Ordlista - Begravningsverksamheten

Transkript

1 Ordlista - Begravningsverksamheten

2 Allmängravar, linjegravar Gravsättning i löpande följd, ingen gravrätt finns på gravplatsen. Gravsättning i allmängravar och linjegravar upphörde att gälla Askgravlund Gemensamt gravområde för gravsättning av askor där en allmän plats finns för namn och utsmyckning. Utsmyckningen sker endast med lösa blommor och gravljus på en gemensam plats. Ingen gravrätt finns, Askgravplats Gravplats för en eller flera urnor. Namnet sätts på en enklare gravanordning/namnbricka och en gemensam plantering finns, vilken huvudmannen sköter. Utsmyckningen sker endast med lösa blommor och gravljus. De anhöriga betalar för gravanordningen och den allmänna skötseln som huvudmannen tillhandahåller. Begravningsavgift Alla som är folkbokförda i Sverige betalar begravningsavgift. Avgiften går till begravningsverksamheten som ser till att hålla ett tillräckligt antal gravplatser, ta emot stoft för förvaring och visning, transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dessa att gravsättning skett (med undantag för gravsättning utanför huvudmannens område), sköta kremering och gravsättning samt att tillhandahålla lokaler för begravningsceremonier utan religiösa symboler. Begravningslag Begravningslagen innehåller regler för begravningsverksamheten. Fler föreskrifter kring begravningsverksamheten finns i begravningsförordningen som ansluter till begravningslagen. Begravningsplats Område som är anordnat för grav-sättning av avlidnas stoft eller aska. Begravningsplatser innefattar kyrkogårdar och andra gravområden, minneslundar, askgravplatser, kolumbarier m.m. Begravningsombud Begravningsombudets uppgift är bland annat att granska hur huvudmannen tillvaratar de personers intressen som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Begravningsombudet utses av Länsstyrelsen. Exhumering Upptagande av stoft ur graven för t.ex. förflyttning till annan gravplats. Gemensamhetsgravar Rubriksbenämning för gemensamma gravsättningsområden t.ex. minneslund. Gravanordning/Gravvård Minnesmärke vid gravplatsen som underlättar för besökare att hitta graven. Gravanordningen kan vara exempelvis vara en gravsten eller ett kors, i sten, smide, trä eller glas. Gravanordningen innefattar också stenramar, staket, pollare, kedjor och monument vid graven. Utformningen av gravanordningen bestäms utifrån gravvårdsbestämmelserna för kvarteret och måste godkännas av huvudmannen innan uppsättning. Gravbok Register över gravsatta inom huvudmannens förvaltningsområde. Gravbrev Ett gravbrev är en obligatorisk handling vid upplåtelse av gravrätt. Gravbrevet är ett bevis på rätten till gravplatsen. Gravkvarter Område på en begravningsplats som består av flera gravplatser. 2 av 5

3 Gravplats Gravplats är det område som gravrätten är kopplad till. Gravplatsen kan ha utrymme för en eller flera kist- eller urngravar. Gravrätt En gravrätt uppstår när en gravplats upplåts för gravsättning av en avliden. Gravrätten ger dig rätten till en viss gravplats; rätten att bestämma vem som skall gravsättas och hur graven ska utsmyckas utifrån gravvårdsbestämmelserna. Gravrätten innebär också ett ansvar för att hålla gravplatsen i ett säkert och vårdat skick. Gravrättsinnehavare Person som har rättigheten och ansvaret för gravrätten till en gravplats. Gravrättstid Är tiden då gravrätten är aktiv. Gravrättstiden är vanligtvis 25 år och kan därefter förlängas mot en administrativ kostnad. Gravskick Är benämning på de olika typer av gravplatser som finns t.ex. kistgrav, urngrav och minneslund. Gravskötsel Kostnaden för skötsel av gravplatsen ingår inte i begravningsavgiften. Man kan välja att sköta gravplatsen själv eller att köpa tjänsten av huvudmannen. Gravsättning Förfarandet då stoftet eller askan placeras i en bestämd grav. Gravsättning av stoft ska äga rum snarast möjligt och senast två månader efter dödsfallet. Gravsättning av aska ska genomföras inom ett år efter kremeringen. Gravsättningsområde Ett gemensamt område för askor eller kistor där ingen gravrätt finns t.ex. minneslund, askgravlund eller kistgravlund. Gravtumba Kistformad minnesvård placerad ovan mark ibland utsmyckad med en liggande staty av den döde. Gravvårdsbestämmelser Bestämmelser för utformning av gravanordningen. Bestämmelserna upprättas av förvaltningen och kan variera mellan olika kyrkogårdar och olika gravkvarter. Bestämmelserna kan innefatta bl.a. typ av gravanordning, mått på gravanordningen, möjlighet till stenramar och staket m.m. Gravanordningen får inte vara störande, kränkande eller utgöra fara. Gräskyrkogård En begravningsplats eller kyrkogård med sammanhängande klippta gräsytor åtskilda av gångar och häckar eller friväxande buskage. Huvudman Den ansvarige för begravningsverksamheten på en ort kallas huvudman. Vanligtvis är huvudmannen en församlig inom Svenska kyrkan eller flera församlingar som tillsammans bildar en kyrklig samfällighet. Huvudmannen kan även vara en kommun vilket är fallet i Stockholm och Tranås. Huvudmannen inom Växjö samfällighet är Kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen. Jordbegravning Jordbegravning innebär när kistan med stoftet sänks ner i graven för att förmultna. Jordning Ett äldre uttryck för gravsättning. Förfarandet då stoftet eller askan placeras i en bestämd grav. Jordningsområde Ett äldre uttryck för gravsättningsområde. Ett gemensamt område för askor eller kistor där ingen gravrätt finns t.ex. minneslund, askgravlund eller kistgravlund. 3 av 5

4 Kistgrav Den plats en kista behöver vid nedgrävning. Kistgravplats En enskild gravplats där stoftet gravsätts i kista. För gravplatsen utfärdas ett gravbrev som ger innehavaren så kallad gravrätt. Kistgravskvarter Område på begravningsplats endast bestående av kistgravplatser. Kistgravlund Gemensamt gravområde för nedgrävning av kistor där en allmän plats finns för namn och utsmyckning. Utsmyckningen sker endast med lösa blommor och gravljus på en gemensam plats. Ingen gravrätt finns, Kolumbarium Slutna nischer för urnor eller kistor. Varje nisch täcks av en platta med plats för namn, födelse- och dödsdag. Kransgård Plats, oftast i anslutning till kyrkan eller kapellet, där blommorna läggs ut efter en begravning för att anhöriga och vänner ska kunna titta på dem i lugn och ro. Vanligtvis i samband med kremering. Kremering Förbränning av stoftet efter en avliden person. Kulturgrav Gravplats som skall bevaras med stöd av Kulturminneslagen och Kulturminnesförordningen. En kulturgrav saknar gravrättsinnehavare och vårdas av huvudmannen. Gravplatsen kan utmärkas till kulturgrav av olika anledningar. Gravanordningens form och bearbetning eller ålder avgör dess kulturhistoriska värde. Det kan också vara en intressant inskription eller en intressant person som är gravsatt i graven. Kyrkogård Begravningsplats i anknytning till en kyrka. Kyrkotomt Område kring en kyrka som hör samman med byggnadens funktion, men som inte är en begravningsplats. Landskapskyrkogård Kyrkogård som till formen försöker efterlikna kulturlandskapet, men där de naturliga förutsättningarna saknas. En landskapskyrkogård skapas genom att terrängen skulpteras fram. Lapidarium Samlingsplats för gravanordningar t.ex. gravvårdar, sarkofager, skulpturer m.m. Mausoleum Fristående byggnad ovan mark för slutlig förvaring av kistor. Glorifierande härskargrav eller familjegrav för samhällselit. Minneslund En gemensam grav där gravsättningen av askan sker anonymt. Platsen för askan markeras ej och de anhöriga får inte vara med vid gravsättningen. Utsmyckningen sker endast med lösa blommor och gravljus på en gemensam plats. Ingen gravrätt finns, Minnesplats Plats anlagd till minne av avliden känd person eller skapad till minne av personer som har omkommit i krig och katastrofer eller personer som ej återfunnits med där kroppen dödsförklarats. Platsen kan vara anonym eller förses med namn. Vid minnesplatsen sker ingen gravsättning. 4 av 5

5 Parkkyrkogård Parkkyrkogårdar avser kyrkogårdar anlagda efter Kyrkogårdarna har en öppen planlösning och en enkel utformning. De karaktäriseras av ett enkelt gångsystem som ofta kantas av trädalléer vilka delar in kyrkogården i kvarter. Ofta finns stora friytor mellan gravarna. Promession En alternativ gravsättningsform där stoftet frystorkas för att påskynda nedbrytningen. Tillvägagångssättet är ännu inte beprövat i Sverige. Sarkofag Kista i sten eller terrakotta där den dödes stoft förvaras. Skogskyrkogård En kyrkogård eller begravningsplats där platsens ursprungliga landskap gett stort inflytande på utformning och där gravarna ofta placeras in mellan träden i en gles skogsmiljö. Spridning av aska Om man inte vill gravsätta askan på en kyrkogård eller begravningsplats kan man sprida askan i t.ex. naturen eller havet. Detta kräver dock tillstånd från Länsstyrelsen i det län askan önskar spridas. Symbolisk flyttning Jord från gravrabatten flyttas från en gravplats till en annan. Symbolisk gravsättning Detta kan vara aktuell när om den avlidne är gravsatt på en annan plats t.ex. utomlands eller om kroppen ej återfunnits, men personen har dödsförklarats. En symbolisk gravsättning kan ske genom att gravanordningen förses med en inskription Till Minne av, eller genom en tilläggsplatta med samma text. Urna Kärl i vilken askan av en avliden förvaras efter kremering. Urnan kan vara av förgängligt material eller oförstörbar. En urna av förgängligt material krävs vid urnsättning i marken medan en oförstörbar urna placeras i ett kolumbarium. Urn- och askgrav Den plats en urna eller aska behöver vid nedgrävning Urngravplats En enskild gravplats där askan gravsätts i en förgänglig urna. För gravplatsen utfärdas ett gravbrev som ger innehavaren så kallad gravrätt. Urngravskvarter Område på begravningsplats endast bestående av urngravplatser. Urnsättning Gravsättning av en urna, t.ex. i en urngravplats. Vanvårdad gravplats Gäller gravplatser där gravrättsinnehavaren har skötselansvaret. Vanvård uppstår när gravplatsen inte vårdats. Detta protokollförs, fotograferas och gravrättsinnehavaren kontaktas för att utföra åtgärder. Källor Hedman, Lasse och Jämtbäck, Börje (2003/2004) Ord & Begrepp. Livets skeden: Begravning nr 2003/2004 ss Handbok för Begravningsverksamheten 2009 (2008) 19e Upplagan. Svenska kyrkans Församlingsförbund. Sörensen, Ann-Britt m.fl. (2005) Begrepp i begravningsverksamheten Gröna Fakta 5/2005. Movium, SLU, Alnarp. 5 av 5