GTC använder sig av den struktur som finns på skolan oavsett skolform; alla befintliga nätverk, lämpliga pedagogiska metoder tas tillvara.

Transkript

1 Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskning av GTC som anordnare för GR Yrkesvux Personal och ledningsgrupp för utbildningarna CNC-operatör, Fordonsteknik personbil och tunga fordon, Automatiserad produktion och underhållsteknik samt Svetsteknik har svarat på enkäter samt deltagit i samtal med representanter från VUF. GTC har fyra olika typer av skolformer: den största enheten är inom ungdomsgymnasiet, 330 gymnasieungdomar. 100 elever går på Yrkeshögskolan. Tredje typen av utbildning är GTC:s uppdragsutbildningar för att säkerställa kompetensförsörjningsbehoven i Västra Götaland inom industri och teknikbranschen. GR Yrkesvux är GTC:s fjärde verksamhetsben. GTC använder sig av den struktur som finns på skolan oavsett skolform; alla befintliga nätverk, lämpliga pedagogiska metoder tas tillvara. GTC är en icke vinstgivande organisation, skapad för att kunna försörja regionen med teknisk och industriell kompetens. 51 % ägs av VOLVO och 49 % av Göteborgs Stad. GR har avtal med GTC inom följande branschområden; industriteknik, teknik, fordon, skadereparation, automation, drift och underhåll, energidriftteknik, svets, CNC. Den här granskningen bygger dels på intervjuer med ledningsgrupp och lärare, dels på enkäter som har besvarats av ledning, lärare och deltagare. I kryssrutorna nedan presenterar vi en sammanvägning av enkätsvaren. I den löpande texten fokuseras främst på områden som visar på diskrepanser eller motsägelser i svaren och där synliggörs också granskarnas intryck av intervjuerna. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering I helhet kan de studerande genomföra sina studier utifrån sina behov och önskemål Håller inte Instämmer alls med till 100% Val av studieform? Val av utbildningstid? Val av innehåll? Deltagarna går i stort sett igenom samma stationer under kursen. Därför inte så stor variation angående studieform, utbildningstid eller innehåll. De som behöver extra tid och stöd får oftast det för att klara en viss modul, vilket också framkommer av enkäten, där 86 % anger att de får det stöd de behöver för att klara kursmålen. Samtliga deltagare startar och börjar kursen samtidigt. Deltagarna kan i vissa områden påverka innehållet, då de kan välja olika inriktningar och vad 1

2 de vill lägga tyngdpunkten på under sin praktik. De startar och slutar sin utbildning samtidigt, gruppen följs åt hela tiden och det framkom under intervjuerna att det är svårt att korta lärsträckan. Undervisningen infärgas av entreprenörskap för de studerande som vill eller ska starta eget företag eller för dem som vill utveckla annan entreprenöriell verksamhet Konkreta exempel på entreprenörskap? Ungdomseleverna har tillverkat en kexfabrik, vilken vuxeneleverna ska presentera på Svenska Mässan. Som exempel på entreprenöriellt lärande inom GRvux angavs att skaffa sig en egen praktikplats samt att tillverka en jättebroms på Fordonsprogrammet. Förhoppningen är att arbetssättet inom ungdomsgymnasiet ska sprida sig till vuxenutbildningen/gr. GTC har en tvåårsplan för hur det entreprenöriella arbetssättet ska utvecklas och komma eleverna till nytta. Ung Företagsamhet är bland annat en inspiratör. Individuella studieplaner (ISP) följs upp kontinuerligt under studierna. Hur görs de? Möjligt med byten? Tidsplanering? Samtal genomförs i början av terminen med samtliga elever. I enkätsvaren har CNC-lärarna markerat att de inte i särskilt stor utsträckning följer upp ISP:en kontinuerligt, medan alla övriga lärargrupper menar sig göra detta. Cirka hälften av eleverna anger att de inte har någon studieplan. En individuell fördjupad studieplan (IFS) utformas i varje kurs och följs upp kontinuerligt Innehåll? Kursmål? Individens mål? Uppföljningsfrekvens? Personal på CNC- och Fordonsutbildningen har markerat att de inte själva menar att IFS:en följs upp kontinuerligt, medan övriga lärare anser att de gör det. Däremot framgår det i intervjuerna att elevsamtal förs på samtliga utbildningar under kursens gång utifrån behov. Eleverna uppger i enkätsvaren att lärarna regelbundet följer upp deras studieresultat. Ansvarig för GR Yrkesvux menar att samtalen används som en del i en åtgärdsplan. De får 2

3 stöd med både uppgifter och lärarresurser. De får också längre tid på sig att lösa uppgifterna. Däremot framkommer inte att IFS:en används som underlag för starka och mer självgående elevers utveckling. Det är ett utvecklingsområde att utmana de mer självgående eleverna. Personalen har inte heller IFS-samtal med dem regelbundet. Inom fordon angavs möjligheter att validera flera elever med lång arbetserfarenhet inom vissa specifika områden, så att de kunde fokusera på nya, exempelvis hydraulik. Schemalagda träffar med mentor finns, cirka 15 elever per mentor. SKF använder sig inte av IFS över huvud taget. Vi har ett validerande förhållningssätt i lärandet Beskrivning av! Vilket blir resultat av det? Samtliga lärare och ledningsgruppen anser att de använder sig av validerande förhållningssätt. Bland annat tittar personalen på elevens tidigare betyg och förkunskaper. Elever med kunskaper och erfarenheter kan få vara med och hålla delar av lektioner. Trots detta har inte lärsträckan kunnat reducerats för någon elev. Vi har validerat för att förkorta studietiden för individen Konkreta exempel? Modell för validering? Drift och underhåll samt CNC har inte validerat någon elev. Korta kurser anges som en av hindrena. Dessutom anger ansvarig på SKF att många elever känner sig otrygga i början av utbildningen och vågar inte erkänna sin kompetens och då föredrar att gå igenom alla kursmål. Inom Fordon finns valideringsmodell och några deltagare har validerats i vissa kurser, men ibland vill dessa elever ändå fullfölja kursen. Lärarna ser validering och därmed följande individanpassning som ett utvecklingsområde. GRutbildning Samverkan Vi har kontinuerlig kontakt med arbets- 3

4 förmedlingen och ger de studerande aktuell arbetsmarknadsinformation Vilka kontakter? Typ av kontakt? Hur ges information? Intervall? Ledningsgruppen och lärargruppen uppvisar här en skillnad, då ledningen menar att viss kontakt med AF förekommer, medan personalgruppen inte ansåg det. Inga specifika exempel har angetts, men däremot menar personalen att de själva sitter inne med stor kunskap om arbetsmarknaden som de delar med sig av. Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer inom den bransch vi utbildar Håller inte Instämmer alls med till 100% Vilka kontakter? Vem? Frekvens? Kontinuitet? Behov inom branschen? Utbildningsinnehållets relevans? Rekrytering APU-platser? Stor spridning bland enkätsvaren hos personalen, ibland har svaren även varit motsägelsefulla, vilket har gjort det svårt att tolka. Lärarna önskar en tätare kontakt med branschen förutom via praktiken. Ett program för ökad branschkännedom där lärarna är ute i branschen en till två veckor planeras på GTC. På GTC finns en speciell praktiksamordnare som därför sköter de flesta kontakterna och också besöker eleverna under praktikperioden, ibland tillsammans med mentor. SKF har hittills inte ordnat någon praktik för deltagarna på CNC-utbildningen. Däremot har man ordnat studiebesök och bjudit in företag, men då har inte lärarna kunnat närvara. Ökad kunskap om och samverkan med branschen är enligt utsago ett viktigt utvecklingsområde för de kommande två åren Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer och ger de studerande aktuell yrkesinformation Vilka kontakter? Typ av kontakt? Hur ges information? Intervall? Stor spridning bland enkätsvaren hos personalen, ibland har svaren även varit motsägelsefulla, vilket har gjort det svårt att tolka. 65 % av eleverna menar att de får aktuell information om yrkes- och studieval. 4

5 Blandade lärformer och digitalisering Vi använder olika digitala kommunikationsmedel i lärandet Vilka? På vilket sätt? GTC använder sig av lärplattform och lägger ut så mycket material som möjligt där så att eleven kan studera självständigt. Några andra digitala kommunikationsmedel nämndes inte. Vi använder Lärplattform kontinuerligt i utbildningen Vilka användningsområden? Underleverantörerna uppger att de inte använder lärplattformen kontinuerligt i utbildningen. 76 % av eleverna som svarat på enkäten menar att de studerar 100 % lärarlett. Bland CNC eleverna svarar 56 % (5 personer) att de studerar 50 % lärarlett och 50 % plattform. GRUtbildning Vi streamar genomgångar av olika kursmål Hur ofta? I speciella moment? I särskilda situationer? De flesta lärarna uppger att de inte använder sig av streamade genomgångar. Lärarna på El/automation använder sig av streamade inslag, men uppger att de har problem med hur de ska förvaras. Problem med licenser för specifika programvara finns också, anger läraren där. Vi använder oss regelbundet av e-möten för att kommunicera med studerande Hur ofta? I speciella moment? I särskilda situationer? Ingen i lärargruppen menar att de använder e-möten för kommunikation med eleverna medan däremot ledningsgruppen anser att det förekommer. Ledning och styrning Denna del av enkäten har endast besvarats av ledningsgruppen. Vi skapar förutsättningar så att lärarna kan möta de studerandes individuella behov Särskilt stöd? Form? Omfattning? Pedagogiskt 5

6 stöd? Hjälp-/läromedel? Såväl ledning som lärargrupp menar att de skapar förutsättningar för att möta elevernas individuella behov. Inom exempelvis svetsutbildning har varje elev ett eget upplägg med uppgifter som är skräddarsydda för just den personens behov. Små arbetsgrupper kring maskinarbete erbjuds som ett extra stöd. Vi gör kontinuerliga kvalitetsuppföljningar Enkäter i pappersformat ges i slutet av kurs. När en kurs är längre erbjuds även mitterminsenkäter på GTC. CNC och Svets har inte påbörjat utvärderingsarbetet ännu. Vi arbetar förebyggande samt åtgärdar eventuellt uppkomna problem Cirka 80 % av eleverna anser sig vara trygga på skolan och vet vem de ska vända sig till om de har problem med studiesituationen. Vi arbetar med att utveckla likvärdig bedömning och betygssättning På GTC uppger lärarlaget att de ofta samverkar kring bedömningar av elevers prestationer. Ofta arbetar två lärare i samma klass, vilket underlättar gemensam bedömning. En checklista säkerställer att eleverna har utfört de arbetsuppgifter som åläggs dem och läraren följer upp arbetet efter hand. Lärarna tycker att styrdokumenten är tydliga kring vad som krävs för respektive betyg. Vi arbetar systematiskt med pedagogisk utveckling GRUtbildning Under 2012 ska, enligt GTC, det entreprenöriella lärandet systematiseras mer och det lärandet ska bli mer individanpassat, bland annat för att ge de mer självgående eleverna större utmaningar. GTC skulle vilja låta deltagare gå kurser på högre nivå, exempelvis inom Yrkeshögskola, samtidigt med gymnasiala kurser. Att utveckla arbetet kring validering är också ett mål, enligt GTC. Det pedagogiska utvecklingsarbetet med GTC:s underleverantörer är enligt utsago inte systematiserat. Det finns ingen mötesstruktur för detta arbete. GTC har möten med underleverantörer vid behov. Inga möten med SKF äger rum, enligt GTC. 6

7 Vi arbetar aktivt med de studerandes inflytande över innehåll, arbets- och examinationsformer. Studeranderåd med representanter från olika studiegrupper träffas en gång i månaden på lunchrasten. Frågor som tas upp rör oftast praktiska problem. Personalgruppen menar sig vara lyhörda för elevernas synpunkter och tankar. Enligt elevenkäten svarar eleverna på följande sätt på frågan om de får vara med och påverka hur undervisningen ska läggas upp: 4 % svarar Nej, inte alls, 8 % svarar Nej, inte så mycket, 30 % svarar varken ja eller nej och slutligen menar 30% av de svarande eleverna att de kan påverka Ja, ganska mycket och 18 % menar att de Ja, absolut kan påverka. Granskat och sammanställt av Yvette Nurminen och Angelica Tahiri Ivanetti Göteborg GRUtbildning 7