Slutrapport till delprojektet Strukturkoncept fo r fortbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport till delprojektet Strukturkoncept fo r fortbildning"

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (49) UB-RTJ Lars-Gunnar Strandberg Marie Norrby / Slutrapport till delprojektet Strukturkoncept fo r fortbildning Del i effektiva räddningsinsatser

2 samhällsskydd och beredskap 2 (49) MSB:s kontaktperson: Lars-Gunnar Strandberg,

3 samhällsskydd och beredskap 3 (49) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Bakgrund Problembild Mål och syfte Avgränsning, metod och genomföranade Begreppet fortbildning Vad är inte fortbildning enligt MSB:s uppdrag? Vad är då fortbildning Varför fortbildning MSB:s fortbildningsverksamhet Fortbildning inom räddningstjänsten Att erbjuda utbildning Tillgänglighet Till instruktör (Train the trainer) Till individ Framtagande av utbildning Allmänt Process för framtagande av fortbildningar Behovsstyrd fortbildning Faktainsamling för fortbildningar Paketering av fortbildningar Genomförande av fortbildning Utvärdering av fortbildning Beskrivning av fortbildningsportalen Koppling till delprojektet Förmågebeskrivning Instruktörsutbildning Train the Trainer Kurser riktade till individens förmågeutveckling Som arbetsgivare Ansvar för fortbildningsportalen Val av system LMS Systemkrav Administration Inloggning Inmatningsverktyg Streaming... 31

4 samhällsskydd och beredskap 4 (49) Betaltjänst Systemkrav i en utvecklad fortbildningsportal Resonemang Ekonomi Allmänt Kostnader för system Kostnad för framtagandet av kurser Vad skall kommunerna betala Intäkter Kostnader Förslag och genomförande Plan för Referenser Bilagor Bilaga Nationellt utbildningsutbud av fortbildning Kurser inom lagen om skydd mot olyckor Kurser inom utredning av olyckor och brandplatser Krisstöd Bilaga Förkortningar och förklaringar till olika begrepp Bilaga Rapport från Sogeti... 49

5 samhällsskydd och beredskap 5 (49) 1. Sammanfattning Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt. Det är inte bara antalet personer och övriga materiella resurser som skall finnas, utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, har som mål att erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan och som ska ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara kvalitetssäkrat. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk inriktat. Projektet har också som mål att påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas. Inom ramen för fortbildning (se kapitel 4) faller allt som inte, enl. MSB:s begrepp, tillhör grund- eller vidareutbildning. Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå, tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara resurseffektivt. Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på, med flexibilitet och kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och ekonomi. MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen 1 3 att..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivaren. Som ett stöd för arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal fortbildningar inom ramen för fortbildningsportalen. Arbetsgruppen har kommit fram till att det som är mest tillgängligt och mest flexibelt är i dag någon form av blended-learning. Där e-learning är ett stort inslag, som tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska moment lättare kan nå och genomföras för många. Följande fördelar och egenskaper kan nämnas: 1 Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002

6 samhällsskydd och beredskap 6 (49) Kostnadseffektivt; minskade kostnader för lokaler, kost & logi, resor, lärare, läromedel Aktuellt och snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid och sedan distribueras samtidigt över hela världen Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett obegränsat antal deltagare samtidigt Tillgängligt och flexibelt; utbildning kan ske när som helst och i stort sett var som helst, tillgängligt 24/7 Just-in-time ; utbildning kan fås precis när den behövs Enhetligt och kvalité; alla får tillgång till samma utbildningsmaterial Bestående; repetera hur många gånger som helst Mätbarhet; framsteg och resultat kan följas upp individuellt och aggregerat Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk Lokala instruktörer för praktiska moment finns tillgängligt i den egna organisationen. Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys, faktainsamling, paketering, genomförande och utvärdering. Räddningstjänstråd torde vara ett forum för att kunna samråda inför strategiska beslut om olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för fortbildningsportalen. Fortbildning är en angelägen fråga för både MSB, i dess roll att stödja räddningstjänsten, och för kommunerna, i deras möjligheter att nå upp till den förmåga som finns beskrivet i handlingsprogrammet för räddningstjänst. Arbetsgruppen föreslår följande: o o o att MSB inför möjlighet att använda webbaserad fortbildning som komplement till annan fortbildning, att en funktion som fortbildningsansvarig inrättas på UB- USAM 2 att en satsning görs för att öka lärarnas kompetens med att kunna vara delaktig i att skapa webbaserade utbildningar, 2 Enheten för Utbildningssamordning

7 samhällsskydd och beredskap 7 (49) o o o o o o o o o att i ett pilotarbete ta fram 4 utbildningar enligt den föreslagna processen behovsanalys, faktainsamling, paketering, genomförande samt utvärdering. Utbildningarna skall vara klara 31 augusti (Utryckningskörning, Olyckor vid ras och skred, Skogsbrand, Elfordon, Olyckor med radioaktiva ämnen m.fl.), enligt train the trainer konceptet. att intäktsfinansiering sker enligt framtagen modell med en fast och en rörlig del, att cub 3 omgående startar arbete med att upphandla och implementera en fortbildningsportal. Implementeringen skall vara gjord senast 31 december 2015, att ett nätverk för användarna etableras tillsammans med några andra statliga myndigheter och någon privat aktör, att ett möte för slutanvändarna med syfte att utveckla fortbildningsportalen genomförs årligen, att för 2015 avsätts kr till fortsatt implementeringsarbete, att för 2015 avsätter kr, exkl. investeringskostnader, för drift, att för 2015 avsätter kr i investeringsplanen till 4st utbildningar samt att implementering sker i projektform. 2. Inledning MSB:s vision är ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. MSB:s uppdrag är att tillsammans med andra aktörer utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Förmågan att hantera olyckor och kriser handlar om att kunna begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse samt att i möjligaste mån återställa skadade strukturer. 33 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap

8 samhällsskydd och beredskap 8 (49) När en olycka inträffar måste samhället kunna agera snabbt och med rätt åtgärder. Annars kan olyckan förvärras och människor dö eller skadas allvarligt helt i onödan. Därför måste samhällets förmåga att genomföra räddningsinsatser förbättras. Det är inte bara antalet personal och övriga resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper för att hantera de olika händelserna. MSB:s verksamhet ska utgå från de behov och brister som finns i samhället. Detta innebär att vissa förmågor behöver utvecklas och stärkas mer än andra. Av de förmågor som MSB har i uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av finns det vissa som särskilt behöver utvecklas under kommande år och därför är prioriterade: Förmåga till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet. Förmåga att hantera information säkert. Förmåga att genomföra räddningsinsatser. Förmåga att agera samordnat vid händelser. I LSO 4 framgår att: Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. En, av flera förutsättningar, för att detta skall kunna ske är att det finns personer inom räddningstjänsten som har kompetens att lösa sin uppgift och att tillgodogöra sig, skapa och upprätthålla kunskap i arbetet med att förebygga och hantera händelser. I detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, har förslag till hur MSB kan tillhandahålla fortbildningar för räddningstjänsterna utarbetats. 3. Bakgrund 3.1 Bakgrund Under våren 2011 erhöll UB 5 i uppdrag att: ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den kommunala räddningstjänsten bör utvecklas de kommande åren och MSB:s uppfattning om vad som kännetecknar effektiva räddningsinsatser. 4 Lag Avdelningen för Utveckling av beredskap

9 samhällsskydd och beredskap 9 (49) Efter avstämning med GD gjordes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva räddningsinsatser. Arbete redovisades den för MSB:s ledningsgrupp. Ledningen gav därefter cub 6 i uppdrag att ta fram förslag på fortsatt arbete. Därefter har cub gett cub-utv 7, (nuvarande UB-RTJ 8 ) i uppdrag att fortsätta arbetet med effektiva räddningsinsatser och komma med förslag till aktiviteter/inriktning. Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redovisades förslag, Tankebanor, till fortsatt arbete. UB:s ledningsgrupp beslutade vid mötet att förslag till projektdirektiv samt förslag till projektplan skall tas fram för området Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till projektdirektiv 9 togs fram och beslutades av cub-utv den Därefter togs förslag fram till projektplan 10 som fastställdes den av projektägaren cub, Kjell Wahlbäck. Under år 2013 och 2014 har det fortsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda projektdirektivet och den fastställda projektplanen. 3.2 Problembild Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt utifrån de identifierade riskerna. Det är inte bara antalet personal och övriga materiella resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. MSB:s uppfattning är att genomförande av fortbildningen inom svensk räddningstjänst är ett stort utvecklingsområde. Fortbildning bör vara en avvägd del mellan egen kompetensutveckling och räddningstjänstens behov. Många kommuner saknar medel för att göra s.k. mängdutbildning av sin personal, om inte detta kan ske på ordinarie arbetsplats. Redan 2009 i Ds 2009:47, Reformen skydd mot olyckor - en uppföljning med förslag till utveckling stod att läsa Även kommunernas efterfrågan på fortbildning för räddningstjänsten, som är en uppdragsutbildning där kommunerna själva betalar utbildningskostnaderna vid Räddningsverkets och numera MSB:s skolor, har kraftigt underskridit förväntningarna. Att kommunernas efterfrågan på statligt anordnad utbildning har varit lägre än förväntningar och bedömda behov kan bero på kommunernas ansträngda 6 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap 7 Enhetschef för Utveckling av krishantering och räddningstjänst 8 Räddningstjänstenheten

10 samhällsskydd och beredskap 10 (49) ekonomi. Förhållandet kan också bero på strukturella, organisatoriska trögheter i kommunernas räddningstjänster och att det finns brister i analys och långsiktighet i kompetensförsörjningsfrågorna. Det kan konstateras att någon ökning av efterfrågan av fortbildning inte har skett utan snarare har efterfrågan minskat 11. Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. En direkt följd av detta är att det är svårt att kunna göra jämförelser av fortbildningsnivån, mellan kommuner med liknande lokala förhållanden. Det är också svårt att få en uppfattning om hur statusen på kompetensen hos räddningstjänstpersonalen är. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara resurserseffektivt. Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på med flexibilitet och kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och ekonomi. Som tidigare konstaterats har Svensk räddningstjänst under ett antal år dragit ned på sina fortbildningar. En bidragande orsaker till detta är den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i. Deltidsanställd räddningstjänstpersonal, vilka utgör huvuddelen av svensk räddningstjänst, har svårt att vara borta från sin huvudanställning och därmed kunna delta i fortbildning på annan ort, är en annan orsak. Avsaknaden av fortbildning kan i många fall direkt utläsas av hur en räddningsinsats har utförts. Demografin, med befolkningsomflyttningar och pensionsavgångar gör även att räddningstjänsten står inför utmaningar att nå alla som behöver fortbildning. 3.3 Mål och syfte MSB ska tillhandahålla en kvalitetssäkrad fortbildning som ska bidra till att stärka aktörernas kompetens inom området samhällsskydd och beredskap före, under och efter en olycka. Det övergripande målet med projektet är att det inom de olika skedena, föreunder- och efter insats, skall ske en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, skall påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas. 11 Se inställda kurser bilaga 1

11 samhällsskydd och beredskap 11 (49) Strukturkonceptet för fortbildning har som mål att erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan, ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara kvalitetssäkrad. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk inriktat. 3.4 Avgränsning, metod och genomföranade Arbete med att ta fram ett strukturkoncept för fortbildning är avgränsat till fortbildningar som MSB gör, och kan göra, inom sitt ansvarsområde och till den del som hänför sig till lagen om skydd mot olyckor, LSO 12, dock har arbetsgruppen inte sett några hinder i att det framtagna strukturkonceptet används för utbildningar inom MSB:s hela ansvarsområde. Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och tankebanor 13, NKI-undersökning 14 samt andra utredningar. Arbetet inleddes med ett öppet dialogmöte i Stockholm med 60-talet deltagare från olika kommuners räddningstjänstorganisationer. Därefter gick en inbjudan till SKL samt riksorganisationen Sveriges brandbefäl att utse varsin representant i arbetsgruppen. Inbjudan har också gått till räddningstjänster att delta i arbetet. Arbetsgruppen har därmed varit väl representerad av personer som arbetar inom räddningstjänstområdet och då främst i kommunala befattningar. I arbetsgruppen har också representant från UB-UTB, UB-USAM, Sandö samt Revinge ingått. Arbetet har drivits genom att gemensamma arbetsgruppsmöten har genomförts vid 9 tillfällen. Där emellan har arbetet mestadels drivits av MSB tillsammans med enskilda gruppmedlemmar. Ett öppet referensgruppsmöte har också genomförts. Följande personer har ingått i arbetsgruppen: Lars-Gunnar Strandberg Per Hulling Håkan Lilja Marie Norrby Benny Ljus Lasse Nelsson MSB, Räddningstjänstenheten MSB, Enheten för utbildningssamordning MSB, Sandö MSB, Räddningstjänstenheten MSB, IT- Enheten MSB, Revinge (del av) 12 Lagen om skydd mot olyckor Dnr 14 Dnr

12 samhällsskydd och beredskap 12 (49) Jonas Neldenmyr Magnus Skyttberg Kristoffer Wather Kjäll-Åke Källström Räddningstjänsten Oskarshamn Räddningstjänsten Norrtälje Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Flen 4. Begreppet fortbildning Med fortbildning menar vi generell kompetenshöjning inom befintligt område, utan att man byter yrkesområde eller position/nivå inom yrket. Vidareutbildning handlar om att utbilda från något till något annat. På högskolenivå leder vidareutbildning fram till en högre formell kompetensnivå. T.ex. en yrkeskunnig person som vidareutbildar sig till yrkeslärare (byter domän), eller en sjuksköterska som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterska 4.1 Vad är inte fortbildning enligt MSB:s uppdrag? Nedan uppräknade utbildningar räknas, enligt MSB, som grund och vidareutbildning. Främst för att detta är utbildningar som ska finansieras med förvaltningsanslaget. Utbildningar enligt 1 förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor a. Säkerhets- och räddningsarbete (SMO) b. Skorstensfejare c. Skorstensfejartekniker d. Sammanhållna vidareutbildningsprogram inom områdena räddningstjänst, tillsyn och olycksförebyggande åtgärder samt systematiskt säkerhetsarbete och e. Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Utbildningar som anpassats för deltidsanställda brandmän Utbildning som ger behörighet att vara räddningsledare (Räddningsledare A och Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer)

13 samhällsskydd och beredskap 13 (49) 4.2 Vad är då fortbildning Som fortbildning definieras allt som inte, enl. MSB:s begrepp, tillhör grundeller vidareutbildning. Nedan ges exempel på aktiviteter som arbetsgruppen har identifierat, och som i detta projekt räknas till fortbildning: Kurs, både teoretiska och praktiska. Seminarier, direktsända eller inspelade. Praktiska funktionsövningar Kunskapsmateriel, t.ex. handböcker och olika typer av beslutsstöd, som vidmakthåller och/eller höjer kunskapen. 5. Varför fortbildning I arbetsmiljölagen 15 står bland annat: Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Fortbildning av personal är nödvändig att genomföra eftersom riskbilden förändras, befintliga risker förändras och nya risker tillkommer. Fortbildning är även nödvändig för att ta till vara den utveckling som sker inom områdena metod, teknik och taktik allt för att tjäna syftet att genomföra effektiva räddningsinsatser. Det råder ingen tvekan om att ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivaren. MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen 16 3 att..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på. Hänsyn ska tas till både behovet och det som efterfrågas. Kvalitén behöver hålla en jämn och hög standard. Ständiga 15 SFS 1977:1160, 16 Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002

14 samhällsskydd och beredskap 14 (49) förbättringar (erfarenheter) ska tas om hand och på så vis utveckla det befintliga utbudet av utbildningar men också skapa nya utbildningar när behovet uppstår. 5.1 MSB:s fortbildningsverksamhet Av myndighetsinstruktionen framgår att MSB har i uppgift att se till att utbildning kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Utbildning som inte är studiemedelsberättigande eller författningsreglerad bör finansieras genom avgifter, vilket i princip omfattar all fortbildning. Exempel på vad fortbildning kan vara är kurs i dörrforcering, Räddningsinsats vid busskrasch eller kurs i blåljuskörning. 5.2 Fortbildning inom räddningstjänsten Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt utifrån de identifierade riskerna. Det är inte bara antalet personal och övriga materiella resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. Svensk räddningstjänst har under ett antal år dragit ned på sina fortbildningar. En bidragande orsaker till detta kan vara den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i. Deltidsanställd räddningstjänstpersonal, vilka utgör huvuddelen av svensk räddningstjänst, har svårt att vara borta från sin huvudanställning och därmed kunna delta i fortbildning är en annan orsak. Många kommuner saknar dessutom medel för att göra mängdutbildning av sin personal, om inte detta kan ske på ordinarie arbetsplats. Avsaknaden av fortbildning kan i många fall direkt utläsas av hur effektivt en räddningsinsats har genomförts. 6. Att erbjuda utbildning 6.1 Tillgänglighet Delprojektet, Strukturkonceptet för fortbildning, har bl.a. ha som mål att erbjuda fortbildning med stor tillgänglighet och vara flexibel. Arbetsgruppen har kommit fram till att det som är mest tillgängligt och mest flexibelt är i dag någon form av blended-learning. Där e-learning är ett stort inslag, som tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska moment lättare kan nå och genomföras för många. Följande fördelar och egenskaper kan nämnas:

15 samhällsskydd och beredskap 15 (49) Vid diskussioner har framkommit att MSB bör göra fortbildning tillgänglig på webben via en fortbildningsportal, MSB:s Fortbildningsportal. Om man ser till fördelar med e-learning så kan följande nämnas: Kostnadseffektivt; minskade kostnader för lokaler, kost & logi, resor, lärare, läromedel Aktuellt och snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid och sedan distribueras samtidigt över hela världen Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett obegränsat antal deltagare samtidigt Tillgängligt och flexibelt; utbildning kan ske när som helst och i stort sett var som helst, tillgängligt 24/7 Just-in-time ; utbildning kan fås precis när den behövs Enhetligt och kvalité; alla får tillgång till samma kunskap Individuellt; du sitter själv i förarsätet och kör i egen takt (Fri start fri fart) Bestående; repetera hur många gånger som helst Mätbarhet; framsteg och resultat kan följas upp individuellt och aggregerat Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk Lokala instruktörer för praktiska moment finns tillgängligt i den egna organisationen. 6.2 Till instruktör (Train the trainer) Ett sätt att tillhandahålla utbildning på kan vara att MSB utbildar instruktörer inom ett visst kunskapsområde som i sin tur genomför motsvarande utbildning för räddningstjänstpersonal lokalt eller regionalt. Utbildningen kan bestå av både teori och praktik. Den teoretiska delen kan bestå av såväl distansdel, e- learning och/eller platsbundna delar. Den praktiska delen kan ske centralt på något av MSB:s verksamhetsställen eller i regioner. I det beskrivna upplägget ansvarar MSB för utbildningen och kvalitetssäkringen av instruktören. I nästa led är det instruktören som ansvarar för kvaliteten i utbildningen och att deltagarna når upp till de satta utbildningsmålen och på så sätt kvalitetssäkras utbildningen. För att kunna ge stöd till de som utbildats till instruktörer ska MSB ha en kursansvarig för respektive instruktörsutbildning. (Kan vara en inhyrd person)

