst kompetens i lager Störst sortiment och bäst kompetens i lager 1 Värdeskapande kundanpassning Lundgrens representerar några av världens ledande tillverkare av produkter inom flödesteknik och industrigummi. Tack vare detta

Läs mer

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs 2 Cutting Edge - and Salad Med SallaCarte har du tillgång till marknadens bredaste sortiment av färska skurna frukter och grönsaker. Allt för att göra din vardag

Läs mer

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD Det här dokumentet sammanfattar vår affärsetiska kod. Koden bygger på våra värderingar och vägleder oss i sam- arbetet med kollegor, kunder, partners och andra intressenter.

Läs mer

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi För mer och 100 procent hållbar mat Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi Augusti 2014 Dagens situation Sverige har en lång tradition av att bedriva ett jordbruk som är skonsamt mot

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

SpmO. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

SpmO. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Glanshammar 14 juni 2015. SpmO Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Ert Dnr: N2015/2191/J Remiss gällande slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

KVALITETSSÄKRING I LIVSMEDELSKEDJAN

KVALITETSSÄKRING I LIVSMEDELSKEDJAN KVALITETSSÄKRING I inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 september 2014 DU FÅR MÖTA KRAV Lars Nellmer Livsmedelsföretagen Carl Eckerdal Chefsekonom Coop Anna-Lena Dahlberg Herax Food Solutions

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland 1 Organisationer i Sverige... 3 1.1 LivsmedelsföretagenjLl... 3 1.2

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Framtiden ser ljus ut

Framtiden ser ljus ut Framtiden ser ljus ut Framtiden ser ljus ut Det gröna näringslivets attraktionsförmåga är en avgörande faktor för Sveriges framtid. Våra företag skapar jobb och tillväxt, från norr till söder. Med jord,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter Eviras anvisning 16031/1/sv Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter Sida/sidor 1 / 6 Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar

Läs mer

Strukturerad projektutveckling och hållbarhetsarbete. Lennart Henriz, chef Verksamhetsutveckling (Kvalitet och miljö, Teknik, IT)

Strukturerad projektutveckling och hållbarhetsarbete. Lennart Henriz, chef Verksamhetsutveckling (Kvalitet och miljö, Teknik, IT) Strukturerad projektutveckling och hållbarhetsarbete Lennart Henriz, chef Verksamhetsutveckling (Kvalitet och miljö, Teknik, IT) Strukturerad projektutveckling en långsiktig investering 2003 2004 2005

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss!

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss! Kurskatalog 2010 Hushållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Livsmedelshygien Bra mat för förskolebarn Bra mat i skolan Bra mat för äldre Specialkoster Klimatsmart om mat Den

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer