En livskraftig kommunoch

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En livskraftig kommunoch"

Transkript

1 En livskraftig kommunoch servicestruktur Utredning av strukturgruppen för kommunförvaltningen DEL I Utredningsdel 5b/2012 Kommunerna

2

3 Del I Utredningsdel En livskraftig kommun- och servicestruktur Utredning av strukturgruppen för kommunalförvaltningen Finansministeriets publikationer 5b/2012 Kommunerna

4 Painotuote FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) STATSRÅDET Telefon (växeln) Internet: Layout: Anitta Türkkan/FM, informationen Juvenes Print Tampereen Yliopistopaino Oy, 2012

5 Presentationsblad Utgivare och datum Finansministeriet, februari 2012 Författare Publikationens titel Publikationens andra versioner Publikationsserie och nummer Beställningar/distribution Tryckeri/tryckningsort och -år Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur Ordförande avdelningschef, överdirektör Päivi Laajala En livskraftig kommun- och servicestruktur, del I: Utredningsdel En livskraftig kommun- och servicestruktur, del II: Regional genomgång Finska: Elinvoimainen kunta- ja palvelurakenne, osa I: Selvitysosa. Elinvoimainen kunta- ja palvelurakenne, osa II: Alueellinen tarkastelu (5a/2012) Finansministeriets publikationer 5b/2012 Publikationen finns i PDF-format på Anvisningar för beställning av en tryckt version finns på samma adress. Juvenes Print, Tampereen Yliopistopaino Oy ISBN (hft.) ISSN (hft.) ISBN (PDF) ISSN (PDF) Sidor 250 Språk Svenska Sammandrag Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur skulle utarbeta en i regeringsprogrammet avsedd utredning över ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för varje område. Utredningen skulle inkludera förslag till kriterier och genomföringssätt för kommunreformen samt ett förslag om reformen i kartform. Arbetsgruppen granskar i sin utredning både kommunernas nuvarande och framtida utmaningar. Kommunerna analyseras ur flera olika perspektiv med beaktande av servicebehoven, kommunalekonomin, region- och samhällsstrukturen, pendlingen och uträttandet av ärenden, ordnandet av service samt de regionala särdragen. Arbetsgruppens förslag till kommunreform utgår från skapandet av en sådan livskraftig och funktionell kommunstruktur som på ett bättre sätt än i dagsläget kunde trygga ordnandet av den grundläggande servicen och som är förenligare med människornas vardag och omgivning. Den föreslagna ändringen av kommunstrukturen ska även hjälpa att förstärka kommunernas ekonomi och de ekonomiska marginalerna. I motiveringarna framhävs framför allt faktorer som har samband med den demografiska utvecklingen och kommunalekonomin. De lösningar som föreslagits för de stora stadsregionernas del baserar sig till stora delar på samhällsstrukturella faktorer som berör samordnandet av markanvändningen, boendet och trafiken samt kommunalekonomiska faktorer. Arbetsgruppen drar slutsatsen att regeringens riktlinjer om livskraftiga kommuner förutsätter en stor strukturell reform. Kommunerna behöver stöd för genomförandet av reformen. Utvecklingen av kommunalekonomin kräver framför allt att kommunsammanslagningarna genomförs effektivare än hittills. För att reformen ska kunna genomföras planmässigt föreslår arbetsgruppen att det inom områdena för de nya kommunerna som ett led i förändringsstödet åt kommunerna förrättades statens särskilda kommunindelningsutredningar. Den föreslagna kommunreformen utgör enligt arbetsgruppen en grund för förnyandet av social- och hälsovårdsstrukturerna, men dessutom behövs en servicestrukturutredning över social- och hälsovården. Arbetsgruppens utredning har indelats i två delar. I del I beskrivs tidigare reformer, behoven och målen med reformen, de villkor som ställs av grundlagen, infallsvinklarna på reformen, genomföringssätten samt förändringsstödet. I del II presenteras de föreslagna landskapsspecifika kommun- och servicestrukturerna.

6

7 Kommunreformen Till finansministeriet Den 4 mars 2011 tillsatte finansministeriet Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur för att utreda alternativa strukturmodeller för kommunalförvaltningen. Alternativen ska ligga till grund för en fullständig omarbetning av kommunallagen. Mandattiden för projektet fastställdes till den 4 mars december Genom ett beslut av den 2 september 2011 ändrade finansministeriet arbetsgruppens uppdrag så att den fick i uppgift att bereda genomförandet av kommunreformen i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Enligt uppdraget skulle arbetsgruppen utarbeta en sådan utredning av ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för olika områden som avses i regeringsprogrammet. Arbetsgruppen skulle utforma sin framställning om kriterierna för kommunreformen så att regeringen utifrån dem kan fastslå noggrannare kriterier för kommunreformen samt så att de kan ligga till grund för beredningen av en regeringsproposition med förslag till en lag som gäller kommunstrukturen. Kommunreformförslaget skulle utarbetas även i form av en karta. Enligt uppdraget omfattade arbetsgruppens arbete också kommun- och servicestrukturen i landskapet Kajanaland och i metropolområdet. Arbetsgruppen skulle inte bedöma om man behöver utreda behovet av en särskild lag som gäller förvaltningsstrukturerna i metropolområdet. Avdelningschef, överdirektör Päivi Laajala från finansministeriet var ordförande för Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur. Till medlemmar i arbetsgruppen utsågs finansråd Rainer Alanen från finansministeriet, direktör Kirsi Kangaspunta från undervisnings- och kulturministeriet, projektchef Arto Koski från finansministeriet, regeringsråd Päivi Salo från social- och hälsovårdsministeriet, regeringsråd Auli Valli-Lintu från finansministeriet och byggnadsråd Matti Vatilo från miljöministeriet. Till permanenta sakkunniga utsågs konsultativ tjänsteman Inga Nyholm från finansministeriet samt utvecklingsdirektör Kaija Majoinen och ledande jurist Kari Prättälä från Finlands Kommunförbund. Lagstiftningsråd Eeva Mäenpää samt överinspektörerna Anu Hernesmaa och Markku Mölläri från finansministeriet var sekreterare för arbetsgruppen. Beslutet om tillsättandet av arbetsgruppen ändrades den 5 januari 2012 så att konsultativ tjänsteman Vesa Lappalainen från finansministeriet utsågs till medlem i arbetsgruppen i stället för Rainer Alanen. Under arbetets gång kallade arbetsgruppen som sina sakkunniga regeringsråd Tuula Lybeck från undervisnings- och kulturministeriet, medicinalråd Jukka Mattila från social- och hälsovårdsministeriet, konsultativ tjänsteman Katja Palonen från

8 finansministeriet och överinspektör Suvi Savolainen från finansministeriet. Arbetsgruppen samlades 17 gånger under sin mandattid. De permanenta sakkunniga från Finlands Kommunförbund deltog inte i arbetsgruppens möten i januari Under arbetets gång hörde arbetsgruppen ledarskapet vid landskapsförbunden, Finlands Kommundirektörer rf samt förv.dr Jenni Airaksinen från Tammerfors universitet, regionutvecklingsdirektör Janne Antikainen från arbets- och näringsministeriet, pol.dr Timo Aro, förv.lic Kauko Aronen från Finlands Kommunförbund, programdirektör Juha Kostiainen från Sitra, professor emeritus Pentti Meklin från Tammerfors universitet, forskningsdirektör Antti Moisio från Statens ekonomiska forskningscentral VATT, professor Olli Mäenpää från Helsingfors universitet, professor Raine Mäntysalo från Aalto-universitetet, direktör Anssi Paasivirta från arbets- och näringsministeriet, specialforskare Mika Ristimäki från Finlands miljöcentral, forskare Siv Sandberg från Åbo Akademi, professor Jari Stenvall från Lapplands universitet, professor Kaarlo Tuori från Helsingfors universitet och professor Veli-Pekka Viljanen från Åbo universitet. De som medverkade i arbetsgruppen hörde dessutom sakkunniga från sina egna sektorer. Arbetsgruppen drar den avslutande slutsatsen att regeringens linjedragningar om livskraftiga kommuner förutsätter en omfattande strukturell reform. Utgångsläget för arbetsgruppens förslag till kommunreform är att skapa en sådan livskraftig och funktionell kommunstruktur som på ett bättre sätt än i dagsläget skulle trygga ordnandet av den grundläggande servicen och vara förenlig med människornas vardag och omgivning. Målet är att den föreslagna förändringen av kommunstrukturen även skulle stärka kommunernas ekonomi och utöka de ekonomiska marginalerna. Faktorer som har samband med den demografiska och ekonomiska utvecklingen utgör en synnerligen kraftig motivering i stora delar av landet. Inom de stora stadsregionerna baserar sig lösningarna främst på samhällsstrukturella faktorer som gäller samordnandet av markanvändningen, boendet och trafiken samt på kommunalekonomin. För att reformen ska kunna genomföras planenligt föreslår arbetsgruppen att man inom områdena för de nya kommunerna förrättar särskilda statliga kommunindelningsutredningar som ett led i förändringsstödet åt kommunerna. Arbetsgruppen föreslår särskilda kommunindelningsutredningar inom områden. Kommunernas ekonomiska utveckling förutsätter enligt arbetsgruppens uppfattning dessutom att kommunsammanslagningarna genomförs på ett effektivare sätt än tidigare. Arbetsgruppen anser att förslaget till en kommunreform utgör en grund för förnyandet av social- och hälsovårdsstrukturerna, men att det dessutom behövs en utredning över servicestrukturerna inom social- och hälsovården. Arbetsgruppen kommer att överlämna sin utredning till finansministeriet efter att det blivit färdigt.

9 Helsingfors den 8 februari 2012 Päivi Laajala Anu Hernesmaa Kirsi Kangaspunta Arto Koski Vesa Lappalainen Eeva Mäenpää Markku Mölläri Päivi Salo Auli Valli-Lintu Matti Vatilo

10

11 Innehåll 1 Inledning Riktlinjer enligt regeringsprogrammet Tidigare kommunreformer och utveckling av stadsregionernas samarbete Den stora kommunreformen Kommun- och servicestrukturreformen Stödjande av stadsregionernas samarbete på 2000-talet Helsingforsregionens utveckling Slutsatser om kommun- och servicestrukturernas utveckling och om de tidigare reformerna Behov av och mål för reformen Befolkningsutveckling och flyttningsrörelser Utvecklingen inom den offentliga ekonomin Ekonomiska utsikter för Finland, den offentliga ekonomins stabilitet och hållbarhet Kommunalekonomins utveckling på basis av basserviceprogrammet Utveckling av kommunernas ekonomi Stabilare kommunal ekonomi Ordnande av tjänster Social- och hälsovårdstjänster Bildningstjänster Tekniska tjänster och miljötjänster Kommunala tjänster och medborgarnas jämlikhet Behov av samarbete för att säkerställa tjänsterna Samhällsstruktur Kommunernas näringspolitik

12 5 Specialvillkor för kommunreformen på grund av grundlagen och internationella avtal Den kommunala självstyrelsen Demokratiprincipen Tilldelning av uppgifter genom lag och finansieringsprincipen Kommunens rätt att självständigt besluta om sin ekonomi Grunderna för kommunindelningen Sociala och kulturella grundläggande rättigheter Språkliga rättigheter som rör nationalspråken Grundlagen Språkliga rättigheter och internationella avtal Central lagstiftning om språkliga rättigheter Sektorlagstiftning och de språkliga rättigheterna Samernas kulturella autonomi, samernas hembygdsområde och samernas språkliga rättigheter Specialvillkor på grund av de grundläggande fri- och rättigheterna och den kommunala självstyrelsen samt intresseavvägningen mellan dem Granskningsperspektiv och variabler Granskning av befolkningsutvecklingen Granskning av den ekonomiska utvecklingen Region- och samhällsstruktur Pendling, kommunikationer och service Näringsverksamhetens utveckling och livskraft Social- och hälsovården Undervisnings- och kulturväsendet Specialfaktorer Funktionell helhet Bedömning av sätten att genomföra reformen Utan reglering som styr reformen av kommunstrukturen Reformen av kommunstrukturen är beroende av enskilda kommuners strategiska avsikter En utvecklingsgång där uppgifter överförs från kommunerna

13 7.2 Ekonomiska styrmetoder Direkt ekonomiskt stöd till kommuner som går samman Kommunernas finansierings- och statsandelssystem som styrmetod för kommunreformen Styrning av reformen med förpliktande lagstiftning Lagstiftning som baserar sig på frivillighet i den första fasen och vid behov förpliktande bestämmelser senare Begränsad behörighet för statsrådet att besluta om en sammanslagning mot en kommuns vilja Behörighet för statsrådet att besluta om kommunsammanslagningar för hela kommunfältets del Det bestäms om de kommuner som ska slås samman i strukturlagen Sätten att genomföra kommunsammanslagningar och ibruktagande av effektiviserande kommunsammanslagningar Statens särskilda kommunindelningsutredningar Kommunreformens omställningsstöd Behovet av omställningsstöd Omställningsstöd på tre nivåer Andra projekt som stöder kommunreformen Slutsatser Reformbehovet Slutsatser av områdesanalysen Slutsatser om styrmedel och genomförande av reformen Bifogade tabeller Källor

14 14

15 Kommunreformen 15 1 Inledning Kommunreformen syftar till en livskraftig kommun- och servicestruktur. En livskraftig kommun- och servicestruktur baserar sig på en befolkningsstruktur där befolkningsutvecklingen tryggar en tillräcklig befolkning i arbetsför ålder samt tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för att trygga servicen. Befolkningsstrukturen bildar också grunden för ekonomin. Näringsverksamheten i området står som utgångspunkt för kommunens ekonomiska utveckling. Kommunen bör vara en stark aktör inom sin näringspolitik, antingen på det regionala planet, på riksplanet eller internationellt. En stark befolkningsstruktur och ekonomi erbjuder kommunen en grund för en sund konkurrens mellan regionerna. Ur kommuninvånarnas synvinkel bör en livskraftig kommunstruktur svara mot kommuninvånarnas behov av att påverka och ta del i beslut som rör deras livssfär. Kommuninvånarnas servicebesök och pendling beskriver kommuninvånarnas vardag och behov att påverka. Ur ett samhällsstrukturellt perspektiv bemöter en livskraftig kommunstruktur de allt mer splittrade samhällsstrukturerna och jämnar ut den osund ekonomiska konkurrensen mellan regionerna och stävjar utvecklingen i riktning mot allt mer segregerade regioner. En livskraftig kommunstruktur bildas av befolkningsstrukturen, arbetsplatser, ekonomiska faktorer, förmåga att ordna service, samhällsstrukturella faktorer och demokrati. Styrkan hos en livskraftig kommunstruktur beror av hur pass väl strukturen förmår skapa förutsättningar för de faktorer som nämns ovan. Styrkan kan förvandlas till svaghet om något av dessa centrala element, till exempel ekonomin, försämras avsevärt. En livskraftig kommunstruktur kan i framtiden ansvara för ordnandet av centrala välfärdstjänster. Det finländska servicesystemet har av tradition baserat sig på kommunernas verksamhet. Ansvaret för att ordna och finansiera servicen har till största delen anförtrotts kommunerna. Kommunerna har goda förutsättningar för att i verksamheten dra nytta av lokala omständigheter och kommuninvånarna kan påverka hur servicen ordnas. I kommunerna är det möjligt att reagera snabbt också på oförutsedda förändringar i kommunen. Det kommunbaserade systemet har visat sig vara effektivt och välfungerande under olika tider och olika omständigheter. Befolkningsutvecklingen kommer att utmana kommunernas förmåga att ordna basservice på och 2030-talet. Befolkningens åldersstruktur och den dramatiskt försämrade försörjningskvoten under de två följande årtiondena, inrikes omflyttningen, de negativa följderna av globaliseringen samt den instabila internationella och finländska ekonomin utgör allvarliga hot mot kommunernas verksamhet. Efter övergången till 2010-talet har

