Handlingsplan inom Demensvård i Marks kommun (finns även beskrivet i Marks kommuns handlingsprogram, Demens kapitel 5 och 9)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan inom Demensvård i Marks kommun (finns även beskrivet i Marks kommuns handlingsprogram, Demens kapitel 5 och 9)"

Transkript

1 Träff 1. Inledning och presentation av gruppens deltagare Presentation av Handlingsplan inom demensvård i Marks kommun. (En del är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial) Demenssjukdomarna räknas idag till folksjukdomarna. I Sverige uppskattas antalet demenssjuka till personer. Enligt beräkningar presenterade i Socialdepartementets Departementsserie (DS) 2003:47 På väg mot en god demensvård insjuknar ca personer årligen och nästan lika många avlider. Beräkningarna visar också att antalet demenssjuka kommer att öka, speciellt efter år Det är inte möjligt att inom överskådlig framtid bota personer med demens. Målsättningen är istället att skapa förutsättningar för ett gott liv i gemenskap med andra så länge som möjligt. Detta kräver ett samarbete mellan medicinsk behandling och vård/-rehabiliteringsinsatser. Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar och de vanligast förekommande är Alzheimerssjukdom, Vaskulärdemens och Frontallobsdemens. Sjukdomarna skiljer sig åt både när det gäller orsak, förlopp och behandling, men även symptomen varierar, beroende på var i hjärnan skadorna finns. I denna cirkel kommer vi att belysa olika områden inom demensvården och som kan diskuteras utifrån de förutsättningar som finns i vår kommun. Vi vill även visa på de dokument som ska ligga till grunden för vår vård av personer med demenssjukdom. Titta på en film som introduktion. Här kommer lite förslag ATT LÄSA Handlingsplan inom Demensvård i Marks kommun (finns även beskrivet i Marks kommuns handlingsprogram, Demens kapitel 5 och 9) Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 2 Prevalens i Marks kommun. DISKUSSIONSFRÅGOR Diskutera hur du ska förhålla dig till handlingsplanen. Om ni nu sett en film om demenssjukdom kan du då se hur händelsen passar in i vår kommun. Vilka kontakter skulle tas och vilka stödstrukturer skulle engageras här. Om du inom ditt arbete träffar en person som verksamheten har omsörgöver och som du upplever vara lite glömsk diskutera hur du ska gå vidare med detta.öö

2 Träff 2 Vad menas med demens? Demenssjukdomar och utredning (En del material är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial) Vad menas med demens? Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar och de vanligast förekommande är Alzheimers sjukdom, Vaskulär demens och Frontallobsdemens. Sjukdomarna skiljer sig åt både när det gäller orsak, förlopp och behandling, men även symptomen varierar, beroende på var i hjärnan skadorna finns. När man misstänker att en person har drabbats av sjukdomen demens är det viktigt att alla personer får möjlighet till en utredning så tidigt som möjligt i sjukdomsutvecklingen. En demensutredning har tre viktiga aspekter: - att fastställa diagnos, - ge en medicinsk behandling och underlag för en god vård, samt - att ge information och stödja den drabbade och anhöriga. Detta stöd är i sin tur viktigt för att kunna acceptera och lära sig att leva med en demenssjukdom. En god diagnostik och kunskap om demenssjukdomar är en förutsättning för att anhöriga skall kunna fungera i sin nya roll som anhörigvårdare och information/utbildning är här av mycket stort värde. Dessutom underlättar en fastställd diagnos den vårdplanering som förr eller senare blir en nödvändighet. ATT LÄSA Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 2 Hjärnan och Minnet Reko Sjuhärads vårdprogram Demens Kapitel 2 Faktadelen (Definition, diagnostik och sjukdomarnas gruppering och diagnoser) Att leva med Alzheimers sjukdom av Jan Marcusson Alzheimers sjukdom utgör ca 50-70% av demenssjukdomarna och är därmed den allra vanligaste formen av demens. Sjukdomen förekommer i olika former och blandformer, men skadorna är i huvudsak lokaliserade till hjärnans tinning- och hjässlober. En kortfattad Översikt över demenssjukdomar av Anna-Karin Edberg Om man är intresserad av mer information om de olika demenssjukdomarna kan man titta på Läkemedelsföretagens informationsmaterial på Internet. Utredning av demenssjukdomar av Anders Wimo I denna text beskrivs hur en demensutredning läggs upp och vilka olika moment den kan innehålla.

3 DISKUSSIONSFRÅGOR De symtom man drabbas av vid demens beror på vilka delar av hjärnan som är drabbade. Ju mer kunskap vi har om detta, ju större möjlighet har vi att bemöta symtomen på bästa sätt. Diskutera några typiska symtom och vilken del av hjärnan som troligast är engagerad utifrån diagnoserna: Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Frontallobsdemens På vilket sätt kan man anpassa vården till dessa olika symptom? Din granne börjar bli orolig för sin mamma som har börjat bli mycket glömsk och orolig. Hon frågar dig om råd vart hon kan vända sig för hjälp. Vad skulle du råda henne till? Diskutera vad det finns för stödfunktioner i er hemkommun.

4 Träff 3 Stödstrukturer för god vård Kommunikation, bemötande och förhållningssätt. (En del material är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial) För att kunna ge en bra vård måste man som personal må bra själv. I detta tema diskuteras hur man kan ta till vara personalens lust, engagemang och glädje samtidigt som man ger utrymme för samtal om sådant som är svårt eller tungt. Temat behandlar kommunikationens betydelse, både mellan personal och mellan personal och vårdtagare. ATT LÄSA Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 8 Kommunikation, Bemötande och Omvårdnadsteorier/metoder Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 9 Beteendestörningar. Manual Bemötandeplan ett ex./grupp Vårda vårdarna - en väg till god vårdkvalitet och god arbetsmiljö av Ingalill Rahm Hallberg De resurser som vi tar i bruk när vi engagerar oss i att vårda en annan människa är vår kropp, våra fysiska resurser, vårt känsloliv, våra känslomässiga resurser och vår förmåga att tänka, lösa problem, vår intellektuella förmåga. För att kunna ge en god omvårdnad behövs därför olika former av stöd. Texten behandlar vilka vårdarna är, varför vårdarna behöver stöd, vad stödstrukturer för det goda vårdandet kan vara och vad som är viktigt och vad som är svårt i vården av personer med demens. Personcentrerad vård samlingsdokument av Elena Nitescu. Kommunikation i vård och omsorg av Eva Arntzen För personal som arbetar med personer med demens kan även kunskapen om olika verktyg för kommunikation med vårdtagarna vara ett stöd i den dagliga verksamheten. Kommunikation är en viktig komponent i vård och omsorg av personer med demens, främst för att kunna nå en förståelse för varandra. De olika kommunikationsmodellerna som presenteras i litteraturen är framförallt: Realitetsorientering, Reminiscens och Validation. Realitetsorientering, som första gången beskrevs i litteraturen 1958, syftar främst till att träna personer med demens att orientera sig i den verkliga världen. Reminiscens definieras i litteraturen som en hjälp att komma i kontakt med tidigare upplevelser, speciellt upplevelser som har varit betydelsefulla för individen. Metoden har använts i terapeutiskt syfte sedan 1961.

5 Validation, som utvecklades mellan åren 1966 och 1980, beskrivs som en metod för att hjälpa vårdaren att följa personen med demens i deras inre värld, där känslor snarare än fakta dominerar. I texten beskrivs de olika modellerna mer i detalj och dessutom finns där en diskussion kring deras användbarhet. DISKUSSIONSFRÅGOR Hur ska vi använda Bemötandeplanen i omvårdnaden i Marks kommun. I Ingalill Rahm Hallbergs text finns det många frågor att fundera kring. Gruppen kan välja att gemensamt fokusera på några av dem eller så kan man lägga upp arbetet så att varje deltagare till denna gång väljer att berätta om vilken fråga som satte igång flest tankar och vilken man känner störst lust/behov av att diskutera. Vilka situationer är det som bidrar till att du och/eller dina arbetskamrater upplever tillfredsställelse med det ni gör? Vilka situationer är det som bidrar till att du och/eller dina arbetskamrater upplever missnöje med det ni gör? Hur gör du/ni på din/er arbetsplats när du/ni känt dig särskilt missnöjd med det sätt du/ni handskats med en vårdsituation på? Vad tycker ni är särskilt viktigt och svårt i vården av personer med en demenssjuk-dom? Utgå gärna från det känslomässiga, intellektuella och det fysiska. Hur gör du/ni för att underlätta genomförandet av vården? Kan man göra på något annat sätt? Diskutera hur ni upplever att era förmågor används och tas tillvara i arbetet. Har ni möjlighet att själva styra ert arbete, lösa problem, kan ni tala om känslor som väcks i arbetet? På vilket sätt vårdar du din kropp, dina känslor och ditt känsloliv och din förmåga att lösa problem? Hur är samtalsklimatet på din arbetsplats? Hur gör ni för att stödja varandra? Vilka strategier har ni för att lösa problem eller ge stöd till varandra i svåra situationer?

6 Träff 4 Miljöer anpassade för personer med demens (En del material är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial Detta tillfälle handlar om olika sätt att anpassa boendemiljön för personer med demens. Forskning har visat att bl. a sådana saker som belysning, färgsättning och ljud har stor betydelse för hur personer med demens upplever sin vardag. Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 8 Miljön inne och ute. Handikappanpassning för personer med demenssjukdomar - praktiska tips av Eva Arntzen När man i dagligt tal pratar om handikappanpassning leds tankarna in på miljöer som är anpassade till fysiska handikapp, t ex rullstolsramper, borttagning av trösklar, elektrisk dörröppnare, syn och hörselhjälpmedel. Personer som drabbas av demens-sjukdom har andra handikapp och svårigheter i sin vardag. Det handlar inte om ett för tidigt eller för snabbt åldrande, utan snarare en allvarlig neurologisk sjukdom som leder till stora handikapp utöver övriga åldersrelaterade sjukdomar och funktionsnedsättningar. Demenssjukdomens utveckling leder till att den enskilde får allt svårare att klara sin vardag, vilket i sin tur leder till behov av stöd och hjälp av andra människor för att klara av sin livssituation. I denna text beskriver Eva Arntzen hur man kan underlätta vardagen för personer med demenssjukdomar genom att anpassa boendet på olika sätt och i texten presenteras många praktiska tips. Lästips: Ur boken Goda miljöer och aktiviteter för äldre Kapitel 2 - Rum för äldre (från sidan 24) Kapitel 3 - Färg för tydliga rum ( från sidan 41) Kapitel 4 - Betydelsen av bra belysning (från sidan 73) Kapitel 5 - Goda och dåliga ljudmiljöer (från sidan 80) Kapitel 6 - Luktsinnet i vårdmiljön (från sidan 96) DISKUSSIONSFRÅGOR Du arbetar som vårdare på ett demensboende. Ni har nu fått möjlighet att förbättra miljön så att den skall passa bättre för de särskilda behov som demenssjukdomen ge de boende. Planera en trädgård på er arbetsplats. Planera ett önsketänkande för de allmänna utrymmena på er arbetsplats

7 Träff 5 Vardagsaktiviteter, aktivering och rehabilitering med tyngdpunkt på ADL och mat situationer samt aktivering. (En del material är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial Vi behöver både äta och aktivera oss för att må bra. Detta gör att måltidssituationer och vad för aktiviteter vi fyller dagen med betyder mycket för livskvaliteten. Det finns många sätt att skapa aktivitet för den enskilda människan en egentid för just han eller hon, en grupp där man luktar på olika dofter och uttrycker det man känner mm. Måltiden kan bli en aktivitet eller en stunds njutning. Hur når vi fram till en meningsfull dag för en demenssjuk person. Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 8. Nutrition Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 8 ADL och Rehabilitering Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 8 ADL-situationer under en dag. Äldre och ätande i vårdmatsalar av Birgitta Sidenvall Birgitