Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Backaskolan Ansvarig rektor: Kerstin Lellky Inledning

2 Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete Ystads kommun har valt att under läsåren 2011/2012, 2012/2013 och 2013/2014, dokumentera kvalitetsarbetet i form av en kvalitetsredovisning för att regelbundet, och på ett sätt verksamheterna är vana vid, stämma av hur verksamheterna arbetar mot de nationella och lokala målen och se hur långt de kommit i det löpande förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning är ett sätt att belysa verksamhetens mål och utveckling och ska ses som ett verktyg för utveckling och ett sätt att redovisa kvalitetsarbetet till förvaltningen och Barn- och utbildningsnämnden. I Barn- och utbildningsplan för Ystads kommun (BUN-plan), har nämnden satt upp sex lokala prioriterade områden för kommunens utbildningsverksamheter. Dessa prioriterade områden innehåller såväl nationella som lokala mål. Uppföljning och utvärdering av BUN-planen sker fortlöpande. Nämnden avser att, i verksamheternas kvalitetsredovisningar för läsåren 2012/2013 och 2013/2014, utvärdera två av BUN-planens sex prioriterade områden, nämligen Kunskapsutveckling samt Arbets- och lärandemiljö, med huvudfokus på uppföljning och analys. Målen inom dessa områden är såväl lokala som nationella. Förändringen sker mot bakgrund av Skolinspektionens tillsyn, nämndens behov av underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder samt verksamheternas önskemål och behov. Även en utvärdering av hur skolorna arbetat för att komma tillrätta med Skolinspektionens brister görs i denna kvalitetsredovisning.

3 Prioriterat område Kunskapsutveckling (Utveckling och lärande) Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen. Barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i verksamheten. * *Återfinns i BUN-planen under område 4 Resultat och måluppfyllelse Redovisa resultat och måluppfyllelse genom att ge er bild av kunskapsutvecklingen samt genom att redovisa statistik relevant för er skola (nationella ämnesprov, kunskapskrav, betyg). 2013/2014 Kunskapskrav åk 3 % Flickor Pojkar Totalt Svenska Svenska som andraspråk Matematik SO NO /2013 Kunskapskrav åk 3 % Flickor Pojkar Totalt Svenska Svenska som andraspråk Matematik SO NO 2011/2012 Kunskapskrav åk 3 % Flickor Pojkar Totalt Svenska ,6 92,3 Svenska som andraspråk

4 Matematik 72,2 85,7 78,1 SO NO Måluppfyllelsen i svenska var god under läsåret , bättre än förra året. Ett fåtal klarade inte alla delar i svenska. I matematik arbetade vi både praktiskt och med lärobok. Vi arbetade både i helklass och i mindre grupper. Fem elever hade extra stöd i liten grupp i matematik. Måluppfyllelsen i matematik var inte lika god som året tidigare. Några elever klarade inte alla delar av de nationella proven. 3 elever nådde ej upp till målen i matematik. I övriga ämnen nådde flertalet elever upp till kunskapskraven för ämnena. Vad i enhetens verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Områden som ska ingå i analysen i relation till lärande och kunskapsutveckling: Nationella ämnesprov (åk 3, 6) Måluppfyllelse kunskapskrav (åk 3, 6) Betyg (åk 6) Elevinflytande Särskilt stöd Hur stimuleras eleverna att nå så långt som möjligt? Hur arbetar ni med likvärdighet kring betyg och bedömning? En-till-en, omdefinerat lärande - TÄNK OM (bifoga vision och handlingsplan) Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmålet

5 Studiehandledning på modersmålet I årskurs 5 hade en elev studiehandledning i sitt modersmål ca 40 minuter i veckan. Detta inföll på nopass. Det är svårt att utvärdera då det saknades kontinuitet, eftersom studiehandledaren var frånvarande en del av tillfällena. Vi hade inte heller någon större kommunikation gällande hur studiehandledningen skulle fungera. I sin helhet är 40 minuters studiehandledning för lite för att utveckla språket. En annan elev har haft studiehandledning/modersmål efter skoltid i sitt modersmål, ca 60 minuter i veckan. Där har problematiken varit att eleven i fråga inte ansåg sig behöva ha studiehandledning, vilket har inneburit att eleven har glömt gå dit och glömt ta med sig relevant material. Detta har inneburit att det inte har blivit som förväntat med studiehandledningen. För att studiehandledningen ska fungera så är det viktigt att studiehandledaren är närvarande och att det finns en möjlighet till att lägga upp en plan för hur arbetet ska fungera. Det är också viktigt att få studiehandledning vid flera tillfällen så att den täcker flera ämnen. Det är viktigt att kommunikationen mellan studiehandledaren och pedagogen fungerar. Sedan är det svårt när eleven i fråga inte vill samarbeta. Frågor som stöd vid analys (från Skolverkets Allmänna råd): Vilka förklaringar finns till att måluppfyllelsen är god eller mindre god? Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen? Hur utnyttjas undervisningstiden? Hur utnyttjas arbetsplatsförlagd tid? Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn- och elevgruppernas organisering och sammansättning? Inkludering? Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen? Har personalen tillräcklig kompetens för sitt uppdrag? Åk 3 Det var mycket oro under hösten och mycket av tiden gick åt till att lösa konflikter. I båda klasserna fanns det många elever i behov av särskilt stöd. Under vårterminen blev det förändringar bland både personal och elever. I mitten av terminen hade båda klasserna en god stämning och bra arbetsro. En elev i den ena klassen hade undervisning i sitt modersmål. I den andra klassen fanns det fyra st SvAelever, två av dessa elever har haft studiehandledning på sitt modersmål. Alla SvA-elever har haft modersmålsundervisning. Fyra elever hade extra stöd i liten grupp i svenska. fyra elever nådde ej upp till målen i svenska. Stödet till dessa elever föll väl ut och eleverna utvecklades i svenska språket. Elevernas ordförståelse ökade och förståelsen för språket blev bättre. De elever som hade studiehandledning fick god hjälp och deras självkänsla blev stärkt och studiemotivationen ökade. Under året har vi läst mycket och diskuterat texter och fokuserat mycket på läsförståelse. Vi har lagt stor vikt vid att skriva olika slags texter som har redovisats på skilda sätt. Vi har genomfört nationella prov för årskurs 3 i svenska, svenska A och matematik. Analys åk 3 Samarbetet mellan klasserna i åk 3 var gott. Lärarna planerade läsåret tillsammans och tog hjälp av varandra. Genom att lärarna undervisade i bild respektive idrott i varandras klasser, utnyttjades lärarnas

6 kompetens. Lärarna lärde också känna alla elever väl. Detta var till stor nytta då vi gjorde gemensamma aktiviteter samt när vi genomförde och rättade de nationella proven. Vi var fyra lärare som bedömde de nationella proven för åk 3 gemensamt. I arbetslaget har vi diskuterat bedömning av de nationella proven. Detta ökar förutsättningarna för likvärdig bedömning. Åk 6 Vi har genomfört de Nationella proven för årskurs 6 i ämnena: svenska, svenska A, engelska, matematik, fysik och samhällskunskap. Under årskurs fyra och fem hade vi två klasser med 15 respektive 13 elever. Till årskurs sex bildades en klass med 23 elever. En ny elev tillkom i början på årskurs 6. Ytterligare en elev som bott utomlands under ett år tillkom i mars Detta gjorde att gruppen till slut blev 24 elever stor. Eleverna har under året haft möjlighet att påverka arbetsformer, innehåll och redovisningsformer utifrån deras förutsättningar och kunskaper. Vi som pedagoger har sedan tillsammans med eleverna jämfört mot styrdokumenten. Klassen har haft stora möjligheter till olika grupperingar beroende på att två pedagoger jobbat i klassen hela tiden. Dessutom dagligt stöd från speciallärare. Ex på indelningar är liten grupp (6 elever) i engelska som också tränat med specialpedagogiska verktyg hos specialläraren. Vi har haft sex elever med dyslexi varav flertalet i samband med andra diagnoser. Dessa har haft specialundervisning i både svenska och matte. Två elever har haft svenska A på schema. Dessa två elever har dessutom haft modersmålsundervisning. Vi har under året arbetat med eleverna på olika sätt för att de ska ha möjligheten att nå så långt som möjligt. Vi har gett formativ bedömning genom att tydliggöra mål och kunskapskrav. Återkopplat för att föra lärandet framåt. Försökt få eleverna att vara resurser för varandra. Vi har sambedömt alla de nationella proven med minst en kollega. Planering av arbetsområden och sambedömning har även skett på andra arbeten under läsåret. I arbetslaget har vi även tittat på äldre nationella prov och diskuterat bedömning. Analys kring de nationella proven och måluppfyllelsen Matematik: Vi har i vår matematikundervisning under året jobbat med olika områden. Områdena tog cirka tre veckor. Eleverna jobbade först med ett grundspår och därefter på en nivå som var anpassad efter deras uppvisade kunskaper. Vi testade av kunskaperna någon gång per termin och gav då eleverna möjlighet att repetera och träna på det som de inte kunde. Därefter testades de igen på de delar som de hade problem med. Innan de nationella proven repeterade vi i särskilt material och på gamla prov för att bli trygga med vad som väntade. På de nationella proven nådde alla elever utom två minst betyget E. Samma två elever nådde inte betyg i matematik i juni. Flera elever fick ett högre provbetyg än betyget var till jul. Vi anser att kravnivåerna för de lägre betygen

7 (E-C) på de nationella proven är lågt satta och inte motsvarar det vi läser in i kunskapskraven. Anpassningar har skett i enlighet med riktlinjerna inför nationella prov från skolverket. Engelska: Undervisningen har varit delad för klassen. Sex elever har jobbat med särskilt stöd i liten grupp för att ha större möjlighet att nå målen. Även här hade vi två elever som inte nådde betyget E på de nationella proven och inte heller i betyg. En av eleverna har läst engelska som moderna språk under sexan och den andra eleven kommer att göra det from hösten. Båda eleverna har diagnoser som gör det svårt med inlärningen av speciellt språk. Det delprov som stack ut var uppsatsen där eleverna presterade under sin kapacitet. Flera elever fick ett högre provbetyg än betyget var till jul. Vi anser att kravnivåerna för de lägre betygen (E-C) på de nationella proven är lågt satta och inte motsvarar det vi läser in i kunskapskraven. Anpassningar har skett i enlighet med riktlinjerna inför nationella prov från skolverket. Svenska, svenska A Två elever har haft svenska A under läsåret. I klassen har vi haft mycket anpassning till elever med dyslexi och även elever som varit under utredning. Sammanlagt har det handlat om 7-8 elever under läsåret. Tre elever nådde inte målen på de nationella proven och tre elever nådde inte betyg till sommaren. Flera elever fick ett högre provbetyg än betyget var till jul. Vi anser att kravnivåerna för de lägre betygen (E-C) på de nationella proven är lågt satta och inte motsvarar det vi läser in i kunskapskraven. Anpassningar har skett i enlighet med riktlinjerna inför nationella prov från skolverket. SO: Vi genomförde nationella prov i samhällskunskap. Tre elever klarade inte målen för E på provet medan en lyckades visa upp tillräckligt för ett E i betyg. I betygen blev det ett F och en elev hade vi inte underlag för att kunna bedöma. På de nationella proven hade eleverna svårt att nå de högre betygen. De fattades ork och tid och nöjde sig med ett argument och inte alla de kunde komma på. Flera elever fick ett högre provbetyg än betyget var till jul. Vi anser att kravnivåerna för de lägre betygen (E-C) på de nationella proven är lågt satta och inte motsvarar det vi läser in i kunskapskraven. Anpassningar har skett i enlighet med riktlinjerna inför nationella prov från skolverket. NO: Alla klarade det nationella provet i fysik. I betygen var det en elev som inte nådde E och en elev hade vi för lite underlag på för att kunna bedöma. Eleverna nådde högre betyg på provet än vad de gjorde i samhällskunskap. Detta kan bero på att samhällskunskap hade flera frågor som krävde mer text medan det var mindre av den varan i fysiken. Flera elever fick ett högre provbetyg än betyget var till jul. Vi anser att kravnivåerna för de lägre betygen (E-C) på de nationella proven är lågt satta och inte motsvarar det vi läser in i kunskapskraven. Anpassningar har skett i enlighet med riktlinjerna inför nationella prov från skolverket. Allmän analys åk 6 Sammanfattningsvis upplever vi att uttrycka sig i skrift på mer krävande uppgifter är det som eleverna har svårast med. De har bra koll på begreppen och de enklare frågeställningarna.

8 En förklaring till detta kan vara att vi låter våra elever i allt större utsträckning välja hur de vill visa sina kunskaper. Det blir då ofta muntligt, filmer eller andra presentationer. Grundskola, Svenska som Andraspråk Arbetet med svenska som andraspråk utgår från de nationella styrdokumenten. Beroende på elevens behov sker undervisningen enskilt, i mindre grupp eller tillsammans med elever i den egna klassen. Så mycket som möjligt följs klassens pedagogiska planering och anpassas efter andraspråkselevens nivå. Som andraspråkslärare arbetar man till viss del ämnesövergripande. Det innebär att eleverna, när det behövs, får förklaring av begrepp och ord samt hjälp vid tal och skrift. Andraspråksundervisningen gäller elever på mellanstadiet och de elever på lågstadiet som har störst behov. Antalet elever på Backaskolan som får undervisning av andraspråksläraren är 13 st. Performansanalys är ett bra hjälpmedel som används för att bedöma elevens kunskaper i svenska språket både när det gäller ordförråd och det grammatiska. Resultatet av en performansanalys visar vad som behöver prioriteras i undervisningen. Genom performansanalysen får eleven feedback och får insikt om vad som behöver utvecklas. Som lärare kan man efter hand se om en utveckling skett. För att stärka intresset för läsning och läsförståelse och för att reflektera och återberätta vad de läst har vi bildat läscirkel. Med detta arbetar vi både enskilt och i grupp. I detta arbete läggs stor vikt även vid ordens betydelse i olika sammanhang och synonymer. Då flera skolor ingår i tjänsten är det svårt att hitta tider för planering med klasslärare. Med undervisning på bara en skola skulle andraspråksläraren kunna arbeta mer med eleven i de ämnen där fackspråk ingår, detta gör det mer avancerat för eleven. Samarbete med modersmålslärare skulle vara önskvärt, men är i nuläget inte möjligt. En elev i åk 6 har genomfört nationella provet med bra resultat. En elev har inte kunnat betygsättas då underlag saknas. Sommarskola SvA Även 2014 har sommarskola erbjudits andraspråkselever på Backaskolan under en vecka, tre timmar om dagen. Tolv elever i åldrarna 6-12 år har deltagit. Målet med sommarskola är att eleverna genom olika aktiviteter skall utvidga och utveckla ordförråd och ordförståelse, lära sig synonymer och träna stavning och grammatik. De har också fått lyssna på instruktioner som de sedan skall omsätta i praktiken. Genom åldersspridningen i gruppen måste de olika övningarna vara genomtänkta och varierade. En sommarpraktikant har varit till hjälp bl a genom sina språkkunskaper och genom att det varit möjligt att dela gruppen. Studiebesök hos polisen var väl förberett genom de frågor eleverna förberett. Kontakt med föreningslivet. En för eleverna okänd person gav instruktioner om kidsvolleyboll. Efter instruktionen skulle sedan eleverna genom att spela omsätta instruktionerna i praktiken. Förutom teoretiska övningar ingick också en del praktiska. En-till- en, omdefinierat lärande - TÄNK OM

9 Under läsåret 2013/2014 har vi haft en dator per elev på mellanstadiet och cirka en dator till var fjärde elev på lågstadiet och cirka 30 ipads. Alla lärare åk 1-6 har under året gått TÄNK OM utbildning vid fyra tillfällen. På Backaskolan har vi genomfört egna utbildningar där Tänk OM-pedagogerna har gått igenom nya digitala verktyg för lärande. Vid dessa möten för pedagogerna har olika pedagogiska diskussioner förts kring verktygen. Sammanlagt har det blivit vid fyra olika tillfällen. De teorier som ligger till grund för Tänk Om- arbetet har gåtts igenom och diskuterats. Den ökade kompetensen bland personalen har lett till att eleverna har fått nya sätt att lära sig på. Vi har även sett en ökad lust bland eleverna vilket i sin tur ger högre måluppfyllelse i förlängningen. Elevinflytande Alla elever ska känna att de har elevinflytande, är delaktiga och att skolan kännetecknas av en demokratisk gemenskap. Vi på Backaskolan har klassråd varje vecka. Det som diskuteras på klassråden tar elevrådsrepresentanterna med sig till skolans elevråd. Elevrådet har möte en gång i månaden. Där diskuteras olika frågor, förslag och förbättringar som gäller elevernas arbetsmiljö, utemiljö, skolrestaurang eller evenemang på skolan. Representanterna till elevrådet väljs i början av läsåret då varje klass röstar fram en ordinarie representant och en suppleant. Eleverna är engagerade och de äldre eleverna ges möjlighet att vara med i styrelsen som ordförande eller sekreterare. Efter varje elevråd återger klassrepresentanterna det som sagts på mötet till sina klasskamrater. Bland elevrådets representanter väljs tre elever ut som representerar Backaskolan vid Ungdomsfullmäktige. Ungdomsfullmäktige håller två sammanträden per termin varav det första är förlagt som två dagars internat. Vid varje sammanträde får representanterna redovisa dels vad skolans elevråd arbetat med och även vad de arbetat med i sina nämndsgrupper. Särskilt stöd Stöd och anpassning ges av klasslärare inom klassens ram, i grupp eller enskilt. Passande åtgärder, material och inlärningsmetoder planeras utifrån varje elevs behov. Prov och förhör anpassas vilket kan innebära att eleven har rätt till förlängd provtid, prov uppdelat på flera tillfällen och/eller muntliga prov. Eleverna ges möjlighet att utveckla sina förmågor individuellt eller i liten grupp med speciallärare. Vi arbetar utifrån elevens starka sidor för att stimulera det som behöver utvecklas för att på så sätt öka elevens självförtroende utifrån helhetssyn och ett salutogent förhållningssätt. Vi är måna om att särskilt stöd erbjuds redan från skolstart. Vi arbetar grundligt med den fonologiska medvetenheten i den tidiga läsutvecklingen. Eftersom språket är en viktig grundsten i allt lärande tränas den språkliga medvetenheten fortlöpande. Vid avkodningsträning använder vi oss av BRAVKODmetoden och Rydaholmsmetoden. När det gäller engelska använder vi Help Start och BRAVKOD. Vi använder kompensatoriska hjälpmedel och program på dator och lärplatta. Åtgärdsprogram upprättas för elever som ges särskilt stöd. Där framgår det vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogram upprättas alltid tillsammans och i samförstånd med berörda pedagoger, vårdnadshavare och elev. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen

10 Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Uttrycka sig i skrift. Eleverna underpresterade i jämförelse med vad de kan förväntas kunna när vi ser på övriga resultat. Kunna skilja på argument och åsikt och kunna förklara skillnaderna mellan dem. Många elever hade svårt med detta och det slog igenom på några av proven vilket gjorde att de högre målen inte kunde uppnås. Prioriterat område Arbets- och lärandemiljö Verksamheterna har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö. Barn, elever, studerande och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. Resultat och måluppfyllelse Redovisa resultat och måluppfyllelse genom att beskriva hur väl er skola har uppnått målen i förhållande till målen ovan. Områden som ska ingå: lärandemiljö och studiero situationen på skolan utifrån ett värdegrundsperspektiv (exempelvis relationen mellan elever och mellan vuxna och elever samt förekomst av kränkningar) elevinflytande resultatet av eventuella enkäter som genomförts Lärandemiljö och studiero Lärandemiljön och studieron på Backaskolan är god. Hög andel av eleverna upplever att de trivs på skolan och med sin klass. De trivs också med personalen på skolan. Som vi tidigare erfarit är de små klasserna en vinst vad gäller lärandemiljö och studiero. I år har vi varit fler klasser med större antal elever i. Därför ser vi att behovet att särskilt stöd till vissa elever samt tillgången till grupprum för att kunna dela klasserna kvarstår. Kapprum och vissa klassrum upplevdes som alltför små när man hade över 20 elever. Antal datorer och ipads var olika i klasserna, men tillgången har generellt ökat och påverkat undervisningen positivt. I de klasser som hade en-till-en-datorer upplevde klasslärarna att arbetsron förbättrades. Annan verksamhet (förskoleverksamhet) bedrevs i intilliggande undervisningslokaler vilket tidvis medförde att undervisningen stördes.

11 Central elevenkät om trygghet och trivsel I slutet av vårterminen fick alla elever besvara en digital enkät om trygghet och trivsel. Av resultatet att döma känner sig flertalet elever trygga på Backaskolan. 96% uppger att de är trygga i skolan och trivs på rasterna. De som inte känner så svarar att de har kompisar i skolan, även om de inte trivs alltid. 12% av eleverna i åk 2-6 anser att det finns platser på skolgården där de upplever sig otrygga. De uppger fotbollsplanen och vid buskarna ute på skolgården som mindre trygga platser att vistas på. Detta har kamratstödjarna på skolan också kommit fram till efter sin elevenkät om trygghet. Av den anledningen har vi utökat vuxennärvaron ute på skolgården. 8,6% av eleverna upplever sig inte bli lyssnade på av de vuxna på skolan. 96% av eleverna upplever att lärarna har höga förväntningar på sina elever. Flertalet elever vet vad de ska kunna för att nå målen. De anser också att lärarna förklarar så att de förstår. Värdegrundsperspektivet För att skapa trygghet och trivsel för eleverna har vi under läsåret fortlöpande arbetat med värdegrundsfrågor: Detta har vi gjort genom att ha Kamratstödjare, fadderverksamhet och även Temaarbete i årskursblandade tvärgrupper. Kamratstödjarna har gjort en egen enkät där alla klasser diskuterat förslag på förbättringar för ökad trivsel och trygghet på Backaskolan. denna har gett upphov till givande diskussioner.och ett underlag för skolans förbättringsarbete. Kamratstödjarna har också kartlagt skymda och utsatta platser, vilket har varit till god hjälp för rastvakterna. Fler vuxna har varit ute på rasterna, vilket haft en lugnande effekt på skolgården. Ett nytt trygghetsteam har bildats med återkommande träffar. Teamet har gått kursen Nya lösningar mot mobbning, vilken gett inspiration till skolans fortsatta arbete med värdegrunden. Vi har också haft gemensamma trivselaktiviteter såsom Talangfestival, FNfirande, Adventsfirande, Lucia, Trekamp, Innebandyturnering, Fun Camp och fotbollsturnering. Samtliga aktiviteter är uppskattade av såväl elever som personal. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Under läsåret har eleverna delats upp i grupper, sittande i elevhallen respektive klassrummet, för att få bättre studiero. Pedagogerna i klasserna har delat på sig för att kunna vara behjälpliga för eleverna. Detta har framförallt förekommit i ämnena matematik, svenska och engelska i åk 4, men även i andra ämnen i övriga årskurser.. Eleverna har på ett demokratiskt sätt fått delge sina meningar och åsikter om bland annat på vilket sätt de velat redogöra sina kunskaper efter avslutat område i ämnena. Klasserna har kontinuerligt haft klassråd en gång i veckan lett av ordförande, sekreterare och justeringsman. Det har getts möjlighet till och tagits tid i anspråk för demokratiska diskussioner både på klassrådet och annars under veckorna. De enstaka elever som har upplevt kränkande behandling har fått stöd av pedagoger i klassen men även av trygghetsteamet. Vi har upplevt att detta har hjälpt eleven att få tillbaka sin trygghet och tillit till skolan och till sina skolkamrater.

12 Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Schemalagd tid för trygghetsteamet Trygghetsteamet utvecklar förbättrade samtalsrutiner vid fall av kränkande behandling. Utveckling och förbättring av en gemensam värdegrund för all personal på skolan En fortsatt utveckling av ett kontinuerligt värdegrundsarbete i klasserna. Lyhörd och uppmärksam personal som omgående tar tag i all kränkande behandling. Utvecklingsområden från KR 2012/2013 Redovisa och utvärdera resultatet av de förbättringsåtgärder ni identifierade i förra kvalitetsredovisningen. Samarbete mellan klasserna: Att skriva är att förbättra även läsförståelse. Vi hade ett temaarbete som hette Emil 50 år. I detta tema skrev 2A, bland mycket annat, manus till små Emilpjäser som spelats upp för klasserna F-3 på Backaskolan. 2A har också tänkt ut och skrivit Emillekar som andra klasser har fått del av. Räknesagor kräver ett noggrant språk. Vi tänkte, skrev och kopierade. Sedan läste och räknade vi räknesagorna med ettorna. Årskurs 4 samarbetade med förskolans avdelning Saltkråkan. Det började med att vi sjöng tillsammans när Backaskolan firade 35-årsjubileum. Under våren hade vi picknick och lekar tillsammans ute på skolgården. Aktiviteterna var mycket uppskattade av både barn och vuxna. Klass 4 A höll uppskattade sagostunder för förskolans Saltkråkan under våren. 4A och 4B samarbetade också kring avsnittet geometri i matematiken. Tvärgrupper arbetade tillsammans vid olika stationer. Detta lyckade samarbete var ett stort steg framåt för klasserna, de har inte fungerat så väl tillsammans tidigare. Klasserna har också haft danslektioner på idrotten tillsammans. Trots många elever i idrottshallen samtidigt så gick det bra, över förväntan! I årskurs 5 har vi valt att samplanera alla undervisning, vilket har inneburit att alla barnen i årskurs 5 har fått samma undervisning i alla ämnen. I den mån det har gått, och när vi har ansett att det har varit viktigt att alla barnen har fått exakt samma information, genomgång, så har vi samlat alla barnen. Det har kunnat vara exempelvis vi uppstarten av nya arbetsområden.

13 I svenska har vi samarbetat i läsgrupper, i tekniken har vi samarbetat i olika projekt, i engelskan har vi haft heldagar med engelska språket i fokus. Vi har gått till biblioteket tillsammans en gång i månaden och alla idrottsarrangemang har vi gjort tillsammans. Vi anser att det bara finns fördelar med att samarbeta över klasserna, då det skapar en trygghet både för barnen och för de vuxna som jobbar med båda klasserna. Våra planer går mot att försöka utöka samarbetet inom fler arbetsområden på olika sätt under sexan. Språkutvecklande arbetssätt för att främja läsförståelsen: Årskurs 4: Eleverna skrev och illustrerade sagor som de läste upp för barnen på Saltkråkan. Eleverna besökte då förskolan i små grupper och läste, diskuterade samt ritade tillsammans med förskolebarnen. Det var mycket uppskattat av alla, barn som vuxna, och kändes lärorikt. Årskurs 4 hade också möjlighet till halvklass i svenska då andra halvan hade slöjd. Den tiden utnyttjade vi till läsande, skrivande och samtal om texterna. Där hade pedagogen extra bra möjlighet att nå eleverna på den nivå där de var och tillsammans med dem sikta för att nå större läsförmåga och läsförståelse samt förbättra förmågan när det gäller skrivandet. Årskurs 4 har under hösten arbetat med Den magiska dörren. Ett skrivprojekt där dina förutsättningar är givna för varje kapitel. 4B fick stöd av svenska A lärare och specialpedagog. 4A gjorde arbetet i halvklass. I årskurs 5 hade vi under större delen av året läsgrupper. Där samarbetade vi med SvAläraren och specialläraren. Under 50 minuter varje vecka var barnen indelade i tre olika grupper utefter deras läsförmåga. Där de olika grupperna jobbade utifrån en gemensam vald bok anpassad för respektive grupp. Fokus lades på att läsa tillsammans i gruppen, diskutera och reflektera över bokens innehåll och även läsa på egen hand i boken. Vi jobbade också med förståelsen genom att tecka och film. En grupp var lite mindre i storlek och där jobbade SvA och specialläraren. De tog sin an böckerna lite annorlunda och jobbade bara med dem i skolan. Där lades mycket fokus på ordförståelse. Vår upplevelse är att barnen har uppskattat läsgrupperna och att flera barn har verkligen läst flera böcker under ett läsår. Genom att verkligen läsa och diskutera en bok, anser vi att deras reflektion över läsandet utvecklades. Vi anser att vi ännu inte kan göra en bedömning huruvida detta har givit något resultat, men vi upplever att de böcker vi läste i läsgrupperna har öppnat upp för ett annorlunda sätt att ta sig an böcker än vad barnen tidigare har gjort. Vår tanke är att detta arbete med läsgrupper ska vi starta redan i årskurs 4 med barnen och jobba kontinuerligt varje vecka med och då jobba med olika genre. Då tror vi att när barnen kommer upp i årskurs 6 så läser de även på egen hand mer reflekterande. Bilagor Bifoga följande dokument: Statistik över kunskapsresultat

14 Skolans vision och handlingsplan (framtagen i TÄNK OM) Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling (från verktyget Plan för skolan) Skolans ordningsregler Elevenkäten, resultat