16 16 den offentliga sektorn som helhet utsatts för ett allt hårdare tryck utifrån. Det handlar inte enbart om kvalitet eller genomslagskraft, utan i tilltagande grad om service och tillgång till service. Kommunreformen syftar till att skapa en livskraftig kommun- och servicestruktur som kan tackla dessa utmaningar. Förändringarna i omvärlden förutsätter betydande omläggningar av kommun- och servicestrukturerna och serviceprocesserna. Utan betydande och snabba reformer kommer man sannolikt att tvingas avveckla åtminstone delar av det kommunbaserade servicesystemet och samtidigt eventuellt också delar av det finländska välfärdssamhället. Överföring av åtgärderna innebär att det måste tas allt mera lån. Vi håller på att överföra en betydande del av vår egen ekonomiska börda för att betalas av kommande generationer. Det är nödvändigt att reformera social- och hälsovårdens servicestrukturer. Tjänsterna ska hålla hög kvalitet och deras tillgänglighet måste vara likvärdig i hela landet. I det nuvarande systemet är det särskilt basservicens tillgänglighet som är diskriminerande. När servicesystemet reformeras är det förutom integreringen av social- och hälsovården, som redan skett till stor del, viktigt att i största möjliga mån foga uppgifter på bas- och specialnivå till samma struktur. På så vis läggs ansvaret för tjänsterna på en ledning per ansvarsområde i syfte att undvika en splittrad service till kunderna och kunna utnyttja tillgängliga resurser så ändamålsenligt som möjligt med tanke på servicesystemets effektivitet. När helheterna är tillräckligt stora kan tjänster av hög kvalitet ordnas så, att alla har likvärdig tillgång till dem. För att kommun- och servicestrukturen ska kunna bemöta kommuninvånarnas servicebehov i början av 2020-talet måste kommunreformen genomföras så snabbt att kommunoch servicestrukturerna har reviderats före förändringarna. Kommunsammanslagning är inte ett mål utan bara ett sätt att bygga en livskraftig och funktionsduglig ny kommun. Om kommunreformen senareläggs ytterligare förlorar man avgörande viktiga år. Det innebär att de svagaste kommunerna drivs in i ett oåterkalleligt ekonomiskt nödläge. När det ekonomiska läget i kommunerna förvärras börjar också kommunernas inbördes lojalitet försvagas. En kommun som hamnat i ekonomiska svårigheter lyckas inte nödvändigtvis längre få sig en partner för en kommunsammanslagning. Ur den offentliga sektorns synvinkel hamnar man då i ett läge där kommuninvånarna och deras grundläggande rätt till service vilar i den ena vågskålen, medan den andra vågskålen fylls av kommunala självstyrelsen och den gamla kommungränsen. I denna utredning om kommunreformen analyseras både kommunernas nuvarande och deras framtida utmaningar. Möjligheterna att se över kommunstrukturen bedöms mot denna bakgrund och då ur kommunernas och regionens perspektiv. Målet är att bilda starka kommuner i enlighet med regeringsprogrammet. Kommunerna analyseras ur flera olika infallsvinklar genom granskning av servicebehoven, kommunalekonomin, region- och samhällsstrukturen, pendlingen och servicebesöken, ordnandet av service samt regionernas särdrag. Arbetsgruppens rapport har indelats i två delar. I del I beskrivs tidigare reformer, behoven av en reform och reformens mål, specialvillkor som följer av grundlagen, analysperspektiv för reformen, genomföringssätt och stöd för förändring. I del II presenteras förslag till kommunstrukturen i landskapen.

17 Kommunreformen 17 2 Riktlinjer enligt regeringsprogrammet Enligt regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering är målet med regeringens kommunpolitik att trygga högklassiga och enhetliga kommunala tjänster på ett kundorienterat sätt i hela landet, skapa förutsättningar för utvecklingsverksamhet som stärker kommunernas ekonomi och för förenhetligande av samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala självstyrelsen och den lokala demokratin. Regeringens kommunpolitik ska skapa förutsättningar för att minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och vidta förberedelser för den allt större efterfrågan på tjänster till följd av befolkningens stigande medelålder. Stabiliteten och hållbarheten i den kommunala ekonomin främjas genom att kommun- och servicestrukturen moderniseras, kommunernas inkomstbas stärks, den kommunala produktiviteten och effektiviteten förbättras och en utvidgning av kommunernas uppgifter begränsas. Enligt regeringsprogrammet kommer regeringen att genomföra en riksomfattande kommunreform som syftar till en livskraftig kommunstruktur i starka primärkommuner. En stark primärkommun består av naturliga pendlingsområden och är tillräckligt stor för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för den specialiserade sjukvården och krävande socialvårdstjänster. En stark primärkommun kan framgångsrikt bedriva näringspolitik och utvecklingsarbete och kan effektivt bemöta utmaningen i allt mer splittrade samhällsstrukturer. Regeringen styr fortskridandet av kommunreformen och inleder en riksomfattande utredning av ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för olika områden. I samband med reformen av kommun- och servicestrukturen beaktas områdenas olikheter, såsom särdragen för tillväxtcentrum, glesbygd, långa avstånd, skärgårdsmiljö och språkliga förhållanden. När det gäller den nationella konkurrenskraften och tillväxtpotentialen framhävs betydelsen av kommun- och servicestrukturlösningar särskilt inom metropolområdet. Dessutom ska behovet av en särskild lag om metropolområdet utredas. Möjligheterna för landskapet Kajanaland att ha en förvaltningsmodell som avviker från modellen i resten av landet avgörs separat i och med att kommunreformen fortskrider. Enligt regeringsprogrammet har regeringen som mål att servicestrukturen inom avlägsna områden utanför starka primärkommuner reformeras så att tjänsterna på ett kontrollerat sätt koncentreras till tillräckligt stora helheter som får stöd av servicestrukturen i de starka primärkommunerna enligt principen om ansvarskommun. Som ett alternativ till en stark kommun som klarar av att ordna och finansiera social- och hälsovården får vid behov ges möjlighet till ett undantagsförfarande, där kommunerna tillsammans kan bilda social- och hälsovårdsområden som klarar av att ansvara för ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården och som till sitt befolkningsunderlag är tillräckligt stora. Enligt regeringsprogrammet ordnas social- och hälsovårdstjänsterna som en helhet med betoning på förebyggande åtgärder och klienternas ställning. Ansvaret för att finan-

