Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga"

Transkript

1 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang 51 Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Av jur.lic., Kari Prättälä Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang Kari Prättälä Artikler: Hur gick det sen? 1.»Regeringen genomför en kommunreform «Statsminister Jyrki Katainens regering bildades efter mångskiftande regeringsförhandlingar i juni De bärande partierna i regeringen är Samlingspartiet och Socialdemokraterna och de andra är Vänsterförbundet, De Gröna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna. Regeringspartierna har majoritet i riksdagen, dvs. 125 riksdagsledamöter av 200. I opposition är Sannfinländarna och Centerpartiet. Centerpartiet har i de föregående regeringarna länge burit portföljen med kommunala ärenden. Regeringen skrev in ett klart mål i sitt program:»regeringen kommer att genomföra en riksomfattande kommunreform som syftar till en livskraftig kommunstruktur i starka primärkommuner.«(regeringsprogrammet, s. 84, kursivering här.) Detta budskap av regeringen lästes så här: när kommunstrukturen hittills hade reformerats så, att kommunerna själva bestämmer om samgång till en ny kommun är det nu regeringen som genomför reformen. Tidtabellen för reformen är ambitiös: den strukturlag som ska styra reformen ska träda i kraft vid ingången av 2013 och avgörandena om kommunstrukturen ska träffas före utgången av Den nya kommunstukturen och även lagstiftningen (bl.a. en ny kommunallag och statsandelsreform) ska vara klara vid ingången av Regeringsprogrammet ledde inte till mer detaljerade överväganden av reformprocessen. Även kommunerna har fått informationen steg för steg. De har befunnit sig i periferin och fått gissa sig till vad som sker här näst. I kommunerna och i medierna uppfattades regeringsprogrammet så att kommunsammanslagningar kan genomföras även mot kommunernas vilja, som s.k. tvångssammanslagningar. 1 När detta skrivs lite mer än ett halvt år senare har tonen förändrats. En fortsatt process, där även kommunerna är aktörer och inte enbart objekt, börjar skönjas även inom regeringskretsen. Regeringen betonar växelverkan mellan staten och kommunerna, att kommunsammanslagningarna ska vara frivilliga osv. Å andra sidan under-

2 52 Kari Prättälä stryker man att inget har förändrats när det gäller målsättningar och tidtabell. Såväl medborgarna som experterna är förbryllade: är kommunreformprojektet fortfarande vid liv? Jag försöker besvara detta i slutet av artikeln. 2. Vad är annorlunda i Finland? I Finland är kommunalförvaltningens struktur och kommunernas uppgiftsområde annorlunda än i de andra nordiska länderna. I Finland finns inte kommunal självstyrelse på en högre nivå än kommunerna. Således svarar kommunerna också exempelvis för specialsjukvården och för markplaneringen på regional nivå. Eftersom de flesta kommuner inte kan klara dessa uppgifter ensamma, har kommunerna genom lag förpliktats att höra bl.a. till samkommuner som svarar för specialsjukvården (sjukhus) och till landskapsförbund som svarar för regionala utvecklingsuppgifter samt att sköta räddningsväsendet genom regionalt samarbete (s.k. obligatoriskt samarbete). I kommuner med färre än invånare svarar samarbetsområden också för socialvården och primävården, så som det nedan framgår i beskrivningen av det s.k. PARAS-projektet. Statsandelarna betalas i regel till primärkommunerna, vilka med dem och med sina egna skatteintäkter finansierar samkommunernas verksamhet och annat samarbete mellan kommunerna. Fastän kommunernas antal har minskat med ungefär etthundra under de senaste tio åren, är också många av de sammanslagna kommunerna så små att de trots kommunsammanslagningen måste ordna merparten av sina tjänster genom kommunalt samarbete. I Finland fanns 336 kommuner vid ingången av år Antalet kommuner är fortfarande skäligen stort och kommunernas medianstorlek (6 150 invånare) är rätt liten jämfört med Sverige och i synnerhet med Danmark, liksom även medeltalet ( invånare). 3. Varför behövs en reform? Strukturgruppen för kommunförvaltningen, som hade till uppdrag att förbereda en kommunreform utifrån riktlinjerna i regeringsprogrammet, överlämnade den 8 februari 2012 sitt betänkande till finansministeriet. I utredningen finns mångsidiga motiveringar till behovet av en reform:» kommunstrukturen utsätts för ett förändringstryck, som har samband med den demografiska utvecklingen och demografiska förändringar, kommunernas ekonomiska utveckling, förutsättningarna för ordnandet av servicen och behovet av enhetligare samhällsstruktur. Den demografiska utvecklingen och en försvagad befolkningsstruktur försvårar på ett avgörande sätt kommunernas möjligheter att svara för basservicen. I synnerhet den kraftiga ökningen av antalet äldre ställer stora krav på ordnandet och finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna. Förutsättningarna för ordnandet av servicen påverkas också av att många anställda går i pension och att antalet personer i arbetsför ålder minskar När andelen personer i arbetsför ålder minskar försämras de långsiktiga tillväxtförutsättningarna i den finländska ekonomin och därmed den finansiella basen. Ungefär hälften av det uppskattade trycket på ökade offentliga utgifter riktas mot kommunerna

3 Artikler: Hur gick det sen? 53 De regionala skillnaderna försämrar medborgarnas möjligheter att få likvärdig tillgång till tjänsterna... Med en stark kommunstruktur skulle funktionellare helheter av olika tjänster för kommuninvånarna kunna bildas på ett mer diversifierat och ändamålsenligt sätt. Det är nödvändigt att reformera social- och hälsovårdens strukturer. Förutom en inbördes integration inom social- och hälsovården är det viktigt att många uppgifter på bas- och specialnivå sammanförs på ett så omfattande sätt som möjligt Kommunreformen lägger grunden för ordnandet av social- och hälsovården. När kommunernas ekonomiska läge försämras och skillnaderna mellan dem ökar riskerar detta även att försämra deras förutsättningar att ordna likvärdiga utbildningstjänster. Med nuvarande samarbetsformer, där den slutliga beslutanderätten finns hos fullmäktige i enskilda kommuner, kan samhällsstrukturens utspridning inte hejdas i tillräcklig grad. Den bästa lösningen på problemet vore att samla beslutsfattandet och utveckla kommunstrukturen så, att en stadsregions centrala tätortsstruktur, inklusive tillväxtområden, administrativt tillhör samma kommun.«(strukturarbetsgruppen I, s ). Utifrån anföranden som ger uttryck för dessa reformbehov drar arbetsgruppen följande slutsats:»utgångspunkten för arbetsgruppens förslag är en livskraftig och funktionell kommunstruktur som tryggar basservicen på ett bättre sätt än i dag och motsvarar människors vardag. Den föreslagna kommunstrukturen syftar även till att förbättra kommunernas ekonomi och ekonomiska svängrum. För merparten av landet betonas särskilt demografiska och kommunalekonomiska faktorer i motiveringarna. I stora stadsregioner bygger de föreslagna lösningarna till stor del på strukturella faktorer som samordning av markanvändning, boende och trafik samt kommunalekonomiska faktorer. I vissa fall är kommunernas ekonomiska och demografiska utgångspunkter inte nödvändigtvis sådana som förutsätter kommunsammanslagning, men en sammanslagning har ansetts motiverad i syfte att stärka hela områdets livskraft.«(strukturarbetsgruppen I, s. 196). I debatten om arbetsgruppens rapport ligger fokus inte på att bestrida behovet av en reform behovet är uppenbart. Men är en kommunreform svaret på utmaningarna och är regeringens riktlinjer och arbetsgruppens modell för en stark kommun en riktig eller den enda riktiga strukturmodellen? Arbetsgruppen ser sig själv tvungen att konstatera att dess förslag till en stor kommunreform målet är att minska det nuvarande antalet 320 till ca 70 kommuner inte löser problemen med att ordna socialoch hälsovården. En sammanslagning av huvudregionens fyra kommuner skulle även kräva att man skapar ett beslutsfattande för en större metropol. Debatten kommer också att gälla det sätt på vilket reformen kan genomföras och hur man kan behärska processen. Som det konstaterades ovan sattes kommunreformprojektet igång utifrån en minimal planering strax efter att regeringen hade bildats. Den stora frågan är nu om trovärdigheten redan har gått förlorad är det möjligt att ännu få processen på spåret? Innan jag svarar på den frågan är det skäl att ge en historisk belysning av kommunalförvaltningens utveckling i Finland, grundlagens ramar för reformen och hur regeringsprogrammets skrivning om reformen kom till. 4. Historiska drag i kommunreformerna i Finland Utvecklingen av kommunalförvaltningen i Finland har under de senaste decennierna präglats av två strategier:

4 54 Kari Prättälä 1) Primärkommunen svarar i princip för alla uppgifter inom kommunalförvaltningen. Kommunerna uppmuntras till frivillig samgång och så kallade tvångssammanslagningar genomförs inte. 2) När det gäller uppgifter där det krävs ett större befolkningsunderlag än en enda kommuns, kan kommunerna sköta sina uppgifter i samarbete eller så tvingas de genom lag till samarbete (så kallade obligatoriska samkommuner, räddningsväsendet, samarbetsområden). (Sandberg, s. 6 7). Den tudelade strategin har inte uppstått som resultatet av en medveten målsättning. Ingen har åtminstone ställt modellen som främsta alternativ. Modellen har kvarstått som enda alternativ efter att mer konsekventa alternativ har hamnat i en återvändsgränd i den politiska debatten. För det första har en stor ändring av kommunstrukturen enligt dansk modell uteslutits i Finland kan kommunsammanslagningar ske endast på frivillig väg, när kommunerna själva beslutar det. Tvångssammanslagningar av hela kommuner har inte genomförts efter 1970-talet. Före det förekom sådana. Möjligheten till tvångssammanslutningar genom beslut av statsrådet (regeringen) slopades genom en ändring av kommunindelningslagen i början av 1990-talet. Det samhälleliga debattklimatet i dag ser till att det är svårt att föra en analytisk diskussion om att utvidga regeringens befogenheter. Se nedan, underrubrik 5 De konstitutionella villkoren för en kommunreform. För det andra har en regional självstyrelse på högre nivå, en landskapsförvaltning, uteslutits. En sådan förvaltning skulle innebära att uppgifter som kräver omfattande befolkningsunderlag samlades under samma demokratiska organisation. I slutet av 1800-talet när Finland hörde till Ryssland som autonomt storfurstendöme kopierades kommunallagstiftningen i hög grad från Sverige. Det kanske betydelsefullaste undantaget var att man inte i Finland införde regional självstyrelse på högre nivå (landsting). När man på 1930-talet införde att kommunerna kan bilda kommunalförbund som nu kallas samkommuner för att ha hand om gemensamma angelägenheter, föreställde man sig kanske att debatten om landskapssjälvstyrelse skulle ebba ut. Så gick det emellertid inte. Landskapssjälvstyrelse eller i en lindrigare form, landskapsförvaltning har då och då dykt upp i debatten. Om vi frånser Åland som ett specialfall, har landskapsförvaltningen utvecklats längst i förvaltningsexperimentet i Kajanaland. Detta experiment har pågått under två fullmäktigeperioder, men upphör vid utgången av 2012 eftersom kommunerna inte har nått enighet om en fortsättning. Kajanalands landskapsfullmäktige väljs genom direkta val. Landskapet, som juridiskt sett är en samkommun, svarar bl.a. för social- och hälsovården samt för gymnasierna och yrkesutbildningen. Landskapet har inte någon beskattningsrätt verksamheten finansieras av kommunerna. Om man generaliserar kan man konstatera att de stora centralorterna och deras största partier, samlingspartiet och socialdemokraterna, är för att kommunernas storlek målmedvetet ökas. De motsätter sig i allmänhet en landskapsförvaltning, eftersom de är rädda för att städernas resurser splittras till landskapen. Kommunerna på landsbygden och centerpartiet har traditionellt stött en landskapsförvaltning, eftersom landskommunernas resurser inte räcker till för att dra försorg om välfärden. Kommunerna vill bevara sin självständighet, även om de viktigaste uppgifterna skulle övergå på landskapen. Den här nämnda tudelade strategin har gjort det möjligt att anpassa kommunalförvaltningens serviceproduktion till ändrade krav på befolkningsunderlag. När de fri-

5 Artikler: Hur gick det sen? 55 villiga kommunala samgångarna inte har varit tillräckligt många, har den viktigaste strategin blivit att öka obligatoriskt samarbete mellan kommunerna allt fler kommunala uppgifter har kommit att omfattas av obligatoriskt samarbete. I den finländska debatten om kommunerna finns ett intressant drag: det ser i praktiken mycket lättare ut att utöka obligatoriskt samarbete än att reformera kommunstrukturen. I många kommuner sköts till och med procent av uppgifterna som kommunalt samarbete. 5. De konstitutionella villkoren för en kommunreform Enligt i Finlands grundlag är landet indelat i kommuner. Enligt utfärdas bestämmelser om grunderna för kommunindelning genom lag. Bestämmelserna finns i kommunindelningslagen (1698/2009). Grundlagen innehåller inte några bestämmelser om kommunernas storlek, och den nuvarande kommunindelningen åtnjuter inte som sådan grundlagsskydd. När den förra kommunindelningslagen (1196/1997) stiftades konstaterade riksdagens grundlagsutskott, som i Finland har till uppgift att på förhand kontrollera lagarnas grundlagsenlighet, att grundlagsskyddet för kommunal självstyrelse inte ger enskilda kommuner skydd mot ändringar i kommunindelningen. Utskottet hade således inte ur författningsrättslig synpunkt något att anmärka mot de punkter i propositionen som gällde så kallade tvångssammanslagningar (GruU 24/1997 rd). Regeringen har tidigare också haft befogenhet att på vissa villkor genomföra tvångssammanslagningar. Att kommuner inte under de senaste årtiondena har slagits ihop mot deras vilja, byggde till en början på en bred politisk konsensus, som uppstod efter tvångssammanslagningarna under slutet av 1970-talet. I lagen fanns regeringens befogenheter att genomföra tvångssammanslagningar kvar ända in på början av 1990-talet. En sammanslagning av en hela kommuner mot deras vilja kan enligt nu gällande kommundelningslag genomföras enbart med stöd av en separat lag. Inte en enda gång har en sådan lag stiftats. När man talar om kommunstrukturreformen avser man vanligen en helhetsreform: reformen ska genomföras i hela landet. Ändringarna i kommunindelningen gäller enskilda kommuner. I Finland har man nästan uteslutande tillämpat den senare strategin. Eftersom samgång dessutom uteslutande har byggt på initiativ från kommunerna, har en riksomfattande helhetssyn på utvecklingen av kommunstrukturen saknats. Staten har uppmuntrat vilka samgångar som helst och godkänt dem utifrån kommunernas förslag. Staten har endast bekymrat sig om att ett tillräckligt befolkningsunderlag består för att välfärdstjänsterna ska kunna ordnas. Det finns inte någon bedömning av grundlagsutskottet om en totalreform av kommunstrukturen. Det är dock klart att Finlands grundlag och den europeiska stadgan om lokal självstyrelse ställer vissa förbehåll för en reform. En kommunreform har motiverats med att kommunfullmäktige och underlydande organ behåller sin beslutanderätt och sitt ansvar för kommunens uppgifter. Om uppgifterna förs över på kommunala samarbetsorganisationer, fjärmas ansvaret från kommuninvånarna, vilket är problematiskt med hänsyn till demokratins princip i den kommunala självstyrelsen. När kommunstrukturen inte har förnyats i tillräcklig grad, har de växande kraven på befolkningsunderlag lett till att samarbetet mellan kommunerna har ökat såväl på frivillig väg som genom tvingande lagstiftning. Många kom-

6 56 Kari Prättälä muner befinner sig i en situation där merparten av deras uppgifter sköts av en samarbetsorganisation. Grundlagsutskottet har nog fäst uppmärksamhet vid de problem som en överföring av uppgifter från kommunfullmäktige orsakar, men grundlagen tycks inte kunna uppställa gränser för obligatoriskt utökat samarbete (GrUU 11a/2002 rd). I synnerhet inom huvudstadsregionen har ett centralt argument för en kommunreform varit att stadens centrum och dess kranskommuner har vuxit ihop till sin samhällsstruktur, så att de bildar en tydlig funktionell helhet med hänsyn till arbetsresor och kommers. Den lokala prägel som kännetecknar kommunalförvaltningen och invånarnas lokala identitet formas utifrån detta. En kommunstrukturreform i strid med kommunernas vilja kan utöver de ovan nämnda synpunkterna också motiveras med skyldigheten att förverkliga de grundläggande rättigheterna. Om det i landet finns kommuner vilkas funktionsförmåga inte räcker till för att säkerställa de grundläggande rättigheterna och man genom en kommunreform kan åstadkomma mer livskraftiga kommuner, kan det tänkas att grundlagsskyddet för den kommunala självstyrelsen måste vika för behovet att förverkliga de grundläggande rättigheterna. Å andra sidan är kommunen ett regionalt samfund, där invånarna ska ha möjlighet att påverka de avgöranden som gäller kommunens område. Även den europeiska stadgan om lokal självstyrelse kräver att ändringar av en kommuns område inte görs utan att kommunen hörs. En kommuns område kan inte heller bli så stort, att det inte längre är fråga om sådan lokal självstyrelse som grundlagen förutsätter, utan det i själva verket blir fråga om regional självstyrelse på högre nivå, som enligt grundlagen ska regleras i lag och som står över kommunerna. När förvaltningen organiseras ska enligt grundlagens en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. I synnerhet om en ändring i kommunindelningen medför ändringar i kommunens språkliga status från enspråkig till tvåspråkig eller tvärtom måste man bedöma om det finns bättre alternativ att förverkliga de språkliga rättigheterna. 6. Vägen till regeringsprogrammet Kommunreformprojektet har inte uppstått ur intet det är en direkt uppföljning av den kommun- och servicestrukturreform, det så kallade Paras-projektet, som påbörjades under region- och kommunminister Hannes Manninens (centerpartiet) ledning. Även i det projektet var målsättningen att skapa en stark primärkommun som bygger på ett pendlingsområde eller någon annan funktionell helhet. I kommunindelningslagen och den ramlag som styr Paras-reformen togs in en bestämmelse med en målsättning av detta slag. Kommunsammanslagningarna har påskyndats av bestämmelsen i ramlagen, enligt vilken kommuner med färre än invånare måste ordna primärvården och från 2015 även all socialvård i samarbete med andra kommuner. Befolkningsunderlaget för detta samarbetsområde måste också vara minst Paras-reformens främsta förändringar genomfördes år 2009 då kommunernas antal minskade med 67. Under Paras-projektet åren minskar antalet kommuner med sammanlagt ca 100. En stor del av sammanslagningarna omfattar dock så små kommuner att de inte ens efter samgången uppfyller minimikravet på en

7 Artikler: Hur gick det sen? 57 befolkning på minst invånare. Inom de stora stadsregionerna har det förekommit få sammanslagningar. Också samarbetsområdena har ofta bildats så att centralorten inte är med, vilket har lett till att stadsstrukturerna inte har koncentrerats på önskat sätt. Inemot 200 kommuner ordnar primärvården och från 2015 även socialvården genom samarbete. Eftersom utgifterna för social- och hälsovården utgör ca hälften av kommunernas utgifter, har det uppstått en debatt om demokratiunderskottet när de av kommuninvånarna direkt valda fullmäktiges beslutanderätt förs över från kommunfullmäktige till de av fullmäktige valda samkommunernas organ. De kommunala centralorganisationerna kan i allmänhet inte vara särskilt initiativrika när det gäller reformer av kommunstrukturen, i synnerhet inte när alla kommuner är medlemmar i organisationen, så som är fallet med Finlands Kommunförbund. Förbundet förutspådde dock redan våren 2010 att kommunstrukturerna blir en av de centrala frågorna för den regering som skulle tillträda våren Förbundets styrelse föreslog i maj 2010 för region- och kommunminister Kiviniemi att en parlamentarisk kommitté skulle tillsättas redan före riksdagsvalen våren 2011 för att utreda en reform av kommunalförvaltningen och kommunallagen. Förbundet var bekymrat för att social- och hälsovården allt mer kommer att börja utvecklas separat utanför den kommunala organisationen, om reformen av kommunstrukturen inte framskrider. En styrka hos kommunalförvaltningen i Finland har ansetts vara att beslut om social- och hälsovårdstjänsterna fattas på lokal nivå som en del av annan samhällspolitik. Även den arbetsgrupp med uppdrag att utreda riktlinjerna för social- och hälsovården, som överlämnade sin rapport våren 2011, föreslog att det kommunalt baserade systemet ska bibehållas. (Social- och hälsovårdsministeriet. Betänkande 2011:7: Enligt arbetsgruppens uppfattning är»en stark kommun, där beslutsfattandet inom social- och hälsovården förenas med kommunens övriga beslutsfattande, en idealisk modell för att ordna social- och hälsovården.«) Minister Kiviniemi förhöll sig negativt till att tillsätta en parlamentarisk kommitté med omfattande befogenheter. Efter att minister Kiviniemi blivit statsminister tillsatte hennes efterträdare, region- och kommunminister Tölli, dock en tjänstemannaarbetsgrupp med uppdraget att, som underlag för en parlamentarisk kommitté som senare skulle tillsättas, göra en utredning om behoven att reformera kommunallagen. Arbetsgruppen konstaterade i sin rapport i februari 2011 (Kommunallagsutredningen) att den kommitté som tillsätts ska som underlag för beredningen av en ny kommunallag ställa en klar strategisk syn på hur kommunalförvaltningen och dess olika uppgiftsområden utvecklas som en helhet: den ska dra upp riktlinjer för de kommun- och servicestrukturer för vilka lagen utarbetas. När riksdagsvalen närmade sig våren 2011 kunde man inte inom regeringen längre nå enighet om att tillsätta en kommunallagskommitté. Efter valen bildades efter långa förhandlingar en regering så att Centerpartiet som i den förra regeringen svarat för de kommunala frågorna inte längre var med. Målsättningarna för en kommunreform och beredningssättet fick också en annan bas än vad som var fallet före valen. För det första tillsattes inte någon parlamentarisk kommitté utan enligt regeringsprogrammet är det regeringen som ska genomföra kommunreformen. Regeringens riktlinjer innehöll inte möjligheter att på den parlamentariska arenan diskutera olika modeller, utan en klar utgångspunkt för regeringen var att genomföra en reform av kommunstrukturen. Den arbetsgrupp för kommunförvaltningens struktur som hade tillsatts redan under den föregående regeringen fick ett nytt uppdrag. Den skulle utarbeta en sådan

8 58 Kari Prättälä utredning om en ändamålsenlig kommun- och servicestruktur som avsågs i regeringsprogrammet. Förslaget till kommunreform skulle också utarbetas i form av en kommunkarta. Arbetsgruppen har arbetat enligt order. Den har utfört ett förtjänstfullt arbete med att motivera behovet av en reform. Till den delen har arbetsgruppens arbete redan citerats här ovan. När detta skrivs är arbetsgruppens arbete och kommunkartor på remiss hos kommunerna. I utredningens del II föreslår arbetsgruppen att antalet kommuner ska vara stycken. Det exakta antalet kommuner ska bero av de utredningar om kommunindelningen som görs på de områden arbetsgruppen föreslår. 7. Det förvirrade nuläget Eftersom kommunstrukturen inte har kunnat svara mot de växande kraven på befolkningsunderlag, har uppgifterna övergått på samarbetsorganisationer. När det gäller social- och hälsovårdstjänster ges statsandelarna till kommunerna, men största delen av finansieringen även av dessa tjänster sker med kommunala skatteinkomster. I egenskap av medlemmar och finansiärer är det kommunerna som äger samkommunerna, men utövandet av detta ägande kritiseras främst av kommunerna själva: i synnerhet små kommuner har inte talerätt i samarbetsorganisationer som ofta omfattar flera tusen arbetstagare. Som lösning på problemet föreslår i synnerhet de små kommunerna att hälsovården ska överföras på staten. Då beaktar man knappast att kommunerna skulle bli tvungna att avstå från sina statsandelar och dessutom att på ett eller annat sätt med sina skatteintäkter bidra till den del av finansieringen av hälsovården som fattas. För närvarande är det kommunerna eller samarbetsområdena som svarar för primärvården. Ett centralt mål för strukturreformen beträffande social- och hälsovården är att primärvården och den specialsjukvård som sjukvårdsdistrikten svarar för ska slås ihop och att starka primärkommuner ska svara för denna helhet. Strukturarbetsgruppens radikala förslag till reform av kommunstrukturen ger inte heller den en tillräcklig grund för en sådan reform. På de glesbebodda områdena på den stora landsbygden är det inte möjligt att skapa starka kommuner. Det skulle bli nödvändigt att utvidga städerna utöver det naturliga stadsområdet för att de skulle kunna svara för social- och hälsovården. Strukturarbetsgruppen blev tvungen att föreslå en särskild utredning om hur kommunstrukturen och servicestrukturen för social- och hälsovården ska samordnas. Regeringen har i själva verket utstakat att en sådan utredning ska göras och bli klar inom maj i år. En central målsättning i kommunreformen är att med stöd av starka kommuner åstadkomma en enhetlig kommunstruktur för stadsregionerna, som kunde bära ansvaret för en balanserad utveckling av samhällsstrukturen. En av hörnstenarna i den kommunala självstyrelsen i Finland kommunens rätt att beskatta sina invånare stödjer starkt kranskommunernas självständighet och styr som en osynlig hand hur samhällsstrukturen utvecklas. Bosättningsstrukturen splittras, varje kommun ser på markanvändningen ur sitt eget perspektiv och det är svårt att komma överens om gemensamma trafiklösningar. I en enda kommun fattar en enda fullmäktigeförsamling besluten och pengarna finns i en och samma kassa. Detta röjer inte undan problemen, men hjälper att lösa dem. Men hur kan man utan tvång slå ihop centralorter

9 Artikler: Hur gick det sen? 59 som kämpar med tillväxtproblem med kommuner som oftast har bättre ekonomi och bättre ordnad service? Debatten har ända från början präglats av en diskussion om metoderna att genomföra reformen. Redan från början har det varit klart att målsättningarna i regeringsprogrammet kan nås inom utsatt tid endast om även staten landets regering har rätt att besluta om kommunsammanslagningar. Den politiska retoriken har kryllat av de mest fantasifulla omskrivningar, där man försökt fördunkla detta faktum som ses som en självklarhet av experterna. Kommunstrukturarbetsgruppen konstaterar dock saken rätt tydligt:»i valet av metoder bör man dock så långt som möjligt sträva efter att bilda de nya kommunerna på frivillig basis eller skapa helheter som godtas av kommunerna och deras invånare. Detta skulle kunna främjas genom ett beslutsfattande i två steg där sammanslagningarna i första hand genomförs frivilligt av kommunerna, men där statsrådet har befogenhet att besluta om eller alternativt genom lag föreskriva sammanslagning när reformkriterierna uppfylls, men sammanslagningen inte har fått stöd av fullmäktige i alla berörda kommuner. I samtliga fall bör beslutet föregås av behörigt samråd med kommunerna.«(strukturarbetsgruppen I, s. 201) Det tycks ha blivit ett problem att det inom regeringen finns mycket olika slags uppfattningar om hur man borde gå vidare. Regeringen har inte berättat i vilken mån den har förbundit sig till kommunstrukturarbetsgruppens förslag. Detta gäller i synnerhet frågan om huruvida arbetsgruppens kommunkartor ligger till grund för det fortsatta arbetet. Enligt arbetsgruppen är det meningen att i reformen gå vidare på det sättet att det med stöd av den nu gällande kommunindelningslagen tillsätts en utredningsperson för alla de nya kommuner som ska bildas. Denne ska tillsammans med kommunerna i fråga utreda förutsättningarna för att skapa en ny kommun. Före detta hade regeringen dragit upp riktlinjer för en s.k. strukturlag som ska styra kommunstrukturreformen, dvs. tidtabellen och sättet att genomföra reformen. Beredningen av en strukturlag har påbörjats. Kommunernas yttranden om kommunstrukturarbetsgruppens rapport har begärts till den 13 april Kommunerna har dock en reell möjlighet att ta ställning till den nya kommunen först när all behövlig information finns på bordet. Detta kan tänkas ske tidigast i september. Till stöd för sitt ställningstagande behöver kommunerna vid sidan av strukturarbetsgruppens digra paket dessutom information om vilka krav det ställs på huvudmännen och vilka alternativ det finns att ordna social- och hälsovården samt utbildningen, vilka kriterierna är för en stark kommun, tidtabellen och sätten att genomföra reformen. Utifrån denna information skulle kommunerna redan ha något slags grund för att bedöma vilka slags möjligheter utredningspersonen har att lyckas i sitt uppdrag. Men ges kommunerna möjlighet till en sådan bedömning, som åtminstone inom kommunernas centralorganisation har ansetts viktig? Den principiellt viktigaste frågan hänför sig till sättet att bereda kommunreformen. Då det enligt regeringsprogrammet är regeringen som genomför kommunreformen, innebär det samtidigt att oppositionen utestängs från beredningen. Regeringen kan givetvis genomföra många reformer utan oppositionens medverkan. En kommunre-

10 60 Kari Prättälä form kan dock inte genomföras utan kommunal verkställighet. Det innebär bl.a. att den riksomfattande oppositionen till och med ofta är i majoritet i den kommun som ska genomföra reformen. Också annars är det fråga om en reform som påverkar grunderna för hela den finländska demokratin, där en stabil utveckling förutsätter mer omfattande acceptans än vad regeringen har även om det är fråga om en majoritetsregering av nuvarande slag. Om projektet ska föras vidare och i hamn som enbart regeringens projekt, kräver det att regeringen målmedvetet förbinder sig till de konkreta mål för projektet och den metod att genomföra det som eventuellt blir klara till hösten. Förutsättningarna för att få till stånd en sådan politisk vilja förefaller mycket svaga med hänsyn till att höstens kommunalval närmar sig. Det torde också ha blivit klart att regeringen inte ensam lyckas genomföra en kommunreform. Till det behövs också kommunerna. Därför är det också svårt att hålla riksdagsoppositionen utanför beredningen. Är kommunreformprojektet vid liv? Inte riktigt på det sätt som man skissade i regeringsprogrammet. Å andra sidan är utmaningarna för det framtida finländska välfärdssamhället så omfattande, att en betydande reform av kommunalförvaltningen i varje fall är nödvändig. 8. Hur kan man gå vidare? Om kommunalförvaltningen önskar behålla sin position även i framtiden som en kraftfaktor i det finländska samhället, behöver den en framtidsstrategi byggd på omfattande konsensus en gemensam statlig och kommunal syn på hur kommunstrukturen ska reformeras. Nu förde regeringsprogrammet till direkt handling. Detta lämnade inte rum för debatt. Att målmedvetet stärka kommunstrukturen måste vara en nödvändig del av framtidsstrategin. En samgång mellan kommunerna kräver dock att staten har sin egen syn på saken en utveckling av kommunstrukturen uteslutande utifrån ett kommunalt initiativ skulle inte nödvändigtvis medföra en ändamålsenlig lösning för områdesutvecklingen t.ex. inom stadsregionerna. Kommunalförvaltningen kan inte i hela landet byggas uteslutande på starka primärkommuner. Social- och hälsovården och många andra verksamheter kräver också en organisation baserad på ett större befolkningsunderlag. I reformen måste man fördomsfritt dryfta hela kommunförvaltningens struktur även principerna för verksamhet på nivån ovanför kommunerna. I europeiska bedömningar fäster man upprepade gånger uppmärksamhet vid att den högre kommunalförvaltningsnivån region- eller landskapsnivån är outvecklad. Också en demokratisk landskapsförvaltning är kommunalförvaltning. Den behöver inte ha beskattningsrätt; finansieringen kan komma från staten och från kommunerna. Den behöver och bör inte genomföras i hela landet, men det finns områden där den vore ett naturligt alternativ. OECD har rekommenderat olika slags modeller för olika delar av landet, men Finland är ett land med endast en modell (OECD 2010, s. 29). Det är bara det att uppfattningarna går isär om vilken modell som är den riktiga.

11 Artikler: Hur gick det sen? 61 Litteratur En livskraftig kommun- och servicestruktur. Utredning av strukturgruppen för kommunalförvaltningen, del I: Utredningsdel. Del II Regional genomgång. Finansministeriets publikationer 5b/2012. (Strukturarbetsgruppen I, II). OECD Public Governance Rewiews. Finland. Working together to sustain success.assessment and Recommendations. OECD 2010, s. 29. Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering (Regeringsprogrammet). Sandberg, Siv: Reform med klassiska ingredienser. Finlands Kommuntidning 6/2006, Norden-bilaga, s Utredning över behovet att revidera kommunallagen, Finansministeriet 10/2011 (Kommunallagsutredningen) Reform av lagstiftningen som gäller organisering, utveckling och övervakning av social- och hälsovården. Slutrapport. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2011:7. (På finska, med presentationsblad på svenska.). Noter 1. Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen, som inom regeringen svarar för projektet, konstaterade detta i flera intervjuer (t.ex. nyheterna om minister Virkkunens informationstillfälle i olika medier, se Däremot har företrädare för andra regeringspartier meddelat att de inte understöder tvångssammanslagningar (t.ex. socialdemokraternas partisekreterare Jungner, Savon Sanomat och företrädare för andra regeringspartier i Suomen Kuvalehtis nättidning :»Suuri kuntauudistus vaikeuksissa muut vierastavat kokoomuksen pakkopuheita«= Den stora kommunreformen i svårigheter de andra är främmande för samlingspartiets tal om tvång).

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 .1.2015 PROTOKOLL Nummer 6 22.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Närvarande Frånvarande Justerat CG - RN - VT - CA - WV FK

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna; SFS 2004:639 Utkom från trycket den 30 juni 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Enligt

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

En livskraftig kommunoch

En livskraftig kommunoch En livskraftig kommunoch servicestruktur Utredning av strukturgruppen för kommunförvaltningen DEL I Utredningsdel 5b/2012 Kommunerna Del I Utredningsdel En livskraftig kommun- och servicestruktur Utredning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND 2 Innehåll 1 Uppdrag och bakgrund till projektet 3 2 Aktuella lagstiftningsprojekt 3 3 Administrativa lösningar för social- och hälsovårdstjänsterna

Läs mer

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen:

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Promemoria Jurist Mervi Kuittinen 29.9.2014 Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Syftet med denna promemoria är att komplettera Kommunförbundets anvisningar om information

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1 (5) ANVISNING VM139:00/2013 30.4.2014 FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1. ICT-stöd i kommun- och servicestrukturförändringar Regeringen genomför

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till kommunallag och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att det stiftas en ny kommunallag,

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Läkarens ställning i hälso- och sjukvården

Läkarens ställning i hälso- och sjukvården Läkarens ställning i hälso- och sjukvården Godkänd av Finlands Läkarförbunds styrelse 6.5.2010 Läkarförbundets rekommendationer och riktlinjer för hälso- och sjukvårdens förvaltning Finlands Läkarförbund

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till kommunallag och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 297457 I propositionen föreslås det att det stiftas en ny

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

1 Vad är en STIFTELSE?

1 Vad är en STIFTELSE? 1 Vad är en STIFTELSE? En stiftelse är en självständig förmögenhet som stiftaren har skjutit till och som sköts av en särskild förvaltning och som förverkligar de nyttiga syften som stiftaren bestämt.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner:

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner: Bilaga 1 Riktlinjer om villkor för erkännande av status som godkänd ekonomisk aktör (AEO) och det förfarande som ska tillämpas i fråga om multinationella och stora företag 1. Rättsligt meddelande I dessa

Läs mer

Förbundsordning för Region Värmland

Förbundsordning för Region Värmland KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2006-12-14 Ersätter: 2000-11-23 Gäller fr o m: 2006-12-14 Förbundsordning för Region Värmland Region Värmland -

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om en kommun- och servicestrukturreform Given i Helsingfors den 9 februari 2007 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott 1 Riksdagens social- och hälsovårdsutskott UTLÅTANDE Ärende: Regeringens proposition, RP 90/2010 rd, till Riksdagen med förslag till lag om hälso- och sjukvård samt lagar om ändring av folkhälsolagen,

Läs mer

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Justitiedepartementet LÖNEGARANTI VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION (Ds 2003:17) ---------------------------------------------------

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3 Allmänt reglemente för kommunstyrelse och nämnder Antaget av kommunfullmäktige 2007-02-26, 84 Reviderat av kommunfullmäktige 2012-04-10, 34 Reviderat av kommunfullmäktige 2015-05-11, 63 Nämnds ansvar och

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer