Finansdepartementets promemoria Ny hantering av begravningsoch kyrkoavgifterna

Transkript

1 YTTRANDE Finansdepartementet STOCKHOLM Finansdepartementets promemoria Ny hantering av begravningsoch kyrkoavgifterna Sammanfattning Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund (SKKF) avstyrker förslaget om begravningsavgifterna. SKKF föreslår att det förslag avseende begravningsavgiften som framgår av Begravningsutredningens betänkande (SOU 2009:79) Några begravningsfrågor istället bör genomföras. SKKF lämnar inte några synpunkter på förslaget i den del det avser hanteringen av kyrkoavgifterna. SKKF lämnar härmed följande synpunkter på rubricerat förslag. Generella synpunkter på utredningens förslag Förslaget tar inte hänsyn till de överväganden och bedömningar som tidigare gjordes beträffande begravningsverksamheten, bland annat i samband med förändringen av relationen mellan staten och kyrkan (jmf. prop. 1995/96: 80 kap. 6 och prop. 1998/99:38 s. 109 f.). Exempelvis medför förslaget att finansieringen av verksamheten inte längre kommer att vara lokalt förankrad eftersom det innebär att Svenska kyrkan i princip kan fördela den av Skatteverket uppburna begravningsavgiften. Inte heller begravningsombuden kommer att kunna utföra sitt uppdrag i förhållande till dem som inte är tillhöriga Svenska kyrkan. Det viktiga uppdraget att yttra sig över begravningsavgiften och i samband med det förvissa sig om att de kostnader som ingår i 1

2 beräkningsunderlaget verkligen helt och fullt är att hänföra till begravningsverksamheten. Eftersom vissa delar i förslaget innebär starkt ändrade bedömningar i förhållande till nu gällande ordning borde de bedömningar och överväganden som ligger till grund för förslaget mycket noggrant ha redovisats i utredningen. Att tydliga motiveringar för förslaget varken redovisas eller analyseras är en allvarlig brist. Ändamålsenlig och kostnadseffektiv begravningsverksamhet Förslaget medför enligt SKKFs mening att huvudmännen kommer att sakna ekonomiska incitament för att hålla kostnaderna för verksamheten nere eftersom incitament kommer att saknas för effektivisering, och i förekommande fall samordning av begravningsverksamheten med andra huvudmän, exempelvis inom krematorieverksamheten. Detta gäller i synnerhet de huvudmän som nu har en högre avgiftssats än den för hela landet föreslagna enhetliga. En av de drivkrafter som finns i arbetet med att effektivisera verksamheten är att i förhållande till allmänheten hålla avgiftssatsen på samma nivå eller rent av sänka den. Eftersom det föreslagna systemet med enhetlig begravningsavgift innebär att de boende inom förvaltningsområdet inte känner till den lokala avgiftssatsen försvinner drivkraften för huvudmannen att hålla den nere. De boendes acceptans för begravningsavgiftens nivå kommer att minska. När man inte kan koppla avgiftsnivån till upplevd servicegrad saknas förutsättningar för att bedöma om man betalar för lite eller för mycket för det man får. Även om det ändå kan förutsättas att huvudmännen fortsätter att sträva mot en väl fungerande och kostnadseffektiv verksamhet får det enligt SKKFs mening inte saknas inbyggda kontroller i offentligt finansierad verksamhet för att säkerställa en sådan strävan. En möjlig lösning skulle kunna vara att förslaget kompletteras med att avgiftssatsen tillfälligt fastställs för respektive huvudman i syfte att göra det möjligt att kontrollera att kostnaderna inte ökar omotiverat. Vidare bör ombudet för att kunna fullgöra sina skyldigheter ges tillfälle att granska den föreslagna lokala avgiftssatsen. Förslaget motverkar en effektiv begravningsverksamhet. Såväl incitament för att hålla kostnaderna nere som för att sträva mot effektivisering och rationell samordningen mellan huvudmännen försvinner. 2

3 Lokal förankring Enligt SKKFs mening är den lokala förankringen i begravningsverksamheten fortfarande betydelsefull. I princip har de skäl som tidigare anförts för möjligheterna till lokalt förankrade lösningar vid utförandet av begravningsverksamheten fortfarande relevans. Också skälen för att ett totalt ansvar för verksamheten inom det egna förvaltningsområdet bör medföra en rätt att förfoga över finansieringen av verksamheten är starka. Utredningens förslag ställer dessa självklara principer på ända. Bland annat föreslås att Svenska kyrkan centralt ska kunna förfoga över de uppburna medlen. Detta innebär att Svenska kyrkan som trossamfund i praktiken kan omfördela de uppburna avgifterna mellan huvudmännen utan att ha något egentligt uppdrag eller ansvar för verksamhetens bedrivande. De kan i princip omfördelas så att vissa huvudmän av utjämningsskäl inte får täckning för kostnaderna för verksamheten och andra huvudmän får täckning till och med för kostnader som inte är att hänföra till begravningsverksamheten. Hur ska huvudmannen då kunna säkerställa att ta det totala ansvar för verksamheten i förhållande till samtliga boende inom förvaltningsområdet som begravningslagen kräver? Istället ges Svenska kyrkan möjlighet att styra över begravningsverksamheten på sätt som regelverket faktiskt inte medger. Ett enskilt trossamfund, låt vara ett som samlar huvudmän som förtjänstfullt bedriver begravningsverksamhet, förslås få ett orimligt inflytande över hur de finansiella förutsättningarna för samhällsuppdraget begravningsverksamheten fördelas. För det fall förslaget genomförs måste det åtminstone justeras på sådant sätt att respektive huvudman garanteras täckning för egna kostnader i begravningsverksamheten. Begravningsombuden m.m. Av 49 begravningsförordningen framgår att begravningsombudens uppgift är att till- eller avstyrka den av Svenska kyrkan föreslagna enhetliga begravningsavgiften. Enligt SKKFs mening är uppgiften omöjlig att utföra. För att kunna utföra en sådan uppgift krävs att begravningsombuden har information om samtliga huvudmäns kostnader, att dessa är att hänföra till begravningsverksamheten samt de samlade intäkternas omfattning. Detta är omöjligt. Det är rimligare att ombuden får i uppgift att kontrollera det som är praktiskt möjligt att kontrollera, det vill säga kostnaderna i verksamheten hos 3

4 den egna huvudmannen, att dessa är att hänföra till begravningsverksamheten och inget annat. De matematiska beräkningarna vid fastställandet av avgiften bör vara Kammarkollegiets sak att kontrollera. Enligt SKKFs mening är förslaget, som framgår av prop. (2011/12:51) Några begravningsfrågor, med en utökad roll och förstärkta krav på begravningsombuden positivt för begravningsverksamheten i stort. Med hänsyn tagen till det förslaget är det därför svårt att förstå det nu framlagda förslaget som tvärtom tar ifrån ombuden möjligheten att faktiskt påverka begravningsavgiftens storlek med avseende på kostnaderna. Förslaget medför att ombudens möjligheter att utföra uppdraget definitivt försvåras eller omöjliggörs. SKKFs förslag till hantering av begravningsavgiften SKKF avstyrker det nu framlagda förslaget och instämmer istället i Begravningsutredningens (SOU 2009:79) överväganden och förslag om begravningsavgiften. Systemet med en huvudman per kommun förordas därmed. Även om det föreslagna systemet under en övergångsperiod kommer att vara administrativt krångligt är det ett förslag som på sikt främjar en mer enhetlig begravningsavgift åtminstone i en avgiftsskyldigs närområde och som dessutom har inbyggda kontroller som främjar en kostnadseffektiv och ändamålsenlig begravningsverksamhet. I syfte att ytterligare effektivisera begravningsverksamheten och ge incitament till samordning av vissa delar som till exempel krematorieverksamheten, i syfte att säkerställa kapacitet för kremering i hela landet, har SKKF fört fram alternativet med begravningssamfälligheter. Bildandet av sådana partiella samfälligheter med de i begravningslagen angivna uppgifterna som sitt enda uppdrag, skulle innebära att det i kommuner där det idag finns flera församlingar eller samfälligheter som ansvarar för begravningsverksamheten bildas en särskild begravningssamfällighet. Begravningssamfälligheten får församlingarnas/samfälligheternas uppdrag att ekonomiskt och tekniskt bedriva begravningsverksamheten i kommunen på ett rationellt sätt och så att de alltför stora skillnaderna i begravningsavgiften utjämnas. Beslutsansvaret i denna fråga åligger kyrkomötet. 4

5 Begravningsclearing SKKF vill framhålla det förslag som framförs beträffande clearing i Begravningsutredningens betänkande som det mest ändamålsenliga. Av förslaget framgår att clearingen inom en kommun bör avskaffas. Övrigt SKKF förordar avslutningsvis att departementspromemorian läggs åt sidan och att begravningsverksamheten istället genom beslut som sig bör i Svenska kyrkan ges förutsättningar för nytänkande och effektivisering genom att få bilda begravningssamfälligheter. Huvudmannaskapet bör organiseras kommunvis. En sådan förändring kommer på sikt att medföra en utjämnad begravningsavgift till följd av det förändringsarbete som då ges förutsättningar att växa fram underifrån. Stockholm den 28 mars 2012 Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund Jan Olov Andersson VD Eva Årbrandt Johansson Kanslichef 5