Slutrapport till delprojektet Strukturkoncept fo r fortbildning

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (49) UB-RTJ Lars-Gunnar Strandberg Marie Norrby /51 68 lars-gunnar.strandberg@msb.se marie.norrby@msb.se Slutrapport till delprojektet Strukturkoncept fo r fortbildning Del i effektiva räddningsinsatser

2 samhällsskydd och beredskap 2 (49) MSB:s kontaktperson: Lars-Gunnar Strandberg,

3 samhällsskydd och beredskap 3 (49) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Bakgrund Problembild Mål och syfte Avgränsning, metod och genomföranade Begreppet fortbildning Vad är inte fortbildning enligt MSB:s uppdrag? Vad är då fortbildning Varför fortbildning MSB:s fortbildningsverksamhet Fortbildning inom räddningstjänsten Att erbjuda utbildning Tillgänglighet Till instruktör (Train the trainer) Till individ Framtagande av utbildning Allmänt Process för framtagande av fortbildningar Behovsstyrd fortbildning Faktainsamling för fortbildningar Paketering av fortbildningar Genomförande av fortbildning Utvärdering av fortbildning Beskrivning av fortbildningsportalen Koppling till delprojektet Förmågebeskrivning Instruktörsutbildning Train the Trainer Kurser riktade till individens förmågeutveckling Som arbetsgivare Ansvar för fortbildningsportalen Val av system LMS Systemkrav Administration Inloggning Inmatningsverktyg Streaming... 31

4 samhällsskydd och beredskap 4 (49) Betaltjänst Systemkrav i en utvecklad fortbildningsportal Resonemang Ekonomi Allmänt Kostnader för system Kostnad för framtagandet av kurser Vad skall kommunerna betala Intäkter Kostnader Förslag och genomförande Plan för Referenser Bilagor Bilaga Nationellt utbildningsutbud av fortbildning Kurser inom lagen om skydd mot olyckor Kurser inom utredning av olyckor och brandplatser Krisstöd Bilaga Förkortningar och förklaringar till olika begrepp Bilaga Rapport från Sogeti... 49

5 samhällsskydd och beredskap 5 (49) 1. Sammanfattning Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt. Det är inte bara antalet personer och övriga materiella resurser som skall finnas, utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, har som mål att erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan och som ska ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara kvalitetssäkrat. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk inriktat. Projektet har också som mål att påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas. Inom ramen för fortbildning (se kapitel 4) faller allt som inte, enl. MSB:s begrepp, tillhör grund- eller vidareutbildning. Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå, tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara resurseffektivt. Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på, med flexibilitet och kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och ekonomi. MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen 1 3 att..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivaren. Som ett stöd för arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal fortbildningar inom ramen för fortbildningsportalen. Arbetsgruppen har kommit fram till att det som är mest tillgängligt och mest flexibelt är i dag någon form av blended-learning. Där e-learning är ett stort inslag, som tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska moment lättare kan nå och genomföras för många. Följande fördelar och egenskaper kan nämnas: 1 Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002

6 samhällsskydd och beredskap 6 (49) Kostnadseffektivt; minskade kostnader för lokaler, kost & logi, resor, lärare, läromedel Aktuellt och snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid och sedan distribueras samtidigt över hela världen Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett obegränsat antal deltagare samtidigt Tillgängligt och flexibelt; utbildning kan ske när som helst och i stort sett var som helst, tillgängligt 24/7 Just-in-time ; utbildning kan fås precis när den behövs Enhetligt och kvalité; alla får tillgång till samma utbildningsmaterial Bestående; repetera hur många gånger som helst Mätbarhet; framsteg och resultat kan följas upp individuellt och aggregerat Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk Lokala instruktörer för praktiska moment finns tillgängligt i den egna organisationen. Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys, faktainsamling, paketering, genomförande och utvärdering. Räddningstjänstråd torde vara ett forum för att kunna samråda inför strategiska beslut om olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för fortbildningsportalen. Fortbildning är en angelägen fråga för både MSB, i dess roll att stödja räddningstjänsten, och för kommunerna, i deras möjligheter att nå upp till den förmåga som finns beskrivet i handlingsprogrammet för räddningstjänst. Arbetsgruppen föreslår följande: o o o att MSB inför möjlighet att använda webbaserad fortbildning som komplement till annan fortbildning, att en funktion som fortbildningsansvarig inrättas på UB- USAM 2 att en satsning görs för att öka lärarnas kompetens med att kunna vara delaktig i att skapa webbaserade utbildningar, 2 Enheten för Utbildningssamordning

7 samhällsskydd och beredskap 7 (49) o o o o o o o o o att i ett pilotarbete ta fram 4 utbildningar enligt den föreslagna processen behovsanalys, faktainsamling, paketering, genomförande samt utvärdering. Utbildningarna skall vara klara 31 augusti (Utryckningskörning, Olyckor vid ras och skred, Skogsbrand, Elfordon, Olyckor med radioaktiva ämnen m.fl.), enligt train the trainer konceptet. att intäktsfinansiering sker enligt framtagen modell med en fast och en rörlig del, att cub 3 omgående startar arbete med att upphandla och implementera en fortbildningsportal. Implementeringen skall vara gjord senast 31 december 2015, att ett nätverk för användarna etableras tillsammans med några andra statliga myndigheter och någon privat aktör, att ett möte för slutanvändarna med syfte att utveckla fortbildningsportalen genomförs årligen, att för 2015 avsätts kr till fortsatt implementeringsarbete, att för 2015 avsätter kr, exkl. investeringskostnader, för drift, att för 2015 avsätter kr i investeringsplanen till 4st utbildningar samt att implementering sker i projektform. 2. Inledning MSB:s vision är ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. MSB:s uppdrag är att tillsammans med andra aktörer utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Förmågan att hantera olyckor och kriser handlar om att kunna begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse samt att i möjligaste mån återställa skadade strukturer. 33 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap

8 samhällsskydd och beredskap 8 (49) När en olycka inträffar måste samhället kunna agera snabbt och med rätt åtgärder. Annars kan olyckan förvärras och människor dö eller skadas allvarligt helt i onödan. Därför måste samhällets förmåga att genomföra räddningsinsatser förbättras. Det är inte bara antalet personal och övriga resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper för att hantera de olika händelserna. MSB:s verksamhet ska utgå från de behov och brister som finns i samhället. Detta innebär att vissa förmågor behöver utvecklas och stärkas mer än andra. Av de förmågor som MSB har i uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av finns det vissa som särskilt behöver utvecklas under kommande år och därför är prioriterade: Förmåga till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet. Förmåga att hantera information säkert. Förmåga att genomföra räddningsinsatser. Förmåga att agera samordnat vid händelser. I LSO 4 framgår att: Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. En, av flera förutsättningar, för att detta skall kunna ske är att det finns personer inom räddningstjänsten som har kompetens att lösa sin uppgift och att tillgodogöra sig, skapa och upprätthålla kunskap i arbetet med att förebygga och hantera händelser. I detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, har förslag till hur MSB kan tillhandahålla fortbildningar för räddningstjänsterna utarbetats. 3. Bakgrund 3.1 Bakgrund Under våren 2011 erhöll UB 5 i uppdrag att: ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den kommunala räddningstjänsten bör utvecklas de kommande åren och MSB:s uppfattning om vad som kännetecknar effektiva räddningsinsatser. 4 Lag Avdelningen för Utveckling av beredskap

9 samhällsskydd och beredskap 9 (49) Efter avstämning med GD gjordes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva räddningsinsatser. Arbete redovisades den för MSB:s ledningsgrupp. Ledningen gav därefter cub 6 i uppdrag att ta fram förslag på fortsatt arbete. Därefter har cub gett cub-utv 7, (nuvarande UB-RTJ 8 ) i uppdrag att fortsätta arbetet med effektiva räddningsinsatser och komma med förslag till aktiviteter/inriktning. Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redovisades förslag, Tankebanor, till fortsatt arbete. UB:s ledningsgrupp beslutade vid mötet att förslag till projektdirektiv samt förslag till projektplan skall tas fram för området Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till projektdirektiv 9 togs fram och beslutades av cub-utv den Därefter togs förslag fram till projektplan 10 som fastställdes den av projektägaren cub, Kjell Wahlbäck. Under år 2013 och 2014 har det fortsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda projektdirektivet och den fastställda projektplanen. 3.2 Problembild Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt utifrån de identifierade riskerna. Det är inte bara antalet personal och övriga materiella resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. MSB:s uppfattning är att genomförande av fortbildningen inom svensk räddningstjänst är ett stort utvecklingsområde. Fortbildning bör vara en avvägd del mellan egen kompetensutveckling och räddningstjänstens behov. Många kommuner saknar medel för att göra s.k. mängdutbildning av sin personal, om inte detta kan ske på ordinarie arbetsplats. Redan 2009 i Ds 2009:47, Reformen skydd mot olyckor - en uppföljning med förslag till utveckling stod att läsa Även kommunernas efterfrågan på fortbildning för räddningstjänsten, som är en uppdragsutbildning där kommunerna själva betalar utbildningskostnaderna vid Räddningsverkets och numera MSB:s skolor, har kraftigt underskridit förväntningarna. Att kommunernas efterfrågan på statligt anordnad utbildning har varit lägre än förväntningar och bedömda behov kan bero på kommunernas ansträngda 6 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap 7 Enhetschef för Utveckling av krishantering och räddningstjänst 8 Räddningstjänstenheten

10 samhällsskydd och beredskap 10 (49) ekonomi. Förhållandet kan också bero på strukturella, organisatoriska trögheter i kommunernas räddningstjänster och att det finns brister i analys och långsiktighet i kompetensförsörjningsfrågorna. Det kan konstateras att någon ökning av efterfrågan av fortbildning inte har skett utan snarare har efterfrågan minskat 11. Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. En direkt följd av detta är att det är svårt att kunna göra jämförelser av fortbildningsnivån, mellan kommuner med liknande lokala förhållanden. Det är också svårt att få en uppfattning om hur statusen på kompetensen hos räddningstjänstpersonalen är. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara resurserseffektivt. Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på med flexibilitet och kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och ekonomi. Som tidigare konstaterats har Svensk räddningstjänst under ett antal år dragit ned på sina fortbildningar. En bidragande orsaker till detta är den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i. Deltidsanställd räddningstjänstpersonal, vilka utgör huvuddelen av svensk räddningstjänst, har svårt att vara borta från sin huvudanställning och därmed kunna delta i fortbildning på annan ort, är en annan orsak. Avsaknaden av fortbildning kan i många fall direkt utläsas av hur en räddningsinsats har utförts. Demografin, med befolkningsomflyttningar och pensionsavgångar gör även att räddningstjänsten står inför utmaningar att nå alla som behöver fortbildning. 3.3 Mål och syfte MSB ska tillhandahålla en kvalitetssäkrad fortbildning som ska bidra till att stärka aktörernas kompetens inom området samhällsskydd och beredskap före, under och efter en olycka. Det övergripande målet med projektet är att det inom de olika skedena, föreunder- och efter insats, skall ske en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, skall påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas. 11 Se inställda kurser bilaga 1

11 samhällsskydd och beredskap 11 (49) Strukturkonceptet för fortbildning har som mål att erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan, ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara kvalitetssäkrad. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk inriktat. 3.4 Avgränsning, metod och genomföranade Arbete med att ta fram ett strukturkoncept för fortbildning är avgränsat till fortbildningar som MSB gör, och kan göra, inom sitt ansvarsområde och till den del som hänför sig till lagen om skydd mot olyckor, LSO 12, dock har arbetsgruppen inte sett några hinder i att det framtagna strukturkonceptet används för utbildningar inom MSB:s hela ansvarsområde. Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och tankebanor 13, NKI-undersökning 14 samt andra utredningar. Arbetet inleddes med ett öppet dialogmöte i Stockholm med 60-talet deltagare från olika kommuners räddningstjänstorganisationer. Därefter gick en inbjudan till SKL samt riksorganisationen Sveriges brandbefäl att utse varsin representant i arbetsgruppen. Inbjudan har också gått till räddningstjänster att delta i arbetet. Arbetsgruppen har därmed varit väl representerad av personer som arbetar inom räddningstjänstområdet och då främst i kommunala befattningar. I arbetsgruppen har också representant från UB-UTB, UB-USAM, Sandö samt Revinge ingått. Arbetet har drivits genom att gemensamma arbetsgruppsmöten har genomförts vid 9 tillfällen. Där emellan har arbetet mestadels drivits av MSB tillsammans med enskilda gruppmedlemmar. Ett öppet referensgruppsmöte har också genomförts. Följande personer har ingått i arbetsgruppen: Lars-Gunnar Strandberg Per Hulling Håkan Lilja Marie Norrby Benny Ljus Lasse Nelsson MSB, Räddningstjänstenheten MSB, Enheten för utbildningssamordning MSB, Sandö MSB, Räddningstjänstenheten MSB, IT- Enheten MSB, Revinge (del av) 12 Lagen om skydd mot olyckor Dnr 14 Dnr

12 samhällsskydd och beredskap 12 (49) Jonas Neldenmyr Magnus Skyttberg Kristoffer Wather Kjäll-Åke Källström Räddningstjänsten Oskarshamn Räddningstjänsten Norrtälje Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Flen 4. Begreppet fortbildning Med fortbildning menar vi generell kompetenshöjning inom befintligt område, utan att man byter yrkesområde eller position/nivå inom yrket. Vidareutbildning handlar om att utbilda från något till något annat. På högskolenivå leder vidareutbildning fram till en högre formell kompetensnivå. T.ex. en yrkeskunnig person som vidareutbildar sig till yrkeslärare (byter domän), eller en sjuksköterska som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterska 4.1 Vad är inte fortbildning enligt MSB:s uppdrag? Nedan uppräknade utbildningar räknas, enligt MSB, som grund och vidareutbildning. Främst för att detta är utbildningar som ska finansieras med förvaltningsanslaget. Utbildningar enligt 1 förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor a. Säkerhets- och räddningsarbete (SMO) b. Skorstensfejare c. Skorstensfejartekniker d. Sammanhållna vidareutbildningsprogram inom områdena räddningstjänst, tillsyn och olycksförebyggande åtgärder samt systematiskt säkerhetsarbete och e. Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Utbildningar som anpassats för deltidsanställda brandmän Utbildning som ger behörighet att vara räddningsledare (Räddningsledare A och Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer)

13 samhällsskydd och beredskap 13 (49) 4.2 Vad är då fortbildning Som fortbildning definieras allt som inte, enl. MSB:s begrepp, tillhör grundeller vidareutbildning. Nedan ges exempel på aktiviteter som arbetsgruppen har identifierat, och som i detta projekt räknas till fortbildning: Kurs, både teoretiska och praktiska. Seminarier, direktsända eller inspelade. Praktiska funktionsövningar Kunskapsmateriel, t.ex. handböcker och olika typer av beslutsstöd, som vidmakthåller och/eller höjer kunskapen. 5. Varför fortbildning I arbetsmiljölagen 15 står bland annat: Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Fortbildning av personal är nödvändig att genomföra eftersom riskbilden förändras, befintliga risker förändras och nya risker tillkommer. Fortbildning är även nödvändig för att ta till vara den utveckling som sker inom områdena metod, teknik och taktik allt för att tjäna syftet att genomföra effektiva räddningsinsatser. Det råder ingen tvekan om att ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivaren. MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen 16 3 att..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på. Hänsyn ska tas till både behovet och det som efterfrågas. Kvalitén behöver hålla en jämn och hög standard. Ständiga 15 SFS 1977:1160, 16 Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002

14 samhällsskydd och beredskap 14 (49) förbättringar (erfarenheter) ska tas om hand och på så vis utveckla det befintliga utbudet av utbildningar men också skapa nya utbildningar när behovet uppstår. 5.1 MSB:s fortbildningsverksamhet Av myndighetsinstruktionen framgår att MSB har i uppgift att se till att utbildning kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Utbildning som inte är studiemedelsberättigande eller författningsreglerad bör finansieras genom avgifter, vilket i princip omfattar all fortbildning. Exempel på vad fortbildning kan vara är kurs i dörrforcering, Räddningsinsats vid busskrasch eller kurs i blåljuskörning. 5.2 Fortbildning inom räddningstjänsten Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt utifrån de identifierade riskerna. Det är inte bara antalet personal och övriga materiella resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. Svensk räddningstjänst har under ett antal år dragit ned på sina fortbildningar. En bidragande orsaker till detta kan vara den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i. Deltidsanställd räddningstjänstpersonal, vilka utgör huvuddelen av svensk räddningstjänst, har svårt att vara borta från sin huvudanställning och därmed kunna delta i fortbildning är en annan orsak. Många kommuner saknar dessutom medel för att göra mängdutbildning av sin personal, om inte detta kan ske på ordinarie arbetsplats. Avsaknaden av fortbildning kan i många fall direkt utläsas av hur effektivt en räddningsinsats har genomförts. 6. Att erbjuda utbildning 6.1 Tillgänglighet Delprojektet, Strukturkonceptet för fortbildning, har bl.a. ha som mål att erbjuda fortbildning med stor tillgänglighet och vara flexibel. Arbetsgruppen har kommit fram till att det som är mest tillgängligt och mest flexibelt är i dag någon form av blended-learning. Där e-learning är ett stort inslag, som tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska moment lättare kan nå och genomföras för många. Följande fördelar och egenskaper kan nämnas:

15 samhällsskydd och beredskap 15 (49) Vid diskussioner har framkommit att MSB bör göra fortbildning tillgänglig på webben via en fortbildningsportal, MSB:s Fortbildningsportal. Om man ser till fördelar med e-learning så kan följande nämnas: Kostnadseffektivt; minskade kostnader för lokaler, kost & logi, resor, lärare, läromedel Aktuellt och snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid och sedan distribueras samtidigt över hela världen Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett obegränsat antal deltagare samtidigt Tillgängligt och flexibelt; utbildning kan ske när som helst och i stort sett var som helst, tillgängligt 24/7 Just-in-time ; utbildning kan fås precis när den behövs Enhetligt och kvalité; alla får tillgång till samma kunskap Individuellt; du sitter själv i förarsätet och kör i egen takt (Fri start fri fart) Bestående; repetera hur många gånger som helst Mätbarhet; framsteg och resultat kan följas upp individuellt och aggregerat Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk Lokala instruktörer för praktiska moment finns tillgängligt i den egna organisationen. 6.2 Till instruktör (Train the trainer) Ett sätt att tillhandahålla utbildning på kan vara att MSB utbildar instruktörer inom ett visst kunskapsområde som i sin tur genomför motsvarande utbildning för räddningstjänstpersonal lokalt eller regionalt. Utbildningen kan bestå av både teori och praktik. Den teoretiska delen kan bestå av såväl distansdel, e- learning och/eller platsbundna delar. Den praktiska delen kan ske centralt på något av MSB:s verksamhetsställen eller i regioner. I det beskrivna upplägget ansvarar MSB för utbildningen och kvalitetssäkringen av instruktören. I nästa led är det instruktören som ansvarar för kvaliteten i utbildningen och att deltagarna når upp till de satta utbildningsmålen och på så sätt kvalitetssäkras utbildningen. För att kunna ge stöd till de som utbildats till instruktörer ska MSB ha en kursansvarig för respektive instruktörsutbildning. (Kan vara en inhyrd person)

16 samhällsskydd och beredskap 16 (49) På det regionala och lokala planen skall ansvaret för supporten, att svara på frågor inom kursens kunskapsområde, ligga på instruktören. Det kan av denna orsak vara bra att utbilda flera instruktörer inom en region eller lokalt. För att MSB skall kunna garantera kvaliteteten i utbildningen ska det av MSB framtagna studiematerialet användas. Studiematerialet tillhandahålls via fortbildningsportalen. Inom MSB kräver detta upplägg också vissa förändringar på så vis att MSB:s instruktörer måste bli mer mobila. 6.3 Till individ När det gäller individuell utbildning så är det arbetsgivaren som styr vilken utbildning som den enskilde medarbetaren skall genomgå. Som ett stöd för arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal fortbildningar inom ramen för fortbildningsportalen. Utbildningarna kan komma att innehålla både teoretiska och praktiska inslag. De teoretiska inslagen avses att ligga på fortbildningsportalen och kan genomföras individuell. På fortbildningsportalen kommer också anvisningar med exempel för de praktiska delarna att finnas tillgängliga. Praktiken kan vara såväl individuell som gruppvis. När individen genomför sin utbildning på hemmaplan med hjälp av fortbildningsportalen är det viktigt att han/hon får ett stöd av arbetsgivaren. Lämpligen kan man utse en individ i den egna organisationen som mentor till den elev som genomgår utbildning med hjälp av fortbildningsportalen. Mentorns uppgift är att kunna stödja eleven och svara på frågor. Om det finns en instruktörsutbildning kopplat till kursen är det lämpligt att det är den/de som är mentorer. 7. Framtagande av utbildning 7.1 Allmänt Förutom att utveckla befintliga kurser och för att ta fram nya kurser måste det finnas en funktion som analyserar och bedömer vilka befintliga utbildningar som behöver omarbetas och förnyas samt vilka nya utbildningar som skall utvecklas och vilka utbildningar som ska utgå. I detta ingår även att bedöma hur fortbildningarna ska tillhandahållas för att uppfylla målet med hög kvalitet och hög tillgänglighet.

17 samhällsskydd och beredskap 17 (49) För att säkerställa kvaliteten i utbildningen måste det finnas en process för hur ny utbildning tas fram och hur befintliga utbildningar underhålls och uppdateras. (se punkt 8.3) 7.2 Process för framtagande av fortbildningar Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys, faktainsamling, paketering, genomförande samt utvärdering. Det är flera olika aktörer i denna process och det är viktigt att alla är med från början när en utbildning tas fram detta för att säkerställa relevansen i utbildningen Behovsstyrd fortbildning Ett av målen med fortbildningsportalen är att framtagna utbildningarna ska vara behovsstyrda. I dag analyseras behovet i stort sett endast av MSB genom enkätundersökning till kommunerna och dess räddningstjänster. Det behöver vara ett samspel mellan myndigheten och kommunerna vid analysen av vilket behov av utbildning som föreligger. Det är risken i kommunen som skall styra vilken utbildning som krävs i respektive kommun. Här finns en koppling till analysfunktionen, UB-analys, som på sikt ska tillhandahålla en övergripande förmågeutvecklingsplan. Planen kan vara utgångspunkt för en mera detaljerad utveckling och beskrivning av specifika utbildningsbehov.

18 samhällsskydd och beredskap 18 (49) Under 2014 har ett Räddningstjänstråd startas. Räddningstjänstråd torde vara ett forum där samråda inför strategiska beslut där olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för fortbildningsportalen skulle kunna hanteras. Det kan vara lämpligt att framkommet behov, via analyser från MSB eller andra, tas upp i Räddningstjänstrådet alt. i utbildningsrådet för att dömas av och prioriteras för vidare handläggning. En sådan konstruktion skulle kunna se ut enl. nedanstående figur. Undergrupperna, här endast exempel, och är inte permanenta utan sammansätts när någon utbildning skall produceras. Behovet av fortbildning kan initieras av flera olika intressenter såväl interna som externa. Det interna kan bero på att nya metoder och ny teknik har kommit fram och behöver föras ut till räddningstjänsterna. Det externa kan vara exempelvis att nya medarbetare inom räddningstjänsten inte har tillräckliga kunskaper inom något specifikt område. Intressenter, förutom MSB, kan vara SKL, Kommunernas räddningstjänster, räddningstjänstrådet, m.fl Faktainsamling för fortbildningar När beslut fattats om att skapa någon utbildning så är det viktigt att säkerställa att utbildningen får en hög kvalitet och relevans. Det viktigaste är då att säkerställa att faktainnehållet är rätt och att det hänger ihop med den utbildning som ska skapas.

19 samhällsskydd och beredskap 19 (49) Framtagande av utbildningar är tänkt att ske i samarbete mellan MSB:s personal inom olika sakområden och med organisationer som besitter stor sakkompetens inom det området som utbildningen avser. Gruppen skall också ha representation från användarna. Sammanhållanade av arbetet bör vara den vid MSB utsedda ämneskontakten som finns för ämnesområdet. I en sådan grupp ska de allra bästa inom olika sakområden inom räddningstjänsten kunna delta på del av tid med att skapa bra och kvalitetssäkrade utbildningar Paketering av fortbildningar En viktig del i utbildningen är hur den presenteras för den studerande. Utbildningarna ska paketeras så att de uppfattas som aktuella och attraktiva med hög kvalitet. Detta ger vid handen att förpackningen skall göras av personal som har hög kompetens inom detta område. Kompetensen innefattar såväl pedagogik som teknik. I arbetet med att paketera en utbildning krävs noggrannhet och systematik varför det är nödvändigt att följa ett processmönster. Nedanstående finns ett exempel på hur en produktionsprocess kan se ut.

20 samhällsskydd och beredskap 20 (49) Bilden beskriver hur Grade arbetar i en process med att paketera utbildningar. Vid detta arbete används ett s.k. inmatningsverktyg och som i vissa fall är systemberoende. Möjligheten att MSB bygger ett eget inmatningsverktyg kan i detta fall vara ett alternativ då det kan användas i andra befintliga MSB-system så som RIB och därmed kopplas detta till Kvalitetssäkring räddningsledare och Förmågebeskrivningen. Som mervärde kan även fortbildningar nyttja verktyget och få en enhetlighet i hur kurserna förpackas, även om produktionen skulle upphandlas Genomförande av fortbildning För att tillhandahålla fortbildningar med hög tillgänglighet, krävs någon form av plattform. I dessa sammanhang talar man om ett s.k. LMS. Ett LMS kan ses som en lärplattform eller utbildningsplattform som omfattar hela processen från framtagande av kurs, utförande och bedömning, samt administration. Lärplattformen kan ofta användas som stöd för alla typer av utbildning, från traditionell klassrumsundervisning, blandad undervisning och i online miljöer. Det är alltså en del av LMS: et som används för att kommunicera fortbildningen. Det finns olika vägar att gå för MSB. Vilka olika webbaserade program och verktyg som ska användas i framtiden för att tillgodose kraven på en modern fortbildningsportal behöver fastställas. På kort sikt kan en upphandling göras av en befintlig plattform, som kan härbergera de kurser som tagits fram i projektet. Den kan då även utgöra ett lärande för MSB:s och deltagande

21 samhällsskydd och beredskap 21 (49) räddningstjänsters personal. På lång sikt behöver Fronter eller någon ny plattform upphandlas eller en kombination då grund- och vidareutbildning ställer andra krav än fortbildning Utvärdering av fortbildning Det är viktigt att MSB är lyhörd för användarna av systemet varför det borde skapas ett s.k. användarforum med öppna dialogmöten minst en gång per år där både sakinnehåll och presentationstekniken skall diskuteras. För dessa möten ansvarar MSB. Utvärdering av sakinnehåll görs i samband med framtagande av sakinnehållet i utbildningarna. (Se Faktainsamling) 8. Beskrivning av fortbildningsportalen 8.1 Koppling till delprojektet Förmågebeskrivning Projektet Effektiva räddningsinsatser har ambitionen att presentera ett sammanhållet system, en röd tråd, mellan de olika delprojekten.

22 samhällsskydd och beredskap 22 (49) I delprojektet Förmågebeskrivning har man identifierat inte mindre än 400 olika metodförmågor. Dessa är fördelade i tre olika nivåer utifrån komplexiteten eller svårighetgraden på arbetsmomentet. Beskrivningarna är hämtade ur MBSs insatsrapport där man använt de 11 olika förekommande olyckstyperna kompletterat med en 12:e generell förmåga. 1. Brand i byggnad - bostad 2. Brand i byggnad - allmän byggnad 3. Brand i byggnad - industri/övrig verksamhet 4. Brand - övrigt 5. Kommunikationsolycka - väg 6. Kommunikationsolycka - spår 7. Kommunikationsolycka - övrigt 8. Olycka med farliga ämnen 9. Naturolycka 10. Nödställd person 11. Övrigt 12. Generella förmågor Fortbildningsportalen är tänkt att kunna användas för att bidra till att åtgärd de identifierade förmågeutvecklingsbehov som finns. Projektgruppen tog fram en demonstrator för hur en Fortbildningsportal skulle kunna se ut. Demonstratorn presenterades på BRAND 2014 och mottogs väl. Därefter har även två utbildningar i stort sett färdigställts. I en av dem pågår det kurser för att ytterligare testa upplägg och innehåll, även det med god respons. I följande avsnitt beskrivs portalens upplägg. 8.2 Instruktörsutbildning Train the Trainer Tanken för fortbildningsportalen är att individen ska kunna välja två vägar. Att vara instruktör och/eller att utveckla sin förmåga som individ.

23 samhällsskydd och beredskap 23 (49) hittas demonstratorn. Vid valet av instruktörsspåret är tanken att det ska finnas en generell instruktörsutbildning enligt upplägget nedan. Allmän instruktörsutbildning för när nästa kurs ska genomföras är xxxxx. Anmälningsformulär kommer när datum är klart. Möjlighet finns att genomföra denna kurs lokalt vid egen räddningstjänst (beroende på antal deltagare) Vem kan delta? Utbildningsansvariga och instruktörer inom räddningstjänst. Förkunskapskrav: Yrkes- och undervisningserfarenhet. Kostnad Kurskostnaden är xxxxx kr. Kursen är en distanskurs (kvartsfart) som helt drivs via internet och lärplattformen YYY. Om kursen Kursen syftar till att förbättra din förmåga att arbeta som instruktör vid din räddningstjänst. Kursen är en distanskurs som helt drivs via internet och lärplattformen YYY. Kursen är på 40 timmar fördelat över 4 veckor och är indelad i tre avsnitt. Avsnitt 1 fokuserar på förberedelser inför lektion, avsnitt 2 på genomförandet av lektion och avsnitt 3 fokuserar på utvärdering av lektion. Deltagande kräver internetuppkoppling samt att du har headset med hörlurar och mikrofon då delar av undervisningen bedrivs genom ett webbmötesverktyg.

24 samhällsskydd och beredskap 24 (49) Innehåll Förberedelser av lektion Genomförande av lektion Utvärdering av lektion Kursmål Efter genomförd instruktörskurs ska deltagaren: ha grundläggande kunskaper om hur inlärning går till känna till några olika utbildningsmetoder förstå värdet av målformulering och målbeskrivning kunna göra en lektionsplanering kunna genomföra en lektion i en valfri grupp förstå vikten av respons och kunna utvärdera en lektion/övning. Till detta ska det även finnas instruktörsutbildningar för varje fortbildningskurs som så kräver. Se exempel nedan där några pilotkurser pågår under hösten för motorsågsutbildning.

25 samhällsskydd och beredskap 25 (49) När instruktörsutbildningen är avklarad på föreskrivet sätt kan instruktören genomföra lokala utbildningar hos sin arbetsgivare. 8.3 Kurser riktade till individens förmågeutveckling Fortbildningsportalen skulle kunna samla alla typer av kurser inom olika områden. Även Bibliotek och 90 sekunder skulle kunna utgöra bra delar för att hitta fakta och erfarenheter för att utveckla förmågan inom olika områden.

26 samhällsskydd och beredskap 26 (49) Vissa kurser kan vara teoretiska och innehålla informativa filmer och texter som finna att finna i portalen. Under projektets gång har en teoretisk utbildning tagits fram. Tjänsteanteckningar och föreläggande. Andra kurser kan vara både teoretiska och praktiska, där den teoretiska delen finns att finna i portelen. Kursen innehåller då både informativa filmer, animeringar och texter.

27 samhällsskydd och beredskap 27 (49) Under projektets gång har även en utbildning tagits fram med Train the Trainer konceptet som grund. Kursen kan även ses som ett praktiskt exempel på hur MSB och räddningstjänsten tillsammans kan ta fram relevanta utbildningar. Kursen heter Motorsågsutbildning och är speciellt anpassad för de moment som motorsåg kan användas i vid en räddningstjänstinsats. Arbetsgivareverket kräver att alla farliga moment hanteras och utbildas i på ett systematiskt sätt, för att säkerställa en god arbetsmiljö.