16 samhällsskydd och beredskap 16 (49) På det regionala och lokala planen skall ansvaret för supporten, att svara på frågor inom kursens kunskapsområde, ligga på instruktören. Det kan av denna orsak vara bra att utbilda flera instruktörer inom en region eller lokalt. För att MSB skall kunna garantera kvaliteteten i utbildningen ska det av MSB framtagna studiematerialet användas. Studiematerialet tillhandahålls via fortbildningsportalen. Inom MSB kräver detta upplägg också vissa förändringar på så vis att MSB:s instruktörer måste bli mer mobila. 6.3 Till individ När det gäller individuell utbildning så är det arbetsgivaren som styr vilken utbildning som den enskilde medarbetaren skall genomgå. Som ett stöd för arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal fortbildningar inom ramen för fortbildningsportalen. Utbildningarna kan komma att innehålla både teoretiska och praktiska inslag. De teoretiska inslagen avses att ligga på fortbildningsportalen och kan genomföras individuell. På fortbildningsportalen kommer också anvisningar med exempel för de praktiska delarna att finnas tillgängliga. Praktiken kan vara såväl individuell som gruppvis. När individen genomför sin utbildning på hemmaplan med hjälp av fortbildningsportalen är det viktigt att han/hon får ett stöd av arbetsgivaren. Lämpligen kan man utse en individ i den egna organisationen som mentor till den elev som genomgår utbildning med hjälp av fortbildningsportalen. Mentorns uppgift är att kunna stödja eleven och svara på frågor. Om det finns en instruktörsutbildning kopplat till kursen är det lämpligt att det är den/de som är mentorer. 7. Framtagande av utbildning 7.1 Allmänt Förutom att utveckla befintliga kurser och för att ta fram nya kurser måste det finnas en funktion som analyserar och bedömer vilka befintliga utbildningar som behöver omarbetas och förnyas samt vilka nya utbildningar som skall utvecklas och vilka utbildningar som ska utgå. I detta ingår även att bedöma hur fortbildningarna ska tillhandahållas för att uppfylla målet med hög kvalitet och hög tillgänglighet.

17 samhällsskydd och beredskap 17 (49) För att säkerställa kvaliteten i utbildningen måste det finnas en process för hur ny utbildning tas fram och hur befintliga utbildningar underhålls och uppdateras. (se punkt 8.3) 7.2 Process för framtagande av fortbildningar Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys, faktainsamling, paketering, genomförande samt utvärdering. Det är flera olika aktörer i denna process och det är viktigt att alla är med från början när en utbildning tas fram detta för att säkerställa relevansen i utbildningen Behovsstyrd fortbildning Ett av målen med fortbildningsportalen är att framtagna utbildningarna ska vara behovsstyrda. I dag analyseras behovet i stort sett endast av MSB genom enkätundersökning till kommunerna och dess räddningstjänster. Det behöver vara ett samspel mellan myndigheten och kommunerna vid analysen av vilket behov av utbildning som föreligger. Det är risken i kommunen som skall styra vilken utbildning som krävs i respektive kommun. Här finns en koppling till analysfunktionen, UB-analys, som på sikt ska tillhandahålla en övergripande förmågeutvecklingsplan. Planen kan vara utgångspunkt för en mera detaljerad utveckling och beskrivning av specifika utbildningsbehov.

18 samhällsskydd och beredskap 18 (49) Under 2014 har ett Räddningstjänstråd startas. Räddningstjänstråd torde vara ett forum där samråda inför strategiska beslut där olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för fortbildningsportalen skulle kunna hanteras. Det kan vara lämpligt att framkommet behov, via analyser från MSB eller andra, tas upp i Räddningstjänstrådet alt. i utbildningsrådet för att dömas av och prioriteras för vidare handläggning. En sådan konstruktion skulle kunna se ut enl. nedanstående figur. Undergrupperna, här endast exempel, och är inte permanenta utan sammansätts när någon utbildning skall produceras. Behovet av fortbildning kan initieras av flera olika intressenter såväl interna som externa. Det interna kan bero på att nya metoder och ny teknik har kommit fram och behöver föras ut till räddningstjänsterna. Det externa kan vara exempelvis att nya medarbetare inom räddningstjänsten inte har tillräckliga kunskaper inom något specifikt område. Intressenter, förutom MSB, kan vara SKL, Kommunernas räddningstjänster, räddningstjänstrådet, m.fl Faktainsamling för fortbildningar När beslut fattats om att skapa någon utbildning så är det viktigt att säkerställa att utbildningen får en hög kvalitet och relevans. Det viktigaste är då att säkerställa att faktainnehållet är rätt och att det hänger ihop med den utbildning som ska skapas.

19 samhällsskydd och beredskap 19 (49) Framtagande av utbildningar är tänkt att ske i samarbete mellan MSB:s personal inom olika sakområden och med organisationer som besitter stor sakkompetens inom det området som utbildningen avser. Gruppen skall också ha representation från användarna. Sammanhållanade av arbetet bör vara den vid MSB utsedda ämneskontakten som finns för ämnesområdet. I en sådan grupp ska de allra bästa inom olika sakområden inom räddningstjänsten kunna delta på del av tid med att skapa bra och kvalitetssäkrade utbildningar Paketering av fortbildningar En viktig del i utbildningen är hur den presenteras för den studerande. Utbildningarna ska paketeras så att de uppfattas som aktuella och attraktiva med hög kvalitet. Detta ger vid handen att förpackningen skall göras av personal som har hög kompetens inom detta område. Kompetensen innefattar såväl pedagogik som teknik. I arbetet med att paketera en utbildning krävs noggrannhet och systematik varför det är nödvändigt att följa ett processmönster. Nedanstående finns ett exempel på hur en produktionsprocess kan se ut.

20 samhällsskydd och beredskap 20 (49) Bilden beskriver hur Grade arbetar i en process med att paketera utbildningar. Vid detta arbete används ett s.k. inmatningsverktyg och som i vissa fall är systemberoende. Möjligheten att MSB bygger ett eget inmatningsverktyg kan i detta fall vara ett alternativ då det kan användas i andra befintliga MSB-system så som RIB och därmed kopplas detta till Kvalitetssäkring räddningsledare och Förmågebeskrivningen. Som mervärde kan även fortbildningar nyttja verktyget och få en enhetlighet i hur kurserna förpackas, även om produktionen skulle upphandlas Genomförande av fortbildning För att tillhandahålla fortbildningar med hög tillgänglighet, krävs någon form av plattform. I dessa sammanhang talar man om ett s.k. LMS. Ett LMS kan ses som en lärplattform eller utbildningsplattform som omfattar hela processen från framtagande av kurs, utförande och bedömning, samt administration. Lärplattformen kan ofta användas som stöd för alla typer av utbildning, från traditionell klassrumsundervisning, blandad undervisning och i online miljöer. Det är alltså en del av LMS: et som används för att kommunicera fortbildningen. Det finns olika vägar att gå för MSB. Vilka olika webbaserade program och verktyg som ska användas i framtiden för att tillgodose kraven på en modern fortbildningsportal behöver fastställas. På kort sikt kan en upphandling göras av en befintlig plattform, som kan härbergera de kurser som tagits fram i projektet. Den kan då även utgöra ett lärande för MSB:s och deltagande

21 samhällsskydd och beredskap 21 (49) räddningstjänsters personal. På lång sikt behöver Fronter eller någon ny plattform upphandlas eller en kombination då grund- och vidareutbildning ställer andra krav än fortbildning Utvärdering av fortbildning Det är viktigt att MSB är lyhörd för användarna av systemet varför det borde skapas ett s.k. användarforum med öppna dialogmöten minst en gång per år där både sakinnehåll och presentationstekniken skall diskuteras. För dessa möten ansvarar MSB. Utvärdering av sakinnehåll görs i samband med framtagande av sakinnehållet i utbildningarna. (Se Faktainsamling) 8. Beskrivning av fortbildningsportalen 8.1 Koppling till delprojektet Förmågebeskrivning Projektet Effektiva räddningsinsatser har ambitionen att presentera ett sammanhållet system, en röd tråd, mellan de olika delprojekten.

22 samhällsskydd och beredskap 22 (49) I delprojektet Förmågebeskrivning har man identifierat inte mindre än 400 olika metodförmågor. Dessa är fördelade i tre olika nivåer utifrån komplexiteten eller svårighetgraden på arbetsmomentet. Beskrivningarna är hämtade ur MBSs insatsrapport där man använt de 11 olika förekommande olyckstyperna kompletterat med en 12:e generell förmåga. 1. Brand i byggnad - bostad 2. Brand i byggnad - allmän byggnad 3. Brand i byggnad - industri/övrig verksamhet 4. Brand - övrigt 5. Kommunikationsolycka - väg 6. Kommunikationsolycka - spår 7. Kommunikationsolycka - övrigt 8. Olycka med farliga ämnen 9. Naturolycka 10. Nödställd person 11. Övrigt 12. Generella förmågor Fortbildningsportalen är tänkt att kunna användas för att bidra till att åtgärd de identifierade förmågeutvecklingsbehov som finns. Projektgruppen tog fram en demonstrator för hur en Fortbildningsportal skulle kunna se ut. Demonstratorn presenterades på BRAND 2014 och mottogs väl. Därefter har även två utbildningar i stort sett färdigställts. I en av dem pågår det kurser för att ytterligare testa upplägg och innehåll, även det med god respons. I följande avsnitt beskrivs portalens upplägg. 8.2 Instruktörsutbildning Train the Trainer Tanken för fortbildningsportalen är att individen ska kunna välja två vägar. Att vara instruktör och/eller att utveckla sin förmåga som individ.

23 samhällsskydd och beredskap 23 (49) hittas demonstratorn. Vid valet av instruktörsspåret är tanken att det ska finnas en generell instruktörsutbildning enligt upplägget nedan. Allmän instruktörsutbildning för när nästa kurs ska genomföras är xxxxx. Anmälningsformulär kommer när datum är klart. Möjlighet finns att genomföra denna kurs lokalt vid egen räddningstjänst (beroende på antal deltagare) Vem kan delta? Utbildningsansvariga och instruktörer inom räddningstjänst. Förkunskapskrav: Yrkes- och undervisningserfarenhet. Kostnad Kurskostnaden är xxxxx kr. Kursen är en distanskurs (kvartsfart) som helt drivs via internet och lärplattformen YYY. Om kursen Kursen syftar till att förbättra din förmåga att arbeta som instruktör vid din räddningstjänst. Kursen är en distanskurs som helt drivs via internet och lärplattformen YYY. Kursen är på 40 timmar fördelat över 4 veckor och är indelad i tre avsnitt. Avsnitt 1 fokuserar på förberedelser inför lektion, avsnitt 2 på genomförandet av lektion och avsnitt 3 fokuserar på utvärdering av lektion. Deltagande kräver internetuppkoppling samt att du har headset med hörlurar och mikrofon då delar av undervisningen bedrivs genom ett webbmötesverktyg.

24 samhällsskydd och beredskap 24 (49) Innehåll Förberedelser av lektion Genomförande av lektion Utvärdering av lektion Kursmål Efter genomförd instruktörskurs ska deltagaren: ha grundläggande kunskaper om hur inlärning går till känna till några olika utbildningsmetoder förstå värdet av målformulering och målbeskrivning kunna göra en lektionsplanering kunna genomföra en lektion i en valfri grupp förstå vikten av respons och kunna utvärdera en lektion/övning. Till detta ska det även finnas instruktörsutbildningar för varje fortbildningskurs som så kräver. Se exempel nedan där några pilotkurser pågår under hösten för motorsågsutbildning.

25 samhällsskydd och beredskap 25 (49) När instruktörsutbildningen är avklarad på föreskrivet sätt kan instruktören genomföra lokala utbildningar hos sin arbetsgivare. 8.3 Kurser riktade till individens förmågeutveckling Fortbildningsportalen skulle kunna samla alla typer av kurser inom olika områden. Även Bibliotek och 90 sekunder skulle kunna utgöra bra delar för att hitta fakta och erfarenheter för att utveckla förmågan inom olika områden.

26 samhällsskydd och beredskap 26 (49) Vissa kurser kan vara teoretiska och innehålla informativa filmer och texter som finna att finna i portalen. Under projektets gång har en teoretisk utbildning tagits fram. Tjänsteanteckningar och föreläggande. Andra kurser kan vara både teoretiska och praktiska, där den teoretiska delen finns att finna i portelen. Kursen innehåller då både informativa filmer, animeringar och texter.

27 samhällsskydd och beredskap 27 (49) Under projektets gång har även en utbildning tagits fram med Train the Trainer konceptet som grund. Kursen kan även ses som ett praktiskt exempel på hur MSB och räddningstjänsten tillsammans kan ta fram relevanta utbildningar. Kursen heter Motorsågsutbildning och är speciellt anpassad för de moment som motorsåg kan användas i vid en räddningstjänstinsats. Arbetsgivareverket kräver att alla farliga moment hanteras och utbildas i på ett systematiskt sätt, för att säkerställa en god arbetsmiljö.

Effektiva räddningsinsatser

Effektiva räddningsinsatser Start våren 2013 Mål Projektet skall bidra till utveckling och effektivisering före, under och efter en räddningsinsats. Resultat Redovisas 201501015 Effektiv räddningsinsats Bryta olycksförloppet Olyckan

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Slutrapport till delprojektet Kvalitetssa kring av ra ddningsledare

Slutrapport till delprojektet Kvalitetssa kring av ra ddningsledare samhällsskydd och beredskap 1 (35) UB-RTJ Håkan Alexandersson Monica Rhodiner Slutrapport till delprojektet Kvalitetssa kring av ra ddningsledare Del i effektiva räddningsinsatser samhällsskydd och beredskap

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

SSG ACADEMY. SSG Säkerhetsseminarium, Örebro, 2013-11-05. Caroline Nilsson

SSG ACADEMY. SSG Säkerhetsseminarium, Örebro, 2013-11-05. Caroline Nilsson SSG ACADEMY SSG Säkerhetsseminarium, Örebro, 2013-11-05 Caroline Nilsson SSG ACADEMY 2 SSG ACADEMY Utbildningar inom teknik & underhåll, inköp, arbetsmiljö & säkerhet och miljö Framtagna och utvecklas

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Teknikdagar 2014

Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Teknikdagar 2014 mässbilaga Sveriges största mässa för räddningstjänst och annan insatspersonal Skövde 7 8 maj Swedish Rescue Training Centre www.srtc.se/teknikdagar Välkommen! t e k n i k dag a r 2014 är en praktiskt

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE

EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER. Logistik Lean production. Ekonomi Produktionsteknik. Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE EFFEKTIV UTBILDNING MED MODERNA METODER Logistik Lean production Ekonomi Produktionsteknik Ledarskap WWW.GOTHIALOGISTICS.SE Våra ämnesområden Våra kurser täcker följande ämnesområden. För att se hela vårt

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till Luleå Räddningstjänst 2006-03-16 Senast utskrivet 2006-06-20 08:26 1 INLEDNING... 1 2 ANSVAR... 1 3 ANSLUTNING... 2 4 ORGANISATION VID LARM... 2 5 UTBILDNING...

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats med lärare. Individuell

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18 MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016 IT-strategigruppen 2013-02-18 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSCHEF... 3 REKTOR/F... 3 IT-STRATEG...

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...1 2 ANSVAR...1 3 ANSLUTNING...2 4 ORGANISATION VID LARM...2 5 UTBILDNING...2

Läs mer

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath Projekt IT-stöd en förstudie som syftar till att inventera och analysera behoven av och inom ett administrativt verktyg för vuxenutbildning inom Göteborgregionen. 2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

Läs mer

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Forshaga kommun samverkar med Karlstad universitet och arbetslivet

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Webbaserat IT-stöd för Arbetsmiljö Rehab Säkerhet

Webbaserat IT-stöd för Arbetsmiljö Rehab Säkerhet Webbaserat IT-stöd för Arbetsmiljö Rehab Säkerhet Arbeta rätt & lönsamt! - enkelt med IT-stöd från Idea Idea VerksamhetsLedning Ett IT-system för att genomföra och administrera arbetsmiljörehab- och säkerhetsarbetet.

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Handelskammaren Värmland erbjuder Er att lämna offert på konsulttjänster för genomförandet av projektet Affärskraft Värmland 2.0.

Handelskammaren Värmland erbjuder Er att lämna offert på konsulttjänster för genomförandet av projektet Affärskraft Värmland 2.0. Förfrågningsunderlag Webbplattform Förfrågan gäller Handelskammaren Värmland erbjuder Er att lämna offert på konsulttjänster för genomförandet av projektet Affärskraft Värmland 2.0. Affärskraft Värmland

Läs mer

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,

Läs mer

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori återfinns de objekt som är byggnadsteknisk komplicerade och där verksamheten medför högre krav på skydd och säkerhet avseende brand. Utöver den

Läs mer

Slutrapport för Internetfonden

Slutrapport för Internetfonden Slutrapport för Internetfonden Webbprogrammering i matematik och fysikundervisning Mikael Tylmad mikael@roboro.se Fredrik Atmer fredrik.atmer@gmail.com Ella Kai-Larsen e@k-l.se 10 april 2014 http://www.profyma.se/

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014 MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) UB USAM Irén Andersson 010-240 5303 iren.andersson@msb.se Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli

Läs mer

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se) Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux?

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux? ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Niemelä Tuomo Hellstrand Eva Datum 2015-04-13 Rev. 2015-05-12 Diarienummer AMN-2015-0158 Arbetsmarknadsnämnden Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26:

Läs mer

DOCENDO AB 031-748 38 00 www.docendo.se

DOCENDO AB 031-748 38 00 www.docendo.se DOCENDO AB 031-748 38 00 www.docendo.se BRETT UTBUD AV WEBBKURSER Docendo e-learning är en utbildningsportal där man kan nå hela Docendos utbud av webbkurser. Portalen är en webbplats med personlig inloggning

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR GRANSKNINGSKOMMUN Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Omvårdnad, Medlearn 20 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Inger Shakarchi, verksamhetsansvarig 2. Elisabeth Kindblom och Anna-Malin

Läs mer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer 2014-11-07 Diarienummer 5.7.16-4312/14 Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3 Statens jordbruksverks er (2014:XX) om officiella veterinärer 2 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer