Att förbereda inför och hantera kriser i samhället som statlig arbetsgivare
|
|
- Ebba Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM Att förbereda inför och hantera kriser i samhället som statlig arbetsgivare Innehåll Att förbereda inför och hantera kriser i samhället som statlig arbetsgivare Inledning När det uppstår en samhällskris... 2 Möjligheten att arbetsleda sin personal... 3 Arbetstid... 4 Ändring av beslut om semesterförläggning... 5 Arbetsmiljö... 5 Ytterligare personella resurser... 6 Försäkringar Krisberedskap vad kan arbetsgivaren planera och förbereda?... 7 Arbetsordningar och rutiner... 7 Övningar... 7 Kompetensförsörjning... 7 Semesterplanering... 8 Arbetstid... 8 Riskbedömning av arbetsmiljö
2 1. Inledning Denna promemoria syftar till att belysa några av de frågeställningar som en arbetsgivare vid en statlig myndighet kan behöva omhänderta i samband med samhällskriser. Det finns ingen exakt definition av vad som utgör en samhällskris. Olika begrepp används i författningar och på andra ställen, t.ex. samhällsstörning, kris, och extraordinära händelser. När man pratar om samhällsstörningar avses de företeelser och händelser som hotar och ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället. Begreppet samhällsstörningar innefattar olyckor, kriser och krig. Begreppet används för att skapa bättre förutsättningar för att de olika aktörerna ska samordna sig och nå fram till en gemensam inriktning av sina insatser. Denna promemoria omfattar endast de företeelser och händelser som kan betecknas som kriser som påverkar samhället i fredstid. Dessa företeelser och händelser har i sig en variation när det gäller hur allvarliga eller akuta de är för inblandade aktörer. I den löpande texten nedan används genomgående begreppet samhällskris. Med krisberedskap avses förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 1 Samhällets krisberedskap bygger på att samhällets normala, dagliga verksamhet förebygger och hanterar olyckor och mindre omfattande störningar. Vid allvarliga händelser eller kriser i samhället kan resurserna förstärkas. Krisberedskapen är alltså den förmåga som skapas i många aktörers dagliga verksamhet och inte en utpekad organisation eller en aktör. 2 Statliga myndigheter under regeringen har genom bl.a. förordning i uppdrag att bygga upp och vidmakthålla en krisberedskap. 3 I sammanhanget är det viktigt att nämna att myndigheternas arbete med totalförsvarsberedskap, krigsplacering m.m. skapar grunden för en struktur som också är tänkt att kunna användas i tillämpliga delar vid en samhällskris. Alla delar är dock inte möjliga att använda på samma grunder vid en samhällskris. Exempelvis gäller det hur man kan använda sig av personella resurser i form av medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer. 2. När det uppstår en samhällskris Övergripande gäller att verksamheten, under en kris, bedrivs på vanligt sätt utifrån den planering och de förberedelser som gjorts. Nedan beskrivs några av de områden där det 1 Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. 2 Betänkande av 2018 års skogsbrandsutredning, SOU 2019:7, s Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. 2
3 kan blir aktuellt för arbetsgivaren att göra särskilda bedömningar innan man vidtar åtgärder. Möjligheten att arbetsleda sin personal Vid en samhällskris är sannolikt arbetstagarens arbetsskyldighet tillräcklig för det arbete som behöver utföras. Arbetsgivaren får bedöma från fall till fall var gränsen går. En arbetstagares arbetsskyldighet omfattar normalt det arbete som är överenskommet i anställningen. Stöd för bedömningen kan finnas i den skriftliga information som getts vid och under anställningen och även andra omständigheter som man kommit överens om. Därtill ska de ha en naturlig koppling till verksamheten, rymmas inom kollektivavtalet samt arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer för att ligga inom ramen för arbetsskyldigheten och vara möjliga att arbetsleda till. Det kan t.ex. också innebära att arbetstagare behöver genomföra tjänsteresor till annan ort, på vanligt sätt. En samhällskris är en situation som är akut och kortvarig. Den påverkar verksamheten under en begränsad tid och även om situationen inte förändras övergår den vid någon tidpunkt i ett nytt normalläge. Vad som är kortvarigt får bedömas från fall till fall, men ett tidsspann på ett par veckor torde rymmas inom begreppet. Det är arbetsgivaren som gör bedömningen av om det är fråga om en sådan kris. Vid en samhällskris gör Arbetsgivarverket bedömningen att arbetstagarens arbetsskyldighet temporärt kan utvidgas i förhållande till vad som gäller under normala förhållanden, utan att anställningen därmed får anses vara förändrad i grunden. En förutsättning för det, är alltjämt, att arbetet har en naturlig koppling till verksamheten, att det ryms inom kollektivavtalet och arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer. Skillnaden kan emellertid ligga i att såväl arbetsuppgifter som var dessa utförs skiljer sig åt från vad arbetstagaren under normala omständigheter kan förväntas utföra, liksom var. Vilka arbetstagare som är lämpliga att arbetsleda på detta sätt avgörs utifrån vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Uppstår fråga om arbetsskyldighet, kan de fackliga motparterna hävda tolkningsföreträde enligt 34 MBL. Arbetsgivaren bör då omgående ta kontakt med Arbetsgivarverket för att resonera om huruvida tolkningsföreträdet, med hänsyn till samhällskrisen, ska brytas igenom eller inte. Eftersom arbete som utförs på frivillig grund alltid är att föredra, bör arbetsgivaren i första hand försöka komma överens med arbetstagaren om förändrade arbetsuppgifter och var dessa ska utföras. Utgångspunkten är att ingen extra ersättning utöver avtal utgår i någon av de ovan beskrivna situationerna. Det är viktigt att arbetsgivaren i förväg informerar arbetstagarorganisationerna om de åtgärder som man avser vidta i fråga om arbetsledning och att skyldigheter i förhållande till arbetstagarorganisationerna fullgörs. 3
4 Arbetstid Vid en samhällskris gäller de vanliga arbetstidsbestämmelserna enligt lokala och centrala kollektivavtal. De centrala avtalen ger stora möjligheter till flexibilitet. Till exempel finns möjligheter att använda övertid inklusive nödfallsövertid, se vidare nedan. Ett annat exempel är undantaget för viss offentlig verksamhet som kan ge utökade möjligheter till nyttjande av arbetstid 4. Beroende på hur de lokala avtalen är formulerade kan denna flexibilitet vara begränsad. För chefer och arbetstagare som omfattas av förtroendearbetstid är utgångspunkten att man av dessa kan kräva arbete då verksamheten behöver det. Det kan innebära att man ibland arbetar på andra tider än vad man normalt sett gör. Lokalt kan emellertid regleringen om vad som gäller i detta avseende, vid samhällskriser, se annorlunda ut. För de som ingår i chefskretsen och träffas av chefsavtalet är det rimligt att anse att de, inom ramen för sitt uppdrag och dess villkor, har att utföra det arbete som krävs av verksamheten oavsett tid på dygnet. Vidare kan arbetsgivaren begära övertid av arbetstagaren. När det gäller arbetstagare som omfattas av AVA/AVA-T regleras övertid i 7. För den arbetstagare som arbetar heltid och omfattas av kontorsarbetstid 5, gäller vad som följer av villkorsavtalen 4 kap samt 5 om inte annat är reglerat i lokalt kollektivavtal. Övertidsarbete kan även i många fall begäras av deltidsarbetande medarbetare när arbetstiden upp till heltidsmåttet fyllts genom mertid. Vad som är övertidsarbete i samband med tjänstgöring på flextid regleras i lokalt kollektivavtal. Detsamma gäller för arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning. Vid uttag av alla former av övertid måste arbetsgivaren förhålla sig till den sammanlagda arbetstiden 6 som totalt sett inte får överskridas. I den sammanlagda arbetstiden ingår arbetstid, mertid, övertid och jour. Semester och sjukfrånvaro räknas som fullgjord arbetstid. Kompensationsledighet för övertid och mertid som tagits ut under perioden avräknas från den sammanlagda arbetstiden. Den sammanlagda arbetstiden på högst 48 timmar per vecka kan, om inte annat avtalats, genomsnittsberäknas på fyra månader. Beräkningsperioden för genomsnittsberäkning kan förlängas till högst tolv månader genom lokalt kollektivavtal. Under vissa omständigheter kan också nödfallsövertid och nödfallsmertid tas ut 7. Av 9 arbetstidslagen följer: Har en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver (nödfallsövertid). 4 4 kap 5 villkorsavtalen och 2 3 st. arbetstidslagen (1982:673). 5 4 kap Avsnitt A villkorsavtalen. 6 4 kap 5 villkorsavtalen, 10 b arbetstidslagen (1982:673). 7 4 kap 5 villkorsavtalen, 7, 3 mom AVA/AVA-T, 9 arbetstidslagen (1982:673). 4
5 Nödfallsmertid får tas ut med tillämpning av de villkor som gäller för nödfallsövertid 8. Nödfallsövertid och nödfallsmertid får endast tas ut under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar arbetstagarorganisation om det. Ur ett arbetsmiljöperspektiv är möjligheten till kompenserande vila viktig för alla arbetstagare oavsett arbetstidsform. Ändring av beslut om semesterförläggning Arbetsgivaren kan beordra en arbetstagare att avbryta sin semester för att komma in och arbeta. För att göra det måste dock arbetsgivaren ha tungt vägande skäl (inte utan fog). Arbetsgivaren bör först ha sett över möjligheterna att lösa situationen på andra sätt innan man beordrar in arbetstagare från semestern, t.ex. genom att anlita externa tjänster. Om arbetsgivaren beordrar in en arbetstagare utan fog så kan arbetsgivaren bli skyldig att utbetala allmänt skadestånd. 9 När en arbetstagares semester avbryts och hen återgår till arbetet så gäller ordinarie arbetstider och att arbetstagaren får tillbaka de semesterdagar som inte tas ut. Dessa semesterdagar förläggs återigen av arbetsgivaren med beaktande av förläggningsbestämmelserna i semesterlagen och i villkorsavtalen. Arbetsgivaren ska också ersätta den eventuella ekonomiska skada som uppstått, som till exempel kostnader för att boka om eller avboka en redan betald resa. I övrigt utgår ingen ersättning. Arbetsgivaren kan därutöver alltid diskutera och komma överens med arbetstagaren om en ändring av semesterns förläggning. Även vid en sådan överenskommelse har arbetsgivaren att beakta vikten av att arbetstagaren får sin lagstadgade semester. Skyldigheter gentemot arbetstagarorganisationerna fullgörs om det inte föreligger synnerliga skäl. Arbetsmiljö När det uppstår en samhällskris som myndigheten ska hantera kan det innebära att arbete sker på andra platser, under andra förhållanden och under annan arbetsledning än normalt. Arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar gäller även under sådana förhållanden och ska så långt som möjligt hanteras på vanligt sätt. För att säkerställa att arbetsmiljön är tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället 10 ska arbetsgivaren bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren behöver t.ex. snarast klara ut vem som har arbetsmiljöansvaret för berörda arbetstagare på det krisdrabbade området. Risker för arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa ska identifieras och åtgärdas löpande. 8 4 kap 5 villkorsavtalen, 8, 3 mom AVA/AVA-T, 10 2 st, andra meningen arbetstidslagen (1982:673). 9 AD 1983 nr 123, AD 2017 nr kap 1 arbetsmiljölagen (1977:1160). 5
6 Ytterligare personella resurser Arbetsgivaren kan behöva ytterligare personella resurser utöver den personal man redan har anställd. Det kan lösas på flera sätt. Ett alternativ är att myndigheten köper tjänsten från en organisation eller ett företag. Fördelen med det är att organisationen eller företaget som har personalen anställd hos sig ansvarar för villkor, försäkringar med mera. De vanliga reglerna om upphandling gäller då. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har publicerat en fältguide som behandlar dessa frågor. Ett annat alternativ är att myndigheten själv anställer mer personal. De vanliga reglerna för anställning i staten gäller, vilket innebär att förtjänst och skicklighet ska beaktas. Den personal man anställer i en sådan här situation omfattas av samma villkor som övriga anställda vid myndigheten om det inte finns separata lokala avtal eller enskilda överenskommelser görs med sådan personal. Exempelvis kan lön, arbetstider och eventuella andra villkor regleras på detta sätt. Myndigheten kan redan i förväg ha gjort upp med personer om att de vid behov kan komma att bli kontaktade för anställning vid en situation av det här slaget (s.k. intermittent anställning). Det kan vara ett bra alternativ om man i sin krisplanering har kunnat identifiera yrkesgrupper och kompetenser som man i förväg vet att man kan komma att behöva. Genom sedvanlig information om presumtiva anställningar i samband med eventuella samhällskriser och sedan urval av de skickligaste, kan dessa personer finnas i en personalpool, möjliga att kontakta för anställning när det bli aktuellt. Personal från frivilliga försvarsorganisationer kan vara personer som har värdefull kompetens. Dessa personer kan med stöd i förordning ha avtal för tjänstgöring i totalförsvaret och också vara krigsplacerade vid myndigheten sedan tidigare. 11 Vid en krissituation kan sådan personal inte användas utifrån avtalet om tjänstgöring i totalförsvaret. I stället blir det fråga om att anställa enligt beskrivningarna ovan eller att köpa tjänsten från den aktuella frivilliga försvarsorganisationen om det är möjligt. Ibland kan arbetsgivaren akut behöva anställa personal kortvarigt som finns tillgänglig där och då i krisområdet. I en sådan situation får det anses föreligga sådant särskilt skäl som medför undantag från reglerna om information om ledig anställning enligt 6 anställningsförordningen. Arbetsgivare kan under vissa premisser låna in eller låna ut personal till och från andra myndigheter. Detta kan vara ett alternativ för att tillgodose behov av särskild kompetens och bör ingå som en del av krisberedskapen. Arbetsgivarverket har tidigare i samband med flyktingströmmen beskrivit förutsättningarna och möjligheterna för in- 11 Se vidare i den presentation som finns på Arbetsgivarverkets hemsida i Arbetsgivarguiden under rubriken Totalförsvar. 6
7 och utlån vid såväl flyktingströmmen som i ett normalläge. 12 Utifrån den faktiska situationen kan vägledning hämtas från båda dessa promemorior med tillhörande mallar. Försäkringar Det är viktigt att säkerställa att de som arbetar för myndighetens räkning har ett försäkringsskydd. Anställda vid en myndighet omfattas som huvudregel av de statliga kollektivavtalen Avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S) 13 och Personskadeavtalet (PSA). Skulle myndigheten behöva teckna kompletterande försäkringsskydd ska detta ske genom Kammarkollegiet. 3. Krisberedskap vad kan arbetsgivaren planera och förbereda? Inom ramen för krisberedskapen har statliga myndigheter i uppdrag att förbereda för kriser så att verksamheten kan bedrivas så normalt som möjligt. 14 Vad innebär det när arbetsgivaren ska bedriva en delvis oväntad verksamhet inom ramen för normala arbetsrättsliga regleringar. Vad kan komma att hända? Hur hanterar man det på ett så planerat och kontrollerat sätt som möjligt? I denna analys kan det vara värdefullt att arbetstagarorganisationerna deltar. Nedan följer några exempel på vad arbetsgivaren bör planera för. Arbetsordningar och rutiner Se över arbetsordningar och rutiner för att säkerställa att det framgår vem eller vilken funktion som har mandat att fatta beslut i olika frågor som kan bli aktuella. I det sammanhanget är det viktigt att överväga vilken kompetens som krävs av den som ska fatta de olika besluten. Övningar För att förbereda sig inför tänkbara krissituationer ska statliga myndigheter öva sin personal i egen eller annans regi. För att kunna bedriva en funktionell övningsverksamhet behöver man fundera över hur dessa övningar ska bedrivas innebär övningen arbete på dagtid på vardagar eller på andra tider på dygnet eller helger? I så fall kan man behöva se över de lokala arbetstidsregleringarna för att möjliggöra så realistiska övningar som möjligt. Kompetensförsörjning Vilka möjligheter har vi att arbetsleda vår personal? Vilka yrkesgrupper eller kompetenser kan vi identifiera att vi kan behöva vid en samhällskris? Hur ska vi lösa kompetensbehovet? T.ex. genom intermittent anställning? 12 Se vidare i promemoria och mallar som finns på Arbetsgivarverkets hemsida i Arbetsgivarguiden under rubriken Samhällskris. 13 TGL-S gäller för arbetstagare som är anställda för att arbeta minst åtta timmar per vecka. Vissa TGL-S förmåner kan föreligga efter en avliden arbetstagare även om den inte arbetat minst åtta timmar per vecka. 14 Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. 7
8 Är det möjligt och lämpligt att träffa överenskommelser med andra myndigheter om in- och utlån av särskild kompetens. Semesterplanering Vilka funktioner behöver vara bemannade under semesterperioden och med hur många? Vem får beordra in personal som redan gått på semester om det inte går att lösa på annat sätt? Arbetstid Arbetsgivaren kan behöva se över sina lokala arbetstidsavtal för att säkerställa att de är ändamålsenliga även vid samhällskriser och övningar. Här kan skriften Verksamhetsanpassa arbetstiden utgöra ett stöd likväl som Arbetsgivarverkets rådgivare. AVA, till skillnad från villkorsavtalen, utgör tillägg och avvikelser från arbetstidslagen. I villkorsavtalen har arbetstidslagen i stället avtalats bort och ersatts med vissa motsvarande bestämmelser i 4 kap 5 när det gäller arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid. Lokala arbetstidsavtal, med stöd i villkorsavtalen, som omfattar andra grupper än de med kontorsarbetstid behöver vara heltäckande i sina regleringar. Det innebär att de möjligheter till flexibilitet som normalt följer av arbetstidslagen behöver finnas i det lokala avtalet. Ett exempel är undantaget för viss offentlig verksamhet som framgår av 2 3 st. arbetstidslagen. För chefer och arbetstagare som omfattas av förtroendearbetstid är utgångspunkten att man av dessa kan kräva arbete då verksamheten behöver det. Det kan innebära att man ibland arbetar på andra tider än vad man normalt sett gör. Finns särskilda skäl kan myndigheten i förväg reglera att vissa av dessa arbetstagare tillfälligt ska omfattas av en annan arbetstidsform. I sådana fall kan man reglera det genom kollektivavtal eller enskild överenskommelse, beroende på om förtroendearbetstiden har sin grund i kollektivavtal eller i en enskild överenskommelse. För de som ingår i chefskretsen och träffas av chefsavtalet är det rimligt att anse att de inom ramen för sitt uppdrag och dess villkor har att utföra det arbete som krävs av verksamheten oavsett tid på dygnet. Riskbedömning av arbetsmiljö Arbetsgivaren bör i samverkan med skyddsombud göra en riskbedömning av tänkbara arbetsmiljörisker som kan uppstår vid olika typer av samhällskriser. 8
Anmälan om brott mot arbetstidslagen
Anmälan om brott mot arbetstidslagen Bilaga 2b 1 (5) Ort och datum Arbetsmiljöverket i... Vi anmäler härmed en händelse som inträffade den... (datum) på... (företag/arbetsplats, organisationsnummer). Skäl
Läs merPartsgemensam information om förtroendearbetstid. Ett resultat av de centrala parternas uppdrag enligt Villkorsavtal/Villkorsavtal-T
Partsgemensam information om förtroendearbetstid Ett resultat av de centrala parternas uppdrag enligt Villkorsavtal/Villkorsavtal-T Utgiven av Arbetsgivarverket, SEKO, OFR/S,P,O, Saco-S 2013 Produktion:
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
01-04-03 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen avser
Läs merAvtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln
Bilaga 6 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.
Läs merAvtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän
Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Bilaga 3 Detta avtal gäller samtliga tjänstemän som är anställda hos arbetsgivare som är medlemmar i Medie- och
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
014-07-4 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen omfattar
Läs mer38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid
Bilaga 5 6 a 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.
Läs merÄndringar i avtalet om allmänna villkor
Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet
Läs merEnskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor
Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är väldigt individuellt. Under
Läs merARBETSGIVARNYTT. Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser
1 2016-03-11 Nr 6/16 ARBETSGIVARNYTT Avdelningen för arbetsgivarpolitik Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser Enligt Allmänna bestämmelser (AB) 27 mom. 2 är
Läs merSammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1
Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1 Begrepp Vecka Genomsnittlig arbetstid Genomsnittlig arbetstid för nattarbetande Börjar med måndag om inte annan beräkning tillämpas.
Läs merÖverenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996
Överenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Ledarna AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges
Läs merARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige
ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01
201-05-01 1(7) SEMESTERLEDIGHET Semesterlagen gäller för alla arbetstagare. Genom lagen garanteras arbetstagaren semesterförmåner i sin anställning. De flesta bestämmelserna är tvingande till arbetstagarnas
Läs merKlicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Regler om arbetstid Sjuhäradsbygdens Assistansservice AB på Ida Duvinger (Almega) och Charlott Malm (Kommunal) 27 april 2017 Ordinarie arbetstid Ordinarie arbetstid Klicka o 40 tim/vecka här i för genomsnitt
Läs merGemensamma utgångspunkter
Sid 1 (5) Gemensamma utgångspunkter Umeå universitet ska vara en attraktiv arbetsplats och erbjuda goda förutsättningar för personalen genom att verksamhetens mål och inriktning är väl kända av alla och
Läs merMars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor
Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt
Läs merOm enskilda överenskommelser
Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig
Läs merCentrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning
2018-01-11 Bilaga 5 a till HÖK 16 Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning Syfte Syftet med denna bilaga är att stödja arbetet med en väl fungerande arbetstidsförläggning.
Läs merEnskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor
Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.
Läs merIn- och utlåning av arbetstagare mellan statliga arbetsgivare
PM 2016-02-17 Hedda Mann Hanna Schmidt In- och utlåning av arbetstagare mellan statliga arbetsgivare I samband med den stora flyktingströmmen hösten 2015 sammanställdes en promemoria, nedan flyktingspromemorian,
Läs merArbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4
Cirkulärnr: 15:40 Diarienr: 15/06402 P-cirknr: 15-2:17 Nyckelord: Arbetsmiljö, föreskrift 2015:4 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Frida Kertz och Lina Cronebäck Avd för arbetsgivarpolitik Arbetsrätt
Läs merVerksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.
Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merArbetstidsavtal Samverkansgrupp
Arbetstidsavtal Samverkansgrupp Avtalsstruktur Villkorsavtal-T Centralt avtal Arbetsgivarverket och Saco-S Lokalt arbetstidsavtal Lokalt avtal SPSM och Saco-S Villkorsavtal Centralt avtal Arbetsgivarverket
Läs merNya beredskapsregler för företag anslutna till IT-avtalet fr.o.m. 1 november 2017
Nya beredskapsregler för företag anslutna till IT-avtalet fr.o.m. 1 november 2017 Avtalstext: I samband med överenskommelsen om införande av flexpension som tecknades den 22 februari 2017 avtalades om
Läs merFörtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren
Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Förtroendearbetstid till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete; SFS 2005:395 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Tillämpningsområde
Läs merTelekom - nya regler för beredskap från den 1 november 2017
Telekom - nya regler för beredskap från den 1 november 2017 10 Mom. 3 Beredskap Avtalstext: Med beredskap avses tid då medarbetaren inte har arbetsskyldighet men måste vara anträffbar för att kunna utföra
Läs merÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko)
Bilaga 2 ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko) Generell ändring: CF är genomgående namnändrat till Sveriges
Läs merBilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal
Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal... 3 Inledning... 3 Särskilda bestämmelser
Läs merFörtroendearbetstid. en vägledning. Akademiker förbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare samhällsvetare
Förtroendearbetstid en vägledning Akademiker förbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Vad är förtroendearbetstid? I det statliga avtalet ALFA 1 finns bestämmelser
Läs merDistansarbete och tillfälligt hemarbete
GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig
Läs mer(Lokal specialbestämmelse till 5 kap 1 finns. Se nedan.)
1 (11) Publicerad 130322 5 kap. Semester (Lokal specialbestämmelse till 5 kap 1 finns. Se nedan.) Rätt till semester 1 Arbetstagare har rätt till semester enligt semesterlagen (1977:480) med de avvikelser
Läs merTULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30
TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30 Parter Arbetsgivarsidan: Tullverket Huvudkontoret Arbetstagarsidan: SACO-föreningen vid Tullverket OFR/TULL-KUST SEKO Flextidsavtal i anslutning till Tull-ALFA
Läs merTEKOindustrierna (TEKO) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) enas om att prolongera nu gällande avtal med nedan angivna ändringar och tillägg.
1 Tjänstemannaavtalet TEKOindustrierna (TEKO) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) enas om att prolongera nu gällande avtal med nedan angivna ändringar och tillägg. 1 Avtalsperiod Denna överenskommelse
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merAvtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H
Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK,, KS, Vårdföretagarna C,, E,, H Eva Pålsson maj 2014 1 Vårdföretagarna Bransch C Läkarmottagningar, upphör och uppgår i Bransch E Vård och behandling samt omsorgsverksamhet,
Läs merARBETSGIVARNYTT. Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsgivarfrågor i samband med flyktingmottagande
1 2015-10-28 Nr 24/15 ARBETSGIVARNYTT Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsgivarfrågor i samband med flyktingmottagande Flera tusen vuxna, familjer, ensamkommande barn och unga söker nu asyl i Sverige
Läs merArbetstid och arbetstidsberoende ersättningar
Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan Kristianstad Fastställt att gälla från 2001-01-01 (dnr 327/212-01) Ändring fr o m 2004-02-18 gällande övertid överstigande 150 tim/person/år
Läs merÖvertid. ST inom Sveriges Domstolar
ST inom Sveriges Domstolar Övertid När vi varit ute på medlemsmöten den senaste tiden har vi fått många frågor rörande arbetstid, flextid och övertid. Vi vill därför förtydliga reglerna. De regler som
Läs merSamverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
Läs merSärskilda bestämmelser för flexibel arbetstid och anställning i personalpool
Bilaga C och D till AB 01 Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid och anställning i personalpool SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET KFF Innehåll Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid...
Läs merSkyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön
Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om totalförsvar och höjd beredskap; SFS 2015:1053 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Regeringen föreskriver följande. Inledande
Läs merSärskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal
Bilaga J till AB i lydelse 2010-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande
Läs merArbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud
Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan
Läs merFörhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Läs merSkyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön
Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)
Läs merSärskilda bestämmelser för flexibel arbetstid
Bilaga C till AB 01 Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid Överenskommelse om avvikelse från denna bilaga får träffas. 1. Särskilda bestämmelser till AB vid tillämpning av flexibel arbetstid 20
Läs merEnskilda överenskommelser
Enskilda överenskommelser inom Sveriges Domstolar INNEHÅLLSFÖRTECKNING AVTAL OM ENSKILDA ÖVERESNKOMMELSER 2 INDIVIDUELL ANPASSNING 2 VAD KAN DU TECKNA ENSKILD ÖVERENSKOMMELSE OM? 3 ATT TÄNKA PÅ 4 NÄR KAN
Läs merAllmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg
Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som
Läs merBransch- och löneavtal
Ideella och Idéburna Organisationer Bransch- och löneavtal 2017-2020 Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer Unionen Vision Akademikerförbunden Arbetsgivaralliansen Branschkommitté
Läs merKrigsorganisation och krigsplacering
Krigsorganisation och krigsplacering Totalförsvarsplikt Process krigsorganisation Process krigsplacering Så här gjorde MSB Frågor och diskussion Torkel Schlegel, biträdande chef rättsfunktionen Totalförsvarsplikt
Läs merSärskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten
Bilaga E till AB I lydelse fr.o.m. 2012-05-01 Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Inledning AB 13 gäller med tillägg av följande alternativa tjänstgöringstid: 42 timmar i
Läs merBestämmelser för arbetstagare som anställs särskilt i samband med krisläge
2019-06-28 Bilaga 1 till Krislägesavtalet Bestämmelser för arbetstagare som anställs särskilt i samband med krisläge 1 Tillämpningsområde Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift,
Läs merÖverenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare
Förhandlingsprotokoll 2014-12-11 Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän
Läs merByte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet
Sammanfattning Protokoll Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Förhandling enligt MBL gällande byte av kollektivavtal Förhandlingsdatum mellan 2012
Läs merSÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL
SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till
Läs merGrundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar. Version juni 2018
Grundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar Version juni 2018 Regeringsformen om krig och krigsfara Sverige ska ha regler som så långt det är möjligt skapar grund för legalt handlande även i krigstid.
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merRedogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor
2016-05-04 Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) från och med 2016-05-01.
Läs merBild 1. Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester.
Bild 1 Semester vad gäller? Syftet med materialet är att klargöra rättigheter gällande semester. Bild 2 SemL och AB säger Måndag den 1juni 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Kommentar:
Läs merCirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: :21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning:
Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: 2006-2:21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen
Läs merFackliga förtroendemän
Fackliga förtroendemän En facklig förtroendeman är en person som har utsetts av en lokal eller central kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation att företräda de anställda på en viss arbetsplats. De
Läs merÄndringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal
Förhandlingsprotokoll 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet
Läs merKOMMENTARER TILL VILLKORSAVTALET
2012 03 28 KOMMENTARER TILL VILLKORSAVTALET Inledning Parterna kom i förra avtalsrörelsen överens om att göra en redaktionell översyn av ALFA. Avsikten var inte att göra några materiella förändringar utan
Läs merOBS! Arbetsmaterial!!!!! Riktlinje HR avseende ersättningar, arbetstid och arbetsmiljö vid större händelser. Syftet med riktlinjen är att stödja en
Heltid RiB Större händelse utanför resp RT:s eget område (avser EJ normalhändels e i grannräddning s-tjänst som RT har avtal med) *så långt som möjligt arbeta efter ordinarie schema för personalen *HR
Läs merSärskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor
Äldreförvaltningen Bilaga 1 Planeringsavdelningen Sida 1 (6) 2017-04-26 Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor Arbets- och anställningsvillkor - Inledning Utföraren ska vid
Läs merPostens Villkorsavtal PVA. Giltighetstid 2013-06-01 2016-07-31
Postens Villkorsavtal PVA Giltighetstid 2013-06-01 2016-07-31 Postens Villkorsavtal 2013-06-01 2016-07-31 Branschavtal Kommunikation & Postens villkorsavtal Avtal om allmänna anställningsvillkor...4 1
Läs merÖverenskommelse om lön och anställningsvillkor för Räddningstjänstpersonal i beredskap
Förhandlingsprotokoll 2015-07-21 RiB 15 Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för Räddningstjänstpersonal i beredskap Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Pacta å ena sidan, samt Brandmännens
Läs merENSKILDA ÖVERENSKOMMELSER VID UMEÅ UNIVERSITET
ENSKILDA ÖVERENSKOMMELSER VID UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: Datum: 2019-02-19 Beslutad av: Giltighetstid: 2019-02-19 tills vidare Område: Personal, lika villkor och arbetsmiljö Ansvarig förvaltningsenhet:
Läs merAnställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14
Anställning efter avgång med ålderspension Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr 300-1340-12 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid:
Läs merAvtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo
Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG
Läs merRedogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare
2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april
Läs merSvensk författningssamling Korrigerad av Transportstyrelsen med anledning av ändringar i SFS 2007:92, 2008:299, 2010:1293 och 1570, 2012:229
Svensk författningssamling Korrigerad av Transportstyrelsen med anledning av ändringar i SFS 2007:92, 2008:299, 2010:1293 och 1570, 2012:229 Lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete; SFS 2005:395
Läs merVILLKOR ENLIGT 5 A UTSTATIONERINGSLA GEN FÖR UTSTATIONERADE A RBETSTAGARE - HÄMTADE FRÅN TJÄNSTE MANNAAVTAL TRÄFFADE MELLAN IT&T ELEKOMFÖRE-
2017-11 - 01 -- VILLKOR ENLIGT 5 A UTSTATIONERINGSLA GEN FÖR UTSTATIONERADE A RBETSTAGARE - HÄMTADE FRÅN TJÄNSTE MANNAAVTAL TRÄFFADE MELLAN IT&T ELEKOMFÖRE- TAGEN INOM ALMEGA OCH UNIONEN - (IT - AVTALET)
Läs merAvtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG)
Bilaga 6. Kommunlogga 2011-12-22 Avtal mellan och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG) Varhelst i landet händelser inträffar, där de ordinarie resurserna behöver förstärkas, behövs FRG. FRG är
Läs merArbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
Läs merKOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL Den årliga arbetstiden bestäms enligt semesterns längd enligt följande:
BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 26/2003 1 (5) KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL 2003 2004 BILAGA 5 KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid 2 Årsarbetstid
Läs merFrågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)
1 Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) Publicerat första gången 2014-08-28 Ändringar och tillägg 2014-10-07 Arbetsgivare/uppdragsgivare 1. Är det någon skillnad mellan
Läs merADMINISTRATIV BEREDSKAP
ADMINISTRATIV BEREDSKAP 2017-03-29 Maria Ericsson Rättsenheten Upplägg Administrativ beredskap Höjd beredskap Totalförsvarsplikt Krigsplacering Värdlandsstöd Administrativ beredskap Alla lagar och föreskrifter
Läs merPromemoria avseende kompetensbehov hos vissa statliga myndigheter med anledning av flyktingsituationen
PM 2015-10-21 Rev. 2016-02-17 Promemoria avseende kompetensbehov hos vissa statliga myndigheter med anledning av flyktingsituationen Inledning Bakgrunden till denna promemoria är den stora flyktingsströmmen
Läs merFrågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan
1(6) 2015-03-27 Barn- och Utbildning BUF central förvaltning Madelene Rickardsson 044-136426 Madelene.Rickardsson@kristianstad.se Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan
Läs merFörvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.
20 Övertid m.m. (gäller från och med 2014-10-01) Heltid Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden,
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
Läs merRedogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning
2016-09-07 Redogörelsetext Allmänna bestämmelser 1 Inledning Centrala parter uttrycker i bestämmelsen vikten av att arbetsgivaren verkar för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta
Läs merNr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras!
Arbetsgivarfrågor Nr 10 Augusti 2011 Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Ändrade regler om övertid och skyddskommitté m.m. Från
Läs merArbetsgivarfrågor. Nr 12 Juni 2012. Nya regler om ledighet inom Försvarsmakten
Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2012 Nya regler om ledighet inom Försvarsmakten Den 1 juli 2012 träder en ny lag, lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar, i kraft. Lagen reglerar frågor om anställning
Läs merRutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Läs merArbetstidslagen, hälsa och säkerhet
Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora
Läs merÄndringar i Infranord Järnvägsinfrastrukturavtal, 2015-08-01.
Ändringar i Infranord Järnvägsinfrastrukturavtal, 2015-08-01. Nedanstående ändringar har överenskommits i avtalet: 1. Avtalets omfattning. Här har före detta KY-utbildning ersatts med YH-utbildning. 2.
Läs merBilaga J Marianne Albemark Agnes Gradstock Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Datum: Mottagare
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 17:55 Diarienr: 17/05519 P-cirknr: 17-2:30 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Bilaga J Marianne Albemark Agnes Gradstock Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Läs merRedogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor
2017-04-20 Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) från och med 2017-05-01om
Läs merInnan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ske.
Kyrkans allmänna bestämmelser AB 12 Ändringar i AB 4 Anställningsform Mom.2. 6 LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmelser. Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt högst 6 kalendermånader
Läs merFörhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Läs merLagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund
Läs merEn gemensam syn på arbetstiden
En gemensam syn på arbetstiden Flexibla arbetstidslösningar gynnar alla De centrala parterna är överens om att arbetstidsförläggningen är en viktig framgångsfaktor för företaget och de anställda. Det är
Läs merDialogunderlag om arbetstider för chef/ rektor och medarbetare
Detta material består av ett antal frågor som är tänka att använda i samtal mellan chef/ respektive. Materialet inleds med en text som är bra att läsa igenom innan samtalet. Efter avslutat samtal är det
Läs mer