Svenska döda köar allt längre

Transkript

1 Svenska döda köar allt längre Sverige intar en klart ledande position i en föga smickrande konkurrens. Jämfört med grannar i Norden, Europa och möjligen resten av världen får döda ligga och vänta längst innan de kommer i jorden. Varför är det så? Och varför är det inte lika upprörande som maskinell åverkan på kistor vid gravsättning? I begravningsutredningens betänkande Några begravningsfrågor (SOU 2009:79) redovisas en undersökning från 1997 av professor emeritus Göran Gustafsson, Lund, om tidsutdräkten mellan dödsfall och begravning (alltså inte gravsättning eller kremering). Den genomsnittliga tiden var 13,8 dagar. Uppgifter från Sveriges Begravningsbyråers Förbund, SBF, om tiden mellan dödsfall och gravsättning återgavs också. I november 2008 uppgavs tiden mellan dödsfall och gravsättning (alltså inte begravning) vara i genomsnitt 18,8 dagar. Nu har SBF meddelat att denna genomsnittliga tid är (november 2010) 20,8 dagar. Skillnaderna i landet är stora. I Göran Gustafssons undersökning 1997 var tidsutdräkten längst i Stockholms stift och kortast i Lunds, Visby och Växjö stift. Av SBF:s undersökning framgår att den längsta väntetiden fortfarande är i Stockholms län och den kortaste, 15,9 dagar, i Jönköpings län. Begravningsutredningen jämförde med internationella förhållanden. I Norge, Danmark, Finland, Belgien, Nederländerna och Frankrike ska gravsättning eller kremering enligt lag och/eller praxis ha skett inom fem till åtta dagar. I sitt betänkande föreslog begravningsutredningen att den i Sverige lagfästa maximala väntetiden på två månader ska halveras till en men huvudmannen ska få medge anstånd upp till två månader till exempel om ---någonanhörig har förhinder eller om---särskilda önskemål om präst eller lokal inte kan uppfyllas inom en månad. Efter att ha samtalat med ett stort antal SKKF om begravningsutredningens förslag för att korta väntetiden: Vidare är bestämmelsen i det närmaste administrativt ogörlig för kyrkogårdsförvaltningarna att hantera. Vilka åtgärder ska exempelvis en huvudman vidta om en anhörig inte ansöker om dispens? Vi menar också att skälen för anstånd ska vara mer kvalificerade än de som föreslås av utredningen. Enligt vår mening bör därför kraven i bestämmelsen skärpas på sådant sätt att det är Skatteverket som får bevilja anstånd om tiden överstiger en månad och om det finns synnerliga skäl för det. Ur remissyttrande forskare med inriktning på begravningsfrågor kan man fråga sig hur stor förändringen i praktiken kommer att bli, då anhörigas höga krav på att många olika faktorer måste passa ihop framstår som en viktig orsak till tidsutdräkten. VARFÖR INGEN UPPRÖRDHET? Två frågor: Varför dröjer svenskar på ett så unikt sätt med gravsättning eller kremering, eller vet du någon som har listat ut det? Varför upprörs man över krossade kistor medan många ligger veckovis och väntar utan att det blir någon särdeles debatt? Flera forskare svarar med hänvisning till det som tycks vara allmän kunskap, att dagens svenskar har svårt att hitta tid för begravning i sin välfyllda almanacka. Men frågan kvarstår, varför är det så just för svenskar? Det man ofta hör handlar om kalendrar som ska synkroniseras och att det inte är självklart att ta ledigt från jobbet eller göra andra ommöbleringar i kalendern för att ge plats åt begravningar, säger professor Lynn Åkesson, Lund. Varför det skulle vara särskilt knepigt i just Sverige kan man fundera på. Generellt sett varierar begravningsseder runt om i Sverige på ett sätt som 24 KYRKOGÅRDEN

2 FOTO: ANNA DIEBITSCH ANTONI

3 också är svårt att klura ut varför det är just så, konstaterar docent Anna Davidsson Bremborg, Lund. Alla forskare kan konstatera att de varierar, men många gånger väldigt lokalt. Varför det är så vet ingen egentligen. TRÅNGT I ALMANACKAN En som själv har hittat svaret är Jan-Olof Aggedal, teologie doktor, Lund. En undersökning som jag var ansvarig för gjordes under 2009, men resultatet har inte publicerats i självständig form, utan bland annat genom föreläsningar. Ett urval av landets auktoriserade och kooperativa begravningsbyråer tillfrågades om orsakerna till att tiden mellan dödsfall och begravning överstigit två veckor. Det visade sig att 60 procent av fördröjningen hörde samman med att de anhöriga inte kunde hitta tider för begravningsakt som passade alla i den nära kretsen. 20 procent av skälen hörde samman med svårigheten att samordna den önskade kombinationen av präst, lokal eller musiker. 10 procent av förklaringarna handlade om att begravningsbyrån inte kunde erbjuda sina tjänster önskad tid. Ytterligare 10 procent av orsakerna gällde exempelvis väntan på rättsmedicinsk undersökning, dödsfall i utlandet eller sjukvårdsmyndigheters slarv med att skriva ut dödsattest eller en kombination av olika faktorer hos anhöriga, begravningsbyrå, kyrkogårdsmyndighet eller kyrka. HOPPAR MINNESSTUNDEN Aggedal pekar på flera miljöetiskt negativa konsekvenser som uppstår till följd av långa väntetider. Döda behöver balsameras med åtföljande miljörisker, eller förvaras i frysrum under lång tid med onödig energiförbrukning. Ett ökat behov av transporter kan uppstå för förvaring när det är fullt i den egna kommunens kylutrymmen. Man kan naturligtvis ifrågasätta om detta är en rimlig hantering av våra döda, men det finns också för de sörjandes del en psykologisk själavårdsaspekt. Människor som väntar på att begrava sina döda har ofta svårare att gå igenom sorgen och komma vidare i livet än de som begraver sina döda inom två veckor. Orsakerna till de långa väntetiderna hör samman med att döden inte får oss att stanna upp. Det mest extrema exemplet på berättelser i mitt forskningsmaterial är nog sonen som undrade om man kunde fixa begravningen av mamma på tisdag klockan halv tolv, för då hade han en lucka i kalendern, innan han skulle ha ett möte klockan två: Jag hinner med akten men hoppar över minnesstunden. KAN HALVERA TIDEN Professor Göran Gustafsson ställer sig något kallsinnig till att förlägga för stor del av ansvaret för tidsutdräkten till de anhöriga och deras almanackor. Livet ser väl inte så annorlunda ut i Norge och där kommer det många till begravningen även om den anordnas snabbt. Frågan är om svenskar verkligen är så mycket mer egoistiska. Jag tror att det finns en del institutionella åtgärder som kyrkan och kyrkogårdsförvaltningen svarar för som kraftigt skulle få ner väntetiderna. Gustafsson hänvisar till biskopsbrevet om begravningar från 2006, där det blandannatstår Längretidäntvåtill tre veckor skall man inte behöva vänta på begravningsgudstjänst. Tillgänglighet är också ett område som biskopsbrevet anger för begravningspastoralen, den lokala ordningen för hur man ska arbeta med begravningsfrågor. Jag menar att om prästen, kyrkovaktmästaren, organisten med flera ställde upp på lördagar tror jag att väntetiden skulle kunna minskas med 14 dagar. VI JOBBAR GÄRNA FLEXIBELT Man måste helt enkelt ta hänsyn till att vi bor i ett land där människor är utspridda över stora områden. Med en begravning i Stockholm på en onsdag skulle det för mig som bor i Lund försvinna tre arbetsdagar. Och de ledighetsregler som gäller enligt många kollektivavtal anger att man har rätt till ledighet vid begravning endast av de allra närmast anhöriga, något som inte är riktigt adekvat med dagens mer komplicerade familjebildningar. Göran Gustafsson påminner om hur det var en stor sak för Kommunal att på 70-talet genomföra ledig lördag för kyrkogårdsarbetare, men en fråga till Lenita Granlund, andra vice ordförande och avtalssekreterare i Kommunal, ger FOTO: ANNA DIEBITSCH ANTONI 26 KYRKOGÅRDEN

4 Nu är det dags att planera vårens planteringar! Vi har lång erfarenhet av växtleveranser till kyrkogårdar och hjälper dig att hitta de rätta växterna till dina projekt. Vi levererar ett brett sortiment av växter av högsta kvalitet. På vår egen odling i Lund producerar vi allé- och prydnadsträd, samt buskar utvalda för svenskt klimat. Välkommen till oss på Stångby Plantskola Lund Stockholm info@stangby.nu Proffs på lastare! KYRKOGÅRDEN

5 snabbt besked. Dagens Kommunal ser inte stelbent på den saken: Våra medlemmar arbetar oftast schemalagd arbetstid, så när begravningarna ligger spelar på det stora hela ingen roll, säger hon, våra medlemmar är flexibla. Det viktiga är att arbetet är schemalagt och att det finns en framförhållning från arbetsgivarens sida. Det vi inte gillar är att man med kort varsel förskjuter arbetstider och att våra medlemmar väntas stå på pass när arbetsgivaren kallar. Med god planering kan frågorna lösas till gagn för alla, säger Granlund. SKA JOSEFSSON STYRA SAMTALET? En svårare fråga att besvara är varför det blir en mer omfattande och upprörd diskussion i samhället när man hör att stoft behandlats illa vid gravsättning än när anhöriga ligger vecka ut och in, balsamerade eller i kyl eller frys. Nej, det är en gåta också för mig, konstaterar professor Eva Reimers, Norrköping. Någonstans handlar det väl om hur man ser på den döda kroppen. Mamma ligger skyddad och fin i kylen, men när kistan krossas så finns ju risken att kroppen skadas, och därmed också mamma eller minnet av mamma. Lynn Åkesson är inne på samma linje: Jag tror att det uppfattas som en mycket aggressiv handling, som skändning eller övergrepp, att krossa en kista. När gamla mamma ligger och väntar i kylen är hon ju i tryggt förvar tills man har tid med henne. Anna Davidsson Bremborg håller med om att det här med väntetiden inte tycks bekymranämnvärt ochdetärisig intressant. Det faller tillbaka på en allmän fundering kring varför människor ibland "fastnar" för vissa normer medan andra människor förfasar sig över desamma, säger hon. Och det är inte lätt att svara på! Professor Göran Lantz, Uppsala, tycker att debatten om kistkrossningen varit lite yrvaken. Det är tydligt att det som sker i de olika leden i vårdkedjan efter döden sker i det fördolda. Vi är ovana vid att ta ställning till och debattera frågor om hur vi hanterar de döda. Då kan reaktionerna bli lite härs och tvärs. Jag skulle önska att det fanns en mer konsekvent och sammanhållen syn på den döda och dess rättigheter. Nu är det mer Janne Josefsson eller hans program som får styra vad vi pratar om. TEXT: BO SILFVERBERG Att teckna en begravningsförsäkring hos oss är inte bara en fråga om trygghet utan även en mycket god affär. Just nu ligger vår ränta på 10% och faktum är att det alltid har varit bra att vara medlem i vår förening. År 2004 beslutade vi att dubbla värdet på våra medlemmars försäkringar. Sedan förra året ingår också i försäkringen tjänsten som vi kallar Ignis Omtanke utan kostnad. Den får även du. IGNIS OMTANKE Med tanke på dig och dina anhöriga Våra jurister upprättar ditt testamente. Vi bevakar dina viktiga dokument. Vi undersöker vilka försäkringar du har den dag du går bort och mycket därtill. Allt du behöver göra är att teckna en begravningsförsäkring hos oss. Vi borde kanske inte ens nämna ordet försäkring utan istället nöja oss med att säga IGNIS Omtanke. För mer information kontakta något av våra samarbetspartners kontor eller ring IGNIS Försäkringar i samarbete med IGNIS Begravningsbyråer alfa BEGRAVNINGSBYRÅER 28 KYRKOGÅRDEN