Digitalt först. För en smartare livsmedelskedja. Offentliga rummet Tomas Nilsson, Jordbruksverket

Transkript

1 Digitalt först För en smartare livsmedelskedja Offentliga rummet Tomas Nilsson, Jordbruksverket

2 Innehållsdeklaration Smartare livsmedelskedja OR

3 Uppdraget Smartare livsmedelskedja OR

4 Beslutet Smartare livsmedelskedja OR

5 Uppdraget Regeringens hemsida Smartare livsmedelskedja med Digitalt först I går, den 25 februari, beslutade regeringen att ge Jordbruksverket i uppdrag att verka för Digitalt först för en smartare livsmedelskedja. I nära samarbete med Livsmedelsverket ska myndigheterna främja en digital förnyelse genom att tillgängliggöra information i livsmedelskedjan för att bland annat synliggöra hållbarhetsaspekter och öka konkurrenskraften inom sektorn. Uppdraget ska göras i dialog med myndigheter, kommuner och andra intressenter. - Att tänka digitalt först innebär ett perspektivskifte där vi utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att öka samhällsnyttan. Vi vill med uppdraget främja en digital förnyelse så att konsumenter till exempel kan göra medvetna val och på ett enklare sätt få information om vad deras mat innehåller, säger it-minister Mehmet Kaplan. Regeltunga industrier som livsmedelsindustrin kräver omfattande myndighetskontakter eftersom offentliga aktörer finns såväl på lokal, regional och på nationell nivå. Det är därför viktigt att det finns en samverkande hantering av Information och data hos de olika aktörerna. Målsättningen med uppdraget som Jordbruksverket fick av regeringen igår är att göra det enklare, öppnare och effektivare för medborgare, myndigheter och aktörer att ta del av information och data i livsmedelskedjan. Uppdraget ska främja nya innovativa och samverkande digitala tjänster som bidrar till en ökad tillväxt inom livsmedelsindustrin. - Kopplingen mellan Digitalt först och den kommande livsmedelsstrategin är tydlig. Digitaliseringen är en effektiviseringsmöjlighet, och i många fall en nödvändighet för fortsatt konkurrenskraft i livsmedelskedjan. För att det ska ske behöver vi innovativa företag i livsmedelskedjan som tar tillvara digitaliseringens möjligheter, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Regeringens ambition med Digitalt först är att svenska kommuner, landsting och myndigheter ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag. I budgetpropositionen för 2016 har regeringen gjort bedömningen att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare, organisationer och företag. Uppdraget till Jordbruksverket är också ett led av regeringens avsiktsförklaring med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en digital förnyelse av det offentliga Sverige. Uppdraget gäller åren Smartare livsmedelskedja OR

6 Nyckelord i uppdraget - Medborgare och företagare i centrum - Enklare, öppnare och effektivare - Utvecklingskommuner (via SKL) - Ökad tillväxt, högre sysselsättning - Stärk hållbar utveckling - Medvetna konsumentval - Information strategisk resurs - Smarta tjänster för medborgare och företag - Livsmedelsstrategi - Ökad andel ekologisk produktion - Digitalisering - Öppen e-förvaltning - Samverkan Smartare livsmedelskedja OR

7 Beslutet vår tolkning Ökad tillväxt i livsmedelskedjan Övergripande mål Nya digitala tjänster Förutsättning för Lösning Tillgängliggör information Jordbruksverket Utvecklingsmyndighet Involveras I nära samarbete Aktörer Livsmedelskedjan Livsmedelsverket Aktör Smartare livsmedelskedja OR

8 Uppdraget - Rapport 1 augusti Identifiera och prioritera potentiella områden för utvecklingsuppdraget - Identifiera och utveckla samverkan - Plan för arbete inom uppdraget - Samlad bedömning av förslag till fortsättning - Kostnadsanalys för fortsatt arbete - Därefter fortsättning t o m 2018 Smartare livsmedelskedja OR

9 Tidsplan Smartare livsmedelskedja OR

10 Tidsplan Mars April Maj Juni Uppstart, tolkning Utvecklingsområden, idéer Summering, värdering Rapport Smartare livsmedelskedja OR

11 Angreppssätt Smartare livsmedelskedja OR

12 Arbetsform Aktörer Uppdragsledare: Tomas Nilsson Arbetsgrupp Smartare livsmedelskedja OR

13 Nyckelfrågor 1. Vem äger och hanterar information i delarna av livsmedelskedjan? 2. Vad kan och vad bör digitaliseras? 3. Var finns tillväxtpotentialen i livsmedelskedjan, med eller utan digitalisering? Smartare livsmedelskedja OR

14 Livsmedelskedjan Smartare livsmedelskedja OR

15 Livsmedelskedjan djur Transp. Slakteri Foderindustri Livsmedelsindustri Transp. Transp. Grossist Transp. Animalieproduktion Detaljhandel Konsument Restaurang, privat Konsument Restaurang, offentlig Konsument Smartare livsmedelskedja OR

16 Livsmedelskedjan djur Kort variant Animalieproduktion Foderproduktion Gårdsslakteri Gårdsbutik Konsument Smartare livsmedelskedja OR

17 Livsmedelskedjan växter Transp. Transp. Grossist Transp. Livsmedelsindustri Vegetabilieproduktion Detaljhandel Konsument Restaurang, privat Konsument Restaurang, offentlig Konsument Smartare livsmedelskedja OR

18 Informationstillgångar Smartare livsmedelskedja OR

19 Livsmedelskedjan djur Vem äger och hanterar vilken information? Transp. Slakteri Foderindustri Livsmedelsindustri Transp. Transp. Grossist Transp. Animalieproduktion Detaljhandel Konsument Restaurang, privat Konsument Restaurang, offentlig Konsument SJV SLV Lst SKL?? Exempel med Jordbruksverkets register Smartare livsmedelskedja OR

20 Idéinsamling Smartare livsmedelskedja OR

21 Idéfas fria tankar Vad kan vi göra? När kan vi göra det? Vad bör vi undersöka? Kontakter? Alla idéer är bra idéer! Smartare livsmedelskedja OR

22 Aktörer Exempel på genomförda eller planerade kontakter Teknikleverantörer Lantbrukare Restaurang Smartare livsmedelskedja OR

23 Summering pågår Arbete pågår I summering av idéer börjar några områden visa sig Informationsdelning Öppen data Samarbete Kontroll Spårbarhet Lantbruksprocess Konsumentinformation Export Livsmedelsstrategier Smartare livsmedelskedja OR

24 Informationsdelning Dela information mellan myndigheter Dela information mellan myndigheter och aktörer Undanröja hinder, ex.vis juridik Smartare livsmedelskedja OR

25 Öppen data Att bygga vidare på? Näringsdata Matvanor effekter Gränsvärden Kontrollresultat Smartare livsmedelskedja OR

26 Samarbete Regionala/lokala mötesplatser för aktörer Samarbete producent-grossist-restaurang - lokal nivå Smartare livsmedelskedja OR

27 Kontroller Ej pappersbaserade Samutnyttja information Certifieringar Smartare livsmedelskedja OR

28 Spårbarhet Säkerhet Konsumentinformation Smartare livsmedelskedja OR

29 Lantbruksprocessen Bildanalys (ex: Cropsat) GPS-styrning Administrativa stöd kopplat till myndighetsinformation Teknik för snabb återkoppling till produktionen Appar för stöd i daglig verksamhet; bränsle, egenkontroll LEAN Smartare livsmedelskedja OR

30 Konsumentinformation Kontrollinformation Mer från myndigheter oberoende och vetenskap Smartare livsmedelskedja OR

31 Export Exportguide Samarbeten Befintliga kanaler Smartare livsmedelskedja OR

32 Livsmedelsstrategier Smartare livsmedelskedja OR

33 Värdering och förslag Smartare livsmedelskedja OR

34 Värdering och förslag Som tidigare sagts: Alla idéer är bra idéer men glöm inte bort huvudmålet Ökad tillväxt i livsmedelskedjan Smartare livsmedelskedja OR

35 Tidsplan Mars April Maj Juni Uppstart, tolkning Utvecklingsområden, idéer Summering, värdering Rapport Smartare livsmedelskedja OR

36 Tack för mig! Frågor?? Tomas Nilsson +46 (0) Smartare livsmedelskedja OR