Ministeritason johtoryhmä (MMM, OPM, YM, STM, TEM, UM, VM) Ohjausryhmä (ministeriöt + osien edustajat) Arvostuksen kohottaminen

Transkript

1 Programmet för främjande av finländsk matkultur Sammanfattning Programmet för främjande av finländsk matkultur är ett program som lanserats av regeringen och som genomförs av jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, undervisningsministeriet, miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och utrikesministeriet i samverkan med yrkesmänniskor inom dessa förvaltningsområden, aktörer i livsmedelsbranschen och stödorganisationer. Programmet leds av jord- och skogsbruksministeriet. Det främsta målet för programmet är att höja uppskattningen för mat och för dem som framställer och tillreder mat. Den huvudsakliga målgruppen är finländska konsumenter, framför allt barn och unga, samt de som fattar beslut. Andra särskilda mål är att utveckla kvaliteten, främja lokal och ekologisk mat, påverka våra kostvanor och hjälpa livsmedelsbranschen bli internationell. Programmet syftar till att bättre än hittills samordna resurserna och programmen inom området matkultur, klargöra roller och förbättra kommunikationen mellan olika program och aktörer. Målet är att de samarbetsformer som skapas ska bestå efter att programmet har slutat. Programmet handlar om matkultur, dvs. vad vi äter och hur. Mat ses som en källa till hälsa i bred tolkning: begreppet hälsa inbegriper såväl fysisk hälsa som psykisk, ekonomisk och social hälsa samt en välmående miljö. Ministeritason johtoryhmä (MMM, OPM, YM, STM, TEM, UM, VM) Ohjausryhmä (ministeriöt + osien edustajat) Pääsihteeri + Puhemiehistö Arvostuksen kohottaminen Laadun kehittäminen Lähiruoan edistäminen Luomuruoan edistäminen Ravitsemuskäyttäytymisen ohjaaminen Kansainvälistymisen edistäminen Vaikuttava viestintä Laaja-alainen yhteistyö Kilpailuetujen hyödyntäminen Kilpailukykyinen ketju (tehokkuus, tuottavuus, osaaminen)

2 Ruotsinnos: Ledningsgruppen på ministerienivå (JSM, UVM, MM, SHM, ANM, UM, FM) Styrgruppen (ministerier + representanter för delarna) Generalsekreteraren + "Presidium" Höja uppskattningen Utveckla kvaliteten Främja lokal mat Främja ekologisk mat Styra kostvanor Främja internationalisering Effektiv kommunikation Samarbeta på bred front Ta till vara konkurrensfördelar Konkurrenskraftig kedja (effektivitet, produktivitet, kompetens) Bild 1. Organisation och delområden inom programmet för främjande av finländsk matkultur. De viktigaste metoderna är effektiv kommunikation, samarbete på bred front och tillvaratagande av konkurrensfördelar. Grunden till alla av programmets delområden är en konkurrenskraftig livsmedelskedja.

3 1. Mål Programmet har som främsta mål att höja uppskattningen för mat och de som framställer och tillreder mat. Därutöver syftar programmet till att öka samarbetet mellan de relevanta aktörerna för att främja lokalt producerad mat och ekologisk mat, hjälpa livsmedelssektorn bli internationell, påverka våra kostvanor och utveckla kvaliteten. Dessa mål utgör delområdena för programmet. I programmet finns även undermål som förutsätter en förändring i hur vi tänker och handlar. Förändringen måste ske såväl i matkedjan och beslutsprocesserna som hos konsumenterna. För att konsumenterna ska känna en högre uppskattning för mat måste först de relevanta aktörerna, dvs. de som arbetar i livsmedelskedjan och beslutsfattarna, ändra på hur de tänker och handlar. Undermålen och de främsta förändringsobjekten är: Från teknisk matbedömning till en allsidig matkultur, med sikte på goda vardagsvanor Från motsatsförhållanden till samarbete för att stärka verkliga konkurrensfördelar som är gemensamma för hela kedjan, med sikte på framtiden Från prisjämförelse till förståelse av matens mångfacetterade värde, med sikte på hållbara och ansvarsfulla val 2. Målgrupper I det första stadiet är arbetet fokuserat på relevanta aktörer och beslutsfattare så att lämpliga samarbetsmönster kan skapas. De viktigaste beslutsfattarna för programmet är de som bestämmer om offentlig matservice. För att höja uppskattningen för mat krävs sammanlänkade handlingsplaner och starkare insatser från aktörerna i sektorn. På detta sätt blir arbetet effektivare utan att kräva fler resurser. Av konsumenterna är växande barn, unga och unga familjer de viktigaste målgrupperna. Det enda sättet att förbättra framtidens matkultur är att påverka deras vanor. Som kommunikationskanaler används familjer, rådgivningar, daghem och skolor. De som arbetar inom undervisning och hälsovård har en viktig roll. Kommunikationsverksamheten genomförs av beslutsfattarna, via både media och olika intressentgrupper. 3. De viktigaste metoderna Först och främst är det viktigt att man identifierar, tar till vara och ständigt utvecklar de styrkor som finns. Den finländska matkulturen anses ha t.ex. följande styrkor: det finns en omfattande sektor för naturprodukter, kvalitetskedjan är pålitlig och använder råvaror av god kvalitet, forskningen och kompetensen inom näringslära och livsmedel är högklassig, standarden för livsmedelshygien och livsmedelstillsyn är hög, förpackningstekniken är avancerad,

4 traditionerna på området matkultur är allsidiga och det finns tillgång till kollektiv matservering (särskilt skolmat). Uppskattning för mat hänger intimt samman med matkultur. Matkultur kan inte isoleras från samhällets övriga kulturella dimensioner. Därför krävs omfattande nätverk och insatser på nya samhälls- och kulturområden. Matkultur är något som var och en anammar genom sina egna erfarenheter och kontakter till matkedjan och matproducenterna, främst till vardags. En förändring i vår matfostran kräver samarbete, slagkraftiga insatser och en effektiv kommunikation Identifiera och ta till vara konkurrensfördelar Det är viktigt att konkurrensfördelarna hos den finländska matkulturen identifieras och utnyttjas med hjälp av koncept- och produktutveckling. Detta förutsätter ett vidsträckt samarbete och effektiv kommunikation Samarbete på bred front Samarbetet ska täcka hela kedjan och alla förvaltningsområden. För att lämpliga nätverk ska kunna bildas och samarbetet ska bli sektorsöverskridande måste nya samarbetspartner kopplas in. Stöttepelarna i samarbetet är öppen kommunikation, utbyte av erfarenheter och synkroniserade planer. Genom att komma överens om roller och ansvar gör man samarbetet effektivare Effektiv kommunikation De gemensamma överenskommelser som uppnås ska lyftas fram genom en konsekvent kommunikation. Innebörden och nyttan av olika beslut ska presenteras på ett målgruppsanpassat sätt. Kommunikationen måste vara djärv och bygga på upplevelser och överraskningar. Matkultur bör ha en viktig roll i informationsspridningen om Finland, både nationellt och internationellt. 4. Delområden Delområdena i programmet beskrivs i detalj i handlingsplanen. Där fastställs mål, åtgärder, ansvariga instanser och tidsplaner för varje delområde. 4.1 Höja uppskattningen Uppskattning för mat Att höja uppskattningen för vardagsmaten är det viktigaste delområdet i programmet. Det är dels en nödvändig förutsättning och dels en faktor som gör det möjligt att uppnå de övriga målen. Vår uppskattning för mat avgör vilket slags mat vi äter, om vi förstår sambandet mellan mat och hälsa och om vi är intresserade av matens ursprung och dess väg genom kedjan till vår tallrik. För att det ska finnas uppskattning måste vi väcka intresset för mat, t.ex. genom att föra matkedjan närmare konsumenten och visa hur och var maten har framställts och av vem, så att de som framställer och tillreder maten får ett ansikte. Intresset för maten kan framför allt väckas hemma i det dagliga livet och också t.ex. genom matfostran i daghem och skolor, där varje vuxen människa har detta ansvar. Matlära måste vara en allt större och viktigare del av läroplanerna och läroämnena. Elevernas intresse kan väckas genom att låta dem göra själv, få egna upplevelser om mat och känna att det de gör är viktigt. Intresset för mat börjar mycket tidigt och fortsätter starkt genom hela barndomen. Många av de vanor man utvecklar fram till tonåren sitter kvar hela livet.

5 Mat är ett basbehov för alla människor och kulturen och kunskaperna kring mat är en viktig del av vår bildning. Uppskattning för dem som framställer och tillreder mat Det är mycket viktigt att höja uppskattningen för dem som framställer och tillreder mat, allt från mammor och pappor som lagar mat hemma till dem som arbetar i matbranschen. Matkedjan sysselsätter ca människor men det kan i framtiden bli svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft då branschen inte är tillräckligt lockande. Hela kedjans image måste förbättras så att varje länk i kedjan får uppskattning och alla delar av kedjan får kompetent arbetskraft. Yrkesstolthet och uppskattning för eget arbete När man talar om uppskattning är det viktigt att det också syns som yrkesstolthet i alla delar av matkedjan. Alla de som arbetar i matkedjan är viktiga och deras arbete är värdefullt. Arbetsmotivationen kan förbättras genom en bättre förståelse av arbetets betydelse. Utan matproducenter, förädlare, industri, handel, transport, logistik och matserveringar finns ingen matkultur. Höja uppskattningen Mål: Vi ägnar tillräckligt med tid åt mat, både hemma och på matserveringar. Vi är beredda att betala för god mat av hög kvalitet. Konsumenterna visar intresse för maten och matens väg genom matkedjan, var den kommer i från, hur den produceras och hur den påverkar miljön. Vi ägnar dessutom större uppmärksamhet åt hälsa ur ett helhetsomfattande perspektiv och fäster vikt vid matens kvalitet och hälsofrämjande egenskaper. Vi visar uppskattning för dem som framställer och tillreder mat. De som arbetar i matkedjan uppskattar sitt eget arbete och förstår att det är viktigt. Studieplatserna i sektorn hålls kvar och det finns kompetent arbetskraft att tillgå. Kunskaperna om matlära och matkedjan ökar. Åtgärdsförslag: - Inled matfadderverksamhet och starta kampanjer och klubbar om matlära och matkultur i daghem och skolor. - Ta programtemana i beaktande när läroplaner ses över inom grundläggande utbildning och yrkesutbildning på andra stadiet. - Red ut möjligheterna att inrätta ruokakulttuurikeskus Ruukku, ett centrum för matkultur. 4.2 Utveckla kvaliteten Uppskattning för mat uppstår när det finns tillit och positiva uppfattningar om kvalitetsarbetet i hela kedjan. I detta avseende är både matens kvalitet och hela kedjans kvalitet viktiga. Aktörerna i livsmedelsbranschen har tagit fram en gemensam kvalitetsstrategi för livsmedelsekonomin. Målet för den nationella strategin är en livsmedelskedja som bygger på ett sömlöst arbete och en transparent, spårbar och konkurrenskraftig finländsk "Kvalitetskedja". Under hela den tid kvalitetsstrategin har funnits har samarbetet inom livsmedelskedjan blivit starkare.

6 Kvalitetsstrategin genomförs av de olika parterna i livsmedelskedjan, både enskilt och i samarbete, med olika handlingsprogram och projekt. Ett långsiktigt utvecklingsarbete pågår i de olika delarna av kedjan för att säkra produkternas och verksamhetens kvalitet. I arbetet med kvalitetsstrategin har målet varit att utveckla konkurrenskraften i hela branschen med fokus på hela försörjningskedjor, förstärka samhällsansvaret i livsmedelsbranschen och förbättra konsumentförtroendet för inhemska livsmedel och livsmedelstjänster. Slogan för kvalitetsstrategin är: "god mat är ingen slump". Budskapet är att oerhört mycket arbete läggs ned på god mat. Även om kvalitetskedjan skulle fungera helt felfritt ökar inte uppskattningen för livsmedel och det arbete som görs för kvaliteten om inte konsumenterna är medvetna om det arbete som görs i kedjan eller förstår hur viktig kedjan är. Utveckla kvaliteten Målen motsvarar de mål som ställs upp i nationella strategin för livsmedelsekonomin: 1) Livsmedelskedjan ska göras konkurrenskraftigare 2) Samhällsansvaret ska förstärkas i livsmedelskedjan 3) Konkurrensfördelarna hos livsmedelskedjan ska utvecklas vidare 4) Konsumenterna ska bli bättre medvetna om arbetet i matkedjan och om vilken betydelse deras val har Åtgärdsförslag: - Fortsätt arbeta med kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin. Definiera åtgärder med vilka målen ska uppnås i närmare detalj i handlingsplanen. - Inrätta ett övervakat kvalitetssystem som står sig i internationell jämförelse. Kvalitetssystemet ska ge konsumenterna information om hur maten har producerats och om matens väg genom kedjan. - Ta fram hållbarhetsindikatorer för livsmedelssektorn Främja lokal mat Det finns många definitioner för lokal mat, bland annat: "med lokal mat avses matproduktion och matkonsumtion som nyttjar lokala råvaror och produktionsinsatser på ett sätt som främjar ekonomin och sysselsättningen i området (jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp för lokalt producerad mat 2000)", "med lokal mat avses produktion och konsumtion av mat med nyttjande av råvaror och produktionsinsatser från det egna ekonomiska området och med minsta möjliga ekologiska fotavtryck, så att ekonomin och sysselsättningen i området främjas på ett hållbart sätt (Pulliainen 2006)". Projektet för lokala kök (EkoCentria) använder en definition enligt vilken lokal mat är livsmedel som är strategiskt viktiga för landskapet eller regionen. I ovan nämnda definitioner betonas alltså särskilt regional ekonomi, sysselsättning och hållbar miljö. Grunden till en säregen nationell matkultur är en rik matkultur i regionerna och landskapen. Lokal mat är mat som produceras, förädlas och konsumeras i ett landskap, delar av ett landskap eller i flera landskap. Den landskapsöverskridande nivån kan också betraktas som nationell. Begreppet "lokalt producerad mat" bör analyseras utifrån ovannämnda nivåer eftersom det betyder olika saker för olika områden och olika kunder (som har olika intressen och behov).

7 Lokal mat kan produceras enligt sedvanliga, integrerade eller ekologiska metoder. Lokal mat är en extra trygghetsfaktor vid "vardagskriserna" i livsmedelsförsörjningen och även vid kriser som berör den nationella säkerheten. Genom att främja lokalt producerad mat på ett strategiskt sätt stöder man den nationella matförsörjningen och matkulturen och bidrar till att upprätthålla försörjningssäkerheten på nationell och EU-nivå. En säker försörjning förutsätter att de landskapsvisa och landskapsöverskridande matkedjorna hålls livskraftiga och smidiga, från åkern till förädlingsindustrin och butikerna. Med tanke på försörjningssäkerheten har t.ex. följande livsmedelsgrupper stor strategisk betydelse i Finland: potatis, spannmål, rotsaker, grönsaker, mjölk, vegetabiliska matoljor, odlade bär och frukter, nötkött, svinkött, fjäderfäkött, renkött, fisk och produkter som omfattas av allemansrätten (t.ex. bär och svamp). Hållbar matupphandling och miljövänlighet håller på att bli allt viktigare aspekter i den offentliga sektorn. Enligt kommissionen för hållbar konsumtion och produktion (2005) ska professionella kök i den offentliga sektorn förpliktas att föregå med gott exempel när det gäller lokal och ekologisk mat och ta ansvar för miljövänligheten i sina livsmedelsupphandlingar. Skolor, sjukhus, daghem och kommunala och statliga ämbetsverk köper matservering för ca 300 miljoner euro varje år. De offentliga medel som används på lokalt producerade och förädlade livsmedel är en investering, inte bara med tanke på miljön utan också när det gäller matens kvalitet, folkhälsan, sysselsättningen, en mångsidig livsmedelssektor och de stödande sektorernas tillväxt. De livsmedelsval som görs inom matservicen i den offentliga sektorn bidrar dessutom till att bevara den lokala matkulturen. Offentlig matservice har dessutom en viktig roll i fråga om försörjningssäkerheten, särskilt när det gäller beredskap för krissituationer. Programmet för hållbar offentlig upphandling (2008) ger direktiv för offentlig livsmedelsupphandling och rekommendationer för hållbar försörjning, med vilket man avser bl.a. att de professionella köken ska använda färska produkter enligt säsong, ekologiska produkter och korta transportkedjor. Det är fullt möjligt att öka användningen av lokalt producerade varor i den offentliga sektorn men det förutsätter regional politisk vilja, kunskap om lagstiftningen och en attitydförändring så att finländsk mat främjas. När intresset för mat blir starkare i allmänhet skapas också nya möjligheter för lokalt producerad mat att slå igenom vid sidan om nationella och globala produkter. När förståelsen för matens betydelse inom turismen och den gastronomiska turismen ökar skapas goda förutsättningar för livsmedelsföretag som främjar lokal matkultur, och lokala serviceföretagare får bättre tillväxtmöjligheter. 90 procent av livsmedelsföretagen i Finland har under 20 anställda. Antalet små förädlingsföretag inom livsmedelssektorn har ökat under 2000-talet. Många små och medelstora företag upplever att livsmedelslagstiftningen är svår att tolka. Bestämmelserna om produktionslokaler, underhåll och egenkontroll är rätt krävande för mikroföretag. Små företag behöver specialhandledning, särskilt när det gäller lagstiftningen. Lagstiftningen om livsmedel bygger i större utsträckning än tidigare på riskutvärdering och anpassning av kraven på basis av konstaterade risker. Faran är att kraven på små och medelstora företag blir oskäliga och nödvändiga hygienåtgärder försummas på grund av att informationen och direktiven till företagare och tillsynsinstanser är otillräckliga.

8 Främja lokal mat Mål: 1) Professionella kök ska använda mer lokalt producerade och ekologiska matvaror. Målet inom programmet för hållbar offentlig upphandling ska anammas: senast 2010 är minst 5 procent av de livsmedel som upphandlas inom offentligt ordnad matservering (en måltid i månaden) och senast 2015 minst 15 procent (en måltid i veckan) antingen produkter med kortaste möjliga leveranskedja, säsongsprodukter med kortaste möjliga leveranskedja, ekologiskt producerade produkter eller produkter som produceras enligt verifierbart ansvarsfulla principer. 2) Det finns bättre tillgång till lokalt producerad mat via de olika distributionskanalerna (mattjänster, partihandel, detaljhandel) 3) De väsentligaste problemen avseende tillämpning av livsmedelslagstiftningen i sm-sektorn reds ut. Åtgärdsförslag: - Red ut och avlägsna hinder i lagstiftningen och praktiken samt när det gäller information så att produktion och användning av lokal mat kan främjas. - Fortsätt med rådgivningsarbetet i de professionella köken i den offentliga sektorn Främja ekologisk mat Ekologiska produkter är en växande global trend. Också i Finland är konsumtionen av ekologiska produkter på ökande väg. I Finland har åtgången varit hämmad av det faktum att marknaden är så liten, produkturvalet inte är tillräckligt utvecklat, mat som produceras enligt sedvanliga metoder har ett gott rykte, handeln och de professionella köken inte köper in så mycket ekologiska produkter och den ekologiska sektorn är splittrad. Den finländska ekologiska sektorn har alla förutsättningar att bli en modern och etiskt försvarbar produktionssektor där miljörisker minimeras och hälsa beaktas som ett viktigt perspektiv för både kedjan och människan. Ekologisk produktion är ett verktyg för hållbar utveckling i hela livsmedelskedjan. Ekologiska produkter har en stor potential inom exporten och erbjuder små och medelstora företagare möjligheter till export under Luomu-märket. I Finland tillämpas ett europeiskt övervakningssystem för ekologisk produktion som garanterar att ekologiska produkter kan spåras ända tillbaka till källan (produktionsinsatserna). Den finska livsmedelskedjans goda rykte på området livsmedelssäkerhet förenat med ekologisk produktion ger ett klart marknadsföringsvärde både nationellt och internationellt. Ekologisk mat och ekologiska råvaror är hållbara val vid upphandling inom den offentliga sektorn. Nya lösningar behövs för att utveckla marknaden för ekologiska produkter. De strategiska målen för utveckling av ekomarknaden ("Ekostrategin") har utformats med avsikt att fungera som underlag för de reformer som behövs. Målet är att skapa en stabil ställning för finländska ekoprodukter på den nationella detaljmarknaden och marknaden för professionella kök samt inom exporten. Hörnstenen i strategin är att utveckla verksamheten så att den blir mer kundorienterad. Arbetet med ekostrategin bidrar även till arbetet inom delområdet främja ekologisk mat.

9 Främja ekologisk mat Mål: 1) Inför ekostrategin och följ hur målen i strategin utfaller (2015): - 6 procent av all mat som säljs i den finländska detaljhandeln är ekologisk. - Alla professionella kök i den offentliga sektorn använder ekologiska produkter. - Antalet kök i den privata sektorn som använder ekologiska produkter ökar med 15 procent varje år procent av alla exporterade finländska livsmedel är ekologiskt producerade. 2) Ekologiska produkter är ett naturligt inslag i livsmedelssektorns informationsspridning. Åtgärdsförslag: - Ge stöd till arbetet med ekostrategin och fokusera de väsentligaste insatserna på följande delområden: kundorientering, effektivt samarbete, lärande och innovationer samt en tydlig profil som bygger på genomskinlighet. - Ge stöd till FoU-verksamhet inom ekologisk produktion med mål att höja förädlingsgraden, ta fram innovationer och förbättra balansen mellan utbud och efterfrågan. 4.5 Styr kostbeteendena och kunskaperna om matlära Mat är viktigt för både vår fysiska och vår psykiska hälsa. Insikterna om hur vi bör äta (mängd, kvalitet, tidpunkt) håller på att försvinna, särskilt hos barn och ungdomar. Därför är det viktigt att arbetet kring våra kostbeteenden fokuseras på kostvanorna i dagis, skolor och hem. Styrningen ska vara motiverande och uppmuntrande. Åtgärderna inom detta program fokuseras särskilt på kollektiv matservering, i synnerhet dagismat och skolmat. Programmet för främjande av matkultur, politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd och politikprogrammet för hälsofrämjande har ömsesidigt stödjande mål. Målen och åtgärderna ska prioriteras enligt dessa program. a) Kostvanor hos familjer Huvudparten av den näring vi får består av vardagsmat. De viktigaste målen är att familjerna ska äta regelbundet och att vardagsmaten ska motsvara näringsrekommendationerna. Familjernas kostvanor kan förändras genom att påverka deras personliga värderingar via olika kanaler (ofta via barnen), t.ex. rådgivningar och genom samverkan mellan skolor, daghem och familjer. Även media kan användas. b) Dagismat och skolmat Grunden till våra kostval och den uppskattning vi känner för mat läggs hemma. Där utvecklas matvanor som räcker livet ut. Denna grund förstärks sedan i daghemmet och i skolan. Skolmat och dagismat ska vara välsmakande och näringsmässigt välbalanserad, och tillräckligt med tid ska ägnas åt måltiderna. Skolmaten ska vara en positiv och upplyftande händelse i en trivsam miljö, och den ska få eleverna på gott humör.

10 I dagens läge äter barn inte tillräckligt i skolan, de rör sig mindre än förr och på fritiden äter de mat som innehåller mycket fett, salt och socker vilket gör att de går upp i vikt. Målet bör vara att barnen äter upp den mat de får i skolan (alla delar av portionen) vid rätt tidpunkt, i en lugn och trivsam miljö och med lämplig styrning (bl.a. fostran om matkultur och matvanor). Alla bör också ha tillgång till ett näringsrikt mellanmål i skolan (tillgången idag varierar beroende på skola och kommun). Pengar är en viktig faktor som påverkar skolmatens kvalitet. Just nu används i genomsnitt under 8 procent av medlen per elev till skolmat. Sättet på vilket anslagen används beror på vilka värderingar som används i kommunen. De som fattar beslut i kommunerna måste få veta på vilka olika sätt skolmaten är viktig, t.ex. när det gäller förebyggande hälsovård. c) Mat för anställda, matservering på arbetsplatsen och studentrestauranger Målet ska vara att alla har tillgång till måltidsunderstöd på arbetsplatsen. Arbetsplats- och studentrestaurangerna ska servera mat som motsvarar näringsrekommendationerna och som behagar alla sinnen. Styra kostvanorna och kunskaperna om matlära Mål: 1) Familjerna har regelbundna måltider, vardagsmaten motsvarar näringsrekommendationerna och familjen samlas vid matbordet efter möjlighet. 2) Barnen äter samtliga delar av de matportioner de får i daghemmet och skolan, i en lugn och trivsam miljö och med lämplig styrning. Alla ska ha tillgång till ett näringsrikt mellanmål i skolan. Barnens kunskaper om matlära och matkultur blir bättre och utvecklas tidigare. 3) Lärarna äter sina måltider tillsammans med barnen. 4) Fler möjligheter skapas till måltidsunderstöd på arbetsplatserna. Maten i personalrestaurangerna motsvarar näringsrekommendationerna och smakar gott. Matens näringsmässiga kvalitet används som urvalskriterium i anbudsförfaranden som gäller matförsörjning. 5) Konsumenterna har intresse för nyttig mat av god kvalitet och är medvetna om sambandet mellan nyttiga kostval och hälsa. Konsumenterna väljer oftare nyttig mat. 6) Undervisningen i hushållslära börjar tidigare och antalet undervisningstimmar i valfria ämnen ökas. 7) Beslutsfattarna i kommunerna och den offentliga mattjänsten är medvetna om betydelsen av deras beslut. Åtgärdsförslag: - Införliva undervisning och rådgivning om mat som källa till hälsa och välbefinnande i utbildningsprogrammen och programmen för påbyggnadsutbildning för personer som arbetar på mödra- och barnrådgivningar och daghem och personer som arbetar med undervisning. - Ta reda på möjligheterna att ordna undervisning i hushållslära på de lägre klasserna och öka antalet undervisningstimmar i veckan i grundskolan och gymnasiet i ämnet i fråga. - Ta fram indikatorer för näringsvärde och därmed sammanhängande rekommendationer som hjälper matserviceföretagen göra lämpliga val när de upphandlar varor och tillreder mat samt i slutprodukten.

11 4.6. Internationalisering i livsmedelssektorn Internationaliseringen inom den finländska livsmedelsindustrin har till stor del skett hos stora företag, särskilt via företagsuppköp i länderna runt Östersjön och import av råvaror. Direktexporten har vuxit långsamt och först under de senaste åren har verksamheten tilltagit så att dess nuvarande värde är ca en miljard euro. Finländska exporter kommer till största del från stora företag. Ungefär en fjärdedel av omsättningen i vår livsmedelsindustri härstammar från utlandet. Trycket på internationalisering ökar på grund av att vår egen marknad är så begränsad, importen av livsmedel ökar och konkurrensen har blivit global. Företag blir internationella antingen för att försvara sin ställning på marknaden eller för att söka ny tillväxt och lönsamhet. För många företag är internationalisering också ett sätt att säkra kontinuiteten för produktionen i hemlandet. Igenkännande och uppskattning på det internationella planet höjer uppskattningen och försäljningen också nationellt. De internationella framgångsfaktorerna för den finländska livsmedelsindustrin är råvaror av god kvalitet, högklassig teknik och produktutveckling samt en gedigen säkerhetskompetens. En möjlighet i framtiden är att exportera vår kompetens på området livsmedelssäkerhet och kvalitet. De främsta utmaningarna att lösa är att företagssektorn är splittrad i många små företag och företagarna har en otillräcklig internationell kompetens. Enligt en branschrapport av handels- och industriministeriet 2007 bör en av prioriteterna inom livsmedelssektorn vara att utvidga marknaden för små och medelstora livsmedelsföretag. Man bör fokusera särskilt på hälsofrämjande och funktionella livsmedel av god kvalitet och på ekoprodukter. Rapporten rekommenderar att man satsar starkare på produktutveckling, innovation och internationell marknadsföring av nya produkter. Hälsofrämjande livsmedel har haft en viktig roll i de utvecklings- och internationaliseringsprojekt som genomförts, t.ex. Sitras kost- och näringsprogram ERA och klustret för livsmedelsutveckling som hör till programmet för kompetenscentra (OSKE). Ovan nämnda program syftar både till att hjälpa stora livsmedelsföretag bli internationella och till att hjälpa små och medelstora företag utveckla sin internationella kompetens så att de kan konkurrera i ett internationellt affärsklimat. Tekes utarbetar som bäst ett program som syftar till att sporrra affärsutvecklingen och innovationsverksamheten hos små och medelstora företag i livsmedelssektorn och skapa bättre förutsättningar för tillväxt, i synnerhet i områden nära Finland. Finfood Finlands matinformation rf:s tjänst Food from Finland har som mål att förbättra den internationella informationsspridningen i sektorn. När det gäller internationalisering, särskilt i små och medelstora företag, bör kunskaperna och processerna utvecklas så att företagen kan identifiera utmaningarna och ta till vara de möjligheter som finns i en livsmedelsekonomi som präglas av globalisering och våldsamma förändringar. Utvecklingsbehoven hos de små och medelstora livsmedelsföretagen är stora, både när det gäller affärskompetens och när det är fråga om internationell kompetens. Finansiärer, serviceleverantörer och andra samarbetsparter måste hjälpa de små och medelstora företagen ta sig an dessa utmaningar på ett samordnat sätt.

12 Främja internationalisering Mål: 1) Den internationella kompetensen i livsmedelsföretagen förbättras 2) Exporten ökar 3) Mat är en del av kulturexportverksamheten 4) Den finländska livsmedelssektorn har en god image internationellt 5) De som arbetar i våra beskickningar har goda kunskaper om den finländska matkulturen 6) Samarbetet mellan utvecklingsorganisationerna blir bättre Åtgärdsförslag: - Ta fram en utvecklingsplan för internationalisering av livsmedelssektorn. Planen ska handla om internationalisering och export av livsmedelskompetens ur ett omfattande perspektiv och innehålla konkreta utvecklingsförslag. - Införliva den finländska matkulturen i kulturexporten. - Investera i att utveckla matbranschens image och klarlägg ansvaret. - Förbättra beskickningarnas kunskaper om den finländska matkulturen (t.ex. kock- och personalutbildning). 5. Utvärdering av programmet Effekten av programmet för främjande av finländsk matkultur utvärderas av såväl leverantörer som konsumenter. Också Finlands matimage utåt och utvecklingen på detta område utvärderas. Programmet och målen utvärderas med hjälp av indikatorer som anges i bilaga Organisering, resurser, tidsplaner och kontakter till andra program Programperioden sträcker sig till slutet av regeringsperioden, men därefter fortsätter verksamheten i form av funktioner, processer, samarbete och arbetsmönster. Programmet syftar till att samordna befintliga program och funktioner, inte till att skapa nya, överlappande strukturer. Programmet leds av en ledningsgrupp som består av representanter från ministerierna och de berörda delområdena. Ordförande för gruppen är jord- och skogsbruksministern. Gruppen har ansvaret för programmets innehåll, genomförandet och programmets mål och indikatorer. Styrgruppen lämnar förslag till jord- och skogsbruksministeriet om allokering av medel. Vid behov utarbetar gruppen projektförslag eller anbudsförfrågningar. I första stadiet ska styrgruppen ta ställning till programmets innehåll. Styrgruppen fungerar också som samarbetsorgan för de olika ministerierna och övriga berörda parter när det gäller att främja finländsk mat och genomföra programmet. Generalsekreteraren har ansvaret för den praktiska verksamheten och samordningen.

13 Som stöd till styrgruppens arbete inkallas experter och rådgivande talemän som genom sitt eget arbete och sina egna framträdanden lyfter fram den finländska matkulturen och tankarna bakom programmet euro per år har lagts undan för programmet under perioden Resurserna kommer dock att mångfaldigas i och med att de olika ministeriernas befintliga finansieringsinstrument kan utnyttjas. Varje deltagande ministerium har ansvaret att anpassa anslagsmotiveringarna inom programmet så att de understöder målen i programmet. Målen och åtgärderna i programmet ska synkroniseras med andra pågående program som t.ex. politikprogrammet för hälsofrämjande, politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd, statsrådets principbeslut om utvecklingslinjerna för hälsofrämjande motion och kost, nationella kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin, kost- och näringsprogrammet ERA, landsbygdspolitiska specialprogrammet , handlingsprogrammet Hållbar offentlig upphandling, Bättre image och sales promotion för småföretagare i livsmedelsbranschen (Mat- Finland), de strategiska målen för utveckling av marknaden för ekologiska produkter , programmet Ny Nordisk Mat, programmet för kompetenscentra, Tekes och arbets- och näringsministeriets tillväxtprogram för små och medelstora företag, konsumentpolitiska programmet , barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Programmet utvärderas med hjälp av följande indikatorer: Bilaga 1 Höja uppskattningen - Attitydundersökningar (uppskattning för mat, lokal mat, ekologisk mat, de som lagar mat) - Hur studieplatserna i sektorn hålls kvar, hur många som söker studieplats med branschen som första val, hur många som blir färdiga - Livsmedelskedjan som sysselsättare - Tid som ägnas åt att inta skolmat, anslag som läggs ned på skolmat - Indikatorer för medieövervakning, både i Finland och utomlands

14 Utveckla kvaliteten - FoU-utgifter, prisutveckling för livsmedel, egenförsörjning - Kedjornas klimatpåverkan, djurens välbefinnande, livsmedlens trygghet - Antal namnskyddade produkter Främja lokal mat - Uppföljningsindikatorerna för målet Hållbar offentlig upphandling - Sm-företagens andel av utbudet i detalj- och partihandeln Främja ekologisk mat - Proportion ekologiska produkter i hushållens matinköp och de professionella kökens matservering - Proportion ekologiska exportprodukter, utveckling av den ekologiska exportens värde - Ekologiska åkrar (areal), mängd avtal för ekologiska husdjursgårdar Styra kostvanorna och kunskaperna om matlära - Konsumtion av grönsaker, bär, frukt och inhemsk fisk, grönsaks/näringsbalans - Indikatorerna för folkhälsa (FHI i samverkan med politikprogrammet för hälsofrämjande) - Undervisningstimmar i hushållslära - Tid som ägnas åt att inta skolmat och tidpunkt - Procentuell andel av utbildningsanslagen per elev som används för skolmat - Tillgång till och åtgång av näringsrikt mellanmål i kommunerna - Antal timmar som ägnas åt matklubbar i skolorna - Användning av kostrelaterade kriterier i kommunernas upphandlingar och anbudsförfaranden Främja internationalisering - Exportvolymer för livsmedel (utveckling av exportens värde) - Attityder och föreställningar utomlands