Slutrapport till delprojektet Strukturkoncept fo r fortbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport till delprojektet Strukturkoncept fo r fortbildning"

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (49) UB-RTJ Lars-Gunnar Strandberg Marie Norrby / Slutrapport till delprojektet Strukturkoncept fo r fortbildning Del i effektiva räddningsinsatser

2 samhällsskydd och beredskap 2 (49) MSB:s kontaktperson: Lars-Gunnar Strandberg,

3 samhällsskydd och beredskap 3 (49) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Bakgrund Problembild Mål och syfte Avgränsning, metod och genomföranade Begreppet fortbildning Vad är inte fortbildning enligt MSB:s uppdrag? Vad är då fortbildning Varför fortbildning MSB:s fortbildningsverksamhet Fortbildning inom räddningstjänsten Att erbjuda utbildning Tillgänglighet Till instruktör (Train the trainer) Till individ Framtagande av utbildning Allmänt Process för framtagande av fortbildningar Behovsstyrd fortbildning Faktainsamling för fortbildningar Paketering av fortbildningar Genomförande av fortbildning Utvärdering av fortbildning Beskrivning av fortbildningsportalen Koppling till delprojektet Förmågebeskrivning Instruktörsutbildning Train the Trainer Kurser riktade till individens förmågeutveckling Som arbetsgivare Ansvar för fortbildningsportalen Val av system LMS Systemkrav Administration Inloggning Inmatningsverktyg Streaming... 31

4 samhällsskydd och beredskap 4 (49) Betaltjänst Systemkrav i en utvecklad fortbildningsportal Resonemang Ekonomi Allmänt Kostnader för system Kostnad för framtagandet av kurser Vad skall kommunerna betala Intäkter Kostnader Förslag och genomförande Plan för Referenser Bilagor Bilaga Nationellt utbildningsutbud av fortbildning Kurser inom lagen om skydd mot olyckor Kurser inom utredning av olyckor och brandplatser Krisstöd Bilaga Förkortningar och förklaringar till olika begrepp Bilaga Rapport från Sogeti... 49

5 samhällsskydd och beredskap 5 (49) 1. Sammanfattning Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt. Det är inte bara antalet personer och övriga materiella resurser som skall finnas, utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, har som mål att erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan och som ska ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara kvalitetssäkrat. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk inriktat. Projektet har också som mål att påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas. Inom ramen för fortbildning (se kapitel 4) faller allt som inte, enl. MSB:s begrepp, tillhör grund- eller vidareutbildning. Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå, tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara resurseffektivt. Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på, med flexibilitet och kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och ekonomi. MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen 1 3 att..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivaren. Som ett stöd för arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal fortbildningar inom ramen för fortbildningsportalen. Arbetsgruppen har kommit fram till att det som är mest tillgängligt och mest flexibelt är i dag någon form av blended-learning. Där e-learning är ett stort inslag, som tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska moment lättare kan nå och genomföras för många. Följande fördelar och egenskaper kan nämnas: 1 Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002

6 samhällsskydd och beredskap 6 (49) Kostnadseffektivt; minskade kostnader för lokaler, kost & logi, resor, lärare, läromedel Aktuellt och snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid och sedan distribueras samtidigt över hela världen Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett obegränsat antal deltagare samtidigt Tillgängligt och flexibelt; utbildning kan ske när som helst och i stort sett var som helst, tillgängligt 24/7 Just-in-time ; utbildning kan fås precis när den behövs Enhetligt och kvalité; alla får tillgång till samma utbildningsmaterial Bestående; repetera hur många gånger som helst Mätbarhet; framsteg och resultat kan följas upp individuellt och aggregerat Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk Lokala instruktörer för praktiska moment finns tillgängligt i den egna organisationen. Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys, faktainsamling, paketering, genomförande och utvärdering. Räddningstjänstråd torde vara ett forum för att kunna samråda inför strategiska beslut om olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för fortbildningsportalen. Fortbildning är en angelägen fråga för både MSB, i dess roll att stödja räddningstjänsten, och för kommunerna, i deras möjligheter att nå upp till den förmåga som finns beskrivet i handlingsprogrammet för räddningstjänst. Arbetsgruppen föreslår följande: o o o att MSB inför möjlighet att använda webbaserad fortbildning som komplement till annan fortbildning, att en funktion som fortbildningsansvarig inrättas på UB- USAM 2 att en satsning görs för att öka lärarnas kompetens med att kunna vara delaktig i att skapa webbaserade utbildningar, 2 Enheten för Utbildningssamordning

7 samhällsskydd och beredskap 7 (49) o o o o o o o o o att i ett pilotarbete ta fram 4 utbildningar enligt den föreslagna processen behovsanalys, faktainsamling, paketering, genomförande samt utvärdering. Utbildningarna skall vara klara 31 augusti (Utryckningskörning, Olyckor vid ras och skred, Skogsbrand, Elfordon, Olyckor med radioaktiva ämnen m.fl.), enligt train the trainer konceptet. att intäktsfinansiering sker enligt framtagen modell med en fast och en rörlig del, att cub 3 omgående startar arbete med att upphandla och implementera en fortbildningsportal. Implementeringen skall vara gjord senast 31 december 2015, att ett nätverk för användarna etableras tillsammans med några andra statliga myndigheter och någon privat aktör, att ett möte för slutanvändarna med syfte att utveckla fortbildningsportalen genomförs årligen, att för 2015 avsätts kr till fortsatt implementeringsarbete, att för 2015 avsätter kr, exkl. investeringskostnader, för drift, att för 2015 avsätter kr i investeringsplanen till 4st utbildningar samt att implementering sker i projektform. 2. Inledning MSB:s vision är ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. MSB:s uppdrag är att tillsammans med andra aktörer utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Förmågan att hantera olyckor och kriser handlar om att kunna begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse samt att i möjligaste mån återställa skadade strukturer. 33 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap

8 samhällsskydd och beredskap 8 (49) När en olycka inträffar måste samhället kunna agera snabbt och med rätt åtgärder. Annars kan olyckan förvärras och människor dö eller skadas allvarligt helt i onödan. Därför måste samhällets förmåga att genomföra räddningsinsatser förbättras. Det är inte bara antalet personal och övriga resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper för att hantera de olika händelserna. MSB:s verksamhet ska utgå från de behov och brister som finns i samhället. Detta innebär att vissa förmågor behöver utvecklas och stärkas mer än andra. Av de förmågor som MSB har i uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av finns det vissa som särskilt behöver utvecklas under kommande år och därför är prioriterade: Förmåga till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet. Förmåga att hantera information säkert. Förmåga att genomföra räddningsinsatser. Förmåga att agera samordnat vid händelser. I LSO 4 framgår att: Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. En, av flera förutsättningar, för att detta skall kunna ske är att det finns personer inom räddningstjänsten som har kompetens att lösa sin uppgift och att tillgodogöra sig, skapa och upprätthålla kunskap i arbetet med att förebygga och hantera händelser. I detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, har förslag till hur MSB kan tillhandahålla fortbildningar för räddningstjänsterna utarbetats. 3. Bakgrund 3.1 Bakgrund Under våren 2011 erhöll UB 5 i uppdrag att: ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den kommunala räddningstjänsten bör utvecklas de kommande åren och MSB:s uppfattning om vad som kännetecknar effektiva räddningsinsatser. 4 Lag Avdelningen för Utveckling av beredskap

9 samhällsskydd och beredskap 9 (49) Efter avstämning med GD gjordes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva räddningsinsatser. Arbete redovisades den för MSB:s ledningsgrupp. Ledningen gav därefter cub 6 i uppdrag att ta fram förslag på fortsatt arbete. Därefter har cub gett cub-utv 7, (nuvarande UB-RTJ 8 ) i uppdrag att fortsätta arbetet med effektiva räddningsinsatser och komma med förslag till aktiviteter/inriktning. Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redovisades förslag, Tankebanor, till fortsatt arbete. UB:s ledningsgrupp beslutade vid mötet att förslag till projektdirektiv samt förslag till projektplan skall tas fram för området Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till projektdirektiv 9 togs fram och beslutades av cub-utv den Därefter togs förslag fram till projektplan 10 som fastställdes den av projektägaren cub, Kjell Wahlbäck. Under år 2013 och 2014 har det fortsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda projektdirektivet och den fastställda projektplanen. 3.2 Problembild Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt utifrån de identifierade riskerna. Det är inte bara antalet personal och övriga materiella resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. MSB:s uppfattning är att genomförande av fortbildningen inom svensk räddningstjänst är ett stort utvecklingsområde. Fortbildning bör vara en avvägd del mellan egen kompetensutveckling och räddningstjänstens behov. Många kommuner saknar medel för att göra s.k. mängdutbildning av sin personal, om inte detta kan ske på ordinarie arbetsplats. Redan 2009 i Ds 2009:47, Reformen skydd mot olyckor - en uppföljning med förslag till utveckling stod att läsa Även kommunernas efterfrågan på fortbildning för räddningstjänsten, som är en uppdragsutbildning där kommunerna själva betalar utbildningskostnaderna vid Räddningsverkets och numera MSB:s skolor, har kraftigt underskridit förväntningarna. Att kommunernas efterfrågan på statligt anordnad utbildning har varit lägre än förväntningar och bedömda behov kan bero på kommunernas ansträngda 6 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap 7 Enhetschef för Utveckling av krishantering och räddningstjänst 8 Räddningstjänstenheten

10 samhällsskydd och beredskap 10 (49) ekonomi. Förhållandet kan också bero på strukturella, organisatoriska trögheter i kommunernas räddningstjänster och att det finns brister i analys och långsiktighet i kompetensförsörjningsfrågorna. Det kan konstateras att någon ökning av efterfrågan av fortbildning inte har skett utan snarare har efterfrågan minskat 11. Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. En direkt följd av detta är att det är svårt att kunna göra jämförelser av fortbildningsnivån, mellan kommuner med liknande lokala förhållanden. Det är också svårt att få en uppfattning om hur statusen på kompetensen hos räddningstjänstpersonalen är. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara resurserseffektivt. Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på med flexibilitet och kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och ekonomi. Som tidigare konstaterats har Svensk räddningstjänst under ett antal år dragit ned på sina fortbildningar. En bidragande orsaker till detta är den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i. Deltidsanställd räddningstjänstpersonal, vilka utgör huvuddelen av svensk räddningstjänst, har svårt att vara borta från sin huvudanställning och därmed kunna delta i fortbildning på annan ort, är en annan orsak. Avsaknaden av fortbildning kan i många fall direkt utläsas av hur en räddningsinsats har utförts. Demografin, med befolkningsomflyttningar och pensionsavgångar gör även att räddningstjänsten står inför utmaningar att nå alla som behöver fortbildning. 3.3 Mål och syfte MSB ska tillhandahålla en kvalitetssäkrad fortbildning som ska bidra till att stärka aktörernas kompetens inom området samhällsskydd och beredskap före, under och efter en olycka. Det övergripande målet med projektet är att det inom de olika skedena, föreunder- och efter insats, skall ske en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, skall påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas. 11 Se inställda kurser bilaga 1

11 samhällsskydd och beredskap 11 (49) Strukturkonceptet för fortbildning har som mål att erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan, ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara kvalitetssäkrad. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk inriktat. 3.4 Avgränsning, metod och genomföranade Arbete med att ta fram ett strukturkoncept för fortbildning är avgränsat till fortbildningar som MSB gör, och kan göra, inom sitt ansvarsområde och till den del som hänför sig till lagen om skydd mot olyckor, LSO 12, dock har arbetsgruppen inte sett några hinder i att det framtagna strukturkonceptet används för utbildningar inom MSB:s hela ansvarsområde. Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och tankebanor 13, NKI-undersökning 14 samt andra utredningar. Arbetet inleddes med ett öppet dialogmöte i Stockholm med 60-talet deltagare från olika kommuners räddningstjänstorganisationer. Därefter gick en inbjudan till SKL samt riksorganisationen Sveriges brandbefäl att utse varsin representant i arbetsgruppen. Inbjudan har också gått till räddningstjänster att delta i arbetet. Arbetsgruppen har därmed varit väl representerad av personer som arbetar inom räddningstjänstområdet och då främst i kommunala befattningar. I arbetsgruppen har också representant från UB-UTB, UB-USAM, Sandö samt Revinge ingått. Arbetet har drivits genom att gemensamma arbetsgruppsmöten har genomförts vid 9 tillfällen. Där emellan har arbetet mestadels drivits av MSB tillsammans med enskilda gruppmedlemmar. Ett öppet referensgruppsmöte har också genomförts. Följande personer har ingått i arbetsgruppen: Lars-Gunnar Strandberg Per Hulling Håkan Lilja Marie Norrby Benny Ljus Lasse Nelsson MSB, Räddningstjänstenheten MSB, Enheten för utbildningssamordning MSB, Sandö MSB, Räddningstjänstenheten MSB, IT- Enheten MSB, Revinge (del av) 12 Lagen om skydd mot olyckor Dnr 14 Dnr

12 samhällsskydd och beredskap 12 (49) Jonas Neldenmyr Magnus Skyttberg Kristoffer Wather Kjäll-Åke Källström Räddningstjänsten Oskarshamn Räddningstjänsten Norrtälje Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Flen 4. Begreppet fortbildning Med fortbildning menar vi generell kompetenshöjning inom befintligt område, utan att man byter yrkesområde eller position/nivå inom yrket. Vidareutbildning handlar om att utbilda från något till något annat. På högskolenivå leder vidareutbildning fram till en högre formell kompetensnivå. T.ex. en yrkeskunnig person som vidareutbildar sig till yrkeslärare (byter domän), eller en sjuksköterska som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterska 4.1 Vad är inte fortbildning enligt MSB:s uppdrag? Nedan uppräknade utbildningar räknas, enligt MSB, som grund och vidareutbildning. Främst för att detta är utbildningar som ska finansieras med förvaltningsanslaget. Utbildningar enligt 1 förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor a. Säkerhets- och räddningsarbete (SMO) b. Skorstensfejare c. Skorstensfejartekniker d. Sammanhållna vidareutbildningsprogram inom områdena räddningstjänst, tillsyn och olycksförebyggande åtgärder samt systematiskt säkerhetsarbete och e. Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Utbildningar som anpassats för deltidsanställda brandmän Utbildning som ger behörighet att vara räddningsledare (Räddningsledare A och Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer)

13 samhällsskydd och beredskap 13 (49) 4.2 Vad är då fortbildning Som fortbildning definieras allt som inte, enl. MSB:s begrepp, tillhör grundeller vidareutbildning. Nedan ges exempel på aktiviteter som arbetsgruppen har identifierat, och som i detta projekt räknas till fortbildning: Kurs, både teoretiska och praktiska. Seminarier, direktsända eller inspelade. Praktiska funktionsövningar Kunskapsmateriel, t.ex. handböcker och olika typer av beslutsstöd, som vidmakthåller och/eller höjer kunskapen. 5. Varför fortbildning I arbetsmiljölagen 15 står bland annat: Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Fortbildning av personal är nödvändig att genomföra eftersom riskbilden förändras, befintliga risker förändras och nya risker tillkommer. Fortbildning är även nödvändig för att ta till vara den utveckling som sker inom områdena metod, teknik och taktik allt för att tjäna syftet att genomföra effektiva räddningsinsatser. Det råder ingen tvekan om att ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivaren. MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen 16 3 att..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på. Hänsyn ska tas till både behovet och det som efterfrågas. Kvalitén behöver hålla en jämn och hög standard. Ständiga 15 SFS 1977:1160, 16 Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002

14 samhällsskydd och beredskap 14 (49) förbättringar (erfarenheter) ska tas om hand och på så vis utveckla det befintliga utbudet av utbildningar men också skapa nya utbildningar när behovet uppstår. 5.1 MSB:s fortbildningsverksamhet Av myndighetsinstruktionen framgår att MSB har i uppgift att se till att utbildning kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Utbildning som inte är studiemedelsberättigande eller författningsreglerad bör finansieras genom avgifter, vilket i princip omfattar all fortbildning. Exempel på vad fortbildning kan vara är kurs i dörrforcering, Räddningsinsats vid busskrasch eller kurs i blåljuskörning. 5.2 Fortbildning inom räddningstjänsten Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt utifrån de identifierade riskerna. Det är inte bara antalet personal och övriga materiella resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. Svensk räddningstjänst har under ett antal år dragit ned på sina fortbildningar. En bidragande orsaker till detta kan vara den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i. Deltidsanställd räddningstjänstpersonal, vilka utgör huvuddelen av svensk räddningstjänst, har svårt att vara borta från sin huvudanställning och därmed kunna delta i fortbildning är en annan orsak. Många kommuner saknar dessutom medel för att göra mängdutbildning av sin personal, om inte detta kan ske på ordinarie arbetsplats. Avsaknaden av fortbildning kan i många fall direkt utläsas av hur effektivt en räddningsinsats har genomförts. 6. Att erbjuda utbildning 6.1 Tillgänglighet Delprojektet, Strukturkonceptet för fortbildning, har bl.a. ha som mål att erbjuda fortbildning med stor tillgänglighet och vara flexibel. Arbetsgruppen har kommit fram till att det som är mest tillgängligt och mest flexibelt är i dag någon form av blended-learning. Där e-learning är ett stort inslag, som tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska moment lättare kan nå och genomföras för många. Följande fördelar och egenskaper kan nämnas:

15 samhällsskydd och beredskap 15 (49) Vid diskussioner har framkommit att MSB bör göra fortbildning tillgänglig på webben via en fortbildningsportal, MSB:s Fortbildningsportal. Om man ser till fördelar med e-learning så kan följande nämnas: Kostnadseffektivt; minskade kostnader för lokaler, kost & logi, resor, lärare, läromedel Aktuellt och snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid och sedan distribueras samtidigt över hela världen Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett obegränsat antal deltagare samtidigt Tillgängligt och flexibelt; utbildning kan ske när som helst och i stort sett var som helst, tillgängligt 24/7 Just-in-time ; utbildning kan fås precis när den behövs Enhetligt och kvalité; alla får tillgång till samma kunskap Individuellt; du sitter själv i förarsätet och kör i egen takt (Fri start fri fart) Bestående; repetera hur många gånger som helst Mätbarhet; framsteg och resultat kan följas upp individuellt och aggregerat Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk Lokala instruktörer för praktiska moment finns tillgängligt i den egna organisationen. 6.2 Till instruktör (Train the trainer) Ett sätt att tillhandahålla utbildning på kan vara att MSB utbildar instruktörer inom ett visst kunskapsområde som i sin tur genomför motsvarande utbildning för räddningstjänstpersonal lokalt eller regionalt. Utbildningen kan bestå av både teori och praktik. Den teoretiska delen kan bestå av såväl distansdel, e- learning och/eller platsbundna delar. Den praktiska delen kan ske centralt på något av MSB:s verksamhetsställen eller i regioner. I det beskrivna upplägget ansvarar MSB för utbildningen och kvalitetssäkringen av instruktören. I nästa led är det instruktören som ansvarar för kvaliteten i utbildningen och att deltagarna når upp till de satta utbildningsmålen och på så sätt kvalitetssäkras utbildningen. För att kunna ge stöd till de som utbildats till instruktörer ska MSB ha en kursansvarig för respektive instruktörsutbildning. (Kan vara en inhyrd person)

16 samhällsskydd och beredskap 16 (49) På det regionala och lokala planen skall ansvaret för supporten, att svara på frågor inom kursens kunskapsområde, ligga på instruktören. Det kan av denna orsak vara bra att utbilda flera instruktörer inom en region eller lokalt. För att MSB skall kunna garantera kvaliteteten i utbildningen ska det av MSB framtagna studiematerialet användas. Studiematerialet tillhandahålls via fortbildningsportalen. Inom MSB kräver detta upplägg också vissa förändringar på så vis att MSB:s instruktörer måste bli mer mobila. 6.3 Till individ När det gäller individuell utbildning så är det arbetsgivaren som styr vilken utbildning som den enskilde medarbetaren skall genomgå. Som ett stöd för arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal fortbildningar inom ramen för fortbildningsportalen. Utbildningarna kan komma att innehålla både teoretiska och praktiska inslag. De teoretiska inslagen avses att ligga på fortbildningsportalen och kan genomföras individuell. På fortbildningsportalen kommer också anvisningar med exempel för de praktiska delarna att finnas tillgängliga. Praktiken kan vara såväl individuell som gruppvis. När individen genomför sin utbildning på hemmaplan med hjälp av fortbildningsportalen är det viktigt att han/hon får ett stöd av arbetsgivaren. Lämpligen kan man utse en individ i den egna organisationen som mentor till den elev som genomgår utbildning med hjälp av fortbildningsportalen. Mentorns uppgift är att kunna stödja eleven och svara på frågor. Om det finns en instruktörsutbildning kopplat till kursen är det lämpligt att det är den/de som är mentorer. 7. Framtagande av utbildning 7.1 Allmänt Förutom att utveckla befintliga kurser och för att ta fram nya kurser måste det finnas en funktion som analyserar och bedömer vilka befintliga utbildningar som behöver omarbetas och förnyas samt vilka nya utbildningar som skall utvecklas och vilka utbildningar som ska utgå. I detta ingår även att bedöma hur fortbildningarna ska tillhandahållas för att uppfylla målet med hög kvalitet och hög tillgänglighet.

17 samhällsskydd och beredskap 17 (49) För att säkerställa kvaliteten i utbildningen måste det finnas en process för hur ny utbildning tas fram och hur befintliga utbildningar underhålls och uppdateras. (se punkt 8.3) 7.2 Process för framtagande av fortbildningar Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys, faktainsamling, paketering, genomförande samt utvärdering. Det är flera olika aktörer i denna process och det är viktigt att alla är med från början när en utbildning tas fram detta för att säkerställa relevansen i utbildningen Behovsstyrd fortbildning Ett av målen med fortbildningsportalen är att framtagna utbildningarna ska vara behovsstyrda. I dag analyseras behovet i stort sett endast av MSB genom enkätundersökning till kommunerna och dess räddningstjänster. Det behöver vara ett samspel mellan myndigheten och kommunerna vid analysen av vilket behov av utbildning som föreligger. Det är risken i kommunen som skall styra vilken utbildning som krävs i respektive kommun. Här finns en koppling till analysfunktionen, UB-analys, som på sikt ska tillhandahålla en övergripande förmågeutvecklingsplan. Planen kan vara utgångspunkt för en mera detaljerad utveckling och beskrivning av specifika utbildningsbehov.

18 samhällsskydd och beredskap 18 (49) Under 2014 har ett Räddningstjänstråd startas. Räddningstjänstråd torde vara ett forum där samråda inför strategiska beslut där olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för fortbildningsportalen skulle kunna hanteras. Det kan vara lämpligt att framkommet behov, via analyser från MSB eller andra, tas upp i Räddningstjänstrådet alt. i utbildningsrådet för att dömas av och prioriteras för vidare handläggning. En sådan konstruktion skulle kunna se ut enl. nedanstående figur. Undergrupperna, här endast exempel, och är inte permanenta utan sammansätts när någon utbildning skall produceras. Behovet av fortbildning kan initieras av flera olika intressenter såväl interna som externa. Det interna kan bero på att nya metoder och ny teknik har kommit fram och behöver föras ut till räddningstjänsterna. Det externa kan vara exempelvis att nya medarbetare inom räddningstjänsten inte har tillräckliga kunskaper inom något specifikt område. Intressenter, förutom MSB, kan vara SKL, Kommunernas räddningstjänster, räddningstjänstrådet, m.fl Faktainsamling för fortbildningar När beslut fattats om att skapa någon utbildning så är det viktigt att säkerställa att utbildningen får en hög kvalitet och relevans. Det viktigaste är då att säkerställa att faktainnehållet är rätt och att det hänger ihop med den utbildning som ska skapas.

19 samhällsskydd och beredskap 19 (49) Framtagande av utbildningar är tänkt att ske i samarbete mellan MSB:s personal inom olika sakområden och med organisationer som besitter stor sakkompetens inom det området som utbildningen avser. Gruppen skall också ha representation från användarna. Sammanhållanade av arbetet bör vara den vid MSB utsedda ämneskontakten som finns för ämnesområdet. I en sådan grupp ska de allra bästa inom olika sakområden inom räddningstjänsten kunna delta på del av tid med att skapa bra och kvalitetssäkrade utbildningar Paketering av fortbildningar En viktig del i utbildningen är hur den presenteras för den studerande. Utbildningarna ska paketeras så att de uppfattas som aktuella och attraktiva med hög kvalitet. Detta ger vid handen att förpackningen skall göras av personal som har hög kompetens inom detta område. Kompetensen innefattar såväl pedagogik som teknik. I arbetet med att paketera en utbildning krävs noggrannhet och systematik varför det är nödvändigt att följa ett processmönster. Nedanstående finns ett exempel på hur en produktionsprocess kan se ut.

20 samhällsskydd och beredskap 20 (49) Bilden beskriver hur Grade arbetar i en process med att paketera utbildningar. Vid detta arbete används ett s.k. inmatningsverktyg och som i vissa fall är systemberoende. Möjligheten att MSB bygger ett eget inmatningsverktyg kan i detta fall vara ett alternativ då det kan användas i andra befintliga MSB-system så som RIB och därmed kopplas detta till Kvalitetssäkring räddningsledare och Förmågebeskrivningen. Som mervärde kan även fortbildningar nyttja verktyget och få en enhetlighet i hur kurserna förpackas, även om produktionen skulle upphandlas Genomförande av fortbildning För att tillhandahålla fortbildningar med hög tillgänglighet, krävs någon form av plattform. I dessa sammanhang talar man om ett s.k. LMS. Ett LMS kan ses som en lärplattform eller utbildningsplattform som omfattar hela processen från framtagande av kurs, utförande och bedömning, samt administration. Lärplattformen kan ofta användas som stöd för alla typer av utbildning, från traditionell klassrumsundervisning, blandad undervisning och i online miljöer. Det är alltså en del av LMS: et som används för att kommunicera fortbildningen. Det finns olika vägar att gå för MSB. Vilka olika webbaserade program och verktyg som ska användas i framtiden för att tillgodose kraven på en modern fortbildningsportal behöver fastställas. På kort sikt kan en upphandling göras av en befintlig plattform, som kan härbergera de kurser som tagits fram i projektet. Den kan då även utgöra ett lärande för MSB:s och deltagande

21 samhällsskydd och beredskap 21 (49) räddningstjänsters personal. På lång sikt behöver Fronter eller någon ny plattform upphandlas eller en kombination då grund- och vidareutbildning ställer andra krav än fortbildning Utvärdering av fortbildning Det är viktigt att MSB är lyhörd för användarna av systemet varför det borde skapas ett s.k. användarforum med öppna dialogmöten minst en gång per år där både sakinnehåll och presentationstekniken skall diskuteras. För dessa möten ansvarar MSB. Utvärdering av sakinnehåll görs i samband med framtagande av sakinnehållet i utbildningarna. (Se Faktainsamling) 8. Beskrivning av fortbildningsportalen 8.1 Koppling till delprojektet Förmågebeskrivning Projektet Effektiva räddningsinsatser har ambitionen att presentera ett sammanhållet system, en röd tråd, mellan de olika delprojekten.

22 samhällsskydd och beredskap 22 (49) I delprojektet Förmågebeskrivning har man identifierat inte mindre än 400 olika metodförmågor. Dessa är fördelade i tre olika nivåer utifrån komplexiteten eller svårighetgraden på arbetsmomentet. Beskrivningarna är hämtade ur MBSs insatsrapport där man använt de 11 olika förekommande olyckstyperna kompletterat med en 12:e generell förmåga. 1. Brand i byggnad - bostad 2. Brand i byggnad - allmän byggnad 3. Brand i byggnad - industri/övrig verksamhet 4. Brand - övrigt 5. Kommunikationsolycka - väg 6. Kommunikationsolycka - spår 7. Kommunikationsolycka - övrigt 8. Olycka med farliga ämnen 9. Naturolycka 10. Nödställd person 11. Övrigt 12. Generella förmågor Fortbildningsportalen är tänkt att kunna användas för att bidra till att åtgärd de identifierade förmågeutvecklingsbehov som finns. Projektgruppen tog fram en demonstrator för hur en Fortbildningsportal skulle kunna se ut. Demonstratorn presenterades på BRAND 2014 och mottogs väl. Därefter har även två utbildningar i stort sett färdigställts. I en av dem pågår det kurser för att ytterligare testa upplägg och innehåll, även det med god respons. I följande avsnitt beskrivs portalens upplägg. 8.2 Instruktörsutbildning Train the Trainer Tanken för fortbildningsportalen är att individen ska kunna välja två vägar. Att vara instruktör och/eller att utveckla sin förmåga som individ.

23 samhällsskydd och beredskap 23 (49) hittas demonstratorn. Vid valet av instruktörsspåret är tanken att det ska finnas en generell instruktörsutbildning enligt upplägget nedan. Allmän instruktörsutbildning för när nästa kurs ska genomföras är xxxxx. Anmälningsformulär kommer när datum är klart. Möjlighet finns att genomföra denna kurs lokalt vid egen räddningstjänst (beroende på antal deltagare) Vem kan delta? Utbildningsansvariga och instruktörer inom räddningstjänst. Förkunskapskrav: Yrkes- och undervisningserfarenhet. Kostnad Kurskostnaden är xxxxx kr. Kursen är en distanskurs (kvartsfart) som helt drivs via internet och lärplattformen YYY. Om kursen Kursen syftar till att förbättra din förmåga att arbeta som instruktör vid din räddningstjänst. Kursen är en distanskurs som helt drivs via internet och lärplattformen YYY. Kursen är på 40 timmar fördelat över 4 veckor och är indelad i tre avsnitt. Avsnitt 1 fokuserar på förberedelser inför lektion, avsnitt 2 på genomförandet av lektion och avsnitt 3 fokuserar på utvärdering av lektion. Deltagande kräver internetuppkoppling samt att du har headset med hörlurar och mikrofon då delar av undervisningen bedrivs genom ett webbmötesverktyg.

24 samhällsskydd och beredskap 24 (49) Innehåll Förberedelser av lektion Genomförande av lektion Utvärdering av lektion Kursmål Efter genomförd instruktörskurs ska deltagaren: ha grundläggande kunskaper om hur inlärning går till känna till några olika utbildningsmetoder förstå värdet av målformulering och målbeskrivning kunna göra en lektionsplanering kunna genomföra en lektion i en valfri grupp förstå vikten av respons och kunna utvärdera en lektion/övning. Till detta ska det även finnas instruktörsutbildningar för varje fortbildningskurs som så kräver. Se exempel nedan där några pilotkurser pågår under hösten för motorsågsutbildning.

25 samhällsskydd och beredskap 25 (49) När instruktörsutbildningen är avklarad på föreskrivet sätt kan instruktören genomföra lokala utbildningar hos sin arbetsgivare. 8.3 Kurser riktade till individens förmågeutveckling Fortbildningsportalen skulle kunna samla alla typer av kurser inom olika områden. Även Bibliotek och 90 sekunder skulle kunna utgöra bra delar för att hitta fakta och erfarenheter för att utveckla förmågan inom olika områden.

26 samhällsskydd och beredskap 26 (49) Vissa kurser kan vara teoretiska och innehålla informativa filmer och texter som finna att finna i portalen. Under projektets gång har en teoretisk utbildning tagits fram. Tjänsteanteckningar och föreläggande. Andra kurser kan vara både teoretiska och praktiska, där den teoretiska delen finns att finna i portelen. Kursen innehåller då både informativa filmer, animeringar och texter.

27 samhällsskydd och beredskap 27 (49) Under projektets gång har även en utbildning tagits fram med Train the Trainer konceptet som grund. Kursen kan även ses som ett praktiskt exempel på hur MSB och räddningstjänsten tillsammans kan ta fram relevanta utbildningar. Kursen heter Motorsågsutbildning och är speciellt anpassad för de moment som motorsåg kan användas i vid en räddningstjänstinsats. Arbetsgivareverket kräver att alla farliga moment hanteras och utbildas i på ett systematiskt sätt, för att säkerställa en god arbetsmiljö.

Effektiva räddningsinsatser

Effektiva räddningsinsatser Start våren 2013 Mål Projektet skall bidra till utveckling och effektivisering före, under och efter en räddningsinsats. Resultat Redovisas 201501015 Effektiv räddningsinsats Bryta olycksförloppet Olyckan

Läs mer

Klassificering av MSB:s utbildningar inom EQF/NQF

Klassificering av MSB:s utbildningar inom EQF/NQF MSB-1.4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 () Ert datum Er referens Utbildning, övning och beredskap Verksamhetsställe Sandö Enhetschef Tomas Ljunglund 010-240 2107 Tomas.ljunglund@msb.se Myndigheten

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Utbildningsverksamheten. Anders Axelsson Enhetschef utbildningssamordning

Utbildningsverksamheten. Anders Axelsson Enhetschef utbildningssamordning Utbildningsverksamheten Anders Axelsson Enhetschef utbildningssamordning MSB utvecklar utbildningsverksamheten I tre steg Framtidens utbildning inom MSB Utbildningsverksamheten utvecklas hållbart ekonomiskt

Läs mer

Sammanfattning av utredningens förslag

Sammanfattning av utredningens förslag Sammanfattning av utredningens förslag Utredningen lämnar i rapporten ett antal förslag som sammanfattas nedan. Förslagen syftar till att utbildning bättre ska kunna bidra till att öka förmågan att hantera

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet 1 Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska

Läs mer

Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn

Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn Avsatt studietid från arbetsgivaren är den viktigaste framgångsfaktorn för att lyckas med distansstudier i Räddningsledning. Det anser ledningslärare

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011

IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 IT-plan YTTRINGE FÖRSKOLA 2010-2011 2010-10-20 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Inventering av IT struktur... 3 4. Datorer...3 5. Personal PC... 4 6. Interaktiva skrivtavlor,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Den framtida utbildningsverksamheten. Redovisning av uppdrag den 17 februari 2016

Den framtida utbildningsverksamheten. Redovisning av uppdrag den 17 februari 2016 Den framtida utbildningsverksamheten Redovisning av uppdrag den 17 februari 2016 2 MSB:s kontaktpersoner: Anna Walldén Erixhagen, 010-240 5136 Petter Nelin, 010-240 4021 Diarienummer 2014-5263 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Utbildningsutskottet 2015-10-16

Utbildningsutskottet 2015-10-16 Utbildningsutskottet 2015-10-16 Övergripande I stort sett alla har kommit in med svar Svaren är olika formulerade och utformande Vissa ger uttryck för konkreta utbildningsbehov, andra pekar snarare på

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

ABCDE. Inför genomförandet av stadens e-strategi. Till Norrmalms stadsdelsnämnd

ABCDE. Inför genomförandet av stadens e-strategi. Till Norrmalms stadsdelsnämnd Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-12-02 DNR 051-269/02 Handläggare: Riitta Sköld, 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Inför genomförandet

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Nationell nätbaserad utbildning inom medicinsk teknik

Nationell nätbaserad utbildning inom medicinsk teknik Ärendebeskrivning Nationell nätbaserad utbildning inom medicinsk teknik Namn Efternamn Senast ändrad 2017-04-24 Nationell nätbaserad utbildning inom medicinsk teknik En nationell nätbaserad utbildning

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter om behörighetskrav för antagning till utbildning enligt förordningen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Utbildningsprogram för ledare/tränare

Utbildningsprogram för ledare/tränare Utbildningsprogram för ledare/tränare Syfte Syftet är att ha ett utbildningsprogram som ligger i linje med Badminton Swedens Vision och målsättningar. Genom en fördubbling av aktiva spelare behöver vi

Läs mer

Vidareutbildningsbehov för anställda inom kommunens organisation för 1 (2)

Vidareutbildningsbehov för anställda inom kommunens organisation för 1 (2) Vidareutbildningsbehov för anställda inom kommunens organisation för 1 (2) Fylls i av arbetsgivaren Räddningsledare A Kommun Kommunens kontaktperson Läns-/Kommunnummer Telefon Underskrift av kommunens

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Inledning VP Verksamhetsplanen för Gästrike Räddningstjänst, bygger på övergripande strategier och mål som är framtagna av ledningsgruppen i syfte att uppnå vad som beskrivs i vårt

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämnden godkänner förslaget till IT-plan för Vallentuna gymnasium

Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämnden godkänner förslaget till IT-plan för Vallentuna gymnasium VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-12-01 80 IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020 (UN 2016.040) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Förord... 3 2. Ansvar... 3 3. Det flexibla lärandet vid Mittuniversitetet Studentens lärande i en flexibel miljö...

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Svetsutbildningen, Lernia 21 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Andrè Essebro, platschef verksamhetsansvarig för GR-utbildningar Thorbjörn Kruus,

Läs mer

TUNG RÄDDNING. Har Svensk Räddningstjänst tillräcklig kompetens för att utföra effektiva och säkra räddningsinsatser med tunga fordon?

TUNG RÄDDNING. Har Svensk Räddningstjänst tillräcklig kompetens för att utföra effektiva och säkra räddningsinsatser med tunga fordon? TUNG RÄDDNING Har Svensk Räddningstjänst tillräcklig kompetens för att utföra effektiva och säkra räddningsinsatser med tunga fordon? Tung Räddning - bakgrund Projekt Tung Räddning 2001 av Henry Linnsèn

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut 1 Bakgrund En stor del av utmaningen i att få en webbplats att fungera på lång sikt är att skapa en tydlig och permanent organisation avseende kompetenser, roller och ansvar. Det är också viktigt att det

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (6) Antecknat av Jenny Selrot Mötesdatum 2011-11-01 Mötestid 08.30-12.00 Närvarande Länsstyrelsen i Värmlands län: Leif Gustavsson Johan Olsson Johan Seger

Läs mer

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld det är MSB:s vision Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Alla i samhället behöver

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

IT-plan Bo SKOLA 2010-2011

IT-plan Bo SKOLA 2010-2011 IT-plan Bo SKOLA 2010-2011 2010-10-07 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Inventering av IT struktur... 3 4. IT infrastruktur... 3 3.1 Datorer... 3 3.2 Pool PC/Elev PC... 4

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Ansvar, samverkan och handling

Ansvar, samverkan och handling Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Läs mer

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se) Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till

Läs mer

SSG ACADEMY. SSG Säkerhetsseminarium, Örebro, 2013-11-05. Caroline Nilsson

SSG ACADEMY. SSG Säkerhetsseminarium, Örebro, 2013-11-05. Caroline Nilsson SSG ACADEMY SSG Säkerhetsseminarium, Örebro, 2013-11-05 Caroline Nilsson SSG ACADEMY 2 SSG ACADEMY Utbildningar inom teknik & underhåll, inköp, arbetsmiljö & säkerhet och miljö Framtagna och utvecklas

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden DIARIENUMMER UN 2016.040 VALLENTUNA GYMNASIUM IT-plan 2017-2020 Antagen av utbildningsnämnden 2016-12-08 87 IT-plan 2017-2020 Innehåll IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020... 1 1 Inledande ord... 1 2

Läs mer

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Avdelningen Utbildningsnära tjänster (UNT) vid Universitetsbiblioteket (UB) Utbildningsutbud för lärare läsåret

Avdelningen Utbildningsnära tjänster (UNT) vid Universitetsbiblioteket (UB) Utbildningsutbud för lärare läsåret Avdelningen Utbildningsnära tjänster (UNT) vid Universitetsbiblioteket (UB) Utbildningsutbud för lärare läsåret 2017 2018 Innehållsförteckning Ny organisation...3 Kursutbud för lärare...3 Pedagogisk utveckling...5

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Samhällets informationssäkerhet

Samhällets informationssäkerhet Samhällets informationssäkerhet Handlingsplan 2008 2009 2010 Dr. Per Oscarson Krisberedskapsmyndigheten Krisberedskapsmyndigheten försvinner Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätter KBM,

Läs mer

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sida 1/5 Digital strategi Bakgrund Digitalisering är en ständigt pågående utveckling som hela tiden ställer nya krav på infrastruktur, tekniska lösningar i form av verktyg och system och arbetssätt. Digitala

Läs mer

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ingela Darhammar Hellström Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet 072-233

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser Projektdirektiv 2013-08-22 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv EK-2, Finansiell styrning Den nya Polismyndigheten ska inleda sitt arbete den 1 januari

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot

Läs mer

Förbundsöverenskommelse

Förbundsöverenskommelse Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Diarienummer Dokumenttyp Fastställd/upprättad Ansvarig

Diarienummer Dokumenttyp Fastställd/upprättad Ansvarig Bilaga 2 Kravspecifikation kompetensutvecklingstjänster Upphandling av Utbildningssamordning och kompetensutveckling ESF-projekt Gnesta Företagsutveckling Gnesta kommun Diarienummer Dokumenttyp Fastställd/upprättad

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer