RAPPORT FRÅN ENHETEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND, HALMSTAD PILOTPROJEKTET KRING NOLLPLACERADE

Transkript

1 UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN RAPPORT FRÅN ENHETEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND, HALMSTAD PILOTPROJEKTET KRING NOLLPLACERADE Utbildnings- & arbetsmarknadsförvaltningen, UAF Box 248, Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post:

2 Det är svårt att i detta skede bedöma exakt vilken inverkan samarbetet mellan enheten för ekonomiskt bistånd (EB) och försäkringskassan (FK) har haft för de nollplacerade personer som uppbär ekonomiskt bistånd, och vilken inverkan ett fortsatt arbete i samma riktning skulle kunna få framöver. Det är egentligen först under hösten 2012 som arbetet i individärendena har kommit igång, och det finns fortfarande en viss osäkerhet hos handläggarna på respektive myndighet kring hur arbetet ska utföras. Man kan dock tydligt se att handläggarkontakten mellan myndigheterna har ökat, fler individer har fått en kontakt med en FK-handläggare och EB-handläggarna har fått en fördjupad kunskap kring läkarintyg vilket gör att man vid behov kan efterlysa tydligare och relevant information från vården. Ett flertal avstämningsmöten har genomförts. Detta sammantaget borde rimligen betyda att bättre och mer rimliga planeringar kan göras för individens väg tillbaka till att må bättre och/eller bli arbetsför, eller i vissa fall få sin rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning prövad. Rapporten baserar sig på min avstämning i individärendena den 31 december 2012, samt på information i övrigt som kommit fram hittills under projektets gång. INNEHÅLL Kartläggning på enheten för ekonomiskt bistånd o Urval och sammanställande av information o Gruppens sammansättning Genomgångar med FK och planering framåt o Nästa steg o Samordnad rehabilitering o Alternativa planeringar o Återkoppling till respektive handläggare på EB o Stöd i genomförande Avstämning o Förutsättningar o De ärenden som varit föremål för en gemensam genomgång o De ärenden som inte varit föremål för en gemensam genomgång o Sjuk- och aktivitetsersättning Implementeringsplan att föra in samarbetet med FK avseende nollplacerade personer i det vardagliga arbetet Föra ut information om projektet till andra myndigheter Glapp och annat som framkommit på vägen Framgångsfaktorer i Halmstad Framtid Bilagor 2

3 Kartläggning på enheten för ekonomiskt bistånd Urval och sammanställande av information För att få fram de personer som skulle kunna vara aktuella för att ingå i projektet kring nollplacerade gjorde jag en kartläggning bland alla personer som vid årsskiftet 2011/2012 hade ett öppet ärende på enheten för ekonomiskt bistånd. Att ett ärende är öppet behöver inte betyda att man ansöker och/eller beviljas ekonomiskt bistånd just för tillfället, eftersom ett ärende stängs först tre månader efter senaste beslut. Vid kartläggningen valdes de personer ut som var aktuella för ekonomiskt bistånd och var nollplacerade med nedsatt arbetsförmåga pga. sjukdom. Bedömningen att arbetsförmågan var nedsatt kunde vara gjord av läkare och FK, men kunde också basera sig på bedömning från till exempel arbetsförmedlingen (AF) eller handläggaren på EB. 225 personer bedömdes uppfylla dessa kriterier, och dessa personer utgör den grupp som vi arbetar med i pilotprojektet. För var och en av de 225 personer gjorde jag en grundlig genomgång av EBs datajournaldokumentation från och framåt, såväl som en genomgång av allt skriftligt material som finns samlat i den fysiska ärendeakten. Ur detta material sammanställdes för varje person avidentifierad, relevant information, och varje person tilldelades ett IDnummer. Förutom vissa korta fakta (såsom kön, födelseår, antal minderåriga barn, hur länge man varit aktuell för ekonomiskt bistånd etc.) handlar informationen om personens hälsa och arbetsförmåga. Till exempel sammanställs sjukskrivningar, vårdkontakter, utredningar och arbetsmarknadsinsatser. Både nuläget och situationen bakåt i tiden blir belyst. Gruppens sammansättning På EB finns journalinformation från och framåt. Dessförinnan tillhörde EB en annan kommunal förvaltning, och journaldokumentation från den tiden är inte tillgänglig. 37 personer i kartläggningen har haft kontinuerlig aktualitet på EB från januari Sannolikt har större delen av dessa personer varit aktuella även dessförinnan, men förts över till de journalsystem som nu är tillgängliga, vid årsskiftet 2004/2005. Det är alltså ca 16 % av personerna i kartläggningen som har varit aktuella för ekonomiskt bistånd kontinuerligt i sju år eller mer. Ytterligare 13 personer blev aktuella senare under år Av personerna med kortare aktualitet är det en stor andel som även varit aktuella för ekonomiskt bistånd tidigare, men det är senaste kontinuerliga aktualitet som mätts. Totalt av de 225 individerna är det 166 stycken, dvs. ca 74 %, som vid kartläggningstillfället varit aktuella för ekonomiskt bistånd i mer än ett år. I kartläggningen finns 104 män och 121 kvinnor. 48 av personerna har barn under 18 år boende hos sig på heltid eller växelvis. Det finns dock ytterligare ett stort antal personer som har barn som de har umgänge med, eller som har barn som de vid kartläggningstillfället inte träffade. 3

4 61 personer hade uppvisat ett aktuellt läkarintyg för sjukskrivning vid kartläggningstillfället. Det var dock fler som uppgav att de var sjukskrivna av läkare, men som av olika orsaker inte kunnat uppvisa intyget på EB. 14 av personerna är födda på 1990-talet och 53 av personerna är födda på 1980-talet. 7 personer är födda på 40-talet och kommer därmed inom några år att bli självförsörjande genom pension eller äldreförsörjningsstöd. 71 av personerna bedömdes ha en kombination av psykisk och somatisk ohälsa. För 97 personer handlade det om enbart psykisk ohälsa och för 57 personer enbart somatisk ohälsa. Under 2011 betalades det ut nästan 17 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd till den här gruppen på 225 personer. Viktigt att påpeka är att situationen naturligtvis förändrar sig hela tiden för personerna i kartläggningen. Sedan uppgifterna samlades in kan de till exempel ha blivit friskare, sjukare, blivit sjukskrivna eller blivit självförsörjande. Det finns dessutom hela tiden ett inflöde av nya sökande till EB, varav en del säkerligen skulle uppfylla kriterierna för att passa in i kartläggningen. Genomgångar med FK och planering framåt Nästa steg Efter att individen givit sitt samtycke till utbyte av information mellan EB och FK, har jag och Berit Grimberg (personlig handläggare på LFC Halmstad) gått igenom ärendet tillsammans. Vi har tittat på min sammanställning av individens situation, och på de läkarintyg för sjukskrivning som ev. finns. Även andra medicinska underlag har studerats. I de fall bara den ena myndighet har fått in relevanta medicinska underlag, har vi vid behov delgivit varandra underlagen. Allteftersom tiden gått har vi lagt mer fokus på aktuellt och eventuella tidigare läkarintyg för sjukskrivning, och övrig information och historik som jag haft har spelat en mindre roll. I ett stort antal ärenden har gemensamma genomgångar gjorts flera gånger, allteftersom ny information tillkommit eller situationen har ändrat sig. Samordnad rehabilitering I de fall där vi direkt kunnat konstatera att en nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom är styrkt genom ett aktuellt läkarintyg, och det finns ett behov av samordning av rehabiliteringen, har detta noterats i ärendet i FKs datasystem. Om ärendet har legat på FKs avdelning för Tidig Bedömning (TB) och vi har varit säkra på att personen i fråga inte har någon sjukpenninggrundande inkomst, har Berit antingen skrivit in i ärendet att det ska flyttas över till en personlig handläggare, eller själv flyttat över det. Om det inte redan har funnits ett öppet ärende på FK, har Berit öppnat ett ärende hos en personlig handläggare, och skannat in relevanta medicinska underlag. I ärendet har hon noterat att det ingår i projektet kring 4

5 nollplacerade, att det kan finnas behov av samordning av rehabiliteringen, och hon har angett namn och telefonnummer till ansvarig handläggare på EB. Efter att ärendena genom projektet har aktualiserats på FK, har vidare handläggning för samordnad rehabilitering gjorts av respektive personlig handläggare på LFC Halmstad. Alternativa planeringar Om ärendet inte direkt varit aktuellt för samordnad rehabilitering har vi diskuterat en lämplig alternativ planering. För en del personer har det inte funnits en aktuell sjukskrivning, och inte heller annan medicinsk information som styrker att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. I många av dessa ärenden har bedömningen blivit att EB tillsammans med individen bör arbeta mot att få fram en aktuell sjukskrivning eller bedömning från sjukvården. För vissa personer som saknat medicinska underlag har rekommendationen istället varit att fortsätta arbeta tillsammans med AF, då personen inte bedöms ha en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Det kan ha funnits begränsningar i vad personen kan arbeta med och det är då av vikt att AF får kännedom om detta för att eventuellt kunna erbjuda stöd. Det kan även vara aktuellt med insatser genom kommunens arbetsmarknadsenhet (AME). För personer under 30 år har det i en del fall bedömts att individen bör få sin rätt till aktivitetsersättning prövad. En lämplig planering har då varit att EB vid behov stödjer individen i kontakten med vården för att få en bedömning på om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom under minst ett år, och att individen i så fall gör en ansökan om aktivitetsersättning. För personer över 30 år har det i vissa fall bedömts att personen bör få sin rätt till sjukersättning prövad, eftersom det funnits medicinska underlag, historik och/eller tidigare kännedom som pekat i denna riktning. Även här har planeringen varit att EB vid behov stödjer individen i kontakten med vården för att få en bedömning på om arbetsförmågan är varaktigt nedsatt på grund av sjukdom, och att individen i så fall får ett läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUOH) och gör en ansökan om sjukersättning. I några enstaka fall har personen i nuläget bedömts för sjuk för att samordnad rehabilitering ska vara aktuellt, men det har funnits en tanke om att personen efter en tid ska bli bättre och då ha en rehabiliteringspotential. Bedömningen har då blivit att avvakta och ta upp frågan igen när personen mår bättre. Återkoppling till respektive handläggare på EB Resultatet av den gemensamma genomgången, med förslag på en fortsatt planering i ärendet, har jag skriftligen återkopplat till respektive handläggare på EB. 5

6 Stöd i genomförande Jag har försökt hitta vägar att stödja handläggarna på EB i genomförandet av fortsatt planering, utan att ta över ansvaret. Mitt fokus har varit att min roll ska kunna fasas ut över tid. Genom mitt stöd har jag velat underlätta för handläggarna, men syftet har också varit att ge en fördjupad kunskap om samordnad rehabilitering och om hur samverkan med FK, vården och andra parter kan genomföras med utgångspunkt i nollplacerade personers rätt till samma samordning och rehabilitering som andra personer. I återkopplingarna till handläggarna på EB har jag lagt fram konkreta förslag på planering framåt. Det är dock viktigt att komma ihåg att förslagen oftast har sin bakgrund enbart i den medicinska situationen. Många av individerna har en komplex situation där det kan finnas andra saker än sjukdom som samverkar och gör att man är hindrad från att ta arbete. Rollen för en handläggare på EB är att ta med hela individens situation vid bedömning av vilken planering som är lämplig och förhoppningsvis kan leda till självförsörjning. Jag har funnits tillgänglig för diskussion med mina kollegor inte bara när det gäller de 225 personerna i kartläggningen, utan i alla ärenden där behov har funnits. Det har ibland handlat om att prata kring en individs hela situation och möjliga vägar att gå, och ibland har det varit mer konkreta frågor kring tillvägagångssätt. Inför en kontakt med läkare eller med en handläggare på FK har handläggaren på EB ibland haft behov av ett handledande samtal för att strukturera upp vilken information som är viktig att dela med sig av och vilken information som är viktig att efterfråga. Det har också hänt att jag i dessa situationer givit handläggaren stöd i form av en skriftlig sammanställning. För ett stort antal individer har det varit aktuellt med en kontakt med vården. Individen har här själv ett ansvar, men i många fall kan det vara lämpligt eller nödvändigt att handläggaren på EB hjälper till. Det kan vara svårt för personen själv att förklara vad som diskuterats på EB, och varför man behöver till exempel ett läkarintyg på sjukskrivning när man inte har ett arbete. I många fall har jag då hjälpt handläggaren att formulera ett förslag på ett brev som kan skickas till individen, som denne kan ta med till läkarbesöket som ett stöd. Det kan handla om: att sammanfatta personens egen beskrivning av sin hälsosituation och arbetsförmåga att förklara att läkarintyg vid behov av sjukskrivning är viktigt för att en rimlig och bra planering ska kunna göras att förklara vad samordnad rehabilitering handlar om eller ge information om vilka krav som generellt ska uppfyllas för att man ska ha rätt till ekonomiskt bistånd Ibland har det handlat om att efterfråga läkarens tankar kring en ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning, och i vissa fall har det som efterfrågats varit förtydliganden av aktuella läkarintyg för sjukskrivning. I en del fall har handläggaren på EB, eller en coach från EB följt med individen till läkarbesök. 6

7 Avstämning Förutsättningar En avstämning har gjorts för att se hur situationen såg ut för de 225 individerna 31 december Det är svårt att få fram en exakt statistik. Vissa individärenden passar in i flera kategorier, men har placerats i den kategori som bedömts gälla i första hand. Några enstaka ärenden har tagits med i två kategorier, till exempel där de varit aktuella för samordnad rehabilitering, och sedan ansökt om sjuk- eller aktivitetsersättning. För många av de ärenden som aktualiserats för samordnad rehabilitering finns oftast ännu inte information om planeringen framåt. Ett flertal av dessa ärenden har relativt nyligen aktualiserats hos FK. De ärenden som varit föremål för en gemensam genomgång Fram till och med den 31 december hade Berit och jag gått igenom 121 individärenden. Många ärenden har varit uppe för diskussion ett flertal gånger. För 58 av de kartlagda individerna har vi kommit fram till att det är aktuellt att FK är med och samordnar rehabiliteringen. (I ett fåtal av dessa ärenden har initiativet till samordnad rehabilitering inte kommit efter min och Berits genomgång av ärendet, utan direkt via ansvarig handläggare på EB eller FK.) Det stora flertalet av dessa 58 ärenden har blivit aktuella för samordnad rehabilitering relativt sent under Det är ännu för tidigt att se slutresultatet eller dra några långtgående slutsatser. I vissa ärenden har den samordnade rehabiliteringen inte kommit igång, eller den har avslutats. Det kan till exempel bero på att individen inte längre är sjukskriven, inte bedöms vara aktuell för samordnad rehabilitering, eller har ansökt om sjuk- eller aktivitetsersättning. I ett antal ärenden har handläggaren på EB och FK haft en kontakt och kanske planeras ett möte framöver. I ärenden har ett avstämningsmöte hållits. FK har i en Excel-fil samlat information över vad som hänt i den samordnade rehabiliteringen, t.ex. vilka personer som deltagit i en SASSAM-utredning och om avstämningsmöte hållits. Det finns flera olika orsaker till att en del ärenden som vi har gått igenom inte har blivit aktuella för samordnad rehabilitering. I ungefär hälften av fallen handlar det om att man inte har ett läkarintyg för sjukskrivning. En annan stor grupp är de som bör ansöka om, väntar på svar på ansökan om, eller redan har fått beviljat sjuk- eller aktivitetsersättning. I ett fåtal fall finns andra orsaker, till exempel att man är för sjuk för samordnad rehabilitering i dagsläget, d.v.s. rehabpotential saknas men kan finnas framöver, man befinner sig på behandlingshem eller det läkarintyg för sjukskrivning som finns inte bedöms styrka nedsättningen av arbetsförmågan. I en hel del fall är det en kombination av orsaker som gör att samordnad rehabilitering inte har bedömts aktuellt. Till exempel att man inte har ett aktuellt läkarintyg för sjukskrivning, men baserat på andra fakta som EB har delat med sig av görs den gemensamma bedömningen att personen bör ansöka om sjuk-eller aktivitetsersättning. På grund av detta, men även på grund av att gemensamma genomgångar ofta gjorts vid flera tillfällen i samma ärende och orsakerna 7

8 till varför samordnad rehabilitering inte har bedömts lämpligt kan ha varierat över tid, går det inte att presentera en exakt statistik över detta. De ärenden som inte varit föremål för en gemensam genomgång Berit och jag har inte gemensamt gått igenom alla 225 ärenden. Detta beror på att jag bedömt att det i vissa ärenden inte funnits behov av, eller har varit rätt läge att initiera samordnad rehabilitering. Vid genomgång av hur situationen ser ut den 31 december för de 104 individer som vi inte har gått igenom gemensamt, framkommer att ett antal av dem inte längre är beroende av ekonomiskt bistånd. Det handlar om de personer som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning, de personer som det har visat sig inte är 0-placerade och en grupp på ca 20 personer som av andra kända eller okända anledningar inte längre ansöker om ekonomiskt bistånd i Halmstad. De som fortfarande är beroende av ekonomiskt bistånd är inte sjukskrivna. I en stor del av dessa fall är min bedömning att man bör arbeta mot att få fram en läkarbedömning, men det finns också personer som inte längre har sin arbetsförmåga nedsatt på grund av sjukdom. De kanske nu är arbetssökande, får stöd genom AF eller AME, eller primärt har en annan problematik, till exempel missbruk. Sjuk- och aktivitetsersättning 16 personer i kartläggningen har redan sedan tidigare ett beslut om varaktig sjukersättning, men de får ingen ersättning utbetald på grund av att de fick sin arbetsförmåga nedsatt innan de flyttade till Sverige, eller på grund av att de fått sin nedsättning av arbetsförmågan i Sverige, men inte uppfyller kravet på tillräcklig bosättningstid för att ha rätt till ersättning. Dessa personer kommer sannolikt att vara beroende av ekonomiskt bistånd fram tills dess att de fyller 65 år och blir självförsörjande genom pension/äldreförsörjningsstöd. Projektet syftar till att samordna rehabiliteringen för nollplacerade personer, men i vissa fall har det istället bedömts vara rätt väg för individen att ansöka om sjuk-eller aktivitetsersättning. Under perioden har av de 225 personerna i kartläggningen 16 personer beviljats sjukersättning och 16 personer beviljats aktivitetsersättning. 18 personer väntar på beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning, och ytterligare en handfull personer är på gång att göra en ansökan. När en person som varit aktuell för ekonomiskt bistånd blir självförsörjande, och det gått tre månader sedan senaste beslut på EB, stängs ärendet. Ärendet markeras med en orsakskod som förklarar anledningen till att personen inte längre är beroende av ekonomiskt bistånd i Halmstad. Statistiken över avslutsorsaker visar en rejäl ökning under 2012 av antalet personer som blivit självförsörjande genom ersättning från FK (80 personer), jämfört med 2011 (40 personer) och 2010 (53 personer). Det finns andra ersättningar från FK än sjuk- och aktivitetsersättningar, som man kan bli självförsörjande på, t.ex. föräldrapenning, men det kan mycket väl vara så att fler personer än föregående två år har beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning och att detta är en sidoeffekt av pilotprojektetet. 8

9 Implementeringsplan att föra in samarbetet med FK avseende nollplacerade personer i det vardagliga arbetet För att föra in arbetet kring samordnad rehabilitering för nollplacerade individer i det vardagliga arbetet på EB utformades i augusti 2012 en implementeringsplan. Återkommande information från FK på olika områden bedömdes som grundläggande för att hålla arbetet levande. Redan på våren 2012 höll FK en utbildning för handläggarna på EB, där fokus lades på hur man läser läkarintyg för sjukskrivning och hur man kan använda det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Under våren fick vi också information om Sjukpenning i särskilda fall och boendetillägg. I oktober 2012 hade vi åter besök av FK vid två tillfällen, och då handlade det dels om avstämningsmöten och SASSAM-utredningar, och dels om aktivitetsersättning. Att det funnits tid från FKs sida att genomföra dessa utbildningar och informationsmöten är något som uppskattats och varit värdefullt på EB. Som ett led i att hålla handläggarna på EB uppdaterade och för att hålla arbetet levande har jag vid ett antal tillfällen varit ute och pratat med de två arbetsgrupperna på EB vid deras morgonmöten. Jag har informerat om mitt arbete och bland annat diskuterat samverkan med FK och vården. I EBs handbok har en ny mapp upprättats med information om samverkan kring nollplacerade individer. Där finns ett flödesschema med tillhörande rutinbeskrivning, telefonlista till de personliga handläggarna på LFC Halmstad, telefonlista till rehabsamordnarna på vårdcentralerna och på psykiatrin, och Region Hallands dokument som beskriver roller och ansvar vid avstämnings- och flerpartsmöten. (Se bilagor 1, 2 och 3) Två av implementeringsplanens punkter har genomförts i januari Det ena var att jag och två handläggare från EB var hos FK och träffade de personliga handläggare som arbetar med samordnad rehabilitering, och informerade om ekonomiskt bistånd. Det andra var en workshop där en grupp handläggare på EB fick träffa samverkansansvarig, försäkringsmedicinsk rådgivare och en specialist från LFC Halmstad för en konsultation kring avidentifierade individärenden. Workshopen upplevdes som givande av alla deltagande parter. En kontinuerlig del av implementeringsarbetet är itt arbete i individärendena, där jag löpande diskuterar med handläggarna, med lärandeperspektivet i fokus. Föra ut information om projektet till andra myndigheter Tack vare FKs goda vilja att bjuda in EB i olika möten med Region Halland, och FKs redan upparbetade kontaktnät gentemot vården får EB möjlighet att delta i sammanhang där vi tidigare inte varit med. Verksamhetschefen på EB deltar nu i det försäkringsmedicinska nätverket, och jag har vid ett par tillfällen fått följa med till psykiatrin i Södra Halland för att informera om ekonomiskt bistånd och projektet kring nollplacerade. Jag har även tillsammans med samverkansansvarig på LFC följt med till de två vårdcentraler som enligt min bedömning har flest kontakter med de 9

10 personer som är aktuella för ekonomiskt bistånd. Förhoppningen är att fler vårdcentraler ska besökas framöver. Att komma ut till olika vårdenheter och informera om ekonomiskt bistånd, gruppen nollplacerade och projektet är av stor vikt för att samarbetet ska kunna fungera. Det har också märkts vid dessa informationstillfällen att vår kunskap om varandras arbets- och ansvarsområden behöver ökas. Jag har påbörjat arbetet mot att skapa en fruktbar kontakt med rehabsamordnarna på ett antal vårdcentraler samt på specialistpsykiatrin. Hittills har kontakten kommit igång främst med rehabsamordnarna på två vårdcentraler, och resultatet ser lovande ut, med en smidigare kanal för informationsutbyte och en bättre förståelse för varandras arbete och rutiner. Glapp och annat som framkommit på vägen Under de genomgångar jag och Berit har haft har det varit relativt lätt att komma fram till en gemensam bedömning i individärendena. I början tog det längre tid att gå igenom varje enskilt ärende, beroende på att vi samtidigt behövde bekanta oss mer med varandras regelsystem och arbetssätt. Vissa ärenden har krävt mer diskussion innan vi kommit fram till en gemensam bedömning, och det har oftast handlat om de individer som har ett aktuellt läkarintyg, men där läkarintyget behöver förtydligas. När finns det tillräckliga medicinska underlag för att FK ska ta samordningsansvaret, och vems ansvar är det att vid behov begära kompletteringar eller förtydliganden på medicinska underlag? Dessa frågor har diskuterats både generellt och i ett flertal individärenden. Det finns en skala från å ena sidan helt fullständiga och tydliga läkarintyg, till å andra sidan läkarintyg där en stor del av väsentlig information saknas. Någonstans på denna skala finns en brytpunkt mellan när FK kan ta samordningsansvaret, och när EB behöver fortsätta arbeta med att få in tydligare medicinsk information. Under projektets gång har FK i vissa fall accepterat medicinska underlag som är mindre tydliga än vad som normalt krävs, och har tagit ett större ansvar för att inhämta kompletterande information än de vanligtvis gör. En annan diskussionspunkt har varit behovet av samordnad rehabilitering. När föreligger behov? Vad innebär det att ha behov av samordnad rehabilitering? En anledning kan vara att FKs fokus är på potentialen att rehabiliteras till att bli arbetsför, medan EB kan se på potentialen att rehabiliteras mot att må bättre, bli friskare, även om man inte blir arbetsför. Här är det viktigt att respektera de ansvarsområden respektive myndighet har och de möjligheter och begränsningar som följer med det. En specifik fråga som har diskuterats både i vissa individärenden och som en generell svårighet, är hur man gör när den nollplacerade personen har språkliga hinder. Kan en låg nivå av kunskaper i svenska språket göra att samordnad rehabilitering inte bedöms aktuellt? Till exempel om man inte bedöms kunna delta i KBT-samtal eller andra rehabiliterande insatser? Eller om man tänker att även om de medicinska hindren undanröjs, så kommer personen inte att kunna ta ett arbete, på grund av sina språkliga hinder? Eller om en person behöver tolk vid 10

11 samtal med sin handläggare på FK? Detta är i min mening en viktig fråga som kan behöva diskuteras vidare. För personer som är nollplacerade skickas i många fall läkarintyg för sjukskrivning inte direkt till FK från vården. Här kan det vara viktigt att EB vid behov kontrollerar om detta gjorts, och i annat fall skickar in en kopia till FK, med klientens samtycke. Ett problem som kan uppstå är att när EB får in läkarintyget har sjukskrivningsperioden ibland nästan gått ut. Ur EBs synvinkel är detta godtagbart, eftersom man vid bedömningen av ekonomiskt bistånd tittar bakåt på vad individen har gjort fram tills ansökningsdatumet. Men FK behöver se ett läkarintyg för period framåt i tiden. Får man inte in det, kan processen avstanna. Förhoppningsvis minskar detta problem genom att sjukskrivande läkare börjar skicka intygen direkt till FK i och med att de får kännedom om att det blir vanligare att FK tar ansvar för samordning av rehabiliteringen även för nollplacerade personer. I några fall har det visat sig att personer som EB tänkt på som att de har sjukersättning utan ekonomisk ersättning, ibland inte har haft underlag som visat att beslutet avsåg en varaktig sjukersättning. Till viss del beror detta på att EB har missat information, till viss del beror det på att de formuleringar som FK ibland tidigare använt i sina beslut inte tydligt beskrivit om det handlat om en tidsbegränsad eller varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Det har framkommit enstaka ärenden där EB har haft uppfattningen att det finns ett öppet ärende på FK och att en personlig handläggare på FK är med i ärendet. EB har avvaktat information och vidare planering från FK. När Berit och jag tittat på ärendet har det har visat sig att ärendet i själva verket har avslutats på FK. Enligt min bedömning kan detta handla dels om bristfällig kunskap hos EB för hur arbetet på FK fungerar, och dels på en bristfällig kommunikation mellan FK och EB. Det har blivit tydligt under projektets gång att en del av de läkarintyg som uppvisas på EB, och som inte skickas från vården till FK, har en sämre kvalitet än de som skickas till FK. Enligt information från FK har kvaliteten på läkarintygen generellt höjts de senaste åren, men detta avspeglas alltså inte alltid i de intyg som många gånger riktar sig enbart mot EB. Detta är ett problem dels då individerna i fråga kan gå miste om FKs samordning av rehabilitering, dels då felaktiga krav kan ställas på individen i samband med ansökan om ekonomiskt bistånd. Ett bra medicinskt underlag är en av de absolut viktigaste nycklarna till att individen får den nödvändiga samordning och rehabilitering som den har rätt till. Framgångsfaktorer i Halmstad Det fanns sedan tidigare en medvetenhet på Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) och särskilt på EB, om att samarbetet kring sjuka personer som uppbär ekonomiskt bistånd behöver stärkas. I synnerhet mot bakgrund av rapporten Gör rätt från dag ett som verksamhetsutvecklare Maija-Liisa Ylikiiskilä på EB i Halmstad var djupt involverad i. 11

12 Projektet kring nollplacerade har varit väl förankrat hos kommunens Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd (UAN). Ett formellt avtal som undertecknats av FK och UAN har tydliggjort samarbetet. En resurs i form av en heltidstjänst skapades på EB inom UAF. Projektet är omfattande och hade inte gått att utföra på detta sätt utan den resursen. Jag som uppbär tjänsten har flerårig kunskap om handläggning av ekonomiskt bistånd och av samarbete med andra myndigheter, till exempel FK och AF. Jag har prioriterat individarbetet och strävat efter att ge snabba återkopplingar till handläggarna på EB och att även vid behov följa upp ärendena så ofta det har behövts. Berit Grimberg som är FKs kontaktperson i projektet har mångårig erfarenhet av arbete på olika områden inom FK och har även stor erfarenhet av samarbete med andra myndigheter och externa parter. Hon har funnits tillgänglig för att tillsammans med EB diskutera individärenden och har bidragit med handledning till sina kollegor internt. Samverkansansvarig på LFC Halmstad, Pia Ryberg, har haft i uppdrag att föra projektet framåt och har varit drivande i frågor som inte legat på individnivå. Att FK fortlöpande arbetar med att förbättra läkarintyg och med att informera i vården om samordnad rehabilitering, även för nollplacerade, bedömer jag som ovärderligt. Att vi på EB, med hjälp av FK, kommer ut i vården med information och för att etablera kontakter är särskilt positivt. Under projekttiden har handläggarna på EB fått mycket information både direkt från FK, och även genom mig. FK har under året erbjudit informationsmöten och utbildning till EB och detta ser jag som mycket värdefullt. En implementeringsplan har upprättats innehållande delmoment för att successivt få in samarbetet kring nollplacerade i det vardagliga arbetet. Berit och jag har inte handlagt ärendena själva, utan har bara initierat, informerat och stöttat i arbetet. (Med undantag för de ärenden som varit Berits egna.) Detta med tanke på att efter projektets slut ska arbetet kunna utföras helt av respektive individs handläggare på myndigheterna. En god förutsättning i Halmstad har varit att individen i de allra flesta fall redan haft en väl upparbetad kontakt med sin handläggare på EB. Normalt sett träffar man sin handläggare varje månad, vilket inte är fallet i alla kommuner. En gång per år görs en enkät kring upplevelsen av bemötandet på EB. Klienterna får anonymt svara på frågor kring hur de upplever att de blivit bemötta under mötet som just genomförts. Resultaten tyder på att den överväldigande majoriteten av klienter upplever att de blir respektfullt bemötta, att handläggaren lyssnar, att det finns tid att prata om det som man vill prata om och att man får svar på sina frågor. Enbart 3-4 % av individerna upplevde till exempel vid enkäten 2012 att dessa saker inte fungerade bra vid mötet med handläggaren. Detta är exceptionellt positiva siffror med tanke på att EBs arbete innehåller myndighetsutövning som ibland kan upplevas som integritetskränkande. Jag 12

13 tror att siffrorna visar att vi i Halmstad har en mycket bra grund som har varit värdefull för arbetet med individerna i projektet. Projektets längd bedömer jag som helt avgörande för att få igång arbetet på individnivå. Särskilt med tanke på det tidsomfattande kartläggningsarbete som inledde projektet. På ett år har vi kommit en god bit på vägen mot ett fungerande samarbete och mot att lyfta fram behov och rättigheter för gruppen nollplacerade. Framtid I Halmstad har ett stort förändringsarbete startats i och med projektet kring nollplacerade, men att åstadkomma en varaktig förändring av det här slaget kräver både tid och kraft. Det finns en vilja hos såväl EB som FK att fortsätta arbetet för att det så småningom ska bli en naturlig del av ordinarie verksamhet, eftersom vi ser att samordning av rehabiliteringen gynnar individerna och är en rättighet som vi bör samverka för att tillgodose. Jag tror att en förlängning av projektet skulle ge oss bättre möjligheter att se resultat av arbetet. Många av de individer vi arbetar med har en komplex situation och många år av sjukdom bakom sig. Det är rimligt att anta att resultaten inte syns omedelbart utan blir tydliga först på längre sikt. Vid en förlängning av projektet skulle vi då också kunna få fram bredare resultat från fler kommuner, för jämförelse. Det finns dessutom fortfarande en hel del kvar att göra när det gäller att etablera kontakter med vården. Vården spelar en avgörande roll för många av dessa individer, oavsett om de är eller bör vara sjukskrivna och ha kontakt med FK, eller om de har specifika begränsningar i sin arbetsförmåga, och bör ha stöd av AF för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Halmstad Sara Mendelson, Samordnare Ekonomiskt bistånd, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Halmstad 13

14 Bilaga 1, Flödesschema FLÖDESSCHEMA - NOLLPLACERADE (1)Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa, med eller utan intyg (2)EB bedömer att det kan finnas behov av samordning av re-habiliteringen. Möjlighet till samråd med Sara, EB, och Berit, FK, under den tid projektet kring nollplacerade är igång. (3)Kontakta FK: Diskutera behov av samordning av rehabiliteringen. Kan finnas behov av ett första möte med FK, EB och klient. Om det finns mycket tydliga underlag kan man hoppa över detta steg och enbart skicka en remiss till FK. (4a)Inget behov av samordning av rehabilitering (4b)Varaktig nedsättning - söka sjukersättning (4c)Komplettera underlagen. Ny bedömning. (Se 6) (4d)FK ska samordna rehabiliteringen. Ev remiss från EB till FK. (5)FK kallar till avstämningsmöte(n). Individens rehabplan upprättas. (6)Rehabplan genomförs. FK kallar till möten, följer upp och dokumenterar. 14 (7)Har hel eller delvis arbetsförmåga (8)Saknar arbetsförmåga

15 Bilaga 2, Rutinbeskrivning Rutinbeskrivning till flödesschema Nedan följer förtydliganden till rutorna 1-8 i flödesschemat för nollplacerade Ruta 1: Nedsatt arbetsförmåga pga. sjukdom/ohälsa, med eller utan intyg Handläggaren på ekonomiskt bistånd (EB) har kontakt med en individ som man bedömer har sin arbetsförmåga nedsatt pga. fysisk eller psykisk sjukdom/ohälsa. Detta kan vara styrkt genom sjukskrivning eller andra medicinska underlag. Det kan också ha framkommit efter bedömningar av till exempel AF, AME, EB etc. Ruta 2: EB bedömer att det kan finnas behov av samordning av rehabiliteringen. Möjlighet till samråd med Sara, EB, och Berit, FK, under den tid projektet kring nollplacerade är igång. För att kunna göra dessa bedömningar behöver man granska de underlag som finns och eventuellt be individen inhämta kompletterande/förtydligande medicinska underlag. Det kan finnas behov av att handläggaren på EB kontaktar vården för att stödja individen i detta. Möjlighet finns för EB att boka trepartssamtal hos vården. Vid granskning av medicinska underlag kan man få stöd i Försäkringsmedicinskt beslutsstöd som finns på Det kan även behövas en diskussion och/eller motiverande samtal med individen, såväl som samtal med vården. Tre kriterier behöver vara uppfyllda för att FK ska samordna rehabiliteringen: Det är styrkt att arbetsförmågan är nedsatt pga. sjukdom/ohälsa Det finns en rehabiliteringspotential Rehabiliteringen behöver samordnas Ruta 3: Kontakta FK: Diskutera behov av samordning av rehabiliteringen. Kan finnas behov av ett första möte med FK, EB och individ. Om det finns mycket tydliga underlag kan man hoppa över detta steg och enbart skicka en remiss till FK. Om handläggaren på EB gör bedömningen att det kan finnas ett behov av att samordna rehabiliteringen, tas kontakt, lämpligen per telefon, med en personlig handläggare på FK (efter samtycke från individen). Diskussion förs angående samordningsbehovet. Det kan behövas ett första möte där FK, EB och individen deltar, för att komma till en slutsats på hur man bör gå vidare. Bedömningen i samråd resulterar i att man går vidare till ruta 4a, b, c eller d. Ruta 4a: Inget behov av samordning av rehabilitering Man kan komma fram till att individen inte har sin arbetsförmåga nedsatt pga. sjukdom. Det kan också vara så att individen i nuläget är för sjuk för att kunna rehabiliteras, man kan behöva avvakta en förbättring av hälsan. 15

16 Ruta 4b: Varaktig nedsättning - söka sjukersättning Om bedömningen är att individens nedsättning av arbetsförmågan är varaktigt nedsatt på minst 25 % på grund av sjukdom gentemot hela arbetsmarknaden bör individen informeras om möjligheten att ansöka om sjukersättning. För individer under 30 år där arbetsförmågan är nedsatt i minst ett år och med minst 25 % gentemot hela arbetsmarknaden på grund av sjukdom bör individen informeras om möjligheten att ansöka om aktivitetsersättning. Ruta 4c: Komplettera underlagen. Ny bedömning. Det kan framkomma i samråd att de underlag som finns behöver förtydligas för att individen ska få möjlighet till samordnad rehabilitering för att närma sig ett arbetsliv och egen försörjning. Handläggaren på EB kontaktar läkare för att få förtydliganden kring rehabilitering och/eller nedsättning av arbetsförmågan. Rehabsamordnare på vårdcentralen och inom psykiatrin kan vara en kontaktväg in till vården. Kommer nya underlag in till EB får handläggaren göra en ny bedömning av dessa. Ruta 4d: FK ska samordna rehabiliteringen. Ev. remiss från EB till FK. Handläggarna på EB och FK har i dialog bedömt att det är styrkt att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och det finns behov av samordning av rehabiliteringen. FK tar då vid för samordning av rehabiliteringen. Detta ska göras tydligt inför individen och involverade parter. Om EB har mycket information utöver det som står i det aktuella medicinska underlaget, till exempel angående historik om sjukdom eller insatser som prövats, kan det finnas behov av att EB skickar en remiss till FK. Remissblanketten omfattar personuppgifter, en utredning av rehabiliteringsbehovet inklusive individens egna tankar om sin situation, samt undertecknat samtycke från individen. Medicinska underlag kan behöva bifogas. Ruta 5: FK kallar till avstämningsmöte(n). Individens rehabplan upprättas. FK har nu ansvaret för samordningen av rehabiliteringen. FK kallar till nödvändiga avstämningsmöten, planerar rehabilitering/rehabmål, samverkar med läkare och andra aktörer, erbjuder stöd och motiverande samtal med individen samt matchar och eventuellt remitterar mot insatser. FK ansvarar för att individens rehabplan upprättas. Individen har ett eget ansvar för att medverka och ansvara för sin rehabilitering. Ruta 6: Rehabplan genomförs. FK kallar till möten, följer upp och dokumenterar. FK ansvarar för att individens rehabplan genomförs tillsammans med aktuella parter, till exempel FK, AF, EB, Regionen, Socialförvaltningen. FK ansvarar för kallelser till möten, genomföranden av möten, dokumentation och uppföljning av rehabinsatser/resultat. Målet är att individen ska komma ut i/tillbaka till ett arbetsliv och en egen försörjning. När FK avslutar samordnad rehabilitering ska avslutet tydliggöras för individen och de involverade parterna. Är planeringen att individens fortsatta planering ska drivas av en annan part ska det framgå. Ruta 7: Har hel eller delvis arbetsförmåga När rehabplan genomförts kan det framkomma att individen nu har en arbetsförmåga på heltid eller på deltid. 16

17 Ruta 8: Saknar arbetsförmåga När rehabplan genomförts kan det framkomma att individen saknar arbetsförmåga. Vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga, se ruta 4b. Annars kan man behöva avvakta förbättring av hälsan, se ruta 4a. 17

18 Bilaga 3, Texten i Region Hallands dokument om flerpartsmöten (Regionens logotyp saknas) Beskrivning av roller och ansvar vid avstämningsmöten tre/ och flerpartsmöten i vården i en utvidgad samverkansmodell Bakgrund Nya rehabiliteringsprojekt i Region Halland har aktualiserat behovet av förtydligade roller, ansvar och tillvägagångssätt vid behov av avstämningsmöten kring patienter i vården. För personer som inte är ersättningsberättigade från Försäkringskassan är samordningsansvaret, och därmed förutsättningarna för rehabilitering, utifrån gällande regelverk oklart varför samverkansparterna får klargöra samordningsansvaret för individerna efterhand. Detta gäller till exempel för de personer som inte bedöms ha en nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom, saknar sjukpenninggrundande inkomst (nollplacerade) eller inte står att finna i några ersättningssystem alls. Inriktningen är att respektive försörjningshuvudman har samordningsansvar för målgrupperna ovan samt sjukvårdshuvudmannen utifrån behovet av samordnad vård- och rehabiliteringsplanering för de egna patienterna. Ur ett individperspektiv är det viktigt att uppmärksamma behovet av rehabilitering och målet för återgång till egen försörjning/arbete för gruppen nollplacerade. Individen som uppbär försörjningsstöd skall få samma möjlighet till rehabilitering som den som har en sjukpenninggrundande inkomst. Projektet nollplacerade i södra Halland har aktualiserat arbetet mellan Försäkringskassan och Socialtjänsten, vården och Arbetsförmedlingen. Likaså kan det utvecklade samarbetet 2012 mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Gemensam kartläggning komma att öka behovet av samordning med fler aktörer. Samordningsförbundets arbete med målgruppen unga (18-29 år) med sjukskrivning, aktivitetsstöd och/eller med rehabiliteringsbehov är också nytt initierat arbetsområde med samordningsbehov. Huvudregeln är att försörjningshuvudmannen ansvarar för samordningen av individen men kan i till exempel samordningsförbundets projekt remittera för stöd i rehabiliteringssamordning. Då blir samordningsförbundets handledare samordningsansvarig efter dialog med försörjningshuvudmannen. 18

19 Försäkringskassans roll i avstämningsmöten Försäkringskassan har en längre tradition tillsammans med vården kring arbetet med avstämningsmöten i rehabiliteringsarbetet med personer som har bedömts ha en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Här är rollerna tydliga vad gäller att: 1) Försäkringskassan initierar vanligen avstämningsmötet (vården kan också be FK göra det) 2) FK ansvarar för samtycke. 3) FK samordnar och kallar berörda deltagare till mötet i vården 4) FK beskriver syfte, aktuella frågeställningar och samordnar planeringen för patienten 5) FK dokumenterar vid mötet och ser till att berörda parter får del av dokumentationen 6) FK ersätter vården för avsatt tid för mötet. Arbetsförmedlingens roll Arbetsförmedlingen kan också initiera behov av flerpartsmöte. I dessa frågor ligger samordningsansvaret på Försäkringskassan om vården ska delta och med de uppgifter som följer samordningsansvaret. Se ovan. Socialtjänstens roll Socialtjänsten har fått tydligare uppdrag att kartlägga och identifiera personer som bedöms kunna ha potential att försörja sig själv i någon mån. Det innebär bland annat att det kan bli vanligare att Socialtjänst kontaktar vården tillsammans med den berörde för att få till stånd ett så kallat trepartssamtal där det finns en etablerad vårdkontakt. Finns ingen etablerad vårdkontakt så bör den berörde själv, eller med stöd av socialsekreterare, etablera kontakt med vården. Frågeställningar som kan vara aktuella är då är till exempel: 1) Eventuellt klargörande av individens förmåga och möjlighet att ta del av rehabiliteringsinsatser och andra aktivitetsåtgärder i kommunen eller i samverkan med andra myndigheter (AF). 2) Övriga frågeställningar Initierar socialtjänsten trepartssamtalet för klientens räkning så ansvarar socialtjänst för; 1) Klar frågeställning/ar för mötet. 2) Kallelse av eventuellt övriga deltagare efter samråd med vården om tid för mötet. 3) Dokumentation av mötet och dokumentation av vidare planering. Återkoppling till övriga deltagare. 19

20 4) Ingen ersättning utgår till vården för mötet (se avgiftshandboken trepartssamtal ) 5) Socialtjänst ansvarar för samtyckeshantering För nollplacerade som har ett medicinskt underlag som styrker att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom har Försäkringskassan ett samordningsansvar. Samordningsförbundets och samordningshandledarnas roll Samordningsförbundet i Region Halland har ett särskilt uppdrag att arbeta med åldersgruppen ungdomar år. Se vidare info I rollen som samordningshandledare kan man ta initiativ till trepartsmöte alternativt avstämningsmöte där FK ingår och är försörjningshuvudman. Samordningshandledaren gör det då i rollen av företrädare för klienten som har remitterats från någon annan aktör (vården, försäkringskassan, socialtjänst eller arbetsförmedlingen). Tar man som samordningshandledare initiativ till samordningsmöte med klienten ska dialog föras med individens försörjningshuvudman om planerad åtgärd. Vid mötet ska: 1) Klar frågeställning/ar ställas för mötet.(skriftlig via mail eller dylikt) 2) Kallelse av eventuella övriga deltagare efter samråd med vården om tid för mötet. 3) Dokumentation av mötet och vidare planering. Återkoppling till övriga deltagare. 4) Ingen särskild ersättning utgår till vården för mötet (se avgiftshandboken trepartssamtal ). 5) Samordningshandledare ansvarar för samtyckeshantering Vårdens roll Vårdval Halland har ett medicinskt rehabiliteringsansvar för sina listade patienter och ansvar att medverka i och initiera arbestlivsinriktad rehabilitering. Initiativ till avstämningsmöte (klienten har ersättning från FK) för arbetslivsinriktad rehabilitering kan tas av vården och FK ansvarar även då för rehabsamordningen. Vården har även ansvar att delta i så kallade trepartsmöten efter initiativ från patienten med annan berörd försörjningshuvudman (AF, socialtjänst) eller med uppdrag från sådan (samordningshandledare.) Samordningsförbundets handledare ansvarar då för de aktuella samordningsuppgifterna se ovan samt samtyckeshanteringen. 20

21 Allmänna råd för mötena Det är viktigt att välja deltagare i mötena med omsorg, Önskas svar för specifika frågor bör de förberedas med ingående part och den berörda individen. Stora grupper ska undvikas. Det är därför viktigt att respektive myndighet eller motsvarande om möjligt kan representeras av en person med mandat att ta med sig aktuella frågor för vidare beslut och planering. Kan frågeställningen förberedas med representation är det givetvis att föredra. Om det går att disponera tiden så att någon/några bara behöver delta en del av tiden, så bör mötet organiseras efter det. Mycket ansvar ligger på samordnaren för mötet att förbereda för innehållet och disponera frågeställningarna och deltagarnas tid så effektivt som möjligt. Ersättning som utgår till vården i samband med rehabsamordning och eller bedömningsstöd 1. Avstämningsmöten Arvode till läkare utgår enligt RFFS 2003:10, då denne deltar i avstämningsmötet. Högst 750 kr för första timman och därefter högst 375 kr per påbörjad halvtimme plus moms. När läkare inte deltar utgår inget arvode. Det är vårdens eget ansvar att fakturera Försäkringskassan. Avstämningsmötet registreras på patienten som ett läkarbesök men patienten betalar ingen vårdavgift. 2. Tre- eller flerpartsmöte Rehabiliteringssamtal/trepartsmöte/flerpartsmöte likställs med samordnad vårdplanering i både innehåll och tid. Ingen patientavgift tas ut och vårdgivaren kan inte debitera exempelvis arbetsgivare eller arbestlivsförvaltning. 3. Begäran om läkarutlåtande avseende arbetssökande Begäran om läkarutlåtande regleras i förordning (1996:1100) 20 om aktivitetsstöd. Ersättningen ges som arvode enligt Försäkringskassans föreskrifter om högst 2200 kr. Med avgift för arvode avses bruttoarvode. Ersättningen för arvode får endast utgå om ingen avgift tas ut för utlåtandet från den försäkrade. En särskild blankett ska användas av Arbetsförmedlingen för begäran om läkarutlåtande. För sammanställningen svarar: Katarina Larborn utvecklare Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkontoret Pia Ryberg, samverkansansvarig Försäkringskassan LFC söder Ingrid Nedmark, Socialtjänst Halmstad kommun Samuel Grahn, samordningsförbundet Halland Lena Swahn-Erixon, Arbetsförmedlingen 21