Vad lämnar vi efter oss? Alla kan göra något Det lilla man kan göra måste man göra. Monolog i Norrköping Livgivande samarbete med De Geergymnasiet.

Transkript

1 4 September 2011 organ för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund Vad lämnar vi efter oss mötet Alla kan göra något Det lilla man kan göra måste man göra. idé&praktik Farligt jobb Snabbt kritiskt läge om inte luckan stänger i krematoriet. kultur&utblick Monolog i Norrköping Livgivande samarbete med De Geergymnasiet.

2 mötet Det lilla man kan göra måsteman göra. stänger i krematoriet. DeGeergymnasiet. ledare Äntligen dags VI HAR HÖGA FÖRVÄNTNINGAR på det regeringsförslag om ändringar i begravningslagen som aviserats till september månad. En viktig utgångspunkt för de förslag som begravningsutredningen 2009 presenterade i betänkandet Några begravningsfrågor (SOU 2009:79) var de stora skillnader i begravningsavgift som grannar, boende på varsin sida om en församlingsgräns, kunde uppleva men ha svårt att förstå, och än mindre acceptera. Utredningen såg det som naturligt att försöka åstadkomma en utjämning av avgifterna åtminstone inom en kommuns område. Medlet var att argumentera för att det ska finnas en begravningshuvudman i en kommun. Det skulle, menade utredningen, även föra med sig andra fördelar, bland annat ekonomisk rationalitet. MEN DET ÄR INTE LÄTT för en statlig utredning att påverka hur begravningsverksamhetens huvudmän ska organisera sin verksamhet och ordna sin struktur. Förslaget blev att begravningslagen ska ändras så att den avgiftssats enligt vilken begravningsavgiften betalas ska vara densamma inom en kommun. Utredningens förhoppning var att inblandade organisationer skulle vilja samma sak, så att en ordning med en huvudman per kommun skulle kunna vara införd Svenska kyrkans egen strukturutredning har inte föreslagit varken kommunvisa församlingar eller att kyrkoordningen ska ändras så att begravningssamfälligheter kan bildas. Vi väntar med stor nyfikenhet dels på om regeringen kommer att föreslå riksdagen en ändrad beräkningsmodell för begravningsavgiften, dels på hur kyrkomötet ska behandla årets motionsförslag om att kyrkans regelverk ska öppnas för begravningssamfälligheter. Avgiftsfrågan och den sammanhängande strukturfrågan är viktig för en stark begravningsverksamhet som kan svara mot samhällets behov, men många fler viktiga verksamhetsfrågor står på dagordningen. Det gäller den medborgerliga tillsynen över och inflytandet på begravningsverksamheten. Det är nödvändigt att länsstyrelsens roll tydliggörs och skärps, bland annat när det gäller att stödja den viktiga roll som begravningsombuden har för den allt större skara svenskar som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. SEDAN LÄNGE HAR BEFOLKNINGEN i ökande grad flyttat i landet för att studera och arbeta. Nu är flyttrörelserna globala. Samhällets förändring gör att alternativa former för gravsättning efterfrågas alltmer. Därmed ökar också behovet av ordning, reda och tydlighet i vad olika gravskick innebär och vad de kallas. Det är därför viktigt att få igång den flexibla och anpassningsbara, och tydliga ordning som begravningsutredningen lämnade förslag till. Den innebar att regeringen ska införa klargörande definitioner av olika gravskick i begravningsförordningen. Tillämpningen av begravningsclearingen vållar mycket problem och ett uppdrag till Kammarkollegiet att utfärda riktlinjer och tillämpningsanvisningar är angeläget. Det är även en halvering av den tillåtna tidsutdräkten mellan dödsfall och kremering eller gravsättning liksom en öppenhet för nya begängelseformer. ORGAN FÖR SVERIGES KYRKOGÅRDS- OCH KREMATORIEFÖRBUND Ansvarig utgivare Jan Olov Andersson Redaktör Bo Silfverberg kyrkogarden@silfvers-textverk.se tel , fax Sveavägen 116, Box Stockholm Prenumerationer Monica Fredriksson, monica.fredriksson@skkf.se Nr 5/11 utgivningsdag 14 oktober manusstopp 12 september Annonser Martin Yde martin.yde@display-umea.se Produktion Berling Press AB Form: Gunnar Brink Tryck V-TAB Örebro 2011 Nr 6/11 utgivningsdag 9 december manusstopp 14 november Omslagsbild: Ung man på Matteus begravningsplats, Norrköping. Foto: Bo Silfverberg Prenumerationspriser medlemmar 260 kr icke medlemmar 375 kr inkl moms Alla kangöra något idé&praktik Farligt jobb Snabbt kritiskt läge om inte luckan kultur&utblick Monolog i Norrköping Livgivande samarbete med 4 September 2011 organför Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund Vadlämnar vi efter oss ledare... 3 mötet... 4 tyngdpunkten...6 idé&praktik kultur&utblick...20 reportage&nytt utbildning...34 medlem&info KYRKOGÅRDEN

3 Det lilla man kan göra måste man göra Möt en världsstjärna på floristhimlen som inspirerats av att möta en kyrkogård med miljöambitioner. mötet HEIDI MIKKONEN Heidi Mikkonen har alltid älskat blommor. När hennes kamrater pallade äpplen pallade hon grannens rosor, helst sådana som doftade. I stället för presenter till fröken gjorde hon fina buketter. Miljöengagemanget är lika välförankrat. Hon är uppväxt med en miljövän till mamma. När man var yngre var det skämmigt med alla tygpåsar som hon jämt skulle ha med. Jag har fyra småsyskon. När man var yngre var det skämmigt med alla tygpåsar som hon jämt skulle ha med. När vi gick på vagnpromenad stoppade hon hela tiden skräp undertill på vagnen, ölringar och plast så att inte fåglarna skulle fastna i det. Som tonåring, säger Heidi Mikkonen, tänkte hon inte så överdrivet mycket på miljöfrågor men de gjorde sig påminda när hon själv fick barn. De ska ärva den här jorden och vad gör vi med den Glaciärerna smälter och klimatförstöringen breder ut sig. Det lilla man kan göra för att rädda vår jord, det måsta man göra. Vi kanske inte kan påverka att kineserna kommer att köpa många bilar, men man måste tänka efter själv och konsumera med så god eftertanke som man kan. GULD I VM Heidi Mikkonen har tävlat i att arrangera blommor sedan 1994.Enavdestörre framgångarna kom när hon deltog som floristen i det svenska yrkeslandslaget i VM i Montreal 1999.Dåtoghonguldmedaljen med hem till Sverige. Det var SÅ stort, säger Heidi Mikkonen. Därefter blev hon snabbt alltmer efterfrågad i olika utbildningar och andra arrangemang för att inspirera andra, inte minst inom Interflora. Hon arbetar nu i Interflora Fresh i Kristianstad. Vad finns nu kvar som kan ge en kick Tävlingar i alla ära, säger hon, men det jag faktiskt går igång på kan vara när en kund har beställt en begravningsbukett och efteråt kommer in och berättar hur väl den speglade den avlidne. Eller när jag får höra att en brudbukett varit till stor glädje. Men begravningar är speciella. Ofta gör man lite större binderier och får möjlighet att ta ut svängarna. En gång fick jag hand om helheten, att dekorera på och kring kistan. Det var en trädgårdsinspirerad man som var död. Då valde jag också att använda mycket trädgårdsinspirerade blommor. Det är sådant jag kan bli varm i hjärtat av. Heidi Mikkonen blir lätt varm i hjärtat på tal om blommor och begravningar. När man kommit nära döden själv förstår man hur viktigt det är. Personligen tycker jag att det är otroligt positivt att få hem en kondoleansbukett. Att göra en sådan sak som att skicka hem en bukett visar att människor verkligen tänker på en. Många säger att det inte betyder något att skicka blommor till en begrav- 4 KYRKOGÅRDEN

4 tyngdpunkten 6 KYRKOGÅRDEN

5 FOTO: WIKIPEDIA COMMONS tyngdpunkten Allt hänger ihop Vad spelar det för roll att energi sparas genom att vattenförbrukningen minskas i en fontän i minneslunden på Brännkyrka kyrkogård i södra Stockholm Vad gör det för skillnad om man källsorterar eller vilken gräsklippare man väljer på Västberga begravningsplats Vad har det med torkan och hungersnöden på Afrikas horn att göra Naturen kan beskrivas som summan av alla ekosystem. Kulturen är det människan åstadkommer genom att odla och på olika sätt manipulera naturen. Det är uppenbart att kulturen hamnar i konflikt med naturen när människan överutnyttjar tillgängliga resurser. Beräkningar av människans ekologiska fotavtryck visar att människan breder ut sig på naturens bekostnad långt mer än vad planeten jorden klarar. Det leder till klimatförändringar som bland annat innebär att torkan breder ut sig särskilt i vissa delar av Afrika. Alla resursbesparande och naturskyddande åtgärder som blir allt vanligare på landets kyrkogårdar behövs för att skydda naturen från människans påverkan. Intresset ökar också för att sätta miljöarbetet i system. TEXT & FOTO BO SILFVERBERG KYRKOGÅRDEN