DISTRIKTSSTYRELSEGUIDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DISTRIKTSSTYRELSEGUIDEN"

Transkript

1 November December Januari * Ordförandekonferens * Föreningsårsmöten * Bokslut & revision Februari * Föreningsårsmöten * Medlemsrapportering klar 28 februari * Planeringskonferens * Bokslut & revision * Distriktsstämmor * Ledar- och arrangörsutbildning steg 2 * Bokslut & revision Oktober * Ledar- eller arrangörsutbildning steg 3 * Utbildning för valberedning Tips: Skriv in det som är unikt för er, exempelvis: * När ska ni skicka in ansökan för landstingsbidraget? * När har ni kick-off med nya distriktsstyrelsen? * När ska ni hålla steg-1 utbildningar? Mars September Håll även utkik på hemsidan och i nyhetsbrevet efter fler händelser under året! * Distriktsstämmor, sista datum: 31 april April Maj * Ordförandekonferens * Utbildning: Ny i distriktsstyrelsen * Förbundsstämman Augusti * Ombudsträffar Juli * Ombudsträffar Juni DISTRIKTSSTYRELSEGUIDEN Er guide till arbetet i distriktsstyrelsen

2 Förord Ni som läser det här sitter antingen i en distriktsstyrelse, eller funderar på att sitta i en. Att sitta i en distriktsstyrelse innebär mycket glädje, nya kunskaper, nya vänner och möjligheter att förverkliga sina idéer. Distriktsstyrelseguiden, som ni nu har framför er, är ett material som har tagits fram för att hjälpa er i ert arbete i distriktsstyrelsen. Distriktsstyrelseguiden är ett utbildningsmaterial. Välj själva om ni vill gå igenom hela guiden eller fördjupa er särskilt inom något eller några områden. Distriktsstyrelseguiden är också ett diskussionsmaterial. Avsätt ordentligt med tid för att diskutera. Tänk på att era svar på frågorna är viktiga redskap i ert fortsatta arbete! Vill ni ha en diskussion kring hela eller delar av Distriktsstyrelseguiden så hjälper riksorganisationen gärna till. Som distriktsstyrelseledamot är du en person som många andra Vi Unga-iter ser upp till, beundrar och tar efter. Du kanske inte tycker att det är något speciellt med dig. Men för alla dem som ser upp till dig är det faktiskt det. Det ska du vara stolt över! Att vara en förebild är ett ansvar. Det är viktigt att visa hänsyn, och ibland tänka sig för en extra gång. Samtidigt är det viktigt att du är dig själv. Kom ihåg att det är du själv som sätter gränserna. Det gäller att göra en avvägning. Du får aldrig utplåna dig själv. Du är också människa och människor gör fel ibland. På kan ni hitta dokument och information genom att klicka på rubriken Ladda ner. Distriktsstyrelseguiden togs fram under 2005 och uppdaterades senast Om ni hittar något fel eller har kommentarer så kan ni höra av er till distriktsstödsgruppen. Vi hoppas att ni kommer att ha nytta av Distriktsstyrelseguiden och önskar er lycka till med ert viktiga arbete framöver! Hör gärna av er om ni undrar över något! 2.

3 Innehållsförteckning Förord 2 Förbundet Vi Unga 4 Distriktsstyrelsens uppgifter 5 Distriktsstyrelsens arbetsformer 6-7 Ekonomi 8-9 Kontakt med föreningar och medlemmar Nybildning 12 Avsluta föreningar 13 Medlemsrapportering & landstingsbidrag 14 Personalfrågor 15 Distriktsstämman 16 Likabehandling 17 Utbildningar Marknadsföring Verksamhetsutveckling 22 Kontakt med riksorganisationen 23 Samarbete med andra organisationer/distrikt 24 Studieförbundet Vuxenskolan (SV) 25 Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) 26 Diskutera

4 Förbundet Vi Unga Vad är Förbundet Vi Unga? Förbundet Vi Unga är en barn- och ungdomsorganisation som tror på barn och ungdomars egen förmåga att ta initiativ till verksamhet, planera den och genomföra den. Förbundet Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden barn- och ungdomsorganisation. Att vi är partipolitiskt obundna innebär att vi inte hör till något parti. Däremot är vi inte opolitiska. Förbundet Vi Unga tar ställning i ungdomspolitiska frågor. Förbundet Vi Unga bildades i Borås den 18 juni 1955 med tanken att fostra unga människor som tog ansvar och kunde Förbundet Vi Ungas vision ta på sig uppdrag i olika föreningar. Tanken med Förbundet Vi Unga var redan från början att vara en demokratiskola. I Vi Unga är det vi barn och ungdomar som styr verksamheten. Då Vi Ungas verksamhet är till för barn och ungdomar ska det också vara unga som tar besluten, till exempel genom att sitta i styrelserna. I Vi Unga fyller vuxna en viktig funktion som stöd i bakgrunden, men de måste vara medvetna om att Vi Unga finns till för oss unga. Det är vi, inte de vuxna, som ska bestämma, ta ansvar och utvecklas. Alla barn och ungdomar ska få utvecklas, känna sig betydelsefulla och ha möjlighet att förverkliga sina idéer. Vad utmärker Förbundet Vi Unga? Det finns två saker som utmärker Förbundet Vi Unga i förhållande till många andra barn- och ungdomsorganisationer 1. I Förbundet Vi Unga finns det ingen verksamhet som är bättre eller viktigare än någon annan. Vi Unga-föreningarna ägnar sig åt väldigt många olika typer av verksamhet. 2. Förbundet Vi Ungas tydliga roll som demokratiskola. Att barn och ungdomar ska få ta initiativ och ansvar, fatta besluten och leda verksamheten är det viktigaste i Förbundet Vi Unga, inget som kommer på köpet. Hur berättar jag om Förbundet Vi Unga? Förbundet Vi Unga Organisationsschema MEDLEMMAR Alla medlemmar är med i en lokal förening FÖRENINGAR Alla föreningar är en del av ett distrikt DISTRIKT Alla föreningar har rätt till fem ombud på distriktsstämman. Stämman väljer ny styrelse. DISTRIKTSSTYRELSE Några distrikt har även anställda DISTRIKTSPERSONAL ombud ombud FÖRBUNDSSTÄMMA föreslår ny förbundsstyrelse VALBEREDNING väljer väljer väljer rapporterar FÖRBUNDS- ORDFÖRANDE leder FÖRBUNDSSTYRELSE tillsätter och följer upp ARBETSUTSKOTT tillsätter och följer upp ARBETSGRUPPER EKONOMISKA OCH VERKSAMHETSREVISORER anställer och arbetsleder FÖRBUNDS- SEKRETERARE leder FÖRBUNDSPERSONAL Verksamhet Strategisk beslutsfattande nivå Övriga Utgå från dig själv. Berätta om vad just du har fått vara med om och vad det har gett dig! Det är ju det som gör att du är med i organisationen och tycker att den är så bra! 4.

5 Distriktsstyrelsens uppgifter Vad är ett distrikt? Föreningen är grunden i Förbundet Vi Unga. Det är där medlemmarna finns och det är där verksamheten bedrivs. Distriktet samlar föreningarna inom ett visst geografiskt område och finns till för att vara ett stöd för dem. Ett distrikt bildas då minst tre medlemmar är villiga att driva verksamheten och finnas med i distriktsstyrelsen. Mer om vilka regler som gäller för ett distrikt finns att läsa i Förbundet Vi Ungas stadgar, grundstadga för distrikt. Vad är en distriktsstyrelse? Distriktsstämman hålls en gång om året och är distriktets högsta beslutade organ. På distriktsstämman väljs en distriktsstyrelse som ska leda distriktet mellan stämmorna. Vilka är distriktsstyrelsens uppgifter? Grundstadga för distrikt ( 28) berättar vilka som är distriktsstyrelsens uppgifter. Grundstadgan listar åtta punkter: Erbjuda utbildningar enligt Förbundet Vi Ungas utbildningsplan. Stödja befintliga föreningar och ta initiativ till att starta ny. Genomföra verksamhet i distriktet. Föra medlemmarnas talan enligt Vi Ungas grundidéer. Ha god kontakt med landsting och andra bidragsgivare. Göra verksamhets- och ekonomisk plan. Göra verksamhetsberättelse och bokslut. Betala avgifter och lämna in de rapporter samt ge den information och insyn i verksamhet och förvaltning som riksorganisationen önskar. Läs mer: Förbundet Vi Ungas stadgar (finns på hemsidan). 5.

6 Distriktsstyrelsens arbetsformer Hur ska en distriktsstyrelse se ut? Grundstadga för distrikt slår fast att distriktsstyrelsen ska innehålla minst tre ordinarie ledamöter. Dessutom har Studieförbundet Vuxenskolan rätt att utse en representant med personlig ersättare. Det är egentligen allt stadgarna säger om hur en distriktsstyrelse ska se ut. Det finns ett antal saker att fundera kring för distriktsstämman och, om inte stämman fattar några sådana beslut, för distriktsstyrelsen: Ordinarie ledamöter. Alla som sitter med i styrelsen, är valda av årsmötet och har rösträtt är ordinarie ledamöter. Ordförande. Det allra flesta distriktsstyrelser har en eller två ordförande. Då blir det tydligt vem som leder arbetet. Är det svårt att hitta en ordförande är ett alternativ att bara ha övriga ordinarie ledamöter i styrelsen. De får då dela på ordförandens uppgifter. De flesta distriktsstyrelser har förutom en ordförande också en eller två vice ordförande. Vice ordföranden jobbar nära ordföranden, är ett stöd för den och beredd att hoppa in om det skulle hända något med ordföranden. Sekreterare. Det är viktigt att någon skriver protokoll vid styrelsens möten så att det är tydligt vad styrelsen har beslutat. Ett alternativ är att utse en sekreterare som skriver protokoll vid varje möte. Ett annat är att ledamöterna turas om att skriva protokoll. Kassör. Någon måste ha koll på distriktets ekonomi och sköta bokföringen. En av de ordinarie ledamöterna i styrelsen kan väljas till kassör. Har man en anställd kan den vara kassör. Flera distrikt får eller köper tjänsten av Studieförbundet Vuxenskolan och deras redovisningscentraler. Ersättare. Distriktsstämman fattar beslut om huruvida alla i distriktsstyrelsen ska vara ordinarie ledamöter eller om man också ska ha ersättare i styrelsen. En ersättare har inte rösträtt, förutom när den ersätter en ordinarie ledamot som inte är med på mötet. Övriga ordinarie ledamöter. De ordinarie ledamöterna som inte har någon annan titel. Adjungerade ledamöter. Distriktsstyrelsen kan besluta att adjungera ledamöter till styrelsen, till exempel anställda eller andra som man vill ha med på mötena. Adjungerade ledamöter har närvaro- och yttranderätt, men inte rösträtt. Vad ska vi tänka på när vi fördelar arbetet? Distriktsstyrelsen har många olika arbetsuppgifter. Alla kan inte vara med och göra allt. Det är viktigt att göra en arbetsfördelning mellan styrelseledamöterna. Tänk på att försöka göra en jämn arbetsfördelning så att inte en eller några få personer får göra nästan allting. I så fall finns det en risk att den eller de personerna tröttnar för att de får för mycket att göra, och att de andra personerna i styrelsen tröttnar för att de inte känner sig delaktiga. Försök så långt det går fördela arbetet så att alla får jobba med det som de är intresserade av. Då blir saker och ting mycket roligare och bättre gjorda. Försök också att fördela arbetet så att nya ledamöter och ledamöter som suttit i styrelsen tidigare gör saker tillsammans. Det är ett bra sätt att få de nya ledamöterna att komma in i arbetet och skapar gemenskap i styrelsen. En fördel är att göra en delegationsordning. Det är ett dokument som beskriver vem som har rätt att göra vad i distriktet. Det är särskilt viktigt i större distrikt där man både har anställda, styrelseledamöter och ordföranden som fattar olika beslut. En delegationsordning behöver inte vara svårare än en tabell med personerna på ena sidan och ansvarsområdena på andra sidan. Sen sätter man kryss framför de ansvarsområden som just den personen ska ha. Vad kan vi använda för arbetsformer under mötena? Det är viktigt att alla i styrelsen känner sig delaktiga under mötena, att alla i styrelsen är med i diskussionerna och förstår vilka beslut som fattas. Det finns många olika sätt att nå dit. Det är till exempel inte alls självklart att distriktsordföranden ska vara mötesordförande. Ett sätt är att ha olika mötesordförande varje gång så att olika personer får prova på uppgiften. 6.

7 Här är några andra sätt att skapa delaktighet: Grupparbeten. Dela upp styrelsen i två eller flera grupper och låt grupperna diskutera en viss fråga. Grupparbeten gör att det blir mer tid att tänka efter och att fler kommer till tals. Bikupor. En enklare form av grupparbete där alla sitter kvar vid bordet. Ledamöterna paras ihop två och två och får någon eller några minuter på sig att prata om en viss fråga. Talarrundor. Alla som sitter runt bordet får ordet i tur och ordning. Ingen får avbryta den som talar utan får vänta till det är den personens tur under rundan. Det här är en metod som gör att alla kommer till tals och ett bra sätt att pejla läget i styrelsen när det börjar bli dags att gå till beslut. Pauser. Ta paus ofta. Det är svårt att hålla koncentrationen uppe en längre stund särskilt för de som lyssnar. Vad kan vi använda för arbetsformer mellan mötena? Det finns flera olika sätt att organisera arbetet mellan mötena. Här är några förslag: Tillsätt grupper för olika uppgifter, till exempel att ordna sommarlägret eller ha kontakten med Studieförbundet Vuxenskolan. I grupperna kan det ingå både personer som sitter i styrelsen och personer som inte gör det. Inför ett faddersystem. Se till att alla de nya ledamöterna i styrelsen får varsin fadder i form av en ledamot som suttit med i styrelsen också tidigare. Då har den nya ledamoten någon att vända sig till med frågor och funderingar. Inför arbetsdagar då styrelsen träffas inte för att ha möte utan istället för att få saker gjorda som att skriva handlingar till distriktsstämman, skicka ut papper eller ringa runt och rekrytera deltagare till ett arrangemang. Ta hjälp av föreningarna. I föreningarna finns många personer som kan hjälpa styrelsen att ordna olika arrangemang. Ta hjälp av dem! Distriktsstyrelsen behöver inte göra allt på egen hand. Hur skapar vi en bra gruppkänsla? Styrelsen är ett lag som tillsammans ska åstadkomma någonting bra. Då är det viktigt med en bra gruppkänsla. Många av de metoderna som finns listade ovan hjälper till att skapa en bra gruppkänsla. Men det finns några saker till som är bra att tänka på: Genomför en distriktsstyrelseintroduktion en helg där ni träffas, lär känna varandra, diskuterar det kommande året och fördelar arbetet. Gärna kort efter distriktsstämman. Kolla gärna Handledning för utbildare efter inspiration från styrelseutbildning steg 1 och steg 2. Träffas ibland i styrelsen bara för att umgås, till exempel bowla eller göra en rolig utflykt. Ha pass under distriktsstyrelsemötena då ni berättar mer om varandra för varandra så att ni lär känna varandra bättre. Läs mer: Handboken Kreativa möten (kostar 180 kronor och kan beställas från LSU, Handledning för utbildare (är gratis och kan beställas från 7.

8 Kontakt med föreningar och medlemmar Varför är föreningarna så viktiga? Det är föreningarna som utgör distriktet. Ni i distriktsstyrelsen finns till för föreningarna. Att ha en bra kontakt med föreningarna och vara ett stöd för dem är därför en grundläggande uppgift för er. Vad ger det föreningarna att vi har en bra kontakt med dem? När ni i distriktet tar kontakt med en förening visar ni att Vi Unga är viktigt och att föreningen är viktig. Alla människor har ett behov av att bli sedda och bekräftade, att känna att någon bryr sig om det de gör. När ni från distriktet tar kontakt med en förening känner sig den föreningen och dess ledare viktiga. Alla föreningar får problem på något sätt förr eller senare. Då är det viktigt att föreningen känner att ni bryr er och att det känns naturligt att vända sig till er. Vem ska ha kontakt med föreningarna? Genom att ni har kontakt med föreningen kan föreningen också känna att den är del i något större och tar del av det som Vi Unga har att erbjuda utanför föreningen. Medlemmar i föreningen kan till exempel bli peppade att åka på läger och att själva vilja engagera sig på distriktsnivå. En bra kontakt med föreningarna gör det lättare att hitta lämpliga personer till en framtida distriktsstyrelse. Varje förening bör ha en kontaktperson på distriktsnivå. Det finns några olika modeller för detta: Alla i distriktsstyrelsen har kontakt med varsin förening. Några i distriktsstyrelsen, vilka är särskilt intresserade av föreningskontakt, får ansvar för att ha kontakt med alla föreningarna och delar upp föreningarna mellan sig. En anställd har ansvar för att ha kontakt med alla föreningarna. Distriktsstyrelsen tar hjälp av personer utanför distriktsstyrelsen, till exempel före detta distriktsstyrelseledamöter, vilka har kontakt med föreningarna. Vid sidan av kontaktpersonen kan andra personer ha kontakt med föreningen för att diskutera speciella frågor. Distriktet kanske till exempel har en respektansvarig som ringer till föreningarna för att diskutera respektfrågor. Olika lösningar kan passa bra i olika distrikt beroende på vad distriktsstyrelseledamöterna är intresserade av, hur många föreningar distriktet har och om distriktet har någon anställd eller inte. Fundera på vilken lösning som passar bäst i ert distrikt. Vad är viktigt att tänka på som kontaktperson gentemot en förening? Ha både telefonkontakt och besök din förening. Om du inte bor väldigt nära din kontaktförening är det förmodligen enklast att ha större delen av kontakten via telefon, men kontakten via telefon blir lättare att ha om du då och då hälsar på föreningen. Ett tips är att du så fort som möjligt efter att du har blivit kontaktperson för föreningen försöker hälsa på den. Ett bra mål kan vara att hälsa på föreningen 1-2 gånger om året. När du ringer till föreningen är det naturligt att ringa till ordföranden, men ring gärna till någon annan person i föreningen ibland också. Det är bra att ha kontakt med flera olika personer i föreningen eftersom de kanske berättar olika saker för dig. Försök att ha en regelbunden kontakt med föreningen. 8. Ett förslag är att ringa före varje distriktsstyrelsemöte. När du ringer handlar det ju om information åt två håll, från distriktet till föreningen och från föreningen till distriktet. Passa på att bjuda in till olika arrangemang som distriktet har på gång för föreningarna och berätta om andra aktuella frågor för distriktet. Eftersom föreningen förhoppningsvis känner igen dig lyssnar medlemmarna i föreningen förmodligen mycket på dig och du är den som har lättast att få föreningens medlemmar att anmäla sig till olika arrangemang. Fråga samtidigt hur läget är i föreningen och lyssna in svaren. Försök ställa öppna frågor och undvika ja/nej-frågor. Försök att bli kompis med den du ringer till. Då vågar den berätta mer och du får veta mer både om läget i

9 föreningen och om vad personen egentligen tänker och tycker om frågor som är aktuella för er i distriktet. Försök ge föreningen råd. Både att du lyssnar och att du har erfarenhet är värt mycket. Du kanske tycker att det är svårt att hjälpa föreningen, men bara genom att vara någon att prata med och genom att berätta om dina erfarenheter från din förening är du ett stöd. Vad kan hela distriktet göra för att få bättre kontakt med en förening? Det finns några saker som hela distriktet, inte bara du som kontaktperson, kan göra för att få en bättre kontakt med föreningen. En sådan sak är att genomföra ett arrangemang tillsammans med föreningen. Ska ni till exempel ordna en bordtennisturnering för distriktets föreningar kan det vara smart att ta kontakt med en förening med mycket bordtennisverksamhet och arrangera turneringen tillsammans med den. En annan sak kan vara att genomföra distriktsstyrelsens möten ute hos olika föreningar och i samband med mötet också träffa medlemmar i föreningen. När har vi en bra kontakt? Det är naturligtvis svårt att svara på. Men när ni har fått en så bra kontakt med föreningen att föreningens ledare eller medlemmar själva hör av sig till er för att prata eller få råd, då ska ni känna att ni har lyckats! Se det som ert mål! Hur får vi föreningarna att bestämma? Eftersom ni finns till för föreningarna är det viktigt att det är föreningarna som bestämmer över distriktets verksamhet. Lyssna på vilket stöd föreningarna vill ha. Se till att rekrytera deltagare till utbildningar och till distriktsstämman. Kom ihåg att det är medlemmarna i föreningen som ska driva föreningens verksamhet, inte ni i distriktet. 9.

10 Ekonomi Därför är det viktigt att ha koll på ekonomin I Vi Unga är distriktsstyrelsen ansvarig för förvaltningen av distriktets ekonomi. Det innebär att använda de pengar som kommer in, och de som tidigare har samlats in, på ett ansvarsfullt sätt genom att distriktsstyrelsen gör en budget, sätter upp planer för ekonomin, bokför och ser till att pengarna inte tar slut. Ert ansvar som styrelse är att se till att den verksamhet ni gör i Vi Unga-distriktet i år även kan göras för nästkommande styrelser. Vi kommer under följande tre sidor förklara dels vad ord så som budget och bokföring betyder samt ge er en guidning i hur ni kan jobba med ekonomin i distriktet. Hur kan vi i distriktet jobba med ekonomin? Varje distrikt kan välja en person som sköter den löpande ekonomin, det vill säga att ha koll på pengarna, se till att distriktet betalar sina räkningar och se till att distriktet får in de pengar som distriktet förväntas få in, till exempel deltagaravgifter. I vissa distrikt är det någon i styrelsen, denna kallas då ofta för kassör. Andra distrikt har egna anställda som sköter ekonomin och/eller andra tar hjälp av Studieförbundet Vuxenskolans redovisningscentral. Men själva uppdraget som kassör är bredare än att sköta bokföringen. Tänk i stället på det som att vara finansminister, alltså att tillsammans med ordförande leda verksamheten. Även om ni i distriktet använder er av en redovisningscentral bör ni alltså välja en kassör. Kom ihåg att oavsett vem som löpande sköter ekonomin i distriktet så är alla i styrelsen lika ansvariga för ekonomin. Studieförbundet Vuxenskolans redovisningscentral Förbundet Vi Unga har ett nationellt avtal med Studieförbundet Vuxenskolans redovisningscentraler som gör att alla våra distrikt får ansluta sig för kronor per år. Redovisningscentralen sköter då den löpande bokföringen, gör bokslutet och hanterar deklarationen. Dock behöver det fortfarande finnas någon i distriktet som kan godkänna alla in- och utbetalningar. Kontakta förbundskansliet för att ansluta er till en redovisningscentral. En fördel med redovisningscentralen är att den består av utbildade ekonomer med erfarenhet av föreningsekonomi. Budget En budget kan enkelt beskrivas som en plan för vilka intäkter och vilka kostnader ni ska ha under året. Men budgeten handlar även om att planera verksamheten, vad ni vill att distriktet ska göra och vad ni vill prioritera och därmed prioritera bort. Budgeten hör alltså ihop med verksamhetsplanen. Båda ska förberedas inför distriktsstämmorna och antas, eller ändras, av föreningarnas ombud. Eftersom pengar i många fall kan vara avgörande för att kunna genomföra verksamhet är det viktigt att fundera över vilka ekonomiska följder ett beslut i distriktet får. I och med budgetarbetet är det viktigt att hålla Vi BUDGET FÖR VI UNGA-DISTRIKTET - EXEMPEL Årtal Kostnader (pengar ni gör av med under året) Intäkter (pengar ni får in under året) Beskrivning Kostnader Beskrivning Intäkter Hyra lokal kr Landstingsbidrag kr Mat och fika kr Deltagaravgifter kr Utbildningar kr - kr Material kr - kr Läger kr - kr Förbundsstämma och rix kr - kr Marknadsföring kr - kr Administration kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr Summa ,00 kr Summa ,00 kr Årets underskott/överskott Summan av Intäkter -(minus) Kostnader ,00 kr Unga-distriktets målsättning och syfte i minnet. Några av distriktens uppgifter är att hålla utbildningar för föreningar, stötta föreningar och att starta upp ny verksamhet. En bra budget speglar era målsättningar. Då är det till exempel inte så lämpligt att ge alla distriktets pengar i arvode till distriktsstyrelseledamöterna, eller att bara ordna aktiviteter som riktar sig till en av föreningarna i distriktet. 10.

11 Budgetuppföljning Det kan hända oväntade saker, och det som beslutats kan i slutändan ha blivit mycket billigare eller dyrare än beräknat. Det är även så att det ju kan vara goda nyheter att det blir dyrare det kan ju ha kommit fler på kursen så att ni behövde handla mer mat! På styrelsens möten bör ni under året jämföra budgeten med hur det har blivit i verkligheten. Ni bör fundera över om det var värt pengarna ni satsade, inte om det blev exakt som ni trodde. Då kan ni snabbt se om något är på väg att gå snett och rätta till det. Blir verksamhetenen dyrare, då får ni spara in någon annanstans. Får ni ställa in en kurs, ja då har ni råd att åka ut på fler besök hos föreningarna. En budgetuppföljning kan göras under varje styrelsemöte eller efter varje större arrangemang. Bokföring Bokföringen kan se väldigt olika ut, det som avgör hur avancerad bokföringen behöver vara är hur mycket tillgångar eller hur mycket pengar som distriktet får in och betalar ut. Bokföringslagen träder i kraft om distriktet har tillgångar över 1,5 miljoner kronor eller bedriver näringsverksamhet. Men även om bokföringslagen inte gäller så står det i Vi Ungas stadgar att bokslut ska behandlas på distriktsstämmorna, och det blir svårt att skapa ett bokslut om ingen bokföring har gjorts. Bokföring kan antingen göras i speciella bokföringsprogram, eller göras direkt i excel eller motsvarande kalkyleringsprogram. Om ni bestämt er för att sköta bokföringen själva så rekommenderas att läsa föreningspärmens avsnitt om ekonomi. Där finns instruktioner för hur ni bokför och hur ni gör ett bokslut. Men eftersom de flesta distrikten har mer pengar än föreningarna är det rekommenderat att ni går en särskild kurs i bokföring. Kolla med Studieförbundet Vuxenskolan om de kan hjälpa er! Bokslut När året är slut så ska även det ekonomiska året avslutas. Det görs genom ett bokslut. Ett bokslut består av två delar, en resultaträkning och en balansräkning. Resultaträkningen beskriver vad som har hänt under året. Vad som har kostat och vilka intäkter föreningen har haft. Som ni ser i exemplet till höger så ser den första delen, resultaträkningen, väldigt lik budgeten och bokföringen. Det är bra, då blir det lättare för medlemmarna på distriktsstämman att se vad som hänt under året och därmed kunna ta bra beslut om nästa års budget. Balansräkningen beskriver vilka tillgångar ni har i föreningen just nu. Tänk er att ni tittar ner i skattkistan. Där kanske ni har lite pengar, kanske har ni en lapp där det står att någon är skyldig er pengar. Eller är ni kanske skyldiga någon pengar? Allt det här ska finnas med i balansräkningen. Här kommer också resultatet från året som gått in. Läs mer: På Vi Ungas hemsida finns mallar för budget och bokslut BOKSLUT FÖR VI UNGA- DISTRIKTET - EXEMPEL Årtal Resultaträkning Beskrivning Utgifter Beskrivning Inkomster Hyra lokal kr Landstingsbidrag kr Mat och fika Utbildningar Material Läger Förbundsstämma och rix Marknadsföring Administration kr kr kr kr kr kr kr Summa ,00 kr Summa ,00 kr Årets underskott/överskott 7 174,00 kr Balansräkning Beskrivning Tillgångar Beskrivning Skulder Handkassa 2 354,00 kr Ingående eget kapital föregående år 4 401,00 kr På Banken ,00 kr Årets underskott/överskott 7 174,00 kr På Plusgirot - kr Summa ,00 kr Summa ,00 kr Eget kapital ,00 kr Ort, datum och underskrifter från hela styreslsen och revisorn Summan av inkomster - (minus) utgifter. Ska in i Balansräkningen nedan. Ska in i nästa års bokslut som "ingående eget kapital". 11.

12 Ekonomi Att ha koll på bokslutet För att ni i styrelsen och ombuden på distriktsstämman ska kunna analysera året som gått är bokslutet ett bra dokument. Det är bra om alla i styrelsen, inte bara kassören, har koll på följande: Vilka som är de största intäkterna för året. Det ser ni i resultaträkningen. Vilka som är de största kostnaderna under året. Det ser ni också i resultaträkningen. Vilka som var de största skillnaderna i förhållande till budget. Det ser ni om ni jämför resultaträkningen med budgeten. Om året slutade med ett plus-, eller minusresultat. Det ser ni om ni jämför årets inkomster med årets utgifter. Hur mycket ni har i eget kapital, alltså om ni har pengar, boklager, en filmprojektor eller en lägergård som är distriktets och som ni kan använda om det skulle behövas. Det syns i balansräkningen under eget kapital. Här kan ni också se era likvida medel, alltså hur mycket pengar ni har på banken. Hur stora fordringar ni har och till vilka. Fordringar är pengar som andra är skyldiga er. Se till att få in dem. Fodringarna syns i balansräkningen under tillgångar. Hur stora skulder ni har och till vilka. Se till att få in dem. Fodringarna syns i balansräkningen under tillgångar. Vilka pengar kan vi söka från Förbundet Vi Ungas riksorganisation? Snabba Slanten. Till för små projekt och idéer som distrikt och föreningar vill förverkliga. Tanken är att det ska gå snabbt och enkelt att söka. Ni fyller i ett ansökningsformulär och ska få besked inom en vecka. Läs mer på viunga.se/snabbaslanten Utvecklingsinsatser i distrikten. Till distrikt som vill genomföra ett projekt eller en satsning. Potten ska även uppmuntra till samarbete mellan distrikten. De senaste åren har pengar bland annat gått ut till nationella träffar, så som skidresor Vad kan vi få för ekonomiskt stöd från Studieförbundet Vuxenskolan, (SV)? och kollon som arrangeras i samarbete mellan flera distrikt. Pengar har även gått till utbildningar i distrikten, planeringskonferenser i distrikten med mera. Internationella fonden. Det finns en fond med pengar för internationell ungdomsverksamhet. Det kan exempelvis vara studieresor och utbyten eller internationella projekt. Läs mer på viunga.se/internationellt Några SV-avdelningar ger idag ett ekonomiskt bidrag till Vi Unga-distriktet. Det bygger oftast på ett bra och ömsesidigt samarbete. Ta kontakt med er SV-avdelning och diskutera vilket stöd ni kan vara för varandra. Mer om SV kan du läsa under rubriken Studieförbundet Vuxenskolan. Vad kan vi söka för pengar från andra håll? LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer har gjort en sammanställning över vilka fonder och stiftelser som finns och vad de ger pengar till. Sammanställningen hittar du enklast genom att söka på google efter LSU Fonder och stiftelser. Ett bra tips kan vara att kolla om ert Leaderområde har några pengar ni kan söka. Leader är EU-pengar som är avsatta för att utveckla landsbygden. Och EU definierar nästan hela Sverige som landsbygd. Vänd er gärna till distriktsstödsgruppen för hjälp med att hitta finansiering. Vilka andra sätt finns det att få in pengar? Ett sätt att finansiera sin verksamhet kan vara att söka sponsring. Vissa arrangemang går det också att göra en liten vinst på. Dessutom kan ni ordna lotterier eller liknande. 12.

13 Nybildning Varför är det viktigt att bilda nya föreningar? Vi Ungas vision säger att alla barn och ungdomar ska få utvecklas, känna sig betydelsefulla och ha möjlighet att förverkliga sina idéer. Vår metod för att leva upp till visionen är att bilda nya föreningar där barn och ungdomar får utvecklas, där de får känna sig betydelsefulla och där de har möjlighet att förverkliga sina idéer. Självklart är det också så att det blir roligare om vi är flera! I ett distrikt med 15 stabila föreningar sprids en känsla av att vara många. Då blir det lättare att ordna arrangemang - som det dessutom är roligare att åka på! I vissa fall är det också direkt avgörande för distriktets ekonomi. Hur hittar vi den blivande föreningen? Det finns några olika utgångspunkter för att hitta den blivande föreningen: En plats där det funnits Vi Unga-verksamhet tidigare, men där föreningen nu är vilande eller nedlagd. Grupper som redan samlas till verksamhet och som skulle ha nytta av att ansluta sig till Förbundet Vi Unga. Ett tips är att kolla med Studieförbundet Vuxenskolan, Bygdegårdarnas riksförbund och ert lokala Leaderområde. Orter där det saknas verksamhet för barn och ungdomar. Hur gör vi för att bilda föreningen? Det gäller att skapa ett intresse för att bilda en Vi Ungaförening. Om ni försöker bilda en förening på en ort där det funnits Vi Unga-verksamhet tidigare kanske det finns någon förälder som har varit med i Vi Unga och som kan vara en bra kontakt. Om det handlar om en grupp som redan finns gäller det att förklara för personerna i gruppen vad de skulle ha för nytta av att bli Vi Unga-förening. Försöker ni bilda en förening på en ort där det saknas verksamhet för barn och ungdomar kan det vara bra att börja med till exempel en skolpresentation. Försök alltid hitta en person lokalt som ni kan ha som er kontaktperson. Det är alltid mycket lättare att väcka intresse om ni samarbetar med någon person som är känd på orten. Bjud in till en träff där ni ordnar någon rolig verksamhet till exempel filmvisning eller prova-på-aktiviteter och samtidigt berättar om Vi Unga och hur man bildar en förening. När ni väl skapat intresset är det dags att rent formellt bilda föreningen. Tänk på att avdramatisera det hela. Att bilda en förening är både lätt och roligt. All information du behöver för att genomföra ett bra nybildningsmöte finns i ett startpaket på Förbundet Vi Ungas hemsida. Läs mer: Nybildningsguide (finns på hemsidan). Föreningspärmen (finns på hemsidan). 13.

14 Personalfrågor Förtroendevalda och anställda Du som är vald att sitta i en distriktsstyrelse är förtroendevald. Detta betyder att du är vald att leda distriktet då föreningarna har förtroende för dig. Ombuden på distriktsstämman representerar föreningarna, som i sin tur representerar medlemmarna. Därför har ni, med medlemmarnas förtroende, ansvar för distriktets verksamhet. I några distrikt finns även anställda som har till uppgift att underlätta de förtroendevaldas arbete och verkställa distriktsstyrelsen och distriktsstämmmans beslut. Från ingen anställd till en anställd Vad som avgör om ni ska ha en anställd eller inte beror bland annat på hur många medlemmar och föreningar ni har samt vad ni i styrelsen själva hinner med att göra. Men den vanligaste faktorn brukar vara hur stora intäkter ni har eller kan skaffa. Att ha anställd är oftast den enskilt största kostnaden i budgeten. Ofta kanske det räcker att ni har någon som arbetar deltid, samtidigt som den studerar eller arbetar på exempelvis Studieförbundet Vuxenskolan. Ett mycket förenklat sätt att räkna ut vad det skulle kosta att ha en heltidsanställd är att räkna antalet dagar (inklusive helgdagar) ni tänker att personen ska vara anställd och gångra det med 1000 kronor. Ett helår skulle därmed kosta ca kronor. Vill ni istället ha en anställd på 50 procent så gångrar ni med 500 kronor, och vill ni ha en anställd på 25 procent så gångrar ni med 250 kronor. Uträkningen är gjord med en lön på kronor och inkluderar arbetsgivaravgifter, pension, övriga personalkostnader, kontor, resor samt mobiltelefon. Anställningsformer Den vanligaste anställningsformen i samhället är en tillsvidareanställning, som ofta brukar kallas fast anställning. Såvida ni uttryckligen inte skriver annat i anställningsavtalet blir tjänsten automatiskt en tillsvidareanställning. En fördel med en tillvidareanställning är att det är tryggt för den anställde, och därmed lockande för fler. En nackdel är att det är svårare för arbetsgivaren att avsluta anställningen om det inte skulle fungera. Därför finns provanställningar. En provanställning får pågå i max sex månader och ska ha som syfte att resultera i en tillsvidareanställning, förutsatt att båda parter är nöjda. Ett annat alternativ, som kan vara lämpligt om den anställde bara ska jobba under en kortare tid eller under ett visst projekt, är tidsbegränsad anställning. Då avslutas anställningen efter att den avtalade tiden löpt ut. Vidare måste ni bestämma om den anställde ska ha reglerad tjänst, och därmed jobba på kontorstid och få ersättning för all övertid, eller om tjänsten ska vara oreglerad. Det sistnämnda är vanligast i Vi Unga-sammanhang, eftersom det hör till vanligheterna att den anställde behöver jobba kvällar och helger. Rekrytering Det är viktigt att ni som styrelse vet vad ni vill ha innan ni börjar leta. Vilka erfarenheter och egenskaper vill ni att personen ska ha? Önskemålen brukar skrivas ner i en kravprofil. En mall för kravprofil får ni om ni mejlar till Det är förstås mindre tidskrävande att anställa någon som ni redan känner eller känner till, kanske någon som varit medlem eller ledare i Vi Unga tidigare. Fördelen med att anställa en Vi Unga-it är förstås att startsträckan blir kort. Personen ifråga har redan koll på organisationen. Det är vanligt men kan också innebära problem. Nackdelen kan vara att en sådan person kanske har svårare att se på distriktets behov med nya ögon, och kanske har samma nätverk och grupptänk som alla andra. Sedan är det dags att hitta rätt person. Är det en deltid ni erbjuder, vänd er mot studenter eller andra grupper av människor som kan jobba deltid. Rekryterar ni tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan, var tydliga med att rekrytera någon som kommer fungera minst lika bra med er. Är det första gången ni rekryterar? Ta hjälp! 14.

15 Att vara arbetsgivare Kollektivavtal Kollektivavtal är ett avtal som skrivs mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. Ett kollektivavtal reglerar anställningsvillkoren på arbetsplatsen, så som bland annat lägsta lönenivåer. Kollektivavtal är förvisso frivilligt, men det är betydligt svårare att rekrytera en person till en arbetsplats som inte omfattas av ett kollektivavtal. Dessutom är det en trygghet för er som arbetsgivare att det finns ett gemensamt regelverk som ni kan förhålla er till och som därmed även ställer krav på arbetstagaren. Förbundet Vi Unga är med i arbetsgivarorganisationen IDEA. Det vanligaste kollektivavtalet i Vi Unga är därför avtalet mellan IDEA och Unionen. Anställningsavtal Ett anställningsavtal måste förberedas i anslutning till att den anställde börjar jobba. Ett sådant avtal måste vara skriftligt och ska skrivas under av både arbetsgivaren och den anställde. Mallar för anställningsavtal finns på förbundskansliet, mejla Använd mallen, det är viktigt att anställningsavtalet utformas på rätt sätt. Befattningsbeskrivning och rollfördelning En befattningsbeskrivning är en beskrivning av vad som ingår i den anställdes tjänst och kan fungera som underlag för att följa upp arbetet. Diskutera befattningsbeskrivningen i styrelsen, gärna redan innan ni har rekryterat någon. Då är det lättare att kommunicera till alla som söker tjänsten vad de kan förvänta sig. Läs mer om hur ni skriver en befattningsbeskrivning i Att ha anställda i Vi Unga. Arbetsmiljö Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för att den anställde har en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljön handlar om den fysiska och psykiska miljön. Det kan exempelvis vara möjlighet till kompetensutveckling eller möjlighet att ventilera sina idéer med styrelse eller andra distriktsanställda i landet och hur en arbetsplats ser ut. Läs mer om arbetsmiljön i Att ha anställda i Vi Unga. Ska vi vara arbetsgivare? Att vara arbetsgivare är ett stort ansvar. En arbetsgivare har det juridiska ansvaret för den anställde, arbetsgivaren ansvarar bland annat för att alla försäkringar och anställningspapper finns, att anställningsavtal skrivs, att lön betalas ut. Fundera på om det finns någon i er styrelse som känner sig mogen att och vill ta hand om arbetsgivarfrågorna. Annars finns i regel Studieförbundet Vuxenskolan (SV) till hands som en bra lösning. I många fall runtom i Sverige är SV-avdelningen arbetsgivare och så köper Vi Unga tjänsten av SV. På så sätt kan ni använda SV:s kunskap i arbetsgivarfrågor. Arbetsledning Oavsett om Studieförbundet Vuxenskolan är arbetsgivare eller om ni är det så behöver ni bestämma hur arbetsledningen av den anställde ska se ut. Det är bra om det är tydligt för den anställde vem som är arbetsledare och därmed också vem den anställde kan vända sig till då den har frågor och behöver vägledning. En arbetsledare har rätt att delegera ut arbetsuppgifter till den anställde, men bäst är alltid att föra en dialog om vad som ska göras. Som arbetsledare har du också skyldigheter att leda den anställda, hjälpa till med prioriteringar och att även få den anställde att utvecklas och känna sig betydelsfull. Läs mer om arbetsledning i Att ha anställda i Vi Unga. Läs mer: Att ha anställda i Vi Unga (finns på hemsidan). 15.

16 Avsluta föreningar Är det vårt fel när en förening avslutas eller somnar in? Vi Unga-föreningar kommer och går. Nya föreningar bildas. Andra avslutas eller somnar in. Har ni i distriktet en bra kontakt med en förening går det ibland att se när den är på väg att somna in, och stoppa det innan det inträffar. I andra fall är det svårt att göra något åt det. Att föreningar kommer och går är fullt naturligt särskilt i en ungdomsorganisation. Det är viktigt att glädja sig över den roliga tiden som föreningen har haft, istället för att gräma sig över att föreningen försvinner. Vad innebär det att avsluta en förening? Att avsluta en förening innebär att ta hand om en förening som har somnat in och se till att viktig dokumentation sparas, att alla konton avslutas och att eventuella pengar tas till vara. När ska vi avsluta en förening? Det första som distriktet ska göra när en förening somnar in och blir vilande är att ta reda på varför föreningen har somnat in och om det går att få liv i den igen, direkt eller inom något eller några år. Finns det sådana möjligheter är det för tidigt att avsluta föreningen. Finns det inget hopp om fortsatt verksamhet inom överskådlig framtid är det dags att avsluta föreningen. Varför ska vi avsluta en förening? Att avsluta en förening innebär en del jobb för distriktet. Men det kan det vara värt: Pengar. När en förening avslutas tillfaller föreningens pengar närmast ovanstående organisationsled, i regel distriktet. Därför är det viktigt att se till att föreningens konton avslutas och att pengarna sätts in på distriktets konto. Pengarna ibland tusentals kronor kan distriktet sedan använda, till exempel för att bilda nya föreningar. Framtida kontakter. Uppgifter om föreningen kan vara bra att ha kvar även efter att föreningen har lagts vilande. Om tio år kanske de som var aktiva i föreningen själva har blivit föräldrar. Då är det bra att ha sparat pappren och kunna ringa till någon för att försöka starta en Vi Unga-förening igen! Hur avslutar vi en förening? Ta kontakt med föreningens ordförande och/eller kassör. Dels för att få den dokumentation ni vill ha från föreningen, dels för att föreningen ska se till att eventuellt organisationsnummer avslutas och att deras bankkonto avslutas och pengarna förs över till Vi Unga-distriktet. Ju fortare ni tar kontakt sedan föreningen blivit vilande desto enklare är det. Det behövs ett beslut från föreningen eller distriktet på att föreningen ska avslutas då ingen verksamhet längre genomförs. För att avsluta bankkonto eller organisationsnummer krävs ett protokollsutdrag som kan visas upp för banken eller skatteverket. 16.

17 Medlemsrapportering & landstingsbidrag Vad är medlemsrapportering? Vi Ungas föreningar ska senast 28 februari varje år medlemsrapportera via medlemsregistret (medlem.viunga.se). I registret skriver föreningen in sina medlemmar, information om sin verksamhet, medlemsavgift, årsmötesdatum och kontonummer. Ligg på och påminn föreningarna! När alla föreningar medlemsrapporterat ska ni i distriktet också rapportera via medlemsregistret. Det ska vara gjort senast den 30 april. Varför är medlemsrapporteringen så viktig? Det är med hjälp av medlemsrapporteringen som Förbundet Vi Unga kan söka bidrag från landsting och stat. Uppgifterna i medlemsregistret använder ni i distriktet dels för att kunna söka landstingsbidrag, dels för att kunna medlemsrapportera till förbundet. Distriktens medlemsrapportering använder sedan riksorganisationen för att kunna söka statsbidrag från ungdomsstyrelsen. Vad får föreningen ut av att medlemsrapportera? Medlemsrapporten är en viktig inkomstkälla för föreningen. När distriktet medlemsrapporterat till riksorganisationen ger det föreningar med minst fem aktiviteter kronor och övriga föreningar 500 kronor. Vad får vi som distrikt ut av att medlemsrapportera? Med hjälp av distriktens medlemsrapporteringar kan riksorganisationen (RO) söka pengar som sedan används för att utveckla och stödja hela organisationen. Bland annat genom rabatterade utbildningar, Snabba Slanten och marknadsföringsmaterial, Ni i distriktet måste också ha medlemsrapporterat senast den 30 april för att få ha ombud på förbundsstämman. Vad är landstingsbidrag? I varje län finns det möjlighet för Vi Unga-distriktet, och andra ungdomsorganisationers distrikt, att söka pengar för sin verksamhet. Pengarna söks från landstinget, regionen eller motsvarande organ och kallas allmänt för landstingsbidrag. Vad får vi landstingsbidrag för? Reglerna ser olika ut i varje landsting. De flesta kräver att ni har minst 200 eller minst 300 medlemmar mellan 7 och 25 år för att kunna söka bidrag. I regel får ni pengar för de medlemmar ni har och de utbildningar ni ordnar på distriktsnivå. Ta reda på hur reglerna ser ut i ert landsting! Tänk på att det ibland kan vara bra att anpassa verksamheten efter de regler som finns. Krävs det till exempel 300 medlemmar 7-25 år ska ni förstås inte nöja er med att ha 295 och inte få bidrag utan kämpa för att bilda en till förening/rekrytera medlemmar och komma över 300. Hur söker vi landstingsbidrag? I regel söker ni i början av året för det gångna årets verksamhet. Ta reda på hur reglerna ser ut i ert landsting och sök! Missar ni att söka landstingsbidrag förlorar ni distriktets i regel största inkomst under året. Vad gör vi om vi tycker att landstingsbidraget är för dåligt? Tycker ni att ert landsting satsar för lite pengar på bidrag till ungdomsorganisationerna eller att reglerna är för krångliga ska ni självklart försöka få till stånd en förändring. Ta kontakt med ert landsting och säg er mening. Spana gärna in Vi Ungas tipslista för att förbättra landstingsbidragen, du hittar den på viunga.se Läs mer: Internt bidragssystem för Förbundet Vi Unga (finns på hemsidan) 17.

18 Distriktsstämman Vad är en distriktsstämma? Distriktsstämman är distriktets högsta beslutande organ. Det är här föreningarna träffas för att fatta beslut om till exempel verksamhetsplan, ekonomi och val av distriktsstyrelse för året. Distriktsstämman ska genomföras mellan första mars och sista april varje år. Vad måste vi förbereda inför distriktsstämman? Det finns vissa saker ni som distriktsstyrelsen måste förbereda inför stämman: Kalla till distriktsstämman senast 30 dagar före stämman. Göra verksamhetsberättelse och bokslut för det gångna året. Förbereda en dagordning/föredragningslista. Göra förslag till verksamhetsplan och ekonomiska riktlinjer för det kommande året samt ta fram förslag till medlemsavgift. Skriva svar på eventuellt inkomna motioner. Skicka ut stämmohandlingarna senast 10 dagar före stämman. Hur får vi våra medlemmar delaktiga på distriktsstämman? Det viktigaste för att få många ombud delaktiga är er grundinställning. Vill ni att stämman ska gå fort eller att ombuden ska ha många synpunkter som kan förbättra era förslag? Sådant märker ombuden. Några saker ni kan göra för att visa att ni vill ha delaktiga ombud är att ordna en halvtimme innan stämman börjar då ni förklarar för nya ombud vad en stämma är och hur den fungerar, införa gruppdiskussioner kring till exempel verksamhetsplan och budget, ha en talarstol, ge någon pryl till dem som talar och göra en möblering så att alla ser varandra. Uppmuntra också medlemmarna att i förväg skriva motioner till distriktsstämman. Hur gör vi distriktsstämman till ett arrangemang som lockar medlemmar? Känner sig medlemmarna delaktiga i stämmoförhandlingarna talar mycket för att det kommer tillbaka nästa år. Samtidigt kan en bra idé vara att också ordna något annat arrangemang vid sidan av förhandlingarna för att locka lite extra. Det kan vara allt från en tårtbakningstävling till ett mångfaldsseminarium eller en innebandyturnering. Fundera över vad som skulle fungera i ert distrikt! Läs mer: Förbundet Vi Ungas stadgar (finns på hemsidan) Distriktsstämmofolder & guide för genomförande av en distriktsstämma. (viunga.se/arsmote) 18.

19 Likabehandling Samhället är inte jämlikt. Normer och maktstrukturer påverkar vilka som har inflytande och kan påverka samhällsutvecklingen. I Vi Unga tycker vi det är viktigt att arbeta med maktstrukturer för att alla ska kunna vara delaktiga i demokratin. Att synliggöra utestängande normer är viktigt för att vi ska kunna leva upp till vår egen tro på att alla drömmar kan genomföras. Vi menar allvar med att nå ut till fler och menar att förändringen börjar hos oss själva. Därför jobbar Vi Unga med makt och normer i form av ageraguider. För att kunna arbeta med att förändra normer och maktstrukturer i civilsamhället där ideella organisationer ingår, har vi skrivit ageraguiden. Ageraguiden handlar om hur maktstrukturer kan synliggöras och om hur vi kan bli medvetna om vilka normer som finns inom våra organisationer. Den handlar också om positiv förändring, om hur normer inte nödvändigtvis måste återskapas och om hur orättvisa maktstrukturer kan bli mer rättvisa. Vad kan vi praktiskt göra för jämlikheten i distriktet? Ageraguiden innehåller metoder för att synliggöra och förändra makt. I Vi Unga utbildar vi ageraguider, som utbildar och processleder i metoderna som finns i boken. Att erbjuda någon att gå en utbildning kan vara ett bra sätt att ta steget till att engagera sig som ledare och få konkreta tips om hur distriktet kan jobba praktiskt med jämlikhet. Riksorganisationen uppmanar alla distrikt att utse respektansvariga, personer som kan se till att lyfta likabehandlingsfrågorna i distrikten. Här är några tips på vad ni kan göra: Arbeta för en mer demokratisk distriktsstämma där fler deltar och påverkar. Stöd för detta arbete finns i ageraguiden. Genomföra diskussioner/övningar/kunskapspass om makt och normer på olika utbildningar och läger. Åka ut till föreningarna och genomföra diskussioner/övningar/kunskapspass. Bilda föreningar som engagerar sig i likabehandling/makt/norm-frågor Utbilda er till ageraguider Ta fram en likabehandlingsplan för distriktet Vilket stöd kan vi få från riksorganisationen? Vi Ungas utbildade ageraguider kan komma till distrikten och hjälpa er i ert arbete med likabehandling. Riksorganisationen utbildar respektansvariga i distriktsstyrelserna. De respektansvariga kan få stöd i sitt arbete genom Riksorganisationen. Alla Vi Ungas utbildningar genomsyras av ett norm- och maktperspektiv, eftersom att detta genomsyrar både styrelsearbete, ledarskap och arrangörskap. Att gå Vi Ungas utbildningar är alltså ett sätt att få stöd för att jobba med likabehandlingsfrågor i distrikten. Läs mer: Boken ageraguiden kan beställas via Webbshopen på hemsidan. 19.

20 Utbildningar Förutom att vara ett stöd för varje enskild förening har distriktet också en viktig uppgift i att ordna mötesplatser för föreningarna. När Vi Unga-iter från en förening träffar Vi Unga-iter från andra föreningar känner de att de är en del av något större och stärks i sitt Vi Unga-engagemang. De får med sig idéer hem till föreningen och kan bli peppade att engagera sig i distriktsstyrelsen. Vi Unga antar vartannat år en utbildningsplan som säger vilka utbildningar vi ska genomföra de två kommande åren. Det gör att organisationens utbildningsfokus kan variera. De senaste åren har vi haft ett fokus på ledarskap, arrangörskap och styrelse. Ledarskap och arrangörskap har vi delat upp i tre steg. Första steget ingår i distriktens uppgift att arrangera. Andra och tredje steget arrangerar riksorganisationen. Styrelseutbildningen har vi delat upp i två steg. Även där arrangerar distriktet första steget och det andra steget arrangeras av riksorganisationen. Ledarskapsutbildning 20. Vi Unga har en Handledning för utbildare som beskriver i detalj vad varje utbildning ska innehålla, hur det är rekommenderat att lägga upp och genomföra utbildningen. Därtill utbildar vi regelbundet nya utbildare i organisationen. Handledningen tar upp; Utbildning för utbildare, Styrelseutbildning steg 1 & 2, Ledarskap steg 1, 2 & 3, Arrangörskap steg 1, 2 & 3, Utbildning av ageraguider, Normer, makt och diskriminering, Metoden Civilsamhället, Nulägesanalys och likabehandling och valberedningsutbildning. Dokumentet Handledning för utbildare går att beställa från förbundskansliet, men vi rekommenderar att personer som håller utbildningar i Vi Unga har gått utbildning för utbildare innan. Ledarutbildningarna ger större kännedom om sig själv och en förståelse för hur andra tänker och känner. Det innebär att ledaren börjar reflektera kring sitt ledarskap. Reflektionen utvecklar förhoppningsvis ledarskapet och gör ledaren tryggare. Steg 1: Vänder sig till dem som kanske aldrig varit ledare förut, eller provat på vid några tillfällen. Utbildningen tar upp vad ledarskap är och vem som kan vara ledare, bra och dåligt ledarskap, gruppdynamik, att ge kritik och beröm, ledarskap med koll på makt och normer. Bör arrangeras under hösten eller oftare. Steg 2: Fortsättning på första steget. Vänder sig till dem som varit ledare ett tag och nu vill lära sig mer. Utbildningen tar Arrangörsutbildning upp att vara ledare i Vi Unga, olika sorters ledarskap, att leda möten, ledarskap med makt och ansvar för inkludering, gruppdynamik och konflikthantering, härskar och bekräftartekniker, krishantering. Arrangeras under våren. Steg 3: Fortsättning på andra steget. Vänder sig till dem som varit ledare ett längre tag och nu vill lära sig mer. Utbildningen tar upp grupputveckling, feedback, konflikthantering och personlig utveckling. Arrangeras under hösten. Arrangörsutbildningarna ger verktygen som en arrangör behöver. Det är mycket att planera, strukturera och hålla reda på. Att gå en arrangörsutbildning är en stor hjälp på traven när du vill lyckas med ditt arrangemang! Steg 1: Vänder sig till dem som kanske aldrig arrangerat förut eller arrangerat mindre aktiviteter. Utbildningen tar upp planering, utförande, utvärdering, marknadsföring och ett arrangemangs ekonomi. Bör arrangeras under hösten eller oftare. Steg 2: Fortsättning på första steget. Vänder sig till dem som arrangerat exempelvis mindre aktiviteter och vill genomföra något lite större typ ett helgläger. Utbildningen tar upp vad ett arrangemang är och vem är arrangör, reflektion kring bra arrangemang, planering med syfte, mål och målgrupp, omvärldsanalys, budget, sponsring, marknadsföring, kunskap om makt och normer, konflikthantering. Arrangeras under våren. Steg 3: Fortsättning på det andra steget. Vänder sig till dem som arrangerat något större arrangemang och som vill bli bättre eller arrangera något ännu större typ ett nationellt sommarläger. Utbildningen jobbar efter ett fiktivt arrangemang och fördjupar sig i det som tas upp under steg 2. Men även säkerhet och trygghet, ansvarsfördelning, gruppdynamik, tid, program och plats. Arrangeras under hösten.

STADGAR. Förbundet. Vi Unga

STADGAR. Förbundet. Vi Unga STADGAR Förbundet Vi Unga Vad Är en stadga? Varje förening ska ha stadgar. I stadgarna skall stå vad en förening ska göra, hur den skall arbeta och vilka som kan bli medlemmar. Det skall vara helt klart

Läs mer

FÖRENINGSPÄRMEN. Er guide till arbetet i föreningen

FÖRENINGSPÄRMEN. Er guide till arbetet i föreningen FÖRENSPÄRMEN Er guide till arbetet i föreningen Förord Det ni håller i är Vi Ungas föreningspärm. Föreningspärmen är skriven för att finnas som ett stöd och som en uppslagsbok till er Vi Unga-förening.

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA FÖR ATT ARRANGERA EN DISTRIKTSSTÄMMA!

ALLT DU BEHÖVER VETA FÖR ATT ARRANGERA EN DISTRIKTSSTÄMMA! ALLT DU BEHÖVER! VETA FÖR ATT ARRANGERA EN? DISTRIKTSSTÄMMA! Några viktiga datum! 30 april sista datum att medlemsrapportera via registret. 30 april sista dag enligt stadgarna att ha distriktets stämma.

Läs mer

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6 Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan

Läs mer

VETA FÖR ATT ARRANGERA EN

VETA FÖR ATT ARRANGERA EN ALLT DU BEHÖVER! VETA FÖR ATT ARRANGERA EN? DISTRIKTSSTÄMMA! Några viktiga datum! 30 april sista datum att medlemsrapportera via registret. 30 april sista dag enligt stadgarna att ha distriktets stämma.

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

Vad är ett årsmöte? Kan ett årsmöte vara kul? Ni bestämmer tillsammans! Visst är det coolt med demokrati?!

Vad är ett årsmöte? Kan ett årsmöte vara kul? Ni bestämmer tillsammans! Visst är det coolt med demokrati?! ! ÅRSMÖTE 2013? Vad är ett årsmöte? Årsmötet är föreningens viktigaste möte. Det är på årsmötet som alla medlemmar får vara med och bestämma vad som ska göras, det utgör grunden i en demokratisk förening.

Läs mer

Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan 2012-2013. Reviderad 2012-01-27

Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan 2012-2013. Reviderad 2012-01-27 Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan 2012-2013 Reviderad 2012-01-27 Innehåll INTRODUKTION... 3 VI UNGAS UTBILDNINGSOMRÅDEN... 3 UTBILDNINGSOMRÅDE 1: FÖRTROENDEVALDA... 3 UTBILDNINGSOMRÅDE 2: LEDARSKAP...

Läs mer

Distriktsstämma Uppsala

Distriktsstämma Uppsala Distriktsstämma 2012 Uppsala Verksamhetsberättelse 2011 Tack för ett fint verksamhetsår! Det är första året på länge som Uppsala Vi Unga distrikt har haft en egen styrelse. Därför har det varit ett år

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

FÖRENINGSPÄRMEN. Er guide till arbetet i föreningen

FÖRENINGSPÄRMEN. Er guide till arbetet i föreningen FÖRENSPÄRMEN Er guide till arbetet i föreningen Förord Det ni håller i är Vi Ungas föreningspärm. Föreningspärmen är skriven för att finnas som ett stöd och som en uppslagsbok till Vi Unga-föreningen.

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

Distriktsstödsgruppen 2 Kommunikationsgruppen 3 Påverkansgruppen 4 Utbildningsgruppen 5

Distriktsstödsgruppen 2 Kommunikationsgruppen 3 Påverkansgruppen 4 Utbildningsgruppen 5 Detta dokument innehåller beskrivning av vilka arbetsgrupper Förbundet Vi Unga har 2015. Vilka övergripande uppdrag de har och de konkreta arbetsuppgifter de har under året. Dokumentet är ett komplement

Läs mer

Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan 2014-2015

Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan 2014-2015 Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan 2014-2015 Innehåll INTRODUKTION... 3 VI UNGAS UTBILDNINGSOMRÅDEN... 3 UTBILDNINGSOMRÅDE 1: FÖRTROENDEVALDA... 3 UTBILDNINGSOMRÅDE 2: LEDARSKAP... 4 UTBILDNINGSOMRÅDE

Läs mer

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

Vad är ett årsmöte? Årsmöte är roligt! Ni bestämmer tillsammans! Visst är det coolt med demokrati?!

Vad är ett årsmöte? Årsmöte är roligt! Ni bestämmer tillsammans! Visst är det coolt med demokrati?! ! ÅRSMÖTE 2015? Vad är ett årsmöte? Årsmötet är föreningens viktigaste möte. Det är på årsmötet som alla medlemmar får vara med och bestämma vad som ska göras, det utgör grunden i en demokratisk förening.

Läs mer

Detta gäller! 2012-2013

Detta gäller! 2012-2013 Detta gäller! 2012-2013 Förord Förbundsstämman är Förbundet Vi Ungas högsta beslutande organ. Förbundsstämman styr Förbundet Vi Unga genom att fastställa en rad dokument: Förbundet Vi Ungas stadgar (senast

Läs mer

Vad är ett årsmöte? Årsmöte är roligt! Ni bestämmer tillsammans! Visst är det coolt med demokrati?!

Vad är ett årsmöte? Årsmöte är roligt! Ni bestämmer tillsammans! Visst är det coolt med demokrati?! ! ÅRSMÖTE 2014? Vad är ett årsmöte? Årsmötet är föreningens viktigaste möte. Det är på årsmötet som alla medlemmar får vara med och bestämma vad som ska göras, det utgör grunden i en demokratisk förening.

Läs mer

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar.

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Att bilda förening En enkel guide......för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Ordförklaringar samt enkla exempel på skrivelser.

Läs mer

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens

Läs mer

DISTRIKTSSTÄMMA.

DISTRIKTSSTÄMMA. !? DISTRIKTSSTÄMMA 2013 www.viunga.se Innehållsförteckning Kallelse till förbundsstämman 2013 3 Förslag på föredragningslista 4 5 Förklaring av föredragningslista 6 7 Ordlista 8 9 Snabba Slanten 10 Vad

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

Tips och Råd. Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. till er som vill bilda en ny ungdomsklubb

Tips och Råd. Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. till er som vill bilda en ny ungdomsklubb Tips och Råd till er som vill bilda en ny ungdomsklubb Svårt? Krångligt? Jobbigt? Inte alls! Läs mer här om hur lätt det är egentligen. 1 Innehåll Om SDU och denna broschyr 3 Nybörjare eller veteran? 4

Läs mer

Stadgar. SV Halland. Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19

Stadgar. SV Halland. Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19 Stadgar SV Halland Beslutade vid avdelningsstämma 2015-03-19 1 Avdelning 12 Avdelning SVs basorganisation utgörs av avdelningar. Nya avdelningar samt sammanläggningar eller delning av avdelning ska godkännas

Läs mer

BILDA FÖRENING. Det här behöver ni veta

BILDA FÖRENING. Det här behöver ni veta BILDA FÖRENING Det här behöver ni veta Innehållsförteckning Vad innebär det att bilda en förening?...3 Fördelar...3 Föreningsregister...3 Förberedelser...4 Bildandemötet...4 Stadgar...5 Årsmöte...6 Dagordning

Läs mer

Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken Ängelholm

Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken Ängelholm PROGRAMFÖRKLARING och STADGAR för Förbundet Aktiv Ungdom Programförklaring Föreningar Antagna på Aktiv Ungdoms förbundsstämma 2014 i Kungälv Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken

Läs mer

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen ROM 2015 Gör din röst hörd! 1 Dagordningen Dagordningen, eller ärendelistan som den ibland kallas, är en sorts plan över vad mötet ska diskutera och i vilken ordning. Det finns regler i stadgarna för vilka

Läs mer

Medlemsföreningens styrelse

Medlemsföreningens styrelse Medlemsföreningens styrelse På ett medlemsföreningsårsmöte (läs dokumentet Medlemsföreningsårsmöte ) beslutar medlemmarna vilka som ska sitta i medlemsföreningens styrelse under ett år framåt. Det måste

Läs mer

Handbok. Medlemsförening. Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF)

Handbok. Medlemsförening. Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) Handbok Medlemsförening Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) Handbok - Medlemsförening i Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF Senast uppdaterad: 8 september 2016 Inledning Det här är en handbok som

Läs mer

SÅ HÄR FUNKAR DET: ATT LEDA EN AVDELNNG

SÅ HÄR FUNKAR DET: ATT LEDA EN AVDELNNG SÅ HÄR FUNKAR DET: ATT LEDA EN AVDELNNG Att leda en avdelning I det här dokumentet hittar du viktiga saker som ni bör tänka på i er avdelning, exempelvis som när ni ska ha årsmöte, vilka uppdrag som ska

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Att starta en förening I den här broschyren kan du läsa om hur flera människor kan starta en förening tillsammans. I en förening kan människor som har samma intresse träffas och

Läs mer

Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben

Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben Organisation är en förutsättning för att en verksamhet ska fungera. En bra organisation är nödvändig för att nå bra resultat. I bland fungerar organisationen

Läs mer

ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12)

ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12) ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12) Vad är en ideell förening? En förening kan bildas av ett antal personer med ett gemensamt intresse.

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se Inledning

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Lathund Bilda en ideell förening

Lathund Bilda en ideell förening Lathund Bilda en ideell förening Denna broschyr handlar i första hand om hur man startar en ideell förening. Vill ni starta en ekonomisk förening så rekommenderar vi att ni söker information på www.skatteverket.se

Läs mer

Mer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.

Mer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också. Mer demokrati! I Scouterna tycker vi att det är viktigt med demokrati. Alla har rätt att säga vad de tycker. Och allt som vi gör har vi bestämt tillsammans. Vi väljer alltid det förslag som får flest röster.

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

3 FÖRBUNDETS MEDLEMSKAP I SAMMANSLUTNINGAR OCH VÄNFÖRENINGSAVTAL

3 FÖRBUNDETS MEDLEMSKAP I SAMMANSLUTNINGAR OCH VÄNFÖRENINGSAVTAL STADGAR FÖR AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET Reviderade vid riksmöte 2017-04-22 1 NAMN Förbundets namn är Autism- och Aspergerförbundet. Förbundet är en ideell förening. 2 ÄNDAMÅL Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16

Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Stadgar för SPF Seniorerna Filbyter Linköping Antagna vid årsmötet 2015-02-16 Innehåll sid 1 Namn 2 2 Ändamål 2 3 Medlemskap 2 4 Möten 2 Tid för årsmötekallelse motioner 2 Extra årsmöte 3 Antal möten 3

Läs mer

Förslag till arbetsordning Leader Vättern

Förslag till arbetsordning Leader Vättern Förslag till arbetsordning Leader Vättern I arbetsordningen specificeras ansvar och uppgifter för Leader Vättern. Dessa bygger på antagna stadgar och de regler som styr arbetet med lokalt ledd utveckling.

Läs mer

Förtroendevald. i en ideell förening

Förtroendevald. i en ideell förening Förtroendevald i en ideell förening Föreningspool Malmö Föreningspool Malmö är främst till för den lilla föreningen utan anställd personal. Vi vill vara en stödfunktion i föreningens vardag så de ideella

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund

Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Stockholm i januari 2015 Förslag till nya stadgar för SPF Seniorerna Karlaplan bakgrund Vid SPFs kongress 11-14 juni 2014 togs beslut om ändrade stadgar för förbundet samt förändring av normalstadgar för

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Varsågod! Spännande att ni vill starta lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga. Här får ni de handlingar ni behöver. Läs först igenom

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Stadgar. för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar

EN BÄTTRE VÄRLD. Stadgar. för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar EN BÄTTRE VÄRLD Stadgar för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar Stadgar för Svenska FN-förbundet, distrikt och föreningar Stadgarna antogs 1957 och reviderades senast vid Svenska FN-förbundets

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

http://villaagarnasavean.se Normalstadgar för förening ansluten till Villaägarnas Riksförbund Normalstadgar för föreningar fastställda 2012-12-05 Stadgarna har antagits vid Villaägarna i Lerums kommuns

Läs mer

Nästan lika lätt som att räkna till tre.

Nästan lika lätt som att räkna till tre. Nästan lika lätt som att räkna till tre. 1 Håll ett första årsmöte. Meddela din kör två veckor i förväg att ni ska ha ett årsmöte där ni bildar förening, ett så kallat konstituerande möte. UNGiKÖR kan

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF)

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) - 1 - STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) 1. FIRMA Förbundets firma är Jordbrukare-Ungdomens Förbund (JUF). 2. SYFTE Förbundet, som är partipolitiskt och religiöst obundet, har som syfte att

Läs mer

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Stadgar Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Org. Nr. 889201-0466 Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com Stadgar för lokalföreningar antagna

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Förbundet Vi Ungas arbetsbeskrivningar 2014

Förbundet Vi Ungas arbetsbeskrivningar 2014 Förbundet Vi Ungas arbetsbeskrivningar 2014 Inledning 2 Övergripande utgångspunkter 2-3 Delegationsordning 4-5 Förbundsstyrelsen 6 Arbetsutskottet 7 Förbundsordförande 8 Vice förbundsordförande 9 Arbetsgrupper

Läs mer

Stadgar för scoutkåren Torslanda Sjöscoutkår, organisationsnummer Antagna av kårstämman

Stadgar för scoutkåren Torslanda Sjöscoutkår, organisationsnummer Antagna av kårstämman Stadgar för scoutkåren Torslanda Sjöscoutkår, organisationsnummer 802468-2471 Antagna av kårstämman 2012-1 1-06 1 Allmänt Scoutkåren Torslanda Sjöscoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och

Läs mer

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening -

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening - SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur föreningskunskap - att bilda förening - Innehållsförteckning Ideell förening, vad är det? 3 Hur många medlemmar måste man vara? 3 Vad krävs för att bilda en förening?

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen: HANDLINGSPLAN För att arbeta med strategierna behövs en handlingsplan med olika insatser. Svenska Kyrkans Unga har en del kampanjer som sker varje år och sedan en verksamhetsinriktning från Stora årsmötet.

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Västerbotten Ångermanlands Scoutdistrikt Vår vision Det här drömmer vi om: Unga som gör världen bättre If it isn t fun it isn t scouting, Robert Baden-Powell Vår uppgift: Vi ska

Läs mer

Normalstadgar för regional förening inom Sköldkörtelförbundet. Antagna av..

Normalstadgar för regional förening inom Sköldkörtelförbundet. Antagna av.. Sköldkörtelförbundet Normalstadgar för regional förening inom Sköldkörtelförbundet. Antagna av.. 1 Ändamål Sköldkörtelförbundet har till ändamål att stödja personer med sköldkörtelsjukdomar och relaterade

Läs mer

Förslag till ändringar av stadgar för Föreningen Villaägare i Järfälla, ansluten till Villaägarnas Riksförbund

Förslag till ändringar av stadgar för Föreningen Villaägare i Järfälla, ansluten till Villaägarnas Riksförbund 0 Förslag till ändringar av stadgar för Föreningen Villaägare i Järfälla, ansluten till Villaägarnas Riksförbund (baserade på Förbundets Normalstadga för förening) Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

Stadgar för Folkdansringen i Örebro län

Stadgar för Folkdansringen i Örebro län Stadgar för Folkdansringen i Örebro län 1 ÄNDAMÅL Uppdaterad senast 25/11 2010 Folkdansringen i Örebro län, i fortsättningen kallad Distriktet, är en distriktsorganisation för alla åldrar, vars ändamål

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg. ansluten till. Villaägarnas Riksförbund

Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg. ansluten till. Villaägarnas Riksförbund Föreningsstadgar för Villaägarna i Åtvidaberg ansluten till Villaägarnas Riksförbund Sidan 1 av 6 1 Ändamål och verksamhetsområde 1. Villaägarna i Åtvidaberg är en partipolitiskt obunden sammanslutning

Läs mer

Scouterna Västmanland

Scouterna Västmanland Västmanlands scoutdistrikts verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplanen föreslås av distriktsstyrelsen och fastställdes av distriktsstämman 2013-10-19 Västmanlands scoutdistrikts verksamhetsidé Att stödja Västmanlands

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

SPF Jarlabanke i Täby Stadgar årsmötet 2015 Sidan 1 av 5 STADGAR. När medlem flyttar till en annan förening ska överföring ske senast den 1 december.

SPF Jarlabanke i Täby Stadgar årsmötet 2015 Sidan 1 av 5 STADGAR. När medlem flyttar till en annan förening ska överföring ske senast den 1 december. Sidan 1 av 5 STADGAR 1 Namn Föreningens namn är SPF Seniorerna Jarlabanke Täby inom Stockholmsdistriktet av SPF Seniorerna. Föreningens organisationsnummer är 816000-2807. Föreningen är ideell och partipolitiskt

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT!

Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT! Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT! 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva Östergötland. 2 Föreningens säte Hela Sverige

Läs mer

Stadgar för Nämndemännens Riksförbund NRF antagna vid kongressen i Örebro 2015

Stadgar för Nämndemännens Riksförbund NRF antagna vid kongressen i Örebro 2015 Stadgar för Nämndemännens Riksförbund NRF antagna vid kongressen i Örebro 2015 1. Namn, säte och ändamål Nämndemännens Riksförbund NRF är en svensk riksorganisation för nämndemannaföreningar, direktanslutna

Läs mer

Att starta en studentförening

Att starta en studentförening 1 (5) Att starta en studentförening Läs noga genom hela dokumentet innan ni börjar skriva stadgar, och kontrollera att ni får med allt i er ansökan. Att starta en studentförening kan sammanfattas i fem

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

Stadgar för Veterinär Omtanke om Våldsutsattas riksförening

Stadgar för Veterinär Omtanke om Våldsutsattas riksförening Stadgar för Veterinär Omtanke om Våldsutsattas riksförening VOOV, Veterinär Omtanke om Våldsutsatta, är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden förening i Sverige. 1 Förening, namn och säte Veterinär

Läs mer

Stadgar. För Brottsofferjouren Sverige. Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Stockholm/Sollentuna maj 2015.

Stadgar. För Brottsofferjouren Sverige. Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Stockholm/Sollentuna maj 2015. Stadgar För Brottsofferjouren Sverige Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Stockholm/Sollentuna 30-31 maj 2015. 1 FÖRBUNDET, DESS NAMN OCH SÄTE Förbundet är en organisation av ideella

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer