Projektbeskrivning. Informationsteknik och lärande i matematik. undervisning som ett lärande system
|
|
- Ann-Sofie Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektbeskrivning Informationsteknik och lärande i matematik undervisning som ett lärande system Projektet är ett samarbete mellan Avdelningen för matematik vid Karlstads universitet och Älvkullegymnasiet i Karlstad och syftar till att med hjälp av informationsteknik utveckla matematikundervisningen till ett lärande system. Med ett dynamiskt data- program för matematik, GeoGebra (se nedan), planeras en serie av lektioner, så kallade lärandesituationer, i lärarnas ordinarie kurser. Förändringsarbetet utgår från att de delta- gande gymnasielärarna ska äga utvecklingsprojektet och matematikavdelningens lärare och forskare fokuserar på coaching och handledning av gymnasielärarna. Med dataprogrammet skapas nya möjligheter för lärarna att gestalta och designa undervisning i matematik. De kan med hjälp av programmet visualisera moment i kurs- erna som är centrala för förståelsen av ett begrepp eller som är problematiska för ele- verna. Nya arbetsformer kan växa fram där eleverna får ta ett större ansvar för sitt eget lärande vilket ökar motivationen och intresset för matematiken. Med ett undersökande arbetssätt stimuleras samarbete mellan eleverna i arbetet med lärandesituationerna även utanför lektionstid. Det skapas möjligheter för lärarna att utveckla nya former för redo- visning av hemuppgifter, bedömning och återkoppling. Traditionellt förändringsarbete bygger ofta på ett top down- - - perspektiv där en för- ändringsagent utifrån introducerar en metod som ska tillägnas av lärarna som sedan ska tillämpa den på verksamheten. Inte sällan är ett projekt något som bedrivs vid sidan av den ordinarie verksamheten. Erfarenheter från implementering av informationsteknik i undervisningssammanhang pekar på att just tid att lära sig programvaran och ett utvecklat kollegialt stöd är avgörande faktorer för att implementeringen av informa- tionstekniken ska bli framgångsrik och användningen ska bli en naturlig del i skolornas matematikundervisning (se t ex Cuban, Kirkpatrick & Peck 2001).
2 Vår modell utgår från att gymnasielärarna själva äger sitt utvecklingsarbete och att det integreras i den ordinarie undervisning som de bedriver. Efter en inledande kompetensutveckling om dataprogrammets innehåll och dess möjligheter, utarbetas i samarbete med matematikavdelningens lärare och forskare direkta lärandesituationer för undervisningen i form av arbetsinstruktioner (worksheets). Dessa lärandesitua- tioner utarbetas på kollegial basis. I implementeringsfasen används dessa worksheets i gymnasielärarnas undervisning. Matematikavdelningens lärare och forskare kommer under nästa läsår att besöka de medverkande gymnasielärarna och delta i undervis- ningen och fungera som bollplank och kritisk vän. Gemensamma seminarier följer upp undervisningen och nya lärandesituationer arbetas fram på basis av de erfarenheter som görs. Efter ett läsår är tanken att metoden ska vara implementerad och vara en del av gymnasielärarnas normala undervisning. Utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas under början av hösten Förhoppningen är att projektet ska kunna fungera som ett referensprojekt för andra skolor som vill utveckla sin matematikundervisning med hjälp av informationsteknik. Avdelningen för matematik vid Karlstads universitet bedriver forskning och ut- vecklingsarbete kring informationsteknik och lärande i matematik. Vår förhoppning är att projektet ska skapa spin off- - - effekter både för våra ordinarie kurser och för vår lärarfortbilning. Skolan som ingår i samarbetsprojektet är Älvkullegymnasiet i Karlstad. Gymnasiet har en inriktning mot teknik- - - och NV- - - programmet. Här finns också teknikcollege, IB och en naturvetenskaplig spetsutbildning, Forskar- - - NA i samarbete med Karlstads uni- versitet.
3 GeoGebra Den pedagogiska metoden är inte avhängig det valda dataprogrammet, men det är av flera skäl synnerligen lämpat för metoden. GeoGebra är en dynamisk programvara speci- ellt utvecklad för undervisning på alla nivåer, allt från grundskolans tidigare år till universitetsnivå (Hohenwarter & Preiner 2007; Hohenwarter, Preiner & Yi 2007). Dataprogrammet förenar flera områden inom matematik, som geometri, algebra och analys, vilka tidigare har behandlats var för sig med olika typer av programvaror. Det kan användas av lärare som ett kraftfullt demonstrationsverktyg (visualisering). Vidare ges elever möjligheter till ett laborativt och undersökande arbetssätt, där de har möjlighet att själva upptäcka många matematiska samband. GeoGebra är användarvänligt och gratis. Utöver tillgång till datorer tillkommer inga kostnader för användningen, varken för skolor, lärare eller elever. Det är enkelt att installera på alla typer av datorer. En kontinuerlig programutveckling sker av program- met, bland annat utifrån önskemål från verksamma lärare, lärarutbildare och forskare. Det finns fri tillgång till ett stort antal genomarbetade undervisningsmaterial framtaget av aktiva användare av programmet. GeoGebra är ett program som idag används i stora delar av världen och är översatt till 36 olika språk, däribland svenska. Förutom det internationella GeoGebra- - - institutet finns det idag ca 40 nationella institut (Hohenwarter & Lavicza 2007). I Norge är an- vändningen av programmet utbrett i gymnasieskolan och det är nu på stark frammarsch i övriga nordiska länder. Det har bildats ett nordiskt nätverk, The Nordic GeoGebra Network, och i Sverige har vi ett nationellt GeoGebra- - - institut sedan september Avdelningens lärare och forskare har egna erfarenheter av användning av programmet i kurser (f n Naturvetenskapligt basår) och har också deltagit med presenta- tioner vid olika GeoGebra- - - konferenser, i Linz i Österrike, juli 2009, och Reykjavik, augusti 2010.
4 Lärande system Komplexa system är ett expansivt tvärvetenskapligt forskningsfält där man studerar system med komplicerad dynamik allt från rörelsemönster hos små partiklar i tur- bulenta flöden, städers tillväxt, det mänskliga genomets evolution, ekonomiska mark- nader till sociala system som t ex undervisning. De kännetecknas av emergens, kom- plexa mönster uppkommer ur samspel mellan enkla strukturer eller aktörer. Forskning av komplexa system kan förstås som studier av lärande system. Läran- de uppfattas i termer av ett systems förmåga till adaptivitet, dvs att lära av erfaren- heten och anpassa sig till förändrade situationer. I vårt utvecklingsarbete förstås undervisningen i termer av ett lärande system som utvecklas genom den interaktion som sker mellan alla deltagande och den an- vända informationstekniken. Lärandesituationer Begreppet lärandesituationer är hämtat från främst fransk (Brousseau 1997) och tysk (Wittmann 1995, 2001) matematikdidaktisk forskning och bygger på idén om matema- tikdidaktik som en designvetenskap (jmf ingenjörsvetenskaperna). Det som designas i vårt fall är lärandesituationer, där elever och lärare interagerar i en didaktisk miljö. Lära- ren iscensätter en lärandesituation, i vårt fall sker det med de utarbetade worksheets vilket utgör ett problemfält för eleverna. En lärandesituation fokuserar på centrala delar i det matematikkunnande som eleverna ska utveckla och karakteriseras, enligt Wittmann (2001), av att den representerar centrala mål, innehåll och principer för undervisning i matematik på en given nivå, är relaterad till ett signifikant matematiskt innehåll, till processer och procedurer bortom denna nivå, och är en källa till olika matematiska aktiviteter, är flexibel och kan anpassas till de speciella förutsättningar som kan finnas i ett klassrum, integrerar matematiska, psykologiska och pedagogiska aspekter av matematikundervisning och formerar på så sätt också ett fält för empirisk forskning.
5 Tidsplan Vårterminen 2011 planerings- - och förberedelsefas Projektet planeras under vårterminen. En serie av fem workshops genomförs med deltagande gymnasielärare i matematik under handledning av avdelningens lärare och forskare. I dessa workshops lär sig deltagarna att hantera dataprogrammet och upptäcka dess olika möjligheter. Genomgång görs av lärandesituationer/worksheets och därefter påbörjas arbetet med att ta fram worksheets för den egna kursen som genomförs under hösten. En lärandesituation sträcker sig vanligtvis över 2 3 lektioner. Läsåret 2011/2012 Implementeringsfas Gymnasielärarna använder framtagna worksheets i sina respektive kurser. Handledning och coaching ges av avdelningens lärare och forskare. En serie workshops görs under läsåret där erfarenheter från undervisningen bearbetas och nya lärandesituationer arbe- tas fram på basis av de erfarenheter som görs. Implementeringen fokuserar utveckling av gymnasielärarnas kompetens avseende användning, uppföljning och utveckling av läran- desituationer med dataprogrammet. Lärarna har kontroll över och äger utvecklingen av sin undervisning. HT 2012 Utvärderingsfas Läsåret 2012/2013 förutsätts metoden vara implementerad och kan nu utvecklas inom ramen för normala utvecklingsinsatser på skolan. En utvärdering av projektet planeras att genomföras i augusti september Projektet redovisas vid en konferens/studie- dag för gymnasielärare i matematik, naturvetenskap och teknik.
6 Referenser Brousseau, G. (1997). The theory of didactical situations. Dordrecht: Kluwer. Cuban, L., Kirkpatrick, H., & Peck, C. (2001). High access and low use of technologies in high school classrooms: Explaining the apparent paradox. American Educational Research Journal, 38(4), Fahlgren, M. & Brunström, M. (2009). GeoGebra A Tool to Create Favorable Learning Situations with Emphasize on Logical Reasoning and Communication. Konferensbidrag presenterat vid den första internationella konferensen, International GeoGebra Conference, i Linz, Österrike i juli, 2009 (paper)- - - Fahlgren, M. & Brunström, M. (2010). GeoGebra A Tool to Improve the Understanding of Different Representations of Conics. Konferensbidrag presenterat vid den första nordiska konferensen, Nordic GeoGebra Conference 2010, i Reykjavik, Island. Hohenwarter, M., & Lavicza, Z. (2007). Mathematics teacher development with ICT: towards an International GeoGebra Institute. In D. Küchemann (Ed.), Proceedings of the British Society for Research into Learning Mathematics, 27(3): University of Northampton, UK: BSRLM Hohenwarter, M., & Preiner, J. (2007). Dynamic mathematics with GeoGebra. Journal of Online Mathematics and its Applications. ID 1448, vol. 7, March 2007 Hohenwarter, M., Preiner, J, & Yi, Taeil. (2007). Incorporating GeoGebra into teaching mathematics at the college level. Proceedings of the International Conference for Technology in Collegiate Mathematics Boston, USA: ICTCM Wittmann, E. Ch. (1995). Mathematics as a Design Science. Educational Studies in Mathematics, 29(4), Wittamnn, E. Ch. (2001). Developing mathematics education in a systemic process. Educational Studies of Mathematics, 48, För mer information om projektet hänvisas till Docent Arne Engström Avdelningen för matematik Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Karlstads universitet KARLSTAD Epost: arne.engstrom@kau.se
Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet
Matematiklyftet Ökad måluppfyllelse Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Fortbildning i matematikdidaktik för alla matematiklärare Stöd för arbetet med matematik i förskolan och förskoleklassen
Läs merPEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media
PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The
Läs merGeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System
Karlstad GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System Dé dag van GeoGebra Zaterdag 19 oktober 2013 GeoGebra Instituut Vlaanderen, Brussell 1 2 GeoGebra in a School
Läs merDesignmönster som dokumentation och utveckling av IKT i undervisningen
Digitalisering Grundskola och gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 6: Att arbeta med designmönster Designmönster som dokumentation och utveckling av IT i undervisningen Robert Ramberg
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merVFU i matematik ht 2015 MÅL
VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till
Läs merExamination och undervisning med blended learning i MAGA44
Examination och undervisning med blended learning i MAGA44 Studentorienterad undervisning i matematik Mirela Vinerean Bernhoff, Mats Brunström och Eva Mossberg Bakgrund Karlstads universitet har en lång
Läs merAtt väcka lust och intresse för fonetik med omvänt klassrum. Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen
Att väcka lust och intresse för fonetik med omvänt klassrum Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen hugues.engel@su.se Abstract Fonetik är en delkurs i allmän och fransk fonetik som ingår i kursen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher
Läs merForskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Läs merMatematikvisionen Ht 2002- vt 2006
Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA
Läs merMatematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen
Matematikundervisning med digitala verktyg* En modul i Matematiklyftet Översikt över modulstrukturen Moment A individuell förberedelse Moment B kollegialt arbete Moment C aktivitet Moment D gemensam uppföljning
Läs merLyfta matematiken från förskola till gymnasium
LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella
Läs merDynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merFristående matematikkurser vid LHS Alla är på grundnivå och har högskolepoäng enligt Bologna (5p motsvarar 7,5 HP)
Analys och bedömning av kunskaper i matematik, Dynamisk programvara som didaktiskt verktyg i Matematik för yngre åldrar, Matematiksvårigheter analyser, orsaker, Matematikämnets didaktik, Analys och bedömning
Läs mer1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet
1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1 Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet Prata med grannen Talk to your neighbour 2 minuter 2 minutes Upplägg - Content Mötesplatser och samtal Meeting
Läs merLärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer
Linda Ahl, Lena Hoelgaard & Tuula Koljonen Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling Lärarhandledningar till matematikläromedel har stor potential. De kan stödja och inspirera läraren i
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5
Läs merHur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,
Läs merKursplan. Kurskod DAA766 Dnr MSI 01/02:21 Beslutsdatum
Kursplan Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod DAA766 Dnr MSI 01/02:21 Beslutsdatum 2001-10-12 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne IKT - Skola och lärande, del II ICT - Learning
Läs merSamhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Läs merUppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik
Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens
Läs merMatematik och det nya medialandskapet
Matematik och det nya medialandskapet Per Jönsson, Malmö Högskola Thomas Lingefjärd, Göteborgs Universitet 27 januari 2010 Översikt Föränderligt medialandskap Lärande med nya medier Teknologi och programvara
Läs merKursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01
Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kursplan Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Inriktning matematik/matematikdidaktik för de
Läs merEn snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap
En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap 1. Gå till Stockholms universitetsbiblioteks startsida (http://www.sub.su.se/) och skriv ERIC (EBSCO) i sökrutan, den vanligaste databasen
Läs merLMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merVISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Läs merLMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merMatematikundervisningen i fokus
Matematikundervisningen i fokus 8.30-10.00 Föreläsning 10.00-10.30 Kaffe 10.30-11.30 Workshop F-5 i sal 6-9 i sal 11.30-12.00 Återsamling i föreläsningssalen. Utvärdering och avslutning. TIMSS advanced,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L921MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9 in Mathematics,
Läs merLAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 1, The Teaching Profession and Society, 30 higher education credits
Läs merFör elever i gymnasieskolan är det inte uppenbart hur derivata relaterar
Thomas Lingefjärd, Djamshid Farahani & Güner Ahmet En motorcykels färd kopplad till derivata Gymnasieelevers erfarenhet av upplevda hastighetsförändringar ligger till grund för arbete med begreppet derivata.
Läs merLMA110, Matematik för lärare 1 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LMA110, Matematik för lärare 1 30 högskolepoäng Mathematics 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merStatens skolverk 106 20 Stockholm
Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att utveckla och fördjupa studentens förmåga att tillämpa didaktiska teorier och matematiska begrepp så att han/hon utifrån gällande styrdokument kan planera, genomföra
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merForskning om den digitaliserade skolan. Susanne Kjällander Fil Dr & Post Doktor Lektor & Lärarutbildare
Forskning om den digitaliserade skolan Susanne Kjällander Fil Dr & Post Doktor Lektor & Lärarutbildare 2017-10-31 Socialsemiotiskt, multimodalt perspektiv på lärande: Etiska förhållningssätt: Design för
Läs merAtt utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Läs merMatematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Läs merProgrammering i matematik. grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen
Programmering i matematik grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen Program våren 2018 09.30 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.00 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv
Läs merGrundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare i åk 7-9
DNR LIU-2018-00861 1(5) Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare i åk 7-9 Uppdragsutbildning 7.5 hp Basic programming with mathematics didactic focus for teachers in grades
Läs merMatematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Läs merSkolverkets arbete med skolans digitalisering
Skolverkets arbete med skolans digitalisering Nationell strategi för skolans digitalisering Övergripande mål Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa
Läs merMatte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
Läs merMatematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare
Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merMatematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs merÄmneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER L920SP Verksamhetsförlagd utbildning 2 för ämneslärare i spanska åk 7-9, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher
Läs merMatte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13
2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och
Läs merMatematiksatsningen 2011
OH-mallen Matematiksatsningen 2011 Stöd till lokalt utvecklingsarbete i grundskolan Anders Palm, projektledare anders.palm@skolverket.se 08 527 331 12 Matematiksatsningen 2011 Matematiksatsningen 2011
Läs merKURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT
Läs merMatematikstrategi 2013-2015
13-10-04 Matematikstrategi 2013-2015 Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser
Läs merMatematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Läs merGrundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare i åk 7-9
DNR LIU-2018-00861 1(5) Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare i åk 7-9 Uppdragsutbildning 7.5 hp Basic programming with mathematics didactic focus for teachers in grades
Läs merSamband mellan räknesätt. Lena Andersson Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola
Samband mellan räknesätt Lena Andersson Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola Matematikundervisningens uppgift, Lgr 11 För att frångå att eleven uppfattar varje matematiskt moment som enskilda
Läs merKan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar.
Kan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar. Lennart Karlsson Johanna Nygren Spanne Anders Peterson Mål och
Läs merProgrammering i matematik och teknik i grundskolan
Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program november 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv
Läs merAvdelningen för fackspråk och kommunikation på Chalmers
Språk och kommunikation på Matematik 1 (MMG200) ht-17 Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunikation Chalmers tekniska högskola mahans@chalmers.se Avdelningen för fackspråk och kommunikation
Läs merVerksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en
Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala
Läs merMatematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14
Matematiklyftet Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare Läsåret 2013/14 8.30-9.30 Presentation av matematiklyftet Bakgrund och syfte Genomförande Lärportal Handledare och rektorers roll 9.30-10.00
Läs merModulkonstruktion. Ola H. NCM
Modulkonstruktion Ola H. NCM Grundskolan Algebra Statistik och sannolikhet Geometri Samband och förändring Problemlösning Taluppfattning och tals användning Särskolan Förskola och förskoleklass Gymnasieskolan
Läs merDagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Läs merUpprepade mönster (fortsättning från del 1)
Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster
Läs merMatematik: Matematiska modeller och modellering (84-91,5 hp)
DNR LIU 2012-00260 1(5) Matematik: Matematiska modeller och modellering (84-91,5 hp) Programkurs 8.5 hp Mathematics (84-91,5) 9GMA12 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap
Läs merLÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010
LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merKursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
Läs merPedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad
Läs merUtbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19
1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå
Läs merMATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Läs merGrundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp
Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp Dag Wedelin, bitr professor, och K V S Prasad, docent Institutionen för data- och
Läs merVerksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken
Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man
Läs merInformatik med inriktning systemutveckling, 180 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Informatik med inriktning systemutveckling, 180 hp Informatics with Focus on Systems Development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer
Läs merLärande i matematik - olika teoretiska perspektiv
Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Den didaktiska triangeln Tre parter är engagerade
Läs merLAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 12 LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 2, The Teaching Profession and Education, 30 higher education credits
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merDetta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen.
Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen. 1. Enkät till lärare i matematik 2. Enkät till ämnesansvariga Uppgiften att du arbetar som lärare i gymnasieskolan
Läs merProjektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.
Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar
Läs merPedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola
Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd 2017-2019 för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Fastställd i kommunstyrelsen 2017-06-13 144 Innehållsförteckning
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merDESIGN AV UNDERVISNING
1 DESIGN AV UNDERVISNING av Björn Andersson En gren av den ämnesdidaktiska forskningen gäller design av naturvetenskaplig undervisning. På ett systematiskt sätt skapas undervisning, ofta av lärare och
Läs merFORSKNING OM DIGITALISERING AV FÖRSKOLAN
FORSKNING OM DIGITALISERING AV FÖRSKOLAN Fil. Dr. Susanne Kjällander Barn- och ungdomsvetenskapliga inst. Förskollärarutbildare STOCKHOLMS UNIVERSITET 2017-10-31 Socialsemiotiskt, multimodalt perspektiv
Läs merGeoGebra. - som digital lärresurs. Sandra Johansson Matematikutvecklare Pedagogisk inspiration Malmö
GeoGebra - som digital lärresurs Sandra Johansson Matematikutvecklare Pedagogisk inspiration Malmö sandra.johansson1@malmo.se Min resa med GeoGebra Har arbetat med GeoGebra på olika sätt sedan 2010. 2010
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merProgrammering i gymnasieskola och vuxenutbildning
Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning Program september 2017 09.30 Styrdokumentsförändringar och presentation av moduler 10.15 Paneldebatt: Varför ska våra elever lära sig programmering?
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merkultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i
ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen
Läs merStudera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet
Läs merStrategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
Läs merFigur 1: Påverkan som processer. Vad tycker elever om matematik och matematikundervisning?
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Känsla för problem Lovisa Sumpter När vi arbetar med matematik är det många faktorer som påverkar det vi gör. Det är inte bara våra kunskaper i ämnet som
Läs mer