vi ses väl? tillsyn hos bostadsbolag så här går det till » sid 5 Elfack » sid 6 04:19 vissa brister vid småbåtshamnar » sid 12

Transkript

1 aktuellt I N F O R M A T I O N F R Å N # E L S Ä K E R H E T S V E R K E T tillsyn hos bostadsbolag så här går det till vi ses väl?» sid 5 Elfack 2013.» sid 6 Testa din elku nskap och vinn en Ipad! Välkommen til l vår monter H 04:19 på Svenska M ässan m aj. vissa brister vid småbåtshamnar» sid 12

2 GD har ordet Vi tydliggör kraven för behörighet Hos Elsäkerhetsverket är plane ringen i full gång inför vår med ver kan på Elfack 2013 i Göte borg. Vi ser Elfack som ett bra tillfälle att möta många bransch aktiva och visa upp viktiga delar av vår verksamhet. När vi möter människor kan vi ock så få en dialog och fånga upp vad som upplevs som viktigt, och se om det finns frågor som behöver besvaras. Vi får många frågor om behörig hets reglerna. Behörighetsreglerna är fort farande i grunden de samma som de som in fördes Utöver dessa regler finns ett förslag från Elsäkerhetsverket på en per son lig legitimation för alla verksamma, men för att införa det behövs vidare utredning och en rad beslut av regering och riksdag, vilket kan komma att ta flera år. Elsäkerhetsverket hoppas verkligen på att en modernare lagstiftning tas fram på el installationsområdet, men innan beslut är fattade kan vi inte införa krav på elek triker legitimation. Vårt engagemang i behörighetsfrågorna bottnar i en stor omsorg om elsäkerheten och att kompetens hos yrkesverksamma är en grundläggande faktor för att elsäker heten i samhället ska bestå. Därför kommer El säkerhetsverket att i en begränsad om fatt ning inleda försöks verksamhet med prov för att få behörighet. Vi vill pröva om det är ett bättre sätt att kontrollera kompetens hos dem som söker behörighet än dagens intyg. Samtidigt har vi nu ett förslag på föreskriftsändringar som tydliggör vilka krav på praktiska och teo retiska kunskaper som ställs för att få be hörighet. Det tror vi underlättar för dem som vill söka behörighet. Förordningar och myndighetsföre skrif ter måste då och då omprövas, så att de fungerar i det samhälle vi har och inte är onödigt byråkratiska. Med den bak grunden föreslår vi också för änd ringar i Elsäker hets verkets före skrifter be träffande undantag från det så kallade an ställningskravet som finns i El installa törs förordningen. Redan idag finns det ett antal undantag från regeln om att behörig installatör och yrkesman ska vara anställda i samma före tag. I det nya förslaget har undantagen för tydligats och det blir också tydligare hur dessa undantag, som bara kan omfatta tids begränsade arbeten, ska dokumenteras och av vem. Det är lika viktigt som tidigare att el in stallatören säkerställer att de som ska ut föra arbetet har tillräcklig kompetens för att göra det. Mer om hur det går till att söka be hö rig het och om förslaget på ändrade före skrifter, kan du få veta om du är med på Elsäkerhetsverkets seminarier under El fack Vi kommer också att ha före drag om vad som är viktigt att veta för de som vill ha en fungerande reserv kraftanläggning och en färsk redovisning av elolycksfallsstatistiken för För alla som är intresserade av belysning kommer Elsäkerhetsverket att ha ett semi narium om ny belysningsteknik. Själv klart kan du också komma till vår monter där du kan delta i tävlingar och träffa några av våra medarbetare. Vi kanske ses? elisabet falemo Vad händer i behörighetsfrågan? Nu återstår endast några veckor av remisstiden för de nya behörighets före skrifterna. Strax innan jul förra året skickades ett förslag på nya föreskrifter om behörighet för elinstallatörer på remiss. Svar ska vara inkommet till Elsäkerhetsverket senast den 31 mars. Ett antal dialogmöten har hållits med branschen och i arbetet har bland annat ett internt remissutskick föregått det officiella remissutskick som gick ut den 20 december Förslaget till nya föreskrifter är avsett att ersätta både ELSÄK-FS 2007:2 och Mer om förslaget kan du läsa på Elsäkerhetsverkets hemsida: 2 a k t u e l l t generaldirektör ELSÄK-FS 2010:4. För att kunna jäm föra förslaget med nu gällande föreskrifter kan du ta del av en konsoliderad version av ELSÄK-FS 2007:2 och ELSÄK-FS 2010:4. De nya föreskrifterna är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2014.

3 Spisen är en av våra vanligaste källor till bränder. Spisvakten snart gemensam standard i Europa? En slags brandspruta som finns integrerad i spisfläkten och ett system som stänger av spisen om den blir för het. Snart kan vi få se prov på en ny standard för brandskydd på elektriska spisar. forts sid 4 a k t u e l lt

