Förtroendearbetstid. en vägledning. Akademiker förbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare samhällsvetare
|
|
- Ingegerd Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förtroendearbetstid en vägledning Akademiker förbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
2 Vad är förtroendearbetstid? I det statliga avtalet ALFA 1 finns bestämmelser om arbetstid. Bestämmelserna i ALFA ersätter arbetstidslagens regler. De flesta statligt anställda har reglerad arbetstid, så kallad kontorsarbetstid. För denna grupp finns en del regler i ALFA om arbets tidens längd och förläggning, vad som gäller vid övertidsarbete samt regler för kompensationsledighet, ersättning med mera. Reglerna kompletteras vanligtvis av lokala arbetstidsavtal. De flesta statligt anställda har reglerad arbetstid, så kallad kontorsarbetstid. Enligt ALFA kan vissa arbetstagare i stället ha förtroendearbetstid eller oreglerad arbetstid 2, som det kallades tidigare. ALFA innehåller då inga närmare bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning, övertidsarbete och så vidare för den som har förtroende arbets tid. Där sägs endast att Med för troende arbetstid avses sådan arbetstid som en arbets tagare med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själv disponera. Av detta följer att en arbetstagare med förtroendearbetstid har fått ett förtroende att själv disponera sin arbetstid, ska disponera sin arbetstid på det sätt som arbetsuppgifterna kräver, inte har någon bestämd ordinarie arbetstid att hålla sig till, och inte har rätt till särskild ekonomisk ersättning för övertidsarbete 3. Förtroendearbetstid enligt ALFA innebär alltså att ansvaret för hur huvuddelen av arbetstiden disponeras ligger på arbetstagaren. Den enskilde arbetstagaren ges ett stort ansvar att själv avgöra vad arbetsuppgifterna kräver och när de ska utföras. Arbetsgivarens inflytande över när, hur och var den enskilde arbetstagaren förlägger sin arbetstid minskar i motsvarande grad. Förtroendet ger arbetstagaren möjlighet att utvecklas till en självständig och mer ansvarstagande medarbetare. Arbetstagaren får också större möjligheter att på ett flexibelt sätt förena arbetsliv och privatliv. Under rätt förutsättningar är förtroendearbetstid till fördel för både verksamheten och den enskilde arbetstagaren. Arbetsgivaren har naturligtvis, inom ramen för sin arbetsledningsrätt, kvar rätten att bestämma över vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Det är arbetsuppgifternas karaktär som avgör vad de kräver och när de kan ut föras. Finns det olika uppfattningar vad arbetsuppgifterna kräver har arbetsgivaren, i kraft av sin arbetsledningsrätt, sista ordet. Förtroendearbetstid innebär att arbets tagaren har fått förtroendet att själv välja när han eller hon vill förlägga sitt arbete både i fråga om tid och plats utifrån de krav som arbetsuppgifterna ställer. 1 ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal) hittar du på eller på 2 Begreppet oreglerad arbetstid används fortfarande inom domstolsväsendet och åklagarväsendet och har samma betydelse som förtroendearbetstid. I texten används för enkelhetens skull bara termen förtroendearbetstid. 3 Lokala avvikelser kan dock förekomma i frågan om ersättning för visst arbete, till exempel för jour och beredskap. 2
3 I ALFA anges vilka statligt anställda som har förtroendearbetstid. Vilka har förtroendearbetstid? I ALFA anges vilka statligt anställda som har förtroendearbetstid. Det gäller bland annat domare och åklagare samt chefer i verksledande ställning. Enligt ALFA kan också andra anställda träffa överenskommelse med sin arbetsgivare om att tillämpa förtroendearbetstid. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och kan göras uppsägningsbar. Slutligen kan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen komma överens om att träffa ett lokalt kollektivavtal om förtroendearbetstid för en viss grupp av arbetstagare. Förtroendearbetstid kan också vara avtalat för vissa grupper av arbetstagare i särskilda centrala avtal. Jusek anser att en grundläggande förutsättning för att vara anställd med förtroendearbetstid är att arbetsuppgifterna i anställningen verkligen är så självständiga att det är den anställde som bäst kan bedöma hur huvuddelen av arbetstiden ska disponeras. Arbetstagare som har förtroendearbetstid Arbetstagare som har träffat en särskild överenskommelse med sin arbetsgivare om förtroendearbetstid (4 kap. 14 ALFA) Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställning har verksledande eller därmed jämförbar anställning (4 kap. 29 ALFA) Ledamot i Högsta domstolen, Regeringsrätten, hovrätt, kammarrätt, tingsrätt, förvaltningsrätt eller hyresnämnd, revisionssekreterare, regeringsrättssekreterare eller assessor och fiskal i hovrätt eller kammarrätt samt tingsfiskal och länsrättsfiskal (4 kap. 29 ALFA) Åklagare och åklagaraspirant vid åklagarmyndighet Distriktsveterinärer (4 kap. 29 ALFA) Arbetstagare som normalt utför arbetet i hemmet eller annars under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat (4 kap. 29 ALFA) Arbetstagare som tillhör den lokala chefskretsen (9 chefsavtalet för det statliga området) Grupp av arbetstagare för vilka arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen har träffat lokalt kollektivavtal om förtroendearbetstid (1 kap. 4 ALFA) 3
4 Förtroendearbetstid är inte obegränsad arbetstid Arbetsuppgifterna styr arbetstiden Enligt arbetstidslagen (1982:673) får en arbetstagares ordinarie arbetstid inte uppgå till mer än 40 timmar i veckan. För arbetstagare i staten som har kontorsarbetstid gäller enligt ALFA en genomsnittlig ordinarie vecko arbetstid om 39 timmar och 45 minuter (normalarbetstid). Vare sig arbetstidslagen eller den ordinarie veckoarbetstiden enligt ALFA gäller för den som har förtroendearbetstid. Det som ska styra arbetstiden och dess förläggning är i stället vad arbetet kräver. 39 timmar och 45 minuter i veckan är utgångspunkten Ett avtal om förtroendearbetstid får inte syfta till att åstadkomma någon utökad arbetsskyldighet i förhållande till vad som är normalt för kontorsarbete i staten allmänhet. Arbetstiden för arbetstagare med förtroendearbetstid är sett över en lite längre period varken längre eller kortare än den som gäller för anställda med kontorsarbetstid. Vid deltidsarbetet är arbetstiden, sedd över samma period, reducerad i motsvarande mån. men ibland kan arbetsuppgifterna kräva mer arbete Under vissa perioder kan arbetsuppgifterna medföra att den som har förtroendearbetstid behöver arbeta mer än vad som motsvarar normalarbetstid. Det ingår då i arbetstagarens arbetsskyldighet att utföra det arbete som behövs. Arbetstagaren har i detta fall inte rätt till någon ekonomisk kompensation för sådant arbete. och ibland mindre! På samma sätt gäller att om arbets uppgifterna under en period kan utföras tillfredsställande på kortare tid än normalarbetstid kan arbetstagaren arbeta mindre. Avsikten är med andra ord att arbetstiden sett över en längre Under vissa perioder kan arbetsuppgifterna medföra att den som har förtroendearbetstid behöver arbeta mer än vad som motsvarar normalarbetstid. 4
5 period ska jämna ut sig så att den motsvarar normalarbetstiden för arbetstagare med kontors arbetstid. På detta sätt ska arbetstagaren kunna kompensera sig för perioder när hon eller han arbetat mer än normalarbetstiden. Rätt mängd arbetsuppgifter Även om den formella arbetstidsregleringen inte gäller den som har förtroendearbetstid har naturligtvis arbetsgivaren arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen även för dessa anställda. Arbetsorganisation och arbetsinnehåll måste vara utformade så att ohälsa undviks. Detta innebär att arbetsgivaren har en skyldighet att så långt det är möjligt organisera arbetet på ett sådant sätt att arbete utöver det normala veckoarbetstidsmåttet eller arbete på kvällar eller helgar kan undvikas. Det är inte heller acceptabelt att en arbetstagare ska behöva arbeta mer än arbetstidsmåttet under någon längre period eller att arbetsbelastningen ens under en kort period blir så hög att den medför risk för psykisk eller fysisk ohälsa hos en arbetstagare. För att arbetsmiljörisker ska kunna undvikas måste arbetsgivaren och arbetstagaren ha en ständigt pågående dialog om arbetsmängden och hur arbetstiden förläggs. Arbetstagaren med förtroendearbetstid har ett ansvar för att informera arbetsgivaren om sin situation. Detta ansvar innebär också en skyldighet att underlätta för arbetsgivaren om man har en arbetssituation som innebär att man under en längre tid arbetar mindre än normalarbetstid och detta inte är motiverat som kompensation för tidigare arbete eller som förberedelse inför en kommande arbetstopp. Med de ökade krav på effektivisering som riktas mot myndigheterna i form av nya arbetsuppgifter men också som krav på prioriteringar genom nya tidsfrister i lagstiftning och regleringsbrev ökar också kraven på arbetstagarna. Räcker inte arbetstiden till för att lösa fler arbetsuppgifter är risken stor att den som har förtroendearbetstid, inte bara tillfälligt utan mer eller mindre permanent, ökar sin arbetstid utöver normalarbetstidsmåttet. Vid sidan av att förtroendearbetstid inte ger arbetsgivaren någon rätt att permanent utöka arbetsmängden innebär detta en risk för ohälsa i arbetet. 5
6 Frihet under ansvar Förtroendearbetstid förutsätter förtroende Förtroendearbetstid ska inte förväxlas med olika former av flexibel arbetstid. Förtroendearbetstid kännetecknas av att det föreligger ett förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare, att arbetsuppgifterna utförs med kvalitet och i tid. Flexibel arbetstid kännetecknas av att det finns en inbyggd kontroll eller intresse av den anställdes närvaro i betydande omfattning. Kontrollen behöver inte ske genom stämpelur eller annan notering av arbetstid, det räcker att det finns mer eller mindre uttalade regler om förväntad närvaro. Förtroendearbetstid innebär, som nämnts, att man saknar rätt till särskild ekonomisk ersättning för övertid. Vid flexibel arbetstid kan också rätten till särskild ekonomisk ersättning för övertid avtalas bort. För att enbart åstadkomma det senare är det fel att träffa avtal om något som kallas förtroendearbetstid men till sitt innehåll alltjämt är flextid. I ett sådant avtal saknas det förtroende som ska prägla en överenskommelse om verklig förtroendearbetstid. Likaså brister det i det förtroende som förutsätts om arbetsgivaren tillämpar eller inför regler på arbetsplatsen av innebörden att också den som har förtroendearbetstid i stor utsträckning måste vara närvarande på arbetsplatsen under normalarbetstid, kontors tid eller vissa klockslag. Sådana regler innebär egentligen att arbetsgivaren ensidigt inför reglerad arbetstid. Inte heller arbetstagaren kan ensidigt besluta sig för att permanent förlägga sitt arbete till ovanliga tider utanför kontoret, till exempel arbeta hemma en viss veckodag eller alltid arbeta kvällstid. Också det är ett sätt att frångå det förtroende som avtalet förutsätter. Det förekommer att förtroendearbetstid används som beteckning på arbetstidsreglering som inte kännetecknas av det förtroende som förtroendearbetstid enligt ALFA förutsätter. Sådan oäkta förtroendearbetstid ska inte förväxlas med den som avses i ALFA. Arbetstiden kan disponeras utifrån vad arbetsuppgifterna kräver. Vad arbetsuppgifterna kräver Arbetstiden kan disponeras utifrån vad arbetsuppgifterna kräver. I normalfallet innebär det inga särskilda problem för vare sig arbetstagare eller arbetsgivare att avgöra vad som krävs. Arbetsformerna är normalt väletablerade och arbetsinnehållet väl känt. Till arbetsuppgifterna hör i de allra flesta fall mer än vad den enskilde anställde får sig till 6
7 Arbetstagaren har även viss frihet att bestäm ma över var arbetet ska utföras. delade genom direkt arbetsledning eller till exempel genom lottning och liknande arbetsfördelningsformer. Dit hör också att i varierande grad vara tillgänglig för kollegor för rådgivning/diskussion, besvara allmänhetens frågor eller ta över en kollegas arbetsuppgifter vid dennes sjukdom. För att alla dessa arbetsuppgifter ska kunna utföras på bästa möjliga sätt samtidigt som arbetsstagaren ska kunna utnyttja den frihet som förtroendearbetstid är tänkt att ge, krävs en öppen och förtroendefull dialog om arbetstidens förläggning, präglad av kompromissvilja och smidighet. Grundläggande förutsättningar för detta är dels att arbetstagaren håller arbetsgivaren underrättad om hur arbetstiden i stora drag förläggs, dels att arbetsgivaren verkligen låter arbetstagaren avgöra när och var huvuddelen av arbetsuppgifterna ska utföras. Arbete dagtid eller på kvällar och helger? Utgångspunkten är att arbetet normalt ska vara förlagt till dagtid på vardagar. Ibland kan emellertid arbetsuppgifterna medföra att arbete måste förläggas till kvällar eller helger. Det kan till exempel gälla den som har en frist att bevaka eller som måste fatta beslut senast vid en viss tidpunkt. Det kan också gälla den arbetstagare som under en period har fått mer omfattande arbetsuppgifter än normalt och där den normala arbetstiden inte räcker till för att utföra arbetsuppgifterna inom rimlig tid. Arbetstagaren kan då vara tvungen att utföra arbete på kvälls- eller helgtid i den omfattning som är nödvändigt med hänsyn till arbetsuppgifterna. Det kan också vara så att det av någon anledning passar en arbetstagare bättre att vid något tillfälle utföra arbetet på kvälls- eller helgtid i stället för dagtid en vardag. Den som har för troende arbetstid har rätt att själv disponera sin arbetstid som han eller hon finner lämplig förutsatt att det inte går ut över arbets uppgifterna. Arbete på arbetsplatsen eller på annan plats? Arbetstagaren har även viss frihet att bestäm ma över var arbetet ska utföras. Arbetstagaren kan till exempel vid något tillfälle välja att utföra vissa arbetsuppgifter i hemmet. En del arbetsuppgifter förutsätter dock närvaro på arbetsplatsen eller att de utförs vid en viss given tidpunkt, till exempel möten, sammanträden eller jourer. I sådana fall måste arbetstagaren infinna sig på arbetsplatsen om inte arbetsgivaren ger tillstånd till frånvaro. I de flesta verksamheter finns det gemensamma arbetsuppgifter som ska utföras i lika omfattning av alla anställda, till exempel att svara på frågor från allmänheten i telefon. Sådana arbetsuppgifter kan innebära att arbetstagaren måste vara närvarande på arbetsplatsen under vissa tider. Genom tillgång till tekniska hjälpmedel som mobiltelefon eller dator kan dock sådana uppgifter många gånger skötas från annan plats. 7
8 Att byta från kontorsarbetstid till förtroendearbetstid Avtalsförutsättningar Vid sidan av möjligheten för en lokal arbetstagarorganisation att sluta kollektivavtal med en myndighet om att en grupp anställda ska ha förtroendearbetstid (1 kap. 4 ALFA) kan också överenskommelse om detta träffas direkt mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren. Regeln om detta finns i 4 kap. 16 ALFA. Tillräckligt fria arbetsförhållanden? Förtroendearbetstid är lämplig för arbetstagare som har ett så självständigt arbete att hon eller han är den som själv bäst bedömer och bestämmer hur huvuddelen av arbetstiden ska disponeras. Med detta menas att arbetet ska vara obundet och självständigt i mycket hög grad och att arbetsgivaren egentligen bara har intresse av att följa upp slut resultatet, inte när det utförs. kring och kostnader för övertidsarbete samtidigt som man inte erbjuder tillräckligt fria arbetsförhållanden ska man välja någon annan form av överenskommelse, till exempel flextid med en särskild överenskommelse om hur ersättning för övertiden regleras. Medarbetare som till exempel av familjeskäl, behöver friare arbetsförhållanden kan ta initiativ till en enskild överenskommelse om förtroendearbetstid. Det förutsätter dock att man har självständiga arbetsuppgifter och förmåga att kunna disponera sin arbetstid. Kännetecknas arbetet av en hårt styrd förväntad närvaro under kontorstid, finns ingen anledning att av enbart statusskäl avtala om en i så fall oäkta förtroendearbetstid. Förtroendearbetstid är inte lämplig om arbetsgivaren har ett stort behov av att arbetstagaren är närvarande på arbetsplatsen mellan vissa bestämda tider. Inte heller är det lämpligt om arbetsgivaren vill att all frånvaro, till exempel även sådan som kompen serar ett större arbetstidsuttag som arbets uppgifterna tidigare krävt, måste beviljas av närmaste chef. Vad har parterna för avsikt med att avtala om förtroendearbetstid? Arbetstidsreglering ska alltid utgå från verksamhetens krav och behov. Det är därför naturligt att initiativet ofta kommer från arbetsgivaren, som upplever att verksamheten kan bedrivas på ett bättre sätt med medarbetare som har förtroendearbetstid. Om detta sker med medarbetare som har eller får tillräckligt fria arbetsförhållanden är förtroendearbetstid normalt en bra konstruktion, förutsatt att parterna också är överens om övriga anställningsvillkor. Om arbetsgivarens initiativ främst föranleds av att denne vill slippa administrationen 8
9 Vad får ändringen för effekter? Övergång till förtroendearbetstid medför i vart fall två tydliga effekter: Den anställde måste på eget ansvar disponera sin arbetstid. Om man enligt sitt anställningsavtal/ kollek tivavtal har rätt till särskild ersättning för övertidsarbete förlorar man denna rätt. En anställd som inte är beredd att i hög grad på eget ansvar disponera sin arbetstid bör naturligtvis undvika förtroendearbetstid. De ekonomiska konsekvenserna kan vara mer eller mindre viktiga. En fråga man måste ställa sig är hur mycket ersättning för beordrad övertid det är troligt att man kan komma att få de kommande åren? Den ersättningen, tillsammans med värdet för arbetsgivaren att få en mera självständig och ansvarstagande arbetstagare liksom värdet av att slippa administrationen runt beordrad övertid, bör omsättas i en lönehöjning i samband med att förtroendearbetstid avtalas. Uppsägningsbarhet En enskild överenskommelse om förtroendearbetstid kan göras uppsägningsbar. Men parterna kan också komma överens om att förtroendearbetstid ska införas som en perma nent del av anställningsavtalet. Kommer man överens om uppsägningsbarhet kan arbetsgivaren eller arbetstagaren säga upp överenskommelsen om förtroendearbetstid utan att själva anställningsavtalet behöver sägas upp. Om det knutits något lönetillägg eller annan kompensation till överens kommelsen faller denna bort vid upp s ä g n i n g. För att det inte ska uppstå oklarheter kring vad som överenskommits ska överenskommelsen alltid vara skriftlig. Om den gjorts uppsägningsbar ska överenskommelsen också innehålla en reglering av vad som händer vid uppsägning och vilken uppsägningstid som parterna ska iaktta. Förtroendearbetstid är lämplig för den arbetstagare som har ett så självständigt arbete att den själv bäst kan bedöma hur huvuddelen av arbetstiden ska disponeras. 9
10 Vad gäller vid förtroendearbetstid enligt ALFA? Kan jag arbeta hemma någon enstaka hel dag? Ja, det kan du. Det förutsätter dock att det inte är någon arbetsuppgift på arbetsplatsen som kräver närvaro. Du måste också meddela arbetsgivaren var du kan nås. Det är den enskilde arbetstagarens ansvar att bedöma om arbetsuppgifterna tillåter att han eller hon arbetar hemma. Kan jag arbeta hemma regelbundet? På många arbetsplatser är arbetsuppgifterna sådana att det inte är möjligt att arbeta hemma till exempel varje fredag, för att arbetstagarna då förutsätts delta i olika interna aktiviteter, som sammanträden. Det kan också vara så att det ofta kommer in brådskande ärenden som normalt ska fördelas mellan flera arbetstagare. Du kan då inte välja att arbeta hemma utan att först försäkrat dig om att de brådskande ärenden som tilldelas dig hanteras på ett korrekt sätt i din frånvaro. Men vissa arbetstagare den som till exempel enbart arbetar med en större utredning och inte har några möten eller dylikt inbokade kan mycket väl arbeta hemma regelbundet. Det är upp till den enskilde arbetstagaren att bedöma vad som är lämpligt vid varje tillfälle. Ger förtroendearbetstid rätt att jobba på distans? På den frågan kan man svara både ja och nej. Om arbetssituationen medger det så visst går det att enstaka dagar utföra arbete från sommarstugan. Men det ger inte någon rätt att permanent förlägga sitt arbete till hemmet eller till annan plats. Distansarbete enligt avtalet om distansarbete kräver en särskild överenskommelse med arbetsgivaren. Kan jag avstå från arbete en hel dag? Du kan kompensera dig för att du har arbetat eller kommer att arbeta mycket genom att inte arbeta en enstaka dag. Precis som för hemarbete förutsätter det dock att du inte har någon arbetsuppgift som kräver närvaro på arbetsplatsen. Du måste också hålla dig tillgänglig och kunna åka in till arbetsplatsen om någon hastigt påkommen arbetsuppgift skulle kräva det. Om du inte är nåbar eller reser bort har du själv ett ansvar för att detta inte går ut över dina arbetsuppgifter. Måste jag ha arbetsgivarens tillstånd för att vara borta från arbetsplatsen? Det ligger i sakens natur att arbetsgivaren på något lämpligt sätt ska hållas informerad om att du är frånvarande. Det är dock inte samma sak som att arbetsgivaren måste ge sitt tillstånd. Arbetsgivaren kan med stöd av sin arbetsledningsrätt kräva att du ska utföra arbetsuppgifter, som måste utföras, då du tänkt vara frånvarande. Till exempel om andra arbetstagare hastigt blivit sjuka. Med framförhållning, kompromissvilja och smidighet ska detta sällan eller aldrig behöva inträffa. Måste jag arbeta på helger? Du kan undantagsvis bli tvungen att arbeta långa veckor för att hinna göra färdigt vissa ärenden och arbetsuppgifter. Samtidigt är det du själv som avgör om det är nödvändigt med kvälls- eller helgarbete. Om det till exempel är möjligt att få en frist förlängd utan att det skulle inverka negativt på ärendet finns inget skäl till helgarbete. Är jag som deltidsarbetande skyldig att arbeta på överenskommen ledig tid om arbetsgivaren kräver det? Förtroendearbetstid ger inte arbetsgivaren rätt att beordra arbete under ledig tid. Det betyder att den som till exempel är föräldraledig på fredagar efter överenskommelse med arbetsgivaren inte kan beordras att utföra en arbetsuppgift under denna tid. Om du ändå frivilligt ställer upp och arbetar en ledig dag kan du ta ut kompensationsledighet under samma förutsättningar som för en heltidsarbetande, det vill säga när arbetsuppgifterna medger det. 10
11 11
12 Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek. Stockholm: Nybrogatan 30, Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, Göteborg. Tel E-post jusek@jusek.se. Fotoskrift AB 1009
Förtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren
Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Förtroendearbetstid till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer
Läs merPartsgemensam information om förtroendearbetstid. Ett resultat av de centrala parternas uppdrag enligt Villkorsavtal/Villkorsavtal-T
Partsgemensam information om förtroendearbetstid Ett resultat av de centrala parternas uppdrag enligt Villkorsavtal/Villkorsavtal-T Utgiven av Arbetsgivarverket, SEKO, OFR/S,P,O, Saco-S 2013 Produktion:
Läs merDet flexibla arbetslivets möjligheter
Statistik Det flexibla arbetslivets möjligheter Ett arbetsliv med individen i fokus Ett arbetsliv med individen i fokus Förutsättningarna i arbetslivet har förändrats. Med moderna tekniska lösningar kan
Läs merMars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor
Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt
Läs merEnskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor
Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är väldigt individuellt. Under
Läs merEnskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor
Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.
Läs merSTATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING. Flexibelt arbetsliv viktigt för unga
STATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING Flexibelt arbetsliv viktigt för unga Ökad dialog krävs i det flexibla arbetslivet Majoriteten av de nyexaminerade inom Juseks medlemsgrupper har möjlighet att påverka
Läs merSverige behöver studentmedarbetare
Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare
Läs merSverige behöver studentmedarbetare
Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via
Läs merDistansarbete och tillfälligt hemarbete
GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig
Läs merMedarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:
Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande
Läs merBra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade
Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att
Läs merGemensamma utgångspunkter
Sid 1 (5) Gemensamma utgångspunkter Umeå universitet ska vara en attraktiv arbetsplats och erbjuda goda förutsättningar för personalen genom att verksamhetens mål och inriktning är väl kända av alla och
Läs merAllt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet
Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är
Läs merÖkade löneskillnader i privat sektor
Statistik Ökade löneskillnader i privat sektor Juseks undersökning av nyexaminerade 2010 Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Ökade löneskillnader
Läs merStudentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden
Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling
Läs merHär finns framtidens chefer
Statistik Här finns framtidens chefer Rapport om unga akademikers syn på chefskap Magnus Hedberg, vd på Jusek Här finns framtidens chefer Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att det finns en god framtida
Läs merHandlingskraft på plats
Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka 80 000
Läs merKarriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar
Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar
Läs merStatistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre
Läs merPolitiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst
Statistik Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst Dags att förtydliga tjänstemannens roll i kommunallagen Kommundirektörsföreningen i Sverige Skapa stabila spelregler mellan politik och förvaltning
Läs merÄndringar i avtalet om allmänna villkor
Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet
Läs merRedogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare
2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet
Läs merRÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå
RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister
Läs merTryggt eller otryggt i rättsväsendet
Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Läs merSTATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet
STATISTIK FÖRÄLDRA VÄNLIGA ARBETS PLATSER Familjen i det flexibla arbetslivet Flexibilitet är viktigt för många kvinnors karriär Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fort
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
01-04-03 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen avser
Läs merVerksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.
Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter
Läs merDin lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm
Din lön GillSans Trygga studier Light 35/36 GillSans studielivspolitiska Light 24/26 ställningstaganden Dags att förbättra studenternas Gill Sans Regular situation 16/17, cirkelns storlek 48x48 mm Dags
Läs merOm enskilda överenskommelser
Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
014-07-4 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen omfattar
Läs merSATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden
SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB
Läs merChefsavtal. I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011. Publicerat den 9 maj 2011.
Chefsavtal I lydelse från och med den 1 oktober 2010 resp. 1 januari 2011 Publicerat den 9 maj 2011. 2 Innehållsförteckning Förord... 3 Chefsavtal... 4 Tillämpningsområde... 4 1... 4 2... 4 Vissa definitioner...
Läs merDialogunderlag om arbetstider för chef/ rektor och medarbetare
Detta material består av ett antal frågor som är tänka att använda i samtal mellan chef/ respektive. Materialet inleds med en text som är bra att läsa igenom innan samtalet. Efter avslutat samtal är det
Läs merAvtalet sluts med stöd av Allmänt villkorsavtal och Allmänt villkorsavtal-t, 2 kap 2.
LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL LiU-2015-01386 2015-08-31 Avtal om årsarbetstid för administrativ och teknisk personal vid institutionerna för datavetenskap och ekonomisk och industriell utveckling samt medicinska
Läs merNya beredskapsregler för företag anslutna till IT-avtalet fr.o.m. 1 november 2017
Nya beredskapsregler för företag anslutna till IT-avtalet fr.o.m. 1 november 2017 Avtalstext: I samband med överenskommelsen om införande av flexpension som tecknades den 22 februari 2017 avtalades om
Läs merÖvertid. ST inom Sveriges Domstolar
ST inom Sveriges Domstolar Övertid När vi varit ute på medlemsmöten den senaste tiden har vi fått många frågor rörande arbetstid, flextid och övertid. Vi vill därför förtydliga reglerna. De regler som
Läs merInformation till Akademikerföreningar på IDEA området
Akademikerförbunden Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm www.akademikerforbunden.se Information till Akademikerföreningar på IDEA området Här kommer kompletterande information till tidigare
Läs merSTATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater
STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR
Läs merBristande kvalitet i den högre utbildningen
Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger
Läs merArbetstider för lärare
Arbetstider för lärare Till. Välkommen som medarbetare till oss inom Bildningsförvaltningen Åstorps kommun! Vi behöver flera yrkesskickliga lärare som vill jobba tillsammans med oss i arbetet med barn
Läs merBilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal
Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal... 3 Inledning... 3 Särskilda bestämmelser
Läs merPLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden
REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom
Läs merTULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30
TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30 Parter Arbetsgivarsidan: Tullverket Huvudkontoret Arbetstagarsidan: SACO-föreningen vid Tullverket OFR/TULL-KUST SEKO Flextidsavtal i anslutning till Tull-ALFA
Läs merArbetstidsavtal Samverkansgrupp
Arbetstidsavtal Samverkansgrupp Avtalsstruktur Villkorsavtal-T Centralt avtal Arbetsgivarverket och Saco-S Lokalt arbetstidsavtal Lokalt avtal SPSM och Saco-S Villkorsavtal Centralt avtal Arbetsgivarverket
Läs merCentrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning
2018-01-11 Bilaga 5 a till HÖK 16 Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning Syfte Syftet med denna bilaga är att stödja arbetet med en väl fungerande arbetstidsförläggning.
Läs merTelekom - nya regler för beredskap från den 1 november 2017
Telekom - nya regler för beredskap från den 1 november 2017 10 Mom. 3 Beredskap Avtalstext: Med beredskap avses tid då medarbetaren inte har arbetsskyldighet men måste vara anträffbar för att kunna utföra
Läs merEffektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Läs merLokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun
Bilaga till förhandlingsprotokoll 2014-10-30. Personalavdelningen Lokalt kollektivavtal om flexibel arbetstid för administrativ personal i Mönsterås kommun ----- 1 1 Allmänt Flexibel arbetstid bygger på
Läs merAvräkning vid anställningens upphörande
Avräkning vid anställningens upphörande Frågor och svar om avräkning vid byte av advokatbyrå Avräkning vid anställningens upphörande Ett vanligt problem i relationen mellan en biträdande jurist och dennes
Läs merAtt förbereda inför och hantera kriser i samhället som statlig arbetsgivare
PM 2019-05-14 Att förbereda inför och hantera kriser i samhället som statlig arbetsgivare Innehåll Att förbereda inför och hantera kriser i samhället som statlig arbetsgivare... 1 1. Inledning... 2 2.
Läs merFrågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan
1(6) 2015-03-27 Barn- och Utbildning BUF central förvaltning Madelene Rickardsson 044-136426 Madelene.Rickardsson@kristianstad.se Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan
Läs merAvtal om arbetstid för teknisk och administrativ personal
2004-10-05 dnr CF 21-549/2004 (ändring av dnr 1.3 330-98) Avtal om arbetstid för teknisk och administrativ personal 1 Bemyndigande Parterna sluter detta avtal med stöd av 1 kap 3 Allmänt löne- och förmånsavtal,
Läs merVad är övertid och vad är flextid m.m.?
ST inom Sveriges Domstolar Vad är övertid och vad är flextid m.m.? Att veta vad som är övertid är inte lätt. Lagen klassar all arbetstid som överstiger en genomsnittlig fyrtiotimmarsvecka som övertid -
Läs merLOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING
1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter
Läs merArbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud
Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan
Läs merSärskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal
Bilaga J till AB i lydelse 2010-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande
Läs merRiktlinjer för distansarbete
Riktlinjer för distansarbete Antagen av kommunstyrelsen 2001-10-16 131 KS 00/184-020 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Allmänt om distansarbete... 3 3. Beslut om distansarbete... 3 4. Definition
Läs merAtt ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.
Läs merSamverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
Läs merRiktlinjer för distansarbete i hemmet
2003-01-20 1 Administrativa kontoret Riktlinjer för distansarbete i hemmet Avtalet om distansarbete kan tecknas mellan arbetsgivaren och anställda i kommunen, där verksamheten medger distansarbete. Enskilt
Läs mer38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid
Bilaga 5 6 a 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.
Läs merPersonalavdelningen 4 februari 1999 Dnr Mahr 45-99/4
MALMÖ HÖGSKOLA Personalavdelningen FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 4 februari 1999 Dnr Mahr 45-99/4 Parter: Malmö högskola SACO OFR SEKO-civil Skåne 1 Parterna sluter avtal om ändrade arbetstidsbestämmelser för
Läs merSamverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merDialogunderlag om arbetstider för arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetstider för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning följt
Läs merLokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010
1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det
Läs merAllmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg
Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som
Läs merFrågor och svar kring Saco-S löneavtal
Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg
Läs merBemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet
Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merLOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING
1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merÄndring av Allmänna anställningsvillkor bransch. 4 Anställningens upphörande
Ändring av Allmänna anställningsvillkor bransch Äldreomsorg 4 Anställningens upphörande Mom 6 Lämnad anställning Om en medarbetare lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna,
Läs merregel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa reglemente för flexibel arbetstid ... Beslutat av: Kommunfullmäktige
modell plan policy regel reglemente för flexibel arbetstid program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2017-10-16 139 Ansvarig:
Läs merLUNDS UNIVERSITET FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personalenheten Dnr I F /98
LUNDS UNIVERSITET FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personalenheten 1998-11-06 Dnr I F 1 13855/98 Parter: Lunds universitet SACO OFR SEKO civil Skåne 1 Parterna sluter avtal om ändrade arbetstidsbestämmelser för vissa
Läs merS Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV
S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009
Läs merLokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
Läs merSlutande av avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmåner
Förhandlingsprotokoll 2011-02-21 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Slutande av avtal om
Läs merMejl och mobilpolicy
Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.
Läs merKompetensutveckling under din föräldraledighet
Kompetensutveckling under din föräldraledighet NATURVETARNA INLEDNING Att få barn är något av det största som händer i en människas liv. Förutom den stora förändringen som föräldraskapet innebär för dig
Läs merDin lön. Lönestatistik Advokatbyråer. Akademiker förbundet för jurister, civilek systemvetare, personalvetare samhällsvetare
Din lön Lönestatistik 2009 Advokatbyråer Akademiker förbundet för jurister, civilek ono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Innehåll Förord... 3 Juridiskt arbete/advokater/biträdande jurister...
Läs merYttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Läs merJour och beredskap försämrar livskvaliteten
Januari 2016 Jour och beredskap försämrar livskvaliteten Dags att modernisera kollektivavtalen Jour och beredskap försämrar livskvaliteten -Dags att modernisera kollektivavtalen Flera av Visions medlemmar
Läs merHandbok för mentorer och adepter
Handbok för mentorer och adepter Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet
Läs merHandlingskraft på plats För dig som är notarie
Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka 80 000
Läs merPartsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet.
Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. De centrala parterna vill understödja tillämpningen av lärarnas arbetstid utifrån HÖK 12 (framförallt reglerat i AB och Bilaga
Läs merRedogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning
2016-09-07 Redogörelsetext Allmänna bestämmelser 1 Inledning Centrala parter uttrycker i bestämmelsen vikten av att arbetsgivaren verkar för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta
Läs merAvtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln
Bilaga 6 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.
Läs merEnskilda överenskommelser
Enskilda överenskommelser inom Sveriges Domstolar INNEHÅLLSFÖRTECKNING AVTAL OM ENSKILDA ÖVERESNKOMMELSER 2 INDIVIDUELL ANPASSNING 2 VAD KAN DU TECKNA ENSKILD ÖVERENSKOMMELSE OM? 3 ATT TÄNKA PÅ 4 NÄR KAN
Läs merFinns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom
Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid
Läs merAVSKAFFA TJEJTAXAN NU
Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007. AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Ingångslöneskillnaderna ökar dramatiskt 2 Om Juseks arbetsmarknadsundersökning
Läs merSäkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor
Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen
Läs merENSKILDA ÖVERENSKOMMELSER VID UMEÅ UNIVERSITET
ENSKILDA ÖVERENSKOMMELSER VID UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: Datum: 2019-02-19 Beslutad av: Giltighetstid: 2019-02-19 tills vidare Område: Personal, lika villkor och arbetsmiljö Ansvarig förvaltningsenhet:
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................
Läs merKOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL Den årliga arbetstiden bestäms enligt semesterns längd enligt följande:
BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 26/2003 1 (5) KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL 2003 2004 BILAGA 5 KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid 2 Årsarbetstid
Läs mer} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför?
för dagbarnvårdare När? Hur? Varför? 1995 45 timmars-avtal 2004 40 timmars-avtal 2008 dagbarnvårdaravtalet sägs upp, AB ska gälla till man skrivit ett nytt. 2009 Biskopsgården diskuterar svårigheten. 2011
Läs merOlika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar
Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt
Läs merAvtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän
Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Bilaga 3 Detta avtal gäller samtliga tjänstemän som är anställda hos arbetsgivare som är medlemmar i Medie- och
Läs mer