18 18 siera och ordna social- och hälsovården innehas av samma organisation (en kommun eller ett social- och hälsovårdsområde). I regeringsprogrammet ingår det för social- och hälsovården en servicestruktur enligt en tvåstegsmodell. Enligt den ansvarar kommunerna och social- och hälsovårdsområdena för basservicen inom social- och hälsovården och för en del av uppgifterna inom den specialiserade sjukvården samt på motsvarande sätt för uppgifterna inom socialvården i syfte att bilda en så omfattande servicehelhet som möjligt. För kommunernas och social- och hälsovårdsområdenas gemensamma uppgifter finns det fem specialupptagningsområden (Erva). Till uppgifterna för ett Erva-område hör bl.a. krävande social- och hälsovårdstjänster som ska centraliseras och uppgifter som gäller forskning, utveckling och utbildning inom Erva-området i fråga. För att säkerställa en lika tillgång på högklassiga, effektiva och rättidiga social- och hälsovårdstjänster förnyas servicestrukturen inom social- och hälsovården som en del av reformen av kommunstrukturen. Genom ett beslut av den 4 mars 2011 tillsatte finansministeriet Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur för att utreda alternativa modeller för kommunalförvaltningen. Alternativen ska ligga till grund för en fullständig omarbetning av kommunallagen. Genom en ändring av arbetsgruppens uppdrag den 2 september 2011 fick arbetsgruppen i uppgift att bereda genomförandet av kommunreformen i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet och utarbeta en sådan utredning av ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för olika områden som avses i regeringsprogrammet. Arbetsgruppen skulle enligt sitt uppdrag utforma sin framställning om kriterierna för kommunreformen så att regeringen utifrån dem kan fastslå noggrannare kriterier och framskridningen för kommunreformen samt så att de kan ligga till grund för beredningen av en regeringsproposition med förslag till en kommande lag som gäller kommunstrukturen. Kommunreformförslaget skulle utarbetas även i form av en karta. Enligt uppdraget omfattade arbetsgruppens arbete också kommun- och servicestrukturen i landskapet Kajanaland och i metropolområdet. Arbetsgruppen skulle inte utreda behovet av en särskild lag för förvaltningsstrukturerna i metropolområdet. Regeringen behandlade reformen i sin aftonskola den 21 september 2011 och den 1 februari 2012 och godkände den tidsplan som eftersträvas för genomförandet av reformen. Enligt tidsplanen ska strukturlagen överlämnas till riksdagen i början av höstsessionen Den nya lagen träder då i kraft den 1 januari Beredningen av totalrevisionen av kommunallagen inleds våren 2012, och regeringspropositionen överlämnas till riksdagen hösten Den nya kommunallagen träder i kraft den 1 januari Enligt tidsplanen inleds beredningen av en statsandelsreform hösten Det nya statsandelssystemet träder i kraft den 1 januari Efter det att utredningen av Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur färdigställts kommer det att ordnas en omfattande omgång med regionala diskussions- och informationsmöten. Avsikten är då att presentera utredningens slutsatser och ge kommunerna möjlighet att lägga fram egna strategiska lösningar för hur man ska klara av utmaningarna under och 2020-talet. Det är meningen att man genom mötena ska få till stånd en stark växelverkan mellan staten och kommunerna. Mötena är ett led i den process för hörande som fortsätter med ett omfattande remissförfarande våren 2012.

