Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Transkript

1 Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Svetsutbildningen, Lernia 21 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Andrè Essebro, platschef verksamhetsansvarig för GR-utbildningar Thorbjörn Kruus, platschef VGR 2. Leif Johansson, lärare Utbildningen Utbildningen är på 1500 poäng, varav 900 kan betraktas som basutbildning och 600 en fördjupning i två valfria svetsmetoder. 20 procent av undervisningen är teoretisk och 80 procent praktisk. Den praktiska delen äger rum i Lernias egen verkstad. I snitt tillbringas tre halvdagarspass i verkstaden. Licens erbjuds mot egen betalning. Branschkraven styr utbildningen. Kursmålen är avstämda mot branschkraven. De senaste bedöms av lärarna vara högre än de nationella kurskraven. APU Det verkar inte finnas någon tradition på Lernia att låta deltagarna genomföra APU. anledningen enligt de intervjuade är det är svårt, om inte omöjligt, att skaffa APU-platser. Risken finns att deltagarna inte får sina 20 procent av lärandet förlagt till arbetsplatser. Personal Platschefen, som också är pedagogisk ledare finns på plats. Huvudsakligen tre yrkeslärare undervisar deltagarna. En av de är behörig med lång yrkeserfarenhet. Tillgång till en studie- och yrkesvägledare och en kurator finns en dag i veckan. Studerande Gruppen består av 19 deltagare, varav fyra är kvinnliga. Närvaron på lektionerna uppges vara den största framgångsfaktorn i studierna, samtidigt som den för många av deltagarna utgör den stora svårigheten. Därför arbetar man mycket med att motivera deltagarna att närvara i undervisningen så mycket som möjligt. Läraren brukar sms:a till deltagarna och på så sätt få dem att komma. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering (De svarta markeringarna är utbildningsanordnares egna, medan de röda är granskarnas markeringar i de fall då bedömningarna skiljer sig) Håller inte Instämmer alls med till 100% I helhet kan de studerande genomföra sina studier utifrån sina behov och önskemål Val av studieform? Val av utbildningstid?

2 Val av innehåll? Teoriundervisningen genomförs i grupp. Den individualisering som förkommer sker i verkstaden där svårigheterna i att förstå teorin åskådliggörs praktiskt. Många av deltagarna uppges ha vissa problem med teoretiskt lärande. Dessutom är grundtempot i undervisningen relativt högt, varför det inte finns så stort utrymme till variationer i utbildningstiden. I stället erbjuds förkovring om någon deltagare skulle dra ifrån. Innehållet är fastställt och går inte att påverka, däremot kan förhållandet mellan teori och praktik påverkas. Undervisningen infärgas av entreprenörskap för de studerande som vill eller ska starta eget företag eller för dem som vill utveckla annan entreprenöriell verksamhet Konkreta exempel på entreprenörskap? Beredskap uppges finnas. Individuella studieplaner (ISP) följs upp kontinuerligt under studierna Hur görs de? Möjligt med byten? Tidsplanering? Registrering i Alvis uppges vara ISP. En individuell fördjupad studieplan (IFS) utformas i varje kurs och följs upp kontinuerligt Innehåll? Kursmål? Individens mål? Uppföljningsfrekvens? Kartläggning av deltagarna genomförs i början. En dokumentation av deltagarnas resultat finns. ISP fungerar som uppföljningsverktyg och utgör betygsunderlag. Vi har ett validerande förhållningssätt i lärandet Beskrivning av! Vilket blir resultat av det? Ingen av deltagarna har validerat någon kurs eller något kursmoment. Läraren uppges arbeta på ett validerande arbetssätt. Vi har validerat för att förkorta studietiden för individen Konkreta exempel? Modell för validering?. Samverkan

3 Vi har kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingen och ger de studerande aktuell arbetsmarknadsinformation Vilka kontakter? Typ av kontakt? Hur ges information? Intervall?. Håller inte Instämmer alls med till 100% Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer inom den bransch vi utbildar Vilka kontakter? Frekvens? Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer och ger de studerande aktuell yrkesinformation Vilka kontakter? Typ av kontakt? Hur ges information? Intervall? Lärarna uppges ge yrkesinformation. Blandade lärformer och digitalisering Vi använder olika digitala kommunikationsmedel i lärandet Vilka? På vilket sätt? En viss användning av datorer vid examinationer och i undervisningen förekommer. Deltagarna har tillgång till datorer i huset. Vi använder Lärplattform kontinuerligt i utbildningen Vilka användningsområden? Lärplattform finns. Studiematerialet finns utlagt. Likaså studiehandledningen. Vi streamar genomgångar av olika kursmål Hur ofta? I speciella moment? I särskilda situationer?

4 Vi använder oss regelbundet av e-möten för att kommunicera med studerande Hur ofta? I speciella moment? I särskilda situationer? Ledning och styrning Vi skapar förutsättningar så att lärarna kan möta de studerandes individuella behov Särskilt stöd? Form? Omfattning? Pedagogiskt stöd? Hjälp-/läromedel? Man har inte kartlagt behoven. Läraren har dock daglig kontakt med deltagarna och anser sig kunna hjälpa dem som är i behov av stöd i lärandet. Vi gör kontinuerliga kvalitetsuppföljningar Muntliga avstämningar i gruppen görs. Efter varje kurs genomförs en enkät. Temperaturmätningar Vi arbetar förebyggande samt åtgärdar eventuellt uppkomna problem Läraren har daglig kontakt med deltagarna. Deltagarna görs medvetna om vart de ska vända sig om problem uppstår. Vi arbetar med att utveckla likvärdig bedömning och betygssättning Nationellt arbetar man inom projektet Systematisering. Kompetensutveckling lokalt. Man använder sig av gemensamt undervisningsmaterial. Vi arbetar systematiskt med pedagogisk utveckling

5 ??? GRANSKNINGSKOMMUN Vi arbetar aktivt med de studerandes inflytande över innehåll, arbets- och examinationsformer. Man har ett kvalitetsråd, i vilken deltagarna från olika områden deltar. Något studeranderåd på plats finns inte. Avstämningar i gruppen görs. Problem i undervisningen löses löpande av läraren. Förbättringsförslag: 1. Kontakter med AF och företag i branschen, i syfte att dels garantera utbildningens maximala förankring på arbetsmarknaden och dels ge deltagarna yrkesinformation, bör inledas och kontinuerligt upprätthållas. 2. APU till minst 20 procent av utbildningen bör införas En åtgärdsplan med nämnda åtgärder och tidsangivelser bör inkomma till kontaktpersonen i huvudmannakommun före den 1 september 2010.