En andra chans Utvärdering av ideella navigatorcentrum för unga UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2008:1

Transkript

1 En andra chans Utvärdering av ideella navigatorcentrum för unga UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2008:1

2

3 En andra chans! Utvärdering av ideella navigatorcentrum för unga

4

5 Förord Som ett resultat av betänkandet Unga utanför beslutade regeringen den 23 juni 2004 att låta Ungdomsstyrelsen fördela medel ur Allmänna arvsfonden till projekt som syftar till att bryta ungas utanförskap på arbetsmarknaden. En del av dessa skulle användas till att stödja försöksverksamhet med navigatorcentrum. Betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92) hade konstaterat att unga i åldrarna år stod utanför skola och arbetsmarknad. I betänkandet presenterades ett antal förslag som syftade till att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden. Ett av förslagen var att starta en försöksverksamhet med ideella navigatorcentrum som skulle byggas upp genom samverkan mellan kommun, arbetsförmedling, näringsliv och ideella organisationer. Navigatorcentrumen skulle vända sig till arbetslösa ungdomar mellan 16 och 25 år. Ungdomar som hade svårast att få arbete eller som hade hoppat av gymnasiet skulle prioriteras. Ungdomsstyrelsen har också haft ett uppdrag från Näringsdepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet att stimulera utvecklingen av navigatorverksamheter med kommunal huvudman. Det långsiktiga målet med satsningarna var att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden och hitta alternativa metoder för ungas etablering. Ungdomsstyrelsen har utifrån det valt att arbeta med de två delarna som en helhet. Här lämnas en rapport om beviljat stöd till navigatorverksamheter med ideell huvudman till Allmänna arvsfonden. Den 31 december 2007 redovisades navigatorverksamheter med kommunal huvudman till Näringsdepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Ungdomsstyrelsen vill passa på att rikta ett stort tack till utredaren Verica Stojanovic, de lokala utvärderarna och samtliga navigatorcentrum i satsningen som alla på sitt sätt har bidragit till denna utvärdering. Per Nilsson generaldirektör, Ungdomsstyrelsen Susanne Zander tf enhetschef Nationell och kommunal ungdomspolitik, Ungdomsstyrelsen

6

7 Innehåll 8 Sammanfattning 10 Inledning 11 Bakgrund 12 Arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadssituationen 17 Fem städer fem navigatorcentrum 25 Metoder 30 Resultat 42 Framgångsfaktorer och hinder 44 Framtiden 45 Referenser 47 Bilagor Bilaga 1 Regeringsbeslut Bilaga 2 Regeringsbeslut Bilaga 3 Regeringsbeslut Bilaga 4 Regeringsbeslut Bilaga 5 Regeringsbeslut Bilaga 6 Projektkatalog Bilaga 7 Utvärderingsmetod Bilaga 8 Utvärderingsrapporter

8

9 Sammanfattning Här lyfter vi de viktigaste erfarenheterna och slutsatserna från satsningen på navigatorcentrum I utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) fanns ett förslag att kommuner och myndigheter skulle samverka med lokala organisationer för att stärka stödet till unga som stod utanför arbetsmarknaden. Genom att inkludera ideella aktörer i arbetet med unga hoppades utredningen att kommunerna bättre skulle bevara och utveckla den kompetens som fanns om unga utanför. Försöksverksamheter med navigatorcentrum, ideella som kommunala, har nu bedrivits i tre år. Utvärderingen visar att satsningen lyckats med sin måluppfyllelse. Försöken har utvecklat nya metoder och samverkansformer för att underlätta för unga som står långt utanför arbetsmarknaden att komma in. Otraditionella lösningar för samarbete och otraditionella metoder har lett till sysselsättning bland tidigare icke-sysselsatta. Verksamheten har involverat runt unga varav hälften har påbörjat ett arbete, en praktikplats eller en utbildning med hjälp från ett navigatorcentrum. Mellan 45 och 71 procent av de unga har efter en tid i navigatorcentrum gått vidare till utbildning, arbete eller praktik. Detta motsvarar och överstiger de resultat som reguljära arbetsmarknadssatsningar rapporterar under perioden. Många av dessa unga har en historia som inkluderar sociala och psykiska problem under en längre tid och står långt från arbetsmarknaden. Många har också under en lång period dessförinnan haft försörjningsstöd vilket innebär en omedelbar individuell och samhällsekonomisk vinst. Även unga som inte har fått arbete, praktikplats eller utbildning berättar att tiden på navigatorcentrumen lett till ökade kunskaper i hur man söker arbete och i hur myndigheter fungerar samt har gett dem ökat självförtroende. Navigatorcentrum har som komplement till ordinarie verksamhet i befintliga organisationer, arbetsförmedlingen, gymnasieskolan och socialförvaltningen bland annat bidragit till: att effektivt bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. ökad tillgänglighet för de unga. avancerad samverkan med relevanta aktörer (offentliga aktörer som arbetsförmedlingen, socialtjänst och gymnasieskola men även med näringsliv och föreningsliv) genom att överbrygga strukturella hinder. bättre matchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad. bättre metoder för coachning och vägledning för unga som står utanför arbetsmarknaden. skapa en ingång där unga lättare kunnat erbjudas samlad hjälp i form av coachning, vägledning, individuellt stöd efter behov och hjälp med att se vilka rättigheter och skyldigheter de har på arbetsmarknaden. 8

10 att nå nya grupper av unga via uppsökande verksamhet som inte fångas in i kommunens ordinarie verksamhet. att utveckla metoder för att identifiera målgruppen som omfattas av kommunernas informationsansvar enligt skollagen 1 kap. 18. Navigatorcentrumen har även fått ta emot studiebesök och fungerat som förebilder/modeller för andra verksamheter i syfte att bryta ungas utanförskap på arbetsmarknaden, till exempel de kommunala navigatorcentrumen. Trots de fördelar som nämnts ovan så har inte ett enda navigatorcentrum utvecklats från att ha varit en alternativ verksamhet till att ses av kommunen som en arbetsmarknadspolitisk nödvändighet eller en kraft på den arbetsmarknadspolitiska arenan. Tvärtom upphör nu det offentliga stödet i form av ekonomiskt bidrag till denna form av verksamhet utan någon möjlighet till förlängning. Eftersom de flesta navigatorcentrumen är externt finansierade innebär detta ett avslut där de tvingas lägga ned helt eller delvis eller i bästa fall omformas till andra sorters projekt. Det är problematiskt när det inte finns strukturer eller ekonomisk samverkan för att bygga vidare på positiva erfarenheter som både uppmärksammats och klarlagts. 9

11 Inledning Ungdomsstyrelsen har i drygt tio år handlagt medel till metodutveckling inom arbetsmarknadsområdet och genomfört utvärderingar av olika satsningar. Verksamheten har ofta skett i samarbete med den ideella sektorn och haft en stark lokal förankring. Statens ungdomsråd, idag Ungdomsstyrelsen, tog 1993 initiativ till en utvärdering om ungdomars uppfattning om sina möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Undersökningen skedde i nära samarbete med Skolverket, LO, SAF och Socialstyrelsen. Slutsatserna i utvärderingen som kom 1995 känns igen i den utveckling som arbetsmarknadspolitiken tagit under de senare åren: Insatserna måste utgå från individen. Unga slussas ofta mellan flera olika instanser lokalt och möjligheterna att samverka kring den unge måste utvecklas. Utvecklingen av nya verksamheter behöver stöd. Det behövs en långsiktighet i den arbetsmarknadspolitik som riktar sig till unga. Bristande dokumentation och bristen på utvärdering gör att tidigare erfarenheter inte tas tillvara. (Ungdomsstyrelsen 1995) I den intervjuundersökning som presenteras i den tematiska analysen om ungas etablering och egen försörjning som Ungdomsstyrelsen genomförde 2005 framkom det att ungas väg till etablering är krokig. Analysen pekade på behovet av bättre stöd i grundskolan och gymnasieskolan, bättre koppling mellan skola och arbetsliv, bättre samordning mellan kommunala och statliga aktörer och en kortare väntan på stöd och hjälp för unga som är arbetslösa (Ungdomsstyrelsen 2005). I Unga med attityd (Ungdomsstyrelsen 2007) uppger 60 procent av de unga (16-29 år) som upplevt arbetslöshet att detta påverkat deras hälsa negativt. Idag är det en majoritet av de unga som har haft flera eller längre perioder av arbetslöshet. Studien visar också att unga inte skiljer sig från äldre (35-74 år) när de anger vilka egenskaper i ett arbete som de ser som värdefulla dock angav en högre andel i undersökningen 2007, än i undersökningen 2002, att det är viktigt med en fast anställning. Detta samtidigt som en allt högre andel unga har visstidsanställningar och timanställningar. I Anställ unga! (SOU 2006:31) framkommer att av de unga som registrerats som arbetslösa hos arbetsförmedlingen under ett år återkom det stora flertalet vid upprepade tillfällen åren framöver. Det framkom också att arbetsförmedlingen i liten utsträckning tittade på de ungas tidigare historik eller kontakt med myndigheten, i stället avvaktade man varje gång i 90 dagar innan den unge hänvisades till åtgärd. Så i tillägg till att unga arbetslösa har kontakter med många olika aktörer har de också upprepade kontakter med en och samma aktör. Arbetslösheten är fortfarande dubbelt så hög bland unga (20-24 år) jämfört med bland andra åldersgrupper. Samtidigt har vi de största ungdomskohorterna på väldigt länge så antalet arbetslösa unga är också högre. Därför är det av största vikt att de arbetsmarknadsåtgärder som kommer unga till godo är så beprövade och effektiva som möjligt. Det är också av största vikt att det finns en långsiktig strategi det finns inga indikationer på något annat än att den höga ungdomsarbetslösheten kommer att bestå. Utvecklingen är i stort sett densamma i hela EU-området. 10

12 Bakgrund Parallellt med den rådande arbetsmarknadssituationen för unga tillsatte regeringen 2003 en utredning med uppdrag att kartlägga och ge närmare kunskap om de ungdomar som inte studerade, arbetade eller sökte arbete. Utredningen resulterade i betänkandet Unga utanför (SOU 2003: 92) som konstaterade att ungdomar i åldern år varje år stod utanför skola och arbetsmarknad. Med utgångspunkt i utredningen beslutade regeringen att Ungdomsstyrelsen skulle fördela fem miljoner kronor årligen under tre års tid till utveckling av navigatorcentrum med ideell huvudman. Beslut om satsningar på navigatorcentrum fattades under 2004 och 2005 och bidrag fördelades från Sammanlagt beviljades cirka 14 miljoner kronor till tolv navigatorverksamheter under satsningens tre år. Som underlag till utvärdering av dessa navigatorverksamheter har enkäter och intervjuer genomförts årligen i fem av dem. Till dessa har också utvärderare varit kopplade. I bilaga 7 finns en förteckning över deras rapporter. 1 Samtliga beslut finns i bilagorna

13 Arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadssituationen Arbetslinjen har länge varit hörnstenen i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Detta innebär att arbetslösa i första hand ska erbjudas arbete och i andra hand utbildning eller åtgärd och i sista hand passivt kontantstöd. Under 2000-talet har arbetslinjen kommit att utvecklas till vad som skulle kunna kallas en arbets- och kompetenslinje. Detta betyder att när det inte finns arbete ska arbetslösa erbjudas en lämplig utbildning eller en praktikplats som i framtiden ska leda till ett arbete. Målet med denna nya arbetsmarknadspolitik var att via en omfattande arbetsmarknadsoch utbildningspolitik skapa en flexibel arbetsmarknad. En flexibel arbetsmarknad där människor ständigt förbereds för att kunna delta i arbetslivet och kunna möta de krav som ställs, till exempel genom att de erbjuds upprepade chanser till utbildning under livet. Men också flexibel då arbetskraftens kompetens och kunskapsnivå stimulerar tillväxt så att arbetsmarknaden kan öppna sig för fler människor. Den 1 juli 2005 trädde även en ny bestämmelse om kommunernas uppföljningsansvar i skollagen i kraft. Denna lag underströk vikten av att kommuner löpande skulle hålla sig informerade om hur ungdomar under 20 år som hade fullföljt sin skolplikt, men som inte hade slutfört en utbildning på nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning, var sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem sysselsättning (SFS 2005:39, 1 kap. 18 ). Speciellt under 2006 begränsades arbetsförmedlingens möjlighet att bevilja arbetssökande plats i olika arbetsmarknadspolitiska program. Detta berodde på att regeringen hade beslutat om en kraftig minskning av medel till arbetsförmedlingens verksamhet. Vissa program som till exempel plusjobb, utbildningsvikariat, friår och akademikerjobb upphörde då helt. Under 2007 upphörde även åtgärderna allmänt och förstärkt anställningsstöd och datortek. 2 Ungefär var tredje ungdom som var arbetslös under perioden hänvisades till kommunalt ungdomsprogram (KUP) eller ungdomsgarantin (UG). Resultaten varierade och knappt 40 procent fick arbete efter sex månader medan 30 procent fortsatte att vara arbetslösa (Arbetsmarknadsstyrelsen 2005). Alltsedan 1990 då KUP och UG började utvärderas regelbundet kom flera varningar om att ungdomsåtgärderna inte fungerade som det var tänkt (Ungdomsstyrelsen 1995, 1997a, 1999b, 2000b). Utvärderingarna pekade bland annat på att: besluten om åtgärder riktade mot unga hade kort varaktighet och kort framförhållning de satsningar som gjordes ytterst sällan ledde till fast anställning handledningen och uppföljningen var bristfällig insatserna måste utgå från individen samverkan måste utvecklas för att unga skulle slippa slussas mellan flera olika insatser utvecklingen av nya verksamheter behövde stöd. 2 Datortek innebar att arbetslösa kunde få datorträning i grundläggande datakunskap varvat med jobbsökaraktiviteter. Kommunen var huvudman för datorteken. 12

14 Ökad ungdomsarbetslöshet Från många kommuner kom indikationer på att ungdomsåtgärderna inte räckte till eller passade alla ungdomar. De pekade på att någonting måste vara fel då arbetslösheten ökade samtidigt som antalet ungdomar i åtgärder minskade (Svenska kommunförbundet 2003). Under åren ökade andelen arbetslösa ungdomar i åldern år från 3,8 procent till 5,2 procent, det vill säga från cirka ungdomar till drygt Även arbetslösheten bland äldre ungdomar i åldern år ökade, från att ha varit 7,8 procent 2003 till att bli 8,4 procent Detta handlar om en ökning från cirka ungdomar till cirka ungdomar. Arbetslösheten bland åringar var relativt jämt fördelad mellan unga män och unga kvinnor under de undersökta åren medan antalet arbetslösa unga män varit fler än antalet unga arbetslösa kvinnor bland åringar. Tabell 1. Unga år efter arbetskraftstillhörighet och relativa tal i procent av den totala befolkningen eller arbetskraften, Antal och procent Antal i befolkningen Antal sysselsatta Andel sysselsatta av arbetskraften 48,8 49,6 51,0 Antal arbetslösa Andel arbetslösa av arbetskraften 12,3 14,3 13,7 Antal ej i arbetskraften Andel ej i arbetskraften 51,2 50,4 49,0 Källa:AKU, SCB. Det finns flera förklaringar till att ungdomsarbetslösheten relativt sett ökade under de undersökta åren, trots högkonjunktur. Det fanns få arbeten som direkt riktade sig till ungdomar med otillräcklig utbildning och liten arbetslivserfarenhet, en grupp som ökat i antal. Arbetsgivarnas krav rimmade inte med de ungas förutsättningar och då framförallt inte med deras ringa arbetslivserfarenhet. En annan anledning till ungdomsarbetslöshet har varit en icke fungerande samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad. Frånvaro av fungerande samverkan kan även medföra hinder för eleverna/studenterna att skaffa sig ett nätverk som underlättar inträdet på arbetsmarknaden. Svenskt Näringslivs etableringsstudie Akademi eller verklighet? (Svenskt Näringsliv 2007) visar att etableringssituationen för högutbildade har varit problematisk under inledningen av 2000-talet. Akademikerarbetslösheten har ökat samtidigt som samverkan mellan skola och arbetsliv har varit bristfällig i omfattning och kvalitet. Den främsta orsaken har varit att samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad inte har varit tillräcklig. 13

15 Samverkan har inte varit formaliserad i till exempel handlingsplaner. Samverkan har inte heller integrerats tillräckligt och vikten av samverkan har inte kommunicerats till studenter och näringsliv. Unga i grundskola och gymnasium har haft svag arbetsmarknadsanknytning då praktisk arbetslivsorientering (prao), arbetsplatsförlagd utbildning (apu) och lärande i arbetslivet (lia) inte erbjudits på alla skolor i Sverige. En ingång för unga utanför Då målgruppen, som utredningen Unga utanför identifierade, i liten utsträckning är jobbklar eller motiverad för vidare studier blev denna målgrupp många gånger hänvisade till myndigheter om och om igen för att så småningom försvinna ur systemet. De olika myndigheter som ungdomarna kom i kontakt med (skolan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten och så vidare) lyckades inte ge dem långsiktig individuell hjälp. Arbetsförmedlingen förmedlade arbeten till dem som var jobbklara, socialtjänsten betalade ut försörjningsstöd till dem som var aktiva och skolan utbildade dem som ville och kunde tillgodogöra sig utbildningen. Utredningen presenterade ett antal förslag som syftade till att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Ett av förslagen var att starta en försöksverksamhet med navigatorcentrum som hade ideell 3 huvudman. Dessa skulle byggas upp genom samverkan mellan kommun, arbetsförmedling, näringsliv och ideella organisationer. Navigatorcentrumen skulle vända sig till arbetslösa ungdomar mellan 16 och 25 år. Unga som stod långt från arbetsmarknaden eller som hade hoppat av gymnasiet skulle prioriteras. Tanken med navigatorcentrum var att samordna offentliga och lokala aktörer samt företrädare för näringsliv och arbetsförmedling. Genom att samordna de resurser som redan finns på en ort kan det gå att förenkla ungas etablering i samhället. En ingång till samlade resurser skulle kunna erbjuda möjligheter till flera nya vägar in på arbetsmarknaden eller till vidare studier. I stället för att låta unga vandra mellan olika aktörer skulle en organisation utvecklas där den unges behov stod i centrum. Förhoppningen med navigatorcentrum var också att få till en bättre matchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad. Navigatorcentrum skulle ge större möjligheter att arbeta med okonventionella metoder för att bryta ungas utanförskap på arbetsmarknaden. Verksamheten skulle också fungera som ett komplement till arbetsförmedlingen, gymnasieskolan och socialtjänsten. En viktig princip inom försöksverksamheten var att kunna erbjuda unga arbetslösa personliga coacher enligt principen att unga leder unga. Genom ungdomscoacherna skulle navigatorcentrumen till exempel kunna arbeta uppsökande för att hitta ungdomar som inte hade kontakt med offentliga instanser i deras egna miljöer. Även professionella yrkeskategorier som arbetsförmedlare, kuratorer och socialarbetare kunde finnas med. Försöksverksamheten skulle ha en ideell huvudman för att möjliggöra användningen av för det offentliga mer okonventionella metoder. Exempel på detta är unga som coachar unga, internationella utbyten och ett erkännande av icke formella kunskaper samt samlad hjälp av olika myndigheter på en och samma plats och tidpunkt. Ungdomsstyrelsen satte upp riktlinjer för navigatorcentrumen. 3 Med ideell huvudman menas organisationer som inte är vinstdrivande, det vill säga stiftelser, ideella och ekonomiska föreningar. 14

16 Ett navigatorcentrum ska: utveckla gemensamma förhållningssätt och arbetsmetoder för en helhetssyn kring individens behov. bidra med nya idéer och metoder som ger unga kontakter med arbetsmarknaden. utveckla nya former för samverkan mellan arbetsförmedling, socialtjänst, skola samt lokalt närings- och föreningsliv. utveckla former för stöd och vägledning till unga arbetslösa för att lotsa in dem på arbetsmarknaden. skapa en fysisk plats med en ingång till stöd och hjälp från flera myndigheter. De ideella organisationerna som resurs i lokalsamhället Det har blivit allt vanligare att ideella organisationer utför olika välfärdstjänster på uppdrag av stat och kommun (Johansson 2001). Men intresset för ideella sektorn är inte enbart ekonomiskt. Många gånger föredrar medborgarna dessa organisationer för att de har demokratiska värden som företag och myndigheter saknar. Även regeringen anser att de ideella organisationerna har en viktig roll i samhällsutvecklingen. Så här säger arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin 4 : Regeringen ser det som mycket positivt att kompletterande aktörer utvecklas inom såväl arbetsmarknadspolitiken som rehabiliteringsområdet. Ams har bland annat regeringens uppdrag att använda kompletterande aktörer i syfte att förbättra matchningen och motverka utanförskap för arbetssökande. Arbetsfördelningen mellan ideella organisationer, offentlig sektor och företagen i navigatorcentrum tycks ha fungerat mycket bra. De ideella organisationerna har som huvudmän lyckats behålla både sin självständighet och sin handlingsfrihet. Det finns flera förklaringar till att det fungerat. En förklaring är att de inblandade organisationerna i motsats till ordinarie arbetsmarknadsprojekt har haft en klar struktur från början. En annan förklaring är att de flesta navigatorcentrum haft en tillräckligt lång etableringsfas där de kunnat arbeta med uppbyggnad, 5 att sprida information och att förankra idéer. Detta har gjort att de olika parterna i navigatorcentrumen kunnat arbeta konkret mot samma mål. 4 Svar på skriftlig fråga i Riksdagen 2007/08: Många av navigatorcentrumen har arbetat under flera olika faser. Preinitiala fasen då de till exempel kartlagt situationen för unga utanför i sin kommun, den initiala fasen då de processat fram idén till projektet och slutligen etableringsfasen då de konstruerat organisationsmodeller och arbetssätt både internt och externt (Ungdomsstyrelsen 2006). 15

17 För att kunna starta ett navigatorcentrum har det också varit viktigt att redan i initialfasen ha politiskt stöd för att slippa hamna i en oklar position i genomförandefasen. De ideella organisationerna i försöksverksamheten har marknadsfört och spridit information om navigatorcentrumen på olika sätt. Ett har varit att anordna konferenser och workshops för att få myndigheter, andra organisationer och politiker att bli positiva till att starta ett samarbete. Det som har gjort att navigatorcentrum redan från början fått en legitim förankring har också varit att Ungdomsstyrelsen redan från start krävt att kommunen ska vara både en part och en medfinansiär. Ytterligare en viktig aspekt är att många av de involverade kommunerna och företagen redan innan starten av navigatorcentrum samverkade med de ideella organisationerna i arbetsmarknadsprojekt. De kände därför till de ideella organisationerna, visste hur situationen för unga var i deras kommun och de visste också vilka premisserna var för ett samarbete. En annan förutsättning för ett framgångsrikt arbete har varit långsiktigheten. Vidare har det under dessa år funnits en bred uppslutning i kommunerna kring vikten av ungdomsfrågor vilket har bidragit till att projektet fungerat på ett tillfredsställande sätt. Att det fanns en bred uppslutning kan återigen ha att göra med att tidigare arbetsmarknadsprojekt öppnat vägen. I många kommuner fanns därför under navigatorcentrumens uppbyggnad en samsyn kring allvaret i dagens ungdomsarbetslöshet och en vilja till engagemang för att hitta individuella lösningar. Engagemanget gjorde många gånger att organisationernas arbete med navigatorcentrum sågs som ett välkommet och naturligt komplement till den kommunala verksamheten och de reguljära arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärderna. 16

18 Fem städer - fem navigatorcentrum I det här kapitlet kommer navigatorcentrumen och kommunerna där verksamheterna bedrevs att presenteras. Kapitlet beskriver även kort hur handläggningen av stödet till navigatorcentrum varit utformat av Ungdomsstyrelsen. Under åren beviljades fem ideella verksamheter stöd för att utveckla försöksverksamheter med navigatorcentrum i sina kommuner. De fem organisationer som ansvarade för navigatorverksamheterna var Communicare, OIKOS, Urkraft, Drömmarnas Hus och Stockholms stad. I tabell 2 ges en översikt över de olika navigatorcentrum som ingår i utvärderingen. Navigatorcentrum har verkat under olika förutsättningar och de är inte direkt jämförbara med varandra. Tabell 2. Översikt av de navigatorverksamheter som utvärderats ORGANISATION COMMUNICARE OIKOS URKRAFT DRÖMMARNAS HUS STOCKHOLMS STAD Ort Karlstad Lund Skellefteå Malmö Stockholm Projektnamn Navigatorcentrum LUNAC Navigare New City NC Nord och Syd Partner Arbetsförmedlingen, kommunen, Individuella programmet, frivården Lunds kommun, arbetsförmedlingen, gymnasieskolan, Koop Utveckling Skåne Arbetsförmedlingen, Skellefteå kommun, gymnasieskolan, Umeå universitet, politiska partier, fackföreningar, näringsliv Arbetsförmedlingen FIFH (Föreningen idrott för handikappade, försäkringskassan, Coompanion, Malmö stad, Stadskontoret, stadsdelsförvaltningar, Malmö kommunala bostäder, Prokrami, Stena Fastigheter, Ung art (aggression replacement treatment) Ålder år år år år år Länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, Frivården, Xist-Kvinnoforum, psykiatrin, Fryshuset, Stadsmissionen, Stockholm stad, stadsdelsförvaltningar Projekttid* Maj 2005 Mars 2006 Juni 2005 Jan 2006 Aug 2007 Dec 2006 Aug 2007 Aug 2007 Aug 2007 Juni 2007 Antal unga Utfall** (procent) Remiss till annan iu*** 42 myndighet Ej hjälp iu*** 19 Kommentar: * Den tid som navigatorverksamhet har bedrivits exkl. startfas fram till utvärdering. **Gått till arbete, praktik studier. ***iu = ingen uppgift. Genom satsningen på navigatorcentrum gavs de fem organisationerna möjlighet att hitta nya former för samverkan med andra aktörer. Ungdomsstyrelsen bedömde att det var angeläget att ge stöd till olika typer av projekt. Detta för att en utveckling av flera skilda metoder skulle bli möjlig. 17

19 Under fick ytterligare sju projekt stöd till verksamhet utifrån tankarna bakom navigatorcentrum. Under 2006 var det fyra verksamheter: Alstermo IF i Alstermo, före detta Techgroup (Booster) i Växjö, Stiftelsen KFUM Söder på Fryshuset i Stockholm samt Majornas samverkansförening i Göteborg. Under 2007 var det tre verksamheter: Svensk somaliska institutet i Örebro, Studiefrämjandet i Linköping och Sensus studieförbund i Norrköping. Dessa sju kommer inte att ingå i den här utvärderingen eftersom de funnits för kort tid och inte ingått i den ursprungliga planen för utvärdering från Handläggningen av projektansökningarna Utifrån regeringens beslut om satsningen på ideella navigatorcentrum utformade Ungdomsstyrelsen riktlinjer för ansökningar. I dessa riktlinjer betonades vikten av att hitta nya möjligheter för unga att hitta ut i arbetslivet, att hitta metoder som ger reell kontakt med arbetsmarknaden, samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer samt stöd och vägledning för unga arbetslösa. Sista året av satsningen kom ett tillägg i riktlinjerna som uppmanade till metodutveckling av kommunens utökade informationsansvar (enligt 1kap. 18 skollagen). I tillägg till dessa riktlinjer beaktades också Allmänna arvsfondens generella direktiv för deras stöd. Ungdomsstyrelsen fördelade medel till projekt utifrån ovanstående riktlinjer och de kriterier som gäller för stöd ur Allmänna arvsfonden. Myndigheten arbetar med så kallad aktiv handläggning. Det innebär att handläggaren har fört dialog med den sökande organisationen vid oklarheter i ansökan. Formella brister eller ovana vid att söka medel ska inte vara ett hinder för att ansökan ska kunna bedömas. Den sökande organisationen har i flera fall kunnat utveckla och komplettera sin projektidé i dialog med handläggaren på Ungdomsstyrelsen. Kvalitetssäkring Ungdomsstyrelsen har hållit kontakt med samtliga beviljade projekt under den tid satsningen har genomförts, antingen via telefon eller via mejl. Myndigheten har också inbjudit till flera seminarier och konferenser. Det har varit minst två sådana sammankomster per år. Syftet har dels varit att låta de olika beviljade verksamheterna få träffa varandra, på så sätt har ett naturligt utbyte av erfarenheter skett mellan verksamheterna. Dels att Ungdomsstyrelsen och respektive navigatorcentrum skulle hålla sig informerade om hur verksamheterna utvecklades. Den aktiva handläggningen har också varit en metod att kvalitetssäkra projekten. Genom att föra en konstruktiv dialog om ansökan, kan otydligheter rättas tidigt. En väl genomarbetad ansökan underlättar projektgenomförandet. Projekten har också varit skyldiga att skriftligen redovisa hur verksamheten har genomförts utifrån de syften och mål som de har angett i sin ansökan. I den redovisningen ska det även finnas en ekonomisk rapport som är styrkt av en revisor. Vissa av projekten har frivilligt lämnat in kompletterande dokumentation i form av tryckt material. Ungdomsstyrelsen har också valt att lyfta fram olika navigatorcentrum på konferenser som vi har deltagit i eller själva arrangerat. 18

20 Projektansökningar Totalt har Ungdomsstyrelsen fått in 68 ansökningar från 57 organisationer. De fem navigatorcentrum som den här rapporten fokuserar på har fått medel under satsningens samtliga tre år. Tolv beviljade organisationer har tillsammans fått dela på kr. 19

21 Definition av deltagare Ungdomar som kommer till de olika navigatorcentrumen har vi valt att kalla deltagare. Som deltagare räknas de som kommer till ett navigatorcentrum dagligen eller några gånger i veckan under någon månads tid. Deltagarna är ibland inskrivna hos ett navigatorcentrum, de har hänvisats dit via andra myndigheter. De inskrivna ungdomarna stannar oftast en längre period. Det är dessa deltagare som navigatorcentrumens statistik främst grundar sig på. Inskrivning i navigatorcentrum är inte en obligatorisk process. Fyra av fem navigatorcentrum uppger att de skriver in sina deltagare. New City skriver inte in sina deltagare utan arbetar endast med öppen, uppsökande verksamhet. Lunac har förutom inskrivna deltagare även ungdomar som inte är inskrivna men som dyker upp ibland när de behöver hjälp med något. Dessa ungdomar kallas besökare eller tillfälliga besökare. Till besökare räknas ungdomar som har kommit minst tre gånger för att få information om bland annat Europeisk volontärtjänst som ingår i EU-programmet Ung och aktiv i Europa, hjälp med att kontakta myndigheter eller praktisk hjälp att hitta bostad, jobb eller att skriva ett bättre CV. Hit räknas även ungdomar som kommer två gånger per vecka under en period av minst en månad. Till tillfälliga besökare räknas ungdomar som bara kommit in en gång men de är inte många eftersom de flesta ungdomar brukar komma tillbaka fler gånger. Ungdomsarbetslösheten i de fem kommunerna Arbetslösheten bland unga åringar var olika hög i de olika kommunerna. Högst var ungdomsarbetslösheten i Skellefteå och lägst i Lund Karlstad Lund Malmö Skellefteå Stockholm Diagram 1. Ungdomsarbetslösheten i de fem städerna där navigatorverksamhet bedrevs. Procent. Källa: SCB, AKU. 20

22 Den öppna arbetslösheten liksom ungdomsarbetslösheten i Karlstad hade minskat under de aktuella åren. Även om ungdomsarbetslösheten sjönk i Lund så blev antalet arbetslösa utan gymnasiebetyg allt större och socialbidragsberoendet bland ungdomar ökade. 6 I Karlstad låg genomsnittsarbetslösheten bland unga runt 9,5 procent. Den ekonomiska krisen från 1990-talet gav under början på 2000-talet stora återverkningar i Malmö, inte minst i form av ungdomsarbetslöshet och därmed följande bidragsberoende. Även om situationen hade förbättrats så låg ungdomsarbetslösheten över riksgenomsnittet i Malmö under de år som New City byggdes upp och startade. I Malmö låg genomsnittsarbetslösheten bland unga runt 8,5 procent. Ungdomsarbetslösheten i Stockholm har i stort sett varit oförändrad trots att den öppna arbetslösheten i hela befolkningen sjunkit något. I Stockholm låg genomsnittsarbetslösheten bland unga runt 4 procent. En gemensam nämnare för ungdomsarbetslösheten var att den sjönk mellan 2004 och 2006 i så gott som samtliga kommuner. Navigatorcentrum Karlstad I januari 2005 startade den ideella organisationen Communicare Navigatorcentrum Karlstad. Communicare hade redan innan satsningen på Navigatorcentrum Karlstad en väl dokumenterad verksamhet med unga utanför. Då verksamheten beviljades medel för att bilda ett navigatorcentrum var grunden till etablerade kanaler mellan offentlig, ideell och privat verksamhet redan lagd och projektet kunde därför gå direkt till genomförandefasen. Navigatorcentrum höll till i Communicares lokaler. I den gemensamma lokalen fanns olika samarbetspartners för att underlätta för ungdomarna i deras kontakt med myndigheter. Samarbetspartnerna bestod av arbetsförmedlingen, integrations-, försörjnings- och arbetsmarknadsenheten på kommunen (IFA), gymnasiets individuella program och frivården. Syftet med Navigatorcentrum Karlstad var att vägleda och motivera unga, åringar som är eller riskerar att hamna utanför, under en kort period i riktning mot jobb, studier och egen försörjning samt att utveckla nya metoder för att jobba med unga utanför. Ytterligare ett syfte var att verka som en motor för samverkan mellan myndigheter och lösa regel- och ersättningsfrågor och andra myndighetsövergripande problem. De skulle också etablera nätverk så att navigatorcentrum är så nära både näringsliv, myndigheter och de unga som möjligt. 7 Navigatorcentrum Karlstad skulle också fungera som en sluss och en problemlösare med syfte att få ungdomar att komma ut i egen försörjning. En tät samverkan skulle ske med berörda myndigheter för att få kortare vägar och snabbare lösningar för varje individ. Navigatorcentrum Karlstads verksamhetsinriktning skulle vara både individuell coachning och gruppcoachning. Då det inte fanns någon fastställd tid på hur länge ungdomar kunde delta kunde de vara där från som kortast en vecka till som längst 35 veckor. Genomsnittstiden låg på nio veckor. Totalt 180 ungdomar hade deltagit i Navigatorcentrum Karlstad fram till december Oikos bidragansökan till Ungdomsstyrelsen Communicares ansökan till Ungdomsstyrelsen

23 Lunac i Lund I mars 2005 startade föreningen Oikos navigatorcentrum Lunac (LUnds NAvigatorCentrum) i Lund. Oikos var vid den här tiden en relativt ny aktör kring projekt för unga utanför arbetsmarknaden. Tidigare hade föreningen arbetat med en bred social verksamhet. Föreningens projekt kunde tidigare i princip handla om vad som helst bara det hade en framtidsinriktning och att slutprodukten kom till allmänhetens nytta. Då Oikos saknade direkt erfarenhet av att arbeta med unga och arbetsmarknad kunde de inte omedelbart börja genomföra verksamhet när de hade beviljats stöd från Ungdomsstyrelsen. De påbörjade i stället en etableringsfas för ett navigatorcentrum. Under 2005 byggde de upp en struktur för samverkan med relevanta aktörer så som Oikos Community, kommunens enhet för arbete och integration, arbetsförmedlingen, socialförvaltningen, gymnasieskolor, kommunens enheter för kultur och fritid och Koop Utveckling i Skåne. Syftet med Lunac är att utveckla en ny form av ungdomsverksamhet för unga i åldern år som var arbetslösa, gick på IV eller var unga utanför. Den nya formen av ungdomsverksamhet skulle förnya det lokala samhället genom att i överskridande form bilda ett nätverk mellan praktisk och administrativ verksamhet. Lunac arbetade efter tre processer: öppen verksamhet till exempel öppet hus med frivilliga aktiviteter. strukturerad verksamhet enligt schema, till exempel läroprocesser och motivationshöjande insatser. internationell verksamhet genom EU:s ungdomsprogram Ung och aktiv i Europa. Deltagarna fick individuellt riktad teoretisk utbildning och erbjöds även anpassade praktikplatser och individuellt mentorskap. De kunde dessutom erbjuda platser inom Ung och aktiv i Europa. Vidare hade Lunac också en öppen verksamhet med musikstudio, filmstudio och kulturaktiviteter. Oftast saknade ungdomarna en meningsfull fritid och ett socialt sammanhang. Lunac hade därför ett fotbollslag kallat Lunac IF som ett kompletterande alternativ för deltagarna. Fram till augusti 2007 hade 295 ungdomar deltagit i Lunac. De unga har deltagit i projekt under 1-3 månader innan Lunac funnit olika lösningar för dem. 22

24 New City i Malmö I augusti 2005 påbörjade den ideella organisationen Drömmarnas Hus arbetet med navigatorcentrum New City tillsammans med ett partnerskap i Malmö. Ett partnerskap innebär att ett antal aktörer i förväg kommer överens om samverkan genom avtal. Drömmarnas Hus som finns på Rosengård i Malmö bedriver sedan 1990 kulturverksamhet som främst riktar sig till barn och unga. Verksamheten arbetar för att främja eget och kollektivt skapande, personlig utveckling och gemenskap mellan människor och kulturer. När initiativtagarna till Drömmarnas Hus utforskade situationen i Malmö för målgruppen unga utanför, upptäckte de att myndigheter som kom i kontakt med ungdomarna i första hand arbetade med dem som stod närmast arbetsmarknaden och inte i lika stor utsträckning prioriterade de som stod längre ifrån. Drömmarnas Hus noterade även att samarbetet sällan fungerade mellan olika verksamheter och att regelsystemen uppfattades som rigida vilket i sin tur ledde till att många unga hamnade mellan stolarna. Då behov av förändring fanns skissades en plan för nuvarande partnerskap. Ansökan skrevs till Europeiska socialfonden (ESF) och projektet kom att finansieras av EU-programmet Equal och Ungdomsstyrelsen. Målet med New City var att skapa ett nytt tänkande och nya strukturer för att förändra situationen. Samverkan kring Equal-projektet utgjorde en bas för deras navigatorcentrum. Partnerskapet består förutom av Drömmarnas Hus också av 12 andra aktörer: arbetsförmedlingen, FIFH (Föreningen Idrott för Handikappade), försäkringskassan, Coompanion, Malmö stads utbildningsförvaltning, stadskontoret, SDF Södra Innerstaden, SDF Rosengård, Malmö kommunala bostäder, Prokrami, Stena fastigheter och Ung ART. Ung ART är ett företag som jobbar med ART-metoden (Aggression Replacement Training) som är en metod för att bromsa utvecklingen av våld och aggressivitet hos unga. I januari 2006 invigdes platsen navigatorcentrum Slottet i centrala Malmö. En bärande princip inom New City är unga för unga. Verksamhetsinriktningen är helt fokuserad på coachning. Ett antal unga vuxna mellan 20 och 30 år har rekryterats och utbildats för att fånga upp och arbeta med unga som riskerar utanförskap. Ett av målen är att få in dem på arbetsmarknaden eller i utbildning. Genomsnittlig coachningstid är 3 månader. Fram till augusti 2007 hade unga deltagit i New City. Navigare i Skellefteå I juni 2005 startade Urkraft i Skellefteå navigatorcentrum Navigare. Föreningen Urkraft är en ideell organisation och ett kompetensutvecklingsföretag. Urkraft arbetar även med att skräddarsy utbildningar och aktiviteter för företag, skolor och arbetsförmedlingar. När Urkraft fick stöd från Ungdomsstyrelsen hade organisationen redan etablerade kanaler mellan offentlig, ideell och privat verksamhet genom tidigare projekt. De hade ett nätverk av samarbetspartner som arbetsförmedlingen, Skellefteå kommuns arbetsmarknadsavdelning och gymnasieskolan. Umeå universitet hade också visat ett stort intresse att ingå i nätverket. Arbetsmarknadsnämnden och dess politiska partier samt de fackliga organisationerna var också delaktiga. Navigare byggdes också upp som ett Equal-projekt. 8 Organisationen kunde därför omedelbart påbörja verksamhet som ett navigatorcentrum. Tanken med Navigare var att skapa en plattform för spridning och påverkan utan att vara en fysisk mötesplats. Navigare använde sig till stor del av Accessprogrammet. Detta är en 8 Equal är ett program inom den Europeiska socialfonden. 23

25 beprövad metod på Urkraft som hjälper arbetslösa att skapa en vision om sin framtid och sedan förverkliga den. Programmet erbjuder också trainéeplatser på företag. Genom projektdeltagande i programmet och som trainée på olika företag vill man ge unga erfarenhet av arbetslivet som i förlängningen kan leda till anställning. Dessutom samverkar Accessprogrammet med Open College Network (OCN) i Skellefteå och Högskolan i Halmstad för att värdera kunskap som ett verktyg för att ge informellt lärande ett formellt erkännande, så att det kan användas som merit av arbetssökande. Fram till juni 2007, då Navigare upphörde, hade 139 ungdomar deltagit. Längst tid i projektet var sju månader och kortast tre veckor. Snittet låg på fem månader. NC Nord och NC Syd i Stockholm I fallet Stockholm stad gjorde Ungdomsstyrelsen ett undantag och beviljade medel trots att det var en offentlig aktör som stod bakom ansökan. Ungdomsstyrelsens bedömning var att projektets breda nätverk av ideella aktörer gjorde det intressant. Under 2005 arbetade Stockholms stad med att initiera och samordna utvecklingsarbetet kring ett navigatorcentrum. Ansvaret för detta arbete låg hos arbetsmarknads-, integrations- och demokratiberedningen. Då navigatorcentrum Stockholm hade som strategi att arbeta metodiskt med uppföljningsansvaret gjorde de under 2005 en kartläggning av gruppen unga utanför i Stockholm och en inventering av tillgängliga arbetsmarknadsoch utbildningsinsatser inom staden. Här fann de att navigatorcentrumen skulle behöva söka upp drygt ungdomar och att av dessa beräknades behöva stöd. Stockholms navigatorcentrum startade rent konkret i oktober Då inrättades två centrum: NC Nord och NC Syd. Samarbetspartner var Länsarbetsnämnden, de lokala arbetsförmedlingarna, försäkringskassan, frivården, Xist, 9 psykiatrin, Fryshuset, Stadsmissionen, Stockholm stads utbildningsförvaltning, olika stadsdelsförvaltningar och ett flertal ideella organisationer. Med NC Nord och NC Syd ville Stockholms stad skapa en bas för arbetet med unga som befann sig utanför skolan och arbetsmarknaden eller som de själva uttryckte det sammanhållna noder för aktivt stöd och vägledning till unga, där vanliga arbetsmarknadsåtgärder inte räcker till. 10 Målet var att öka andelen ungdomar med fullständiga gymnasiebetyg för att på sikt minska ungdomsarbetslösheten. Vidare ville man också utveckla en plattform för samverkan mellan stadsdelsförvaltningar, utbildningsförvaltningen och externa aktörer. På navigatorcentrumen skulle personalen arbeta uppsökande och erbjuda individuellt utformade insatser och stöd för ungdomar som befann sig utanför både skola och arbetsliv. Personalen skulle även pröva ett arbete med nya metoder för till exempel vägledning, yrkesutbildning samt praktik och mentorskap i arbetslivet. Fram till den 27 juni 2007, då projektet avslutades hade 252 ungdomar deltagit. 9 Xist är Stiftelsen Kvinnoforums ungdomsavdelning. 10 Stockholms stads ansökan till Ungdomsstyrelsen

26 Metoder Verksamheterna har hela tiden kretsat kring att hjälpa unga till en etablering på arbetsmarknaden. Samtliga navigatorcentrum har haft följande som fokus: den sociala och stödjande delen helhetssynen individuella lösningar aktivt uppsökande tillgänglighet. Navigatorcentrumen har arbetat mycket med individens livssituation för att på så sätt göra dem redo att möta samhällets krav på arbete eller studier. Den sociala och stödjande delen har handlat om samtalsterapi, att hitta strukturer som fungerar både för de unga och för arbetsgivare, om praktiska rutiner samt om att hjälpa unga till egna lösningar. Det har också handlat om att identifiera och erkänna ungdomars upplevda svårigheter och sedan stödja dem på ett konstruktivt sätt. Genom att erbjuda en social gemenskap på navigatorcentrum utvecklar projektet också ungdomars sociala förståelse och funktion. Varje enskilt verksamhetsområde har tidigare haft hand om en aspekt av individens problem. Detta har lett till att en mängd olika aktörer, var för sig, utfört olika delar i en och samma process. Navigatorcentrum har istället arbetat med samverkan mellan olika aktörer så att individens alla behov kan tillgodoses. Vikten av helhetssyn kan motiveras på flera sätt. Ett motiv kan vara effektivitet, det vill säga att man vill minska dubbelarbete för myndigheter men också att genom täta kontakter kunna sätta in relevanta resurser. Genom navigatorcentrum kan olika myndigheters strukturer och ansvarsområden bli tydliga för unga. Många navigatorcentrum har, förutom traditionella vägar att nå unga (via socialförvaltningen, arbetsförmedlingen, skolor och så vidare), aktivt sökt upp ungdomar på andra platser där de finns som till exempel torg, ungdomens hus, olika bostadsområden, festivaler och uteserveringar. Då centrumen också prioriterat tillgänglighet har coacherna på många navigatorcentrum arbetat utanför normal kontorstid och på så sätt varit tillgängliga under tider som passar unga. De svenska navigatorcentrumens arbetssätt har påmint mycket om de engelska verksamheterna One Stop Shop och Gateway Center. One Stop Shop fungerar som ett upplysningskontor för närsamhället. Här kan unga få information om utbildningar, arbeten, olika former av ekonomiskt bidrag med mera. Gateway Center är koncentrerat på att hjälpa unga att skriva meritförteckningar och jobbansökningar. Här får de lära sig att identifiera och matcha sina kunskaper mot arbetsgivarnas efterfrågan, att planera, att leta efter jobb i platsjournaler eller på nätet, att fylla i ansökningar, att skriva CV, att förbereda sig för anställningsintervjuer och att göra karriärplaneringar. I de lokala utvärderingarna som gjorts har tre olika metoder utkristalliserat sig. Det är dessa metoder som mer eller mindre har utgjort grunden för de navigatorcentrum som har varit verksamma under åren 2005 till

27 Metoderna är: coachning/unga leder unga samverkan och partnerskap specifika strategier för enskilda navigatorcentrum. Coachning - unga leder unga Alla navigatorcentrum har på ett eller annat sätt arbetat med personlig vägledning eller coachning som de vanligen kallar det. Coachningen har letts av coacher eller utbildare, mentorer och ung-coacher som vissa navigatorcentrum kallar dem. Syftet med coachningen i de olika navigatorcentrumen har varit att deltagarna ska få hjälp till självhjälp, så att de blir mer självständiga, handlingskraftiga och ansvarstagande. Coachningen har alltid utgått från varje deltagares specifika mål, behov och resurser. Att lyssna på och ta tillvara ungdomars idéer och se till att så många aktiviteter som möjligt skapas utifrån ungdomarnas förutsättningar har alltid varit coachernas uppgift. Detta har gjort att coachningen har sett olika ut för olika deltagare och att mängden enskild coachning varierat utifrån individens behov. Att coachen inte representerat någon myndighet är också något som stärkt relationen till deltagarna som ofta varit myndighetströtta. En väg att återskapa förtroendet menar de kan uppnås genom att unga leder unga. Navigatorcentrumen har därför valt att arbeta med ungdomscoacher, det vill säga coacher i åldern år. Coachen har fungerat som en viktig länk mellan de unga och myndigheter då de kunnat prata båda språken vilket gjort att kontakten mellan dessa parter har underlättats och det har skapats en ömsesidig förståelse. Coacherna har haft stort handlingsutrymme. De har ofta arbetat uppsökande vilket inneburit att de sökt upp ungdomarna på deras egna arenor. Coachningen har också varit flexibel. I några navigatorcentrum har coacherna haft flexibla arbetstider och inga bokningar och telefontider har krävts. Coacherna har också arbetat utanför sina kontor för att lösa problem, till exempel genom att följa med till arbetsförmedlingen, skolan eller en arbetsplats. Coacherna har vidare arbetat med flera områden samtidigt (jobb, bostad, utbildning, sociala förhållanden och så vidare). Genom att coacherna själva var unga skapades en relation mellan den unge och coachen. De unga kände igen sig och kunde lätt identifiera sig med coacherna i ålder, kultur, etnicitet med mera. Det viktigaste i arbetet unga leder unga handlar inte om formella meriter utan personliga egenskaper. De flesta ungdomscoacherna hade genomgått navigatorcentrumens egen utbildning innan de började arbeta med unga i utanförskap. Communicare i Karlstad och New City i Malmö skräddarsydde internutbildningar för coacherna. Utbildningarna innehöll bland annat projektmetodik, entreprenörskap, nätverksarbete (teamwork och processarbete), marknadsföring, samtalsmetodik, budget och yrkesvägledning. 26

28 Så här berättar en coach från Lunac om fördelen med att unga leder unga: Deltagare har beskrivit vår roll som professionell vän, en person som ställer upp, som kan följa med till officiella möten, till exempel till socialtjänsten eller arbetsförmedlingen och en person som verkligen lyssnar och kan göra en skillnad. För att effektivt nå ungdomar måste man befinna sig i ungdomens verklighet, på ungdomens nivå. För en vuxen, väletablerad person innebär detta ett problem. Genom att arbeta via en ungdomscoach kan man kringgå sådana låsningar. Ungdomscoachen kan föra en mera förutsättningslös diskussion om ungdomens vardagssituation och vardagsval. Alla ungdomar som intervjuats menar att det är mycket givande med metoden unga leder unga. Så här säger en kvinnlig och en manlig deltagare från New City: Jag tycker att det är jättebra att coacherna är unga år. De förstår en bättre då eftersom det inte var länge sedan de upplevde samma sak. Det hade inte varit samma sak om coacherna varit för när de var unga för 20 år sedan så var det andra tider. Jag tycker också att det känns tryggare med några som är unga. Eftersom de själva är unga så förstår de en bättre. De har ju också själva varit där, alltså inte haft arbete själva. När de är unga behöver man inte heller prata formellt. Ja de fungerar som en modern typ arbetsförmedling. Samverkan och partnerskap Samverkan handlar om ett gränsöverskridande arbetssätt där olika aktörer, trots skilda strukturella förutsättningar och regelverk, gemensamt ska komma överens och foga samman varsin del i en helhet. Samtliga navigatorcentrum menar att samverkan bör ses som en metod då det varit en av de viktigaste hörnstenarna för de lyckade resultaten. Samverkan, det vill säga gemensamt arbete och involverande av alla som det faktiskt berör, är en stor del av lösningen på problematiken kring ungas inträde på arbetsmarknaden enligt navigatorcentrumen. Erfarenheter från tidigare projekt visar att samverkan krävs för att få förändringar till stånd. Med hjälp av samverkan har både riktningen, helheten och ansvaret för unga utanför blivit tydligare. Så här berättar en projektledare: Man får en gemensam bild av målgruppens hela situation och inte en liten del av den. Också att man får förståelse för varandras olika regelverk och ramar. (Projektledaren i New City) 27