4 Spisen är en av våra vanligaste källor till bränder som oftast beror på att kok plattan eller ugnen lämnats påslagen av någon orsak. Sedan 2003 har Elsäker hets verket varit med och drivit frågan om en gemen sam standard för spisvakter. Gemensamt problem Arbetsgruppen bildades ur NSS, Nor dis ka kommittén för samordning av elek tris ka säkerhetsfrågor. Frågan blev väl mot tagen på europeisk nivå och idag in går ar bets gruppen i den tekniska stan dar dise rings kommittén CENELEC/TC 61, som hanterar standardiseringsfrågor kring hus hålls produkters säkerhet. Den gemen samma nämnaren är att många döds olyckor orsakas av bränder som uppkommit i elspisar. Syftet är att få ner olycks- och dödsfallen till en sig nifikant lägre nivå än idag. De flesta minns säkert när airbags började dyka upp i våra bilar. Det tog inte många år förrän de flesta bil till ver karna inte grerade airbag som en stan dard. Idag kan man inte köpa en bil utan den funktionen. Vi tror på en lik nande utveckling när det 4 a k t u e l l t gäller spis vakter som standard, säger Jan Roed, Sikkerhetsstyrelsen i Danmark, som är en av medlemmarna i arbetsgruppen. Norge som förebild I Norge införde man en ny lag 2010 (NEK 400) som handlar om att spisvakter ska vara standard vid nybyggnation eller re no veringar. Arbetsgruppen ser fram emot att den typen av reglering blir verk lig het inom hela EU. Förslaget till standard innehåller två alternativ på lösningar som just nu testas. Den ena handlar om integrerade sensorer som känner av då det blir överhettning och stänger av spisen. Den andra lösningen har också den funktionen och dessutom en inbyggd typ av sprinkler i fläkten som kväver eldflammor med en speciell vätska. De är tänkt att de nya säkerhetsspisarna ska kunna utnyttja befintlig teknik och vara förberedda för att utrustas med in byggda varningssystem. Det nya brandskyddssystemet är ut format och testat så att det inte ger falsk alarm. Ska man till exempel flambera en biff vill man ju inte att sprinklersystemet ska uppfatta det som en brand. Det skulle kunna leda till att konsumenterna stänger av funktionen och då har vårt arbete varit helt förgäves, säger Jan Roed. Innan strömmen till spisen stängs av ut löses ett larm så att man själv har chans att göra något åt situationen. Omvänt så är systemet också säkrat för att kunna kän na av en brandfara även om det står en kas trull på en annan kokplatta och i prin cip skuggar sensorn som ska över väga brandfaran. Den nya standarden ska fin nas integrerad i nya spisar och fläktar och den ska även kunna monteras på be fintliga spisar och fläktar för de som så önskar. Fläkttillverkare i Finland som anlitats för testverksamheten visar intressanta re sul tat både funktions- och designmässigt. Lös ningarna kommer att vara en af färs möjlighet för fler fläkttillverkare. Gasspisar i Europa Många länder i södra Europa använder gasspisar i större omfattning än i Norden. Det har varit lite trögt att få tillverkarna ute

5 Jan Roed SIK Sikkerhetsstyrelsen, Danmark Björn Nyrud DSB Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, Norge Tor Øynes DSB Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, Norge Mika Toivonen Tukes, Finland Jukka Lepistö Tukes, Finland Margareta Willbergh Elsäkerhetsverket, Sverige i Europa med på tåget. Det har funnits en farhåga hos tillverkarna att elspisarna med en ny standard blir för dyra att tillverka och inte kommer att stå sig i konkurrensen med gasspisarna. Idag har vi flera stora spistillverkare som är involverade i utvecklingen och mycket positiva. Samma säkerhetsprinciper som är tänkt för elspisarna är fullt möjligt att inte grera i gasspisar, säger Jan Roed. Snart i mål Att arbeta med standardiseringsfrågor krä ver långsiktigt tänkande och uthållig het. Margaretha Willbergh vid Elsäker hets verket ser positivt på att en ny standard snart kan bli verklighet. Det är glädjande att standardiseringen nu tagit greppet för att göra elspisen säk rare. Än återstår att testa och utvärdera men allt pekar mot att allmänheten inom en snar framtid kan få tillgång till ny teknik för säkrare spisar. Vi har under lång tid arbetat med frågan i samverkan mellan de nordiska länderna och ser detta som en framgång. Alla standardiseringsorganisationer i de olika EU-länderna kommer att ut vär dera testverksamheten och sedan rösta om en ny standard. Det här arbetet har kom mit så långt nu att jag tror att en ny stan dard kan bli verklighet under 2014, säger Jan Roed. Vanliga spisar kan då fin nas parallellt med säkerhetsspisar under en övergångsperiod. Ju fler länder som föl jer Norges exempel med lagstiftning kring spisvakter, desto snabbare går det att få igång en positiv marknadsföring kring spisar och fläktar med integrerade säker hets system. text: Cia Edlund foto: Elsäkerhetsverket Vi ses på Elfack! Snart slår Svenska Mässan i Göteborg upp portarna för Elfack Årets upplaga kommer att vara ett forum för kraft, el och ljus och Elsäkerhetsverket kommer att medverka med egen monter och föredragshållare. Planeringen är i full gång. Elfack är Sveriges största mässa för elbranschen och hålls vartannat år var ett rekordår med 475 utställare och besökare. Hela 654 företag och organisationer fanns representerade på mässan. Det var också då man lanserade Light som en mässa i mässan med deltagare från belysningsbranschen. Det visade sig vara en lyckad satsning och en lysande idé maj kommer Elsäkerhetsverket att ha ett tjugotal medarbetare på plats. Aktiviteter och information Martin Gustafsson, inspektör vid Elsäkerhetsverket, var en av de som jobbade i mon tern Tillsammans med kollegan Ulf Johansson kommer han i år att hålla ett av Elsäkerhetsverkets seminarier om vilka problem man stöter på gällande ny belysningsteknik. I vår monter kommer vi att ha några tävlingsinslag där man kan testa sin kun skap om elsäkerhet både när det gäller elanläggningar, produkter och i be hörig hetsfrågan. Den som får alla rätt på något område kan vinna en Ipad. Och vi visar gärna hur man till exempel fyller i en behörighetsansökan på vår webbplats eller anmäler en elolycka. Vi hoppas på många frågor och många besökare i vår monter, säger Martin Gustafsson. Fem seminarier fem teman Under Elfackmässan kommer Elsäkerhetsverket att hålla fem seminarier inom teman som behörighetsföreskrifter, elolyckor, behörighetsansökningar, ny belys nings teknik och reservkraft. Vi vill öka kunskapen om vår tillsynsverksamhet och vår marknadskontroll, säger Cia Edlund informationschef på Elsäkerhetsverket. Vi hoppas också att få nya prenumeranter på vårt nyhetsbrev och på våra försäljningsförbud, så att med vetenheten om vad som sker på elsäkerhetsområdet ökar. Ett syfte är också att bringa mer klarhet i behörighetsfrågan. Välkomna till vår monter H04:19 på plan 2 i H-hallen på Svenska Mässan. Elsäkerhetsverkets seminarier maj Arbetsgruppens nordiska medlemmar består av: Tisdag 14 maj Torsdag 16 maj Trygg reservkraft ger tryggare samhälle I Sverige finns cirka installerade reserv kraftsaggregat som måste fungera inom viktiga samhällssektorer vid ett elav brott. Horst Blüchert, teknisk direktör vid Elsäkerhetsverket beskriver resultaten kring drift och underhåll av reservkraftsystem utifrån myndighetens rapport. Så här funkar dagens system för behörig hets ansökningar Bosse Johansson, överinspektör vid Avdel ningen för anläggningar och installa törer berättar om hur dagens ansök nings för farande går till och vad man bör tänka på när man som sökande lämnar in praktik intygen. Tisdag 14 maj Torsdag 16 maj En annan sida av ny teknik inom belysning Martin Gustafsson och Ulf Johansson, inspektörer vid Avdelningen för produk ter, berättar om ny teknik för belys nings produkter som kan orsaka en del problem med elsäkerhet och EMC-störningar. Minsta antalet dödsolyckor inom el branschen på 110 år Antalet elolyckor med dödlig utgång har aldrig varit så lågt som nu! Ändå ökar el användningen runt omkring oss. Hur ser typen av elolyckor ut idag jämfört med förr? Klas Göran Sundvall, teknisk expert vid Elsäkerhetsverket, beskriver elolyckor med utgångspunkt från den årliga elolycks fallsrapporten. Fakta belyses ur ett sam hälleligt och historiskt perspektiv. Onsdag 15 maj Förslag till nya behörighetsföreskrifter Horst Blüchert, teknisk direktör vid Elsäker hetsverket berättar om resultat från remiss rundan och rätar ut frågetecken kring de kommande föreskrifterna. a k t u e l lt

6 Elsäkerhetsverkets tillsynsbesök genomförs bland annat för att förebygga elolyckor. Det kan exempelvis handla om tillsyn av elektriska anläggningar eller över personers behörighet att utföra elinstallationsarbete. Tillsyn hos bostadsbolag bara ett av alla olika tillsynsbesök Elsäkerhetsverket gör Denna dag är det en systemtillsyn av ett bostadsbolag på schemat. Redan vid entrén börjar lite småprat om vädret och om hur resan gått. Sedan är mötet igång. För Göran Olssons del handlar det om att informera om vilken roll Elsäkerhetsverket har samt vad verket har tillsyn över. Jag berättar om verkets funktion i olika delar och framför allt om regelverken gällande elinstallationer. Vad gäller för inne havaren. Ibland är det inte helt lätt och tydligt vem som är inne havare. Är det ägaren av huset, bostaden, eller är det den som råder över anläggningen till exempel hyresgästen eller arren da torn, säger Göran Olsson retoriskt. Säkerheten är innehavarens ansvar Efter en stund går Göran Olsson igenom vad som åligger den som har anläggningsansvar. Innehavarens ansvar är att fortlöpande kontrollera att anläggningen eller anordningen är säker och han bör veta var det bör göras särskilda kontroller. Det poängteras också att kontrollerna ska dokumenteras samt hur täta intervaller det bör vara. Ett av alla de bostadsbolag som Elsäkerhetsverket utförde sys tem tillsyn på under 2012 var Simrishamnsbostäder AB. Bolaget har cirka bostäder och 22 anställda. Rätt dokumentation till mötet Fastighetschefen på Simrishamnsbostäder, Micael Holm, förklarar hur han ser på besöket. Det är bara bra med sådana här besök. Inför mötet får man samla ihop alla protokoll så att man har allt med sig. Sedan är det ju så att historien kan man inte göra mycket åt, men framtiden däremot. Man tar till sig de tips man får. 6 a k t u e l l t Det är viktigt att Elsäkerhetsverket gör sina besök. Jag trodde kanske att det skulle vara mer inriktat på detaljer än vad det var, säger Lars Persson som är underhållschef vid det helägda kom munala bostadsbolaget. Hur ser det ut på anläggningarna? Frågor som alltid tas upp vid dessa besök är till exempel: Utförs arbeten där det finns en elektrisk fara för egen personal? Utförs behörighetskrävande arbeten av egen personal? Vem är i dessa fall behörighetsansvarig? När genomfördes elsäkerhetsutbildning senast? När bostadsbolaget har presenterat hur de arbetar samt har re dovisat begärd dokumentation, är det dags för okulärbesiktning. Under okulärbesiktningen kontrolleras bland annat om grupp centralernas gruppförteckningar är kom pletta att varsel märk ning finns, att kapslingar och kåpor inte är bristfälliga, att in stallationerna uppfyller gällande utförande föreskrifter, säger Göran Olsson. Olika krav vid olika lokaler Vid sina besök går elinspektören igenom vilka olika områden och vad för sorts anläggningar som finns i bostadsbolaget. I Simrishamnsbostäder finns det exempelvis äldreboende, men också mer kommersiellt använda lokaler med kaféverksamhet, kontor och samlingslokaler där många människor kan samlas. Olika sorters lokaler har olika krav. text & foto: Per Hellström

7 Övre bilden: Elinspektör Göran Olsson gör en ockulärbesiktning vid tillsynsbesöket på Simrishamnsbostäder. Undre bilden: Göran Olsson går igenom ett antal punkter med fastighetschef Micael Holm (i mitten av bilden) och underhållschef Lars Persson. Det är bra med sådana här besök. Man tar till sig de tips man får, säger Micael Holm. a k t u e l lt

8 8 a k t u e l l t

9 En av många uppgifter som polisen har idag är att kontrollera så att ägaren av hotell eller pensionat varje år gör en elbesiktning. I januari lämnade myndigheten in en skrivelse till regeringen med förslag om att ta bort den kontrollen. Så här vill Elsäkerhetsverket avlasta polisen Polisen tillsynsarbete av hotell eller pensionat regleras i lagen om hotell- och pensionatsrörelse, 11 och 18, och infördes Då var inte myndighetsansvaret för elsäkerhet samlat och tydligt. Idag är läget ett annat. Elsäkerhetsverket har genom ellagen redan ett ansvar för elsäkerhet som bland annat omfattar hotell och pensionat. Dubbelarbete Bestämmelser om säkerhet i elektriska anläggningar regleras i ellagen, säger Elisabet Falemo, generaldirektör vid Elsäkerhetsverket. Något undantag för hotell eller pensionat har inte gjorts i den. Konsekvensen idag är att reglering av el säkerhet vid hotell och pensionat alltså blir dubblerad. En regelförenkling kan bli positiv för både berörda företag och för polisen. I skrivelsen som är förankrad hos Rikspolisstyrelsen föreslår Elsäkerhetsverket att 11 och 18 i hotellagen upphävs. Någon ändring i ellagstiftningen behöver förmodligen inte göras eftersom myndigheten redan i praktiken har ansvar för hotell och pensionat. Rikspolisstyrelsen positiv I en artikel i Dagens Nyheters nätupplaga (3 mars 2012) ser rikspolischefen Bengt Svenson med oro på att polisens uppdrag i samhället har blivit alltför brett. Han vill att polisen ska fokusera mer på att minska brottsligheten och föreslår därför att en rad uppgifter ska flyttas till andra myndigheter och kommuner. Bland utfärdande av pass, inspektion av farliga istappar och tillståndsgivning för demonstrationståg, är tillsynen av hotell och pensionat ett av de uppdrag som han anser inte ska höra till polisens uppgifter. Vårt förslag är i linje med polisens strävanden att satsa resurser på sin kärn verksamhet, säger Elisabet Falemo. Vi har en regional organisation med in spek törer som utför tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och därmed en kompetens och befogenhet på elsäkerhetsområdet. Det här förslaget är ända målsenligt både för Elsäkerhetsverket och för Polismyndigheten. text: Cia Edlund foto: polisen a k t u e l lt

10 Ombyggnad av armaturer med LED-lysrör Det finns flera omständigheter att ta hänsyn till när det gäller ombyggnad av en befintlig armatur eller eftermontering (retrofit) av lysrör och/eller glimtändare i befintlig armatur. Aktören har olika alternativ när han eller hon ska montera ett LED-lysrör. Det finns tre alter na tiv: konverteringssats, så kallad retrofit lösning eller slutligen lösa rör. Elsäkerhetsverket får ofta frågor om användandet och ansvar gällande lysdiodrör, allmänt kallat LED-lysrör. Idag förkommer några olika sätt att använda LED-lysrör på marknaden. Tre alternativ Aktören kan tillhandahålla en konverteringssats för ombyggnad av befintlig armatur och det kan finnas eftermonteringslösningar (retrofit) som innebär att tillverkaren gör ett LED-lysrör som är anpassat för att sättas in i befintlig armatur. Slutligen kan det också förekomma lösa rör. Givetvis får inte LED-lysröret orsaka fara oavsett vilken armatur det används i. De risker som kan uppstå med den här typen av produkt rör både elsäkerhet och elektromagnetiska störningar. Alla lysrörsarmaturer är inte byggda för LED-lysrör Gamla lysrörsarmaturer är inte byggda för LED-lysrör. Den ursprungliga armaturtillverkaren kan därmed inte hållas ansvarig för de problem som eventuellt kan uppstå efter en ombyggnad. Detta innebär att någon annan måste ta ansvaret för armaturen efter ombyggnad. Läs om ansvarsförhållanden utifrån två synvinklar, tillverkarens ansvar och användarens ansvar, på Elsäkerhetsverkets webbplats. Du hittar också mer information om CE-märkning av LED-lysrör och om de tre alternativen här: Ombyggnad-av-armaturer-med-LED-lysror Elsäkerhetsverkets avdelning för produkter har också tagit fram ett PM i frågan som är riktat mot branschen som du också hittar där. text: Per Hellström & Karl-Hugo Hult foto: Per Hellström Nya medarbetare 10 a k t u e l l t Ramona Johansson Peder Andersson började den 1 december 2012 som personal- och ekono mi admini stratör vid Avdelningen för verksamhets stöd i Kristinehamn. Hon har tidigare arbetat på både Arbetsförmedlingen och MSB samt varit anställd av Proffice. började den 11 februari som elinspektör vid Regionkontor Nord i Umeå. Peder har tidigare arbetat på Norrlands uni versitets sjukhus i Umeå i flera år med eldriftsansvars frågor

11 Registraturen i offentlighetsprincipens tjänst Registraturen på Elsäkerhetsverket håller koll på ärenden, hjälper medborgarna till rätta och är ett sorts nav vid kontakt med myndigheten. Vårt arbete består i grunden av att ta emot, bedöma, registrera och fördela handlingar, säger Helén Bergman och Anna Johansson som jobbar i registraturen. Offentlighetsprincipen ger med borgarna stora möjligheter till insyn i myn digheternas arbete. Som ett led i att stödja allmänheten har Elsäkerhetsverket nu sedan några månader ett diarium på webben. Webbdiariet är en del i en 24-timmars service. Man kan när som helst gå in och titta på rubriker på ärenden och hand lingar. Däremot kan man inte se hand lingen i sig. Då vänder man sig istället till oss, säger hon. I webbdiariet kan alla med borgare se hur långt ett ärende har kommit. Man kan vara intresserad av ett beslut och kan då gå in i webbdiariet och söka. Mest intressant för all mänheten verkar Elsäkerhetsverkets för säljningsförbud vara. Det är dessa ären den som varit populärast att söka efter. Öppenhet mot medborgarna Hittills är det mest jour nalister som varit inne och sökt på ärenden och handlingar och till Anna Johansson och Helén Berg man har det ännu inte kommit så många reaktioner på att det nu finns ett öppet dia rium på nätet. Stor öppenhet och transparens är på ett sätt honnörsord för Anna och Helén. Det är viktigt att man inte bara tänker på det som vi producerar just nu på verket. Utan det är också väldigt betydelsefullt att det ska finnas kvar för eftervälden. Det är viktigt att kunna forska i hela verksamheten. I det här fallet handlar det om Elsäkerhetsverkets verksamhet. Vårt ar bete i registraturen handlar absolut inte bara om vad vi har på webben eller vad som finns på en dataserver. Det är också viktigt att vi arkiverar digitalt på rätt sätt, säger Helén Bergman som innan jobbet på Elsäkerhetsverket arbetat tio år som arki varie. Elolycksfall till exempel. I vårt arkiv finns alla elolyckor vi fått in till oss sparade. Man kan gå in och se långt tillbaka i tiden hur det såg ut då, så långt tillbaka som 1898 faktiskt, tillägger hon. Registrator ett roligt yrkesval Både Helén Bergman och Anna Johansson kan tycka att yrkesvalet som registrator kan låta trist. Det är ibland lite svårt att för klara för vänner och bekanta vad de egent ligen gör. Det låter ju så tråkigt att vi bara sitter och registrerar. Men det är väldigt in tres sant. Man får en fullständig inblick i verk samheten. Så om man är samhälls intresserad så är det här ett mycket inspi re rande jobb, säger Anna Johansson som innan jobbet på Elsäkerhetsverket arbetade på en kommun. Vi hanterar de allmänna handlingarna och ser oss som en del i att upprätthålla of fent lighetsprincipen, avslutar Helén Berg man innan hon tar itu med nästa in kom mande e-postmeddelande. text & foto: Per Hellström kontakta oss Har du frågor angående allmänna hand lingar till registraturen på Elsäkerhetsverket nås de på registrator@elsakerhetsverket.se och har telefontid måndag till fredag på telefonnummer Har du frågor som rör el och elsäkerhet kan du med fördel använda webbtjänsten Ställ en fråga Fragor-och-svar/Fraga-oss. Där kan du också söka på tidigare frågor och svar. a k t u e l lt

12 Slarv vid många fritidsanläggningar Lika säkert som att det om några månader blir sommar igen, är det att många av oss snart beger sig till sommarsköna fritidsanläggningar. Men det är inte alltid helt elsäkert på alla svenska fritidsanläggningar. Det saknas kunskaper om hur särskild kontroll ska utföras på uppställningsplatser för småbåtar och vid campingplatser är uttagen för husvagnarna sällan låsta. Elsäkerhetsverket har under 2012 arbetat med både tematiska tillsynsprojekt på anläggningar och tematisk mark nads kontroll på produkter. Tillsyn av campingplatser och av upp ställningsplatser för småbåtar är två projekt. Båda dessa visar på vissa brister i elsäkerheten. I pro jek tet med småbåtshamnar har till synsbesök genomförts vid 36 plat ser/småbåtshamnar fördelade på Sveriges södra, västra och norra landsdelar. Samtidigt har 40 tillsynsbesök gjorts på cam ping platser. Tendenser på uppställningsplatser för småbåtar I flertalet av besökta anläggningar fanns en namngiven person som ansvarig för den fortlöpande kontrollen. Däremot saknades kunskap om lagstiftningens krav på särskild kontroll i nära hälften av antalet besökta anläggningar. Dokumentation över den senaste utförda särskilda kontrollen kunde redovisas i cirka 25 procent av antalet besökta an lägg ningar. För de flesta av resterande anläggningar genom fördes en årlig kontroll, dock utan att dokumenteras. Denna kon troll 12 a k t u e l l t genom fördes i de flesta fall av en elyrkesman som är medlem i båt klubben/segelsällskapet. Glädjande var att tilläggsskydd i form av jordfelsbrytare fanns installerade för alla uttag, dock inte separat för varje uttag. Allvarliga brister även på campingplatser De brister som förekommer genomgående är att eluttag av sedda för husvagn/husbil som är åtkomliga för barn, är olåsta. An slut ningssladdar är nergrävda i marken fast de inte är avsedda för sådant bruk. Under tillsynsbesöken har elinstallationer utförda av camping gäster på säsongshyrda platser förekommit. De är felaktigt ut för da med felaktigt elmateriel. I samband med besöken har jord fels brytare testats. Många har inte fungerat som de ska. Till båda dessa projekt finns rapporter att läsa. text: Per Hellström foto: istockphoto & elsäkerhetsverket

13 Marknadskontrollrådet hjälper till med gränsdragningen Swedac håller i ordförandeskapet när ett flertal myndigheter träffas i Marknads kontrollrådet. Detta nationella samordningsorgan ses ett antal gånger under året. Vi ser till att inga produkter faller mellan stolarna, säger Karl-Hugo Hult, avdelnings chef för produkter vid Elsäkerhetsverket. foto: transportverket Rådet viktigt för många myndigheter Christer Bergström arbetar med ansvarsområde sjö fart och fritidsbåtar på Tran sportstyrelsen. Han har va rit med i Mark nads kon troll rådets mö ten se dan 1998 då direk tivet för till verkarna av fritids båtar in om EU började gälla. Det har hänt mycket de senaste 20 åren inom området intygar han. Och han tycker att det just är gränsdragningsproblematiken som gör rådet så viktigt. Inga skarpa gränser Vi har många regler som gränsar till varandra. Vissa elregler har vi i Transportstyrelsen medan Elsäkerhetsverket reglerar andra regler. För en installation i till exempel en båt svarar många myndigheter för olika regler. Och de här gränserna mellan reglerna är inte knivskarpa. Kon taktytorna för oss, från myndighet till myndighet, är då ofta i Marknadskontrollrådet. Där träffas vi och lär känna varandra och drar nytta av varandras erfarenheter, säger Christer Bergström. Regeringen har utsett ett 15-tal sek tors myn dig heter som ansvarar för mark nads kontroll. En av dessa är El säker hets ver ket som svarar för kon troll av fyra ansvars områden (se fakta ruta). I träffarna med Marknads kon troll rådet deltar också bland annat re pre sen tan ter från Kommers kolle gium och Tull verket. På de här mötena brukar det of tast vara en myn dighet som är om bedd att presentera både själva myndigheten och in tres santa arbeten som är igång, berättar KarlHugo Hult. Fakta Dessa myndigheter ingår i Marknadskontrollrådet och utövar marknads kontroll: Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Foto: elsäkerhetsverket Konsumentverket marknads kon trollerar nallebjörnar medan El säker hetsverket mark nads kontrol le rar elek triska pro dukter. Det hand lar om att säkra så att ingen produkt glöms bort. Marknadskontrollrådets uppgift är att sam ordna kontroll av produkter inom Sverige och fungerar som ett fo rum för utbyte av infor mation och er farenhet myndigheter emellan. Rådets funktion är också att vara något som allmänheten kan kontakta när frågor upp står. Bland annat finns webbsidan där bland annat för säljnings förbud publiceras. Läkemedelsverket, Myndigheten för radio och tv, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Missuppfattning hos leverantör Intressanta frågor som har diskuterats under hös ten har till exempel varit maskiner för medicinskt bruk, då ofta med regel tolk ningar från såväl Läkemedelsverket som Kon su ment verket. CE-märk ning och små skaliga leverantörer är ett annat om råde. Ett vanligt förekommande missförstånd finns hos dessa leverantörer. De tror ofta att pro duk ter som är CE-märkta innebär att en myndig het har kvalitetskollat produkten. Så är inte fallet. Tidigare under hösten var även Strål skydds myn digheten inbjudna och hade en genom gång om bland annat laserpekare och vilka problem de med för. Vid samma möte ägnades någon timme åt att prata om sociala medier och hur myndigheter bör handskas med denna fråga. Förutom ordförandeskapet i Marknads kon troll rådet är Swedac Sveriges representant i olika in ter nationella forum för marknadskontroll. text: Per Hellström a k t u e l lt Post- och Telestyrelsen, Skatteverket, Socialstyrelsen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och Transportstyrelsen. ansvarsområden Elsäkerhetsverkets ansvarsområden är: ATEX, elektrisk säkerhet i explosionsfarlig miljö Elektrisk utrustning inom vissa spänningsgränser EMC, Elektromagnetisk kompatibilitet Elektriska leksaker. Här kan du läsa om fler samarbeten som El säker hetsverket ingår i: sv/om-verket/samarbete

14 Profilen för att få ihop den här dialogen måste man ta initiativ själv till samverkan. I rollen som rådsmedlem ser han också en uppgift att stödja generaldirektören. Rösten från företag Jan Siezing vd för Elektriska installatörsorganisationen, EIO Senaste medlemmen i Jan Siezing blev i juli 2012 utsedd av regeringen som EIO:s representant i Elsäkerhetsrådet och ersatte då Tord Martinsen som gick i pension. Men varken i EIO eller i Elsäkerhetsrådet vill Jan Siezing säga att han fyller Tord Martinsens skor. Tord var med i rollen som elsäkerhetsspecialist. Jag är generalist och jobbar med helheten och i ett större perspektiv. Jag tror att min roll också handlar om att jag framför vad företag tycker inom elsäkerhetsområdet. Sedan är jag givetvis med i arbetet när det tas fram nya föreskrifter. Ytterligare en stor uppgift är att se till att lagstiftning och standarder inom elsäkerhetsområdet inte motverkar tillväxten i vårt land. Till EIO kom Jan Siezing från EUU, Elbranschens utvecklingsoch utbildningscenter i Nyköping, där han var vd i några år. Annars har han ägnat 27 år av sitt liv i ABB och ASEA. Inom ABB har han arbetat i olika befattningar. Stoltast över Numera bor han i en elrätt villa i Tumba söder om Stockholm men starten på karriären inom el tek nik branschen skedde i Sundsvall och Timrå. Han började som elektriker. På frågan om Jan Siezing kan ta ut något guldkorn ur sin karriär är det när han som arbetslös bestämde sig för att ta över ett elinstallationsföretag i Timrå. Han bodde kvar i Sundsvall men hade kontoret i Timrå, då med bara två anställda. Företaget växte de sex åren som Jan Siezing var chef och när företaget nådde tio anställda valde han att göra något annat. När företaget hade växt så pass mycket att vi hade tio anställda kom vi till en kritisk gräns. Då skulle det ha inneburit en ny satsning, med mycket mer administrativt arbete och då valde jag att starta ett konsultföretag istället. Det är just sin mångfacetterade bakgrund som han ser som en stor tillgång, både i rollen som vd för EIO och nu även i El säker hetsrådet. Jag har jobbat i företag som ser ut just så som våra med lemmar ser ut, små och medelstora företag. Det har jag stor nytta av nu idag. Det är därför jag bryr mig så mycket om den här branschen. Det är kul nu att vi är med och förändrar branschen från hantverkare till en teknikbransch med fokus på mycket kund nytta. Elsäkerhetsrådet Sedan 2008 har Jan Siezing varit vd för Elektriska in stal la törsorganisationen, EIO. Men hans erfarenheter från el teknik branschen sträcker sig mycket, mycket längre tillbaka i tiden. Ändå visste han knappt vad Elsäkerhetsrådet var för något när han fick frågan om att bli medlem i rådet. Det borde nästan heta insynsrådet i stället. Då förstår man bättre vad det är för något. När man vet att det är ett insynsråd så blir det tydligare, säger Jan Siezing, 57-åringen som växt upp i Sundsvall, där han även började sin bana inom elteknikbranschen som lärling. Förutom att han, som det nyaste tillskottet i Elsäkerhetsrådet, tycker att det är intressant att få vara med och verka för elsäkerhet i Sverige ser han många andra fördelar. Det är ett sätt att ha kontakten med den myndighet som ligger oss i EIO närmast. Mitt deltagande innebär att vi kommer att ha en relation med de andra rådsmedlemmarna samt en tidig möjlighet att få vara med i arbetet att förändra. I EIO har vi fokuserat rätt mycket de två senaste åren på att ha en dialog med Elsäkerhetsverket. Då ser vi också hur mycket bättre resultatet blir om vi jobbar ihop. De gånger vi har jobbat var för sig i frågor missar vi saker och är inte helt överens. Och 14 a k t u e l l t text: Per Hellström foto: EIO

15 Nytt faktablad Ställ rätt krav vid köp av elinstallatörstjänster Så ställer du Ska du installera golvvärme, en ny elcentral eller byta trädgårdsbelysning? Då behöver du hjälp av en behörig elinstallatör. Elsäkerhetsverket har tagit fram en vägledning som förbereder konsumenter och företag inför köpet av en elinstallatörstjänst. Under januari månad var fakta bladet Elinstallatörstjänster topp två på listan av mest beställda publikationen vid Elsäkerhetsverket. Informationen i fakta bladet vänder sig både till privat personer och företag och är tänkt att fungera som ett stöd för att kunna ställa rätt krav. Som konsument känner man sig säkert många gånger förvirrad över vad som gäller. Det finns en hel del saker att tänka på när man ska anlita en elinstallatör, säger Cia Edlund, informationschef vid El säkerhetsverket. Den här vägledningen hoppas vi ska fungera som en checklista som kan förbereda konsumenter eller före tag lite bättre inför köpet. Innehavaren är ansvarig Den som är innehavare av en elanläggning är också ansvarig för att den är säker. Att ta reda på om personen eller företaget har behörighet för elinstallationer och skriva ordentliga avtal är två grundläggande tips. Det kan man kontrollera genom att ta kontakt med Elsäkerhetsverket. Att ställa några enkla kontrollfrågor rätt krav nä r du köper... Elinstallatö rstjänster till personen eller företaget som man anlitar innan arbetet sätts igång kan löna sig i slutänden, säger Fredrik Sjödin, över inspektör på Elsäkerhetsverket. Har han eller hon en ansvarsförsäkring eller tillhör någon branschorganisation innebär det att det finns en större möjlighet att lösa problem om de uppstår. Faktabladet "Så ställer du rätt krav när du köper Elinstallatörstjänster" finns att ladda ner via vår Publikationsshop www. elsakerhetsverket.se/sv/publikationer/ Publikationsshop. Den är helt gratis. Våra tillsynsformer Arbetssättet vid ett tillsynsbesök varierar beroende på vilken typ av tillsyn som ska göras. Indikationsstyrd tillsyn handlar precis som det låter om tematisk tillsyn innebär att inspektörerna under året utför tillsyn att verket på något sätt har fått en indikation på att något inte med ett visst tema. fungerar som det ska eller när ett allvarligare olycksfall inträffat. lägesbildstillsyn är en tillsynsform som har som syfte att Vill du veta mer om Elsäkerhetsverkets tillsyn så finns både skapa en lägesbild över till exempel en viss bransch, vissa anlägg tillsynspolicy och en tillsynsplan att läsa på webben. ningstyper eller elinstallatörer eller ett visst geografiskt område. a k t u e l lt

16 till sist... FRÅGOR & SVAR På elsakerhetsverket.se kan du ställa frågor direkt till någon av våra experter i vår frågebank. Där kan du själv söka bland inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här är några av de frågor som kommit in till verket. Tillfällig el utomhus Vilka krav finns för tillfällig el i sam band med reparationer? Får man till exempel dra en skarv sladd från ett uttag inomhus till en utvändig fönsterrenovering? Vem får skriva intyg om BB1praktik När jag ansöker om behörighet BB1 vem får då skriva mitt prak tik intyg? Svar: Utrustning som används utomhus ska alltid anslutas till ett uttag som är monterat utomhus. Detta för att man ska vara säker på att man har det skydd som behövs. Du kan läsa mer om detta på vår webb plats under Din elsäkerhet. Svar: Om det gäller ansökan om BB1 så ska praktiken intygas av en behörig elinstallatör med lägst BB1, an ställd i samma företag som du själv. Jordfelsbrytare Hur kan jag vara säker på att min jordfelsbrytare fungerar? Svar: Om du vill vara helt säker bör du anlita en elinstallatör som kontrollerar funktionen. Du kan också kontrollera jordfelsbrytaren själv genom att trycka på testkappen och se om strömmen bryts. Detta bör du göra minst en gång i halvåret. Smarta elnät Har du ett smart elnät hemma? Troligen inte. Men arbetet med att ut veckla just smarta elnät pågår lite varstans i världen. Tyskland och Schweiz ligger i framkant i utvecklingen av smarta elnät. Även i Sverige vill vi vara med. Det pratas framför allt om två delar när smarta elnät kommer på tal. Den första delen handlar om att du själv kan producera en del av elen som behövs för din elför brukning. Så kallad integrerad pro duktion. Den andra delen handlar om lokal styrning. Exem pelvis kan det handla om att du till tvättmaskinen använder dig av ett lokalt system som ständigt är uppkopplat. Det lokala systemet kan vara kopplat till den nordiska elbörsen och känna av när det är mest eko nomiskt fördelaktigt att tvätta. Den lokala styrningen gör att tvättmaskinen sätts igång när det är lågt pris på elen. När det gäller smarta elnät finns det många områden för flera aktörer att under söka för att det ska kunna fungera. Den 30 maj 2012 tillsatte regeringen Samordningsrådet för smarta elnät. Till sammans med olika fokusgrupper läggs nu en plan för hur Sverige ska arbeta med smarta elnät. Olika myndigheter får olika uppdrag och Elsäkerhetsverket kommer under våren att färdigställa ett PM som be skriver myndighetens verksamheter gällande smarta elnät. Samordningsrådet för smarta elnät leds av ordförande Maria Khor sand som med start i slutet av augusti drog igång arbetet som kan sägas bestå i två delar. Ett område handlar om att bidra till ökad samordning och ökade kunskaper om möjligheterna med smarta elnät. En annan del i uppdraget handlar om att lämna förslag på hur utvecklingen av smarta elnät kan stimuleras och hur olika hinder kan undanröjas. med att forma en vision och en mål formulering. Rådets vision lyder: Sverige är ledande inom om rådet smarta elnät som möjliggör ett ökat kund inflytande, håll bar utveckling, försörj nings trygghet och tillväxt. Målet för Sverige är att smarta elnät ska bli en svensk tillväxt bransch. Målformuleringen omfattar samordning och kun skaps spridning och en hand lingsplan som visar tydliga gynn samma för utsättningar för utveckling och tydliga spelregler på mark na den. Rådet anser att de olika myndigheternas ansvar och roller be höver tydliggöras, för att smarta elnät ska utvecklas på bästa sätt. Under 2012 arbetade rådet På rådets webbplats kan du läsa mer. text: per hellström Källa: Samordningsrådet för smarta elnäts årsrapport AKTUELLT ELSÄKERHETSVERKETS NYHETSBREV # TEL WWW. ELSAKERHETSVERKET. SE REDAKTÖR Cia Edlund cia.edlund@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Elisabet Falemo elisabet.falemo@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Whiter Shade AB