19 Kommunreformen 19 3 Tidigare kommunreformer och utveckling av stadsregionernas samarbete Omläggning av kommunalförvaltningen har ofta eftersträvats genom antingen mera omfattande reformer eller genom projekt med karaktär av försök. Olika metoder har accentuerats i reformerna på 2000-talet och reformerna under tidigare årtionden, men samtliga reformer har syftat till att trygga välfärdstjänsterna och stärka kommunernas handlingskraft. 3.1 Den stora kommunreformen Den stora kommunreform som genomfördes bestod av tre etapper: Småkommunkommitténs arbete , de länsvisa kommissionernas arbete och arbetet inom delegationen för kommunreformen Småkommunkommittén lämnade sitt betänkande i början av Den föreslog att målet skulle vara kommuner med fler än invånare, dock så att kommunerna skulle ha minst ca invånare. Kommittén föreslog att reformen skulle genomföras 1969 och 1970 samt en linje genom tvång utan vilken reformen inte skulle kunna genomföras inom en föreskriven tid eller snabbt 1. Förslagen väckte starkt motstånd i kommunerna, vilket tog sig uttryck bl.a. i att över 200 representanter för landskommunerna samlades till ett krismöte i Ylikiiminki i oktober Till skillnad från Småkommunkommitténs förslag ingick inte någon paragraf om tvångssammanslagning i den lag om vissa åtgärder för utvecklande av den kommunala indelningen och kommunernas samarbete (13/1967) som antogs vid ingången av Genom förordning ålades de länsvisa kommissionerna och delegationen för kommunreformen att ta hand om beredningen. År 1969 uppgav de länsvisa kommissionerna att målet var att det framtida antalet kommuner skulle vara 304, av vilka 147 skulle ingå i samarbetsområden. År 1970 uppgav delegationen för kommunreformen i sin tur att antalet kommuner skulle vara 311, av vilka 130 skulle ingå i 61 samarbetsområden. Med hänsyn till det dåvarande antalet kommuner (502) var målet mycket ambitiöst, en minskning med nästan 200 kommuner. 1 Kommittébetänkande 1965 A1: 178.

20 20 Resultaten av den stora kommunreformen nådde inte upp till målet. Viktiga orsaker till att målet inte uppnåddes har ansetts vara att det inte fanns någon angiven tidsplan och att man inte kunde enas om reformplanens bindande karaktär. Åsikterna gick isär bl.a. i fråga om tvångssammanslagningar. Av kommunernas centralorganisationer ansåg Finlands stadsförbund till denna del att kommunernas åsikt inte kunde tillskrivas avgörande betydelse i frågan om en sammanslagning, medan Suomen Kunnallisliitto ansåg det vara en förutsättning för kommunreformen att kommunerna frivilligt gick samman och att tvång tillämpades endast i särskilda undantagsfall. 2 På den tid då kommunreformen genomfördes hade staten lagbaserad möjlighet att av synnerligen vägande skäl besluta om kommunsammanslagning i strid med kommunfullmäktiges vilja. Staten hade denna möjlighet och använde den med eftertanke. Under dessa år fattades sammanlagt 20 beslut om tvångssammanslagning som berörde enskilda kommuner (tabell 1). Den viktigaste och mest vittgående tvångssammanslagningen var den stora kommunsammanslagningen för Helsingfors då fyra kommuner anslöts till Helsingfors 1946: Haga, Hoplax, Brändö och Åggelby. De sista tvångssammanslagningarna genomfördes 1977 då Kajana landskommun anslöts till Kajana och Karhula och Kymi anslöts till Kotka. På kommunfältet väckte tvångssammanslagningarna då trots allt större förståelse än vad de tycks väcka i dag. Tabell 1. Statsrådets tvångssammanslagningar Nr År Kommun som anslutits Haga till Helsingfors Hoplax till Helsingfors Brändö till Helsingfors Åggelby till Helsingfors Pielisensuu till Joensuu Seinäjoki lk till Seinäjoki Lappee till Villmanstrand Lauritsala till Villmanstrand Pargas lk till Pargas Vånå till Tavastehus och vissa andra kommuner Kakskerta till Åbo Koijärvi till Forssa och Urjala Bergö till Malax Lappfjärd till Kristinestad Sideby till Kristinestad Tjöck till Kristinestad Pyhämaa till Nystad Kajana lk till Kajana Karhula till Kotka Kymi till Kotka 2 Manninen 2010: 394

En livskraftig kommunoch

En livskraftig kommunoch En livskraftig kommunoch servicestruktur Utredning av strukturgruppen för kommunförvaltningen DEL I Utredningsdel 5b/2012 Kommunerna Del I Utredningsdel En livskraftig kommun- och servicestruktur Utredning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 61/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av vissa förpliktelser i enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och lag om upphävande av 2 a i socialvårdslagen

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 53/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

RP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna

RP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna RP 107/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i kommunindelningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kommunindelningslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU

Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU ARTTU-kommunerna I forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen deltar 40 kommuner. Det är fråga om kommuner som har gått samman, samarbetskommuner,

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala,

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen

Läs mer

Utlåtande. Med anledning av förslag till lag om en gemensam räddningsmyndighet (ÅLR2016/8784) Ålands Landskapsregering PB Mariehamn

Utlåtande. Med anledning av förslag till lag om en gemensam räddningsmyndighet (ÅLR2016/8784) Ålands Landskapsregering PB Mariehamn Utlåtande Med anledning av förslag till lag om en gemensam räddningsmyndighet (ÅLR2016/8784) Ålands Landskapsregering PB 1060 22 111 Mariehamn Hänvisning: ÅLR2016/8784 s yttrande Remissen har 22.11.2016

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

KOMMUNREFORMEN, METROPOLOMRÅDET OCH ESBO

KOMMUNREFORMEN, METROPOLOMRÅDET OCH ESBO PROMEMORIA 1 (7) 27.9.2011 KOMMUNREFORMEN, METROPOLOMRÅDET OCH ESBO Utgångspunkter och målsättningar för promemorian I denna promemoria behandlas huvudpunkterna i kommunreformen, tidtabellen för den samt

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1

Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang 45 Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Av Pentti Arajärvi Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang Pentti Arajärvi

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till

Läs mer

Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga

Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang 51 Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Av jur.lic., Kari Prättälä Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang

Läs mer

Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, Rk1

Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, Rk1 PROTOKOLL Nummer 12 22.12.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, Rk1 Närvarande Frånvarande Justerat KS CG - MP NF MN WV TA Omedelbart Ordförande

Läs mer

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete. Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om barndagvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om barndagvård ändras. Ställningen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Nödcentralsverket Strategi

Nödcentralsverket Strategi Nödcentralsverket Strategi 2016 2020 Nödcentralsverkets publikation HAK-2015-631 Innehåll Inledning Nödcentralsverket 2020 3 Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten under strategiperioden 2016 2020 4

Läs mer

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer

STF 25. Stadsfullmäktige Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag 454/114/2007

STF 25. Stadsfullmäktige Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag 454/114/2007 Stadsfullmäktige 25 04.03.2013 Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag 454/114/2007 STF 25 Målet för den i regeringsprogrammet angivna kommunrefor men är en livskraftig kommun struktur i starka primärkommuner.

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

RP 260/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om företagshälsovård

RP 260/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om företagshälsovård RP 260/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om företagshälsovård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att kollektivtrafiklagen ändras så

Läs mer

Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen

Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen Utvärdering av samarbetet i huvudstadsregionen Utvärderingsrapport 20.5.2008 Hyvinge Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Träskända Vichtis Tusby Kervo, Esbo Grankulla Vanda Helsingfors Sibbo Kyrkslätt 3 Inledning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST 18.8.2014 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården och till vissa lagar som hänför sig till den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen understatssekreterare 1 Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1. Stark organisation 18 landskap 2. Integration av tjänster tjänsterna formas

Läs mer

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 236/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Remissenkät. Anvisningar:

Remissenkät. Anvisningar: Remissenkät Anvisningar: Du kan gå framåt och bakåt i det elektroniska frågeformuläret genom att klicka på knapparna Föregående och Nästa. Det är möjligt att skicka enkäten utan att svara på alla frågor.

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om en kommun- och servicestrukturreform Given i Helsingfors den 9 februari 2007 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna

Läs mer

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-

Läs mer

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 110/1996 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kommunallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kommunallagen ändras så att

Läs mer

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009. RP 170/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om arbetslöshetskassor

Läs mer

Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Finlands Kommunförbund rf

Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Finlands Kommunförbund rf Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Mötesinformation Tid Onsdag 11.11.2015 kl. 14.00 18.00 Torsdag 12.11.2015 kl. 9.00 13.40 Plats Kommunernas hus, stora föreläsningssalen och konferensrummen

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Regeringsrådet Mirja Kurkinen Utgivningsdatum 23.2.2007 Typ av publikation

Läs mer

Ordförande JL Riitta-Leena Paunio Sekreterare konsultativa tjänsteman Camilla Busck-Nielsen. 55/2013 Betänkanden och utlåtanden

Ordförande JL Riitta-Leena Paunio Sekreterare konsultativa tjänsteman Camilla Busck-Nielsen. 55/2013 Betänkanden och utlåtanden 30.10.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Sametingslagsarbetsgruppens betänkande Ordförande JL Riitta-Leena Paunio Sekreterare konsultativa tjänsteman Camilla Busck-Nielsen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Finlandssvensk samling rf 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Carola Antskog 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Anvisning 1/ (6)

Anvisning 1/ (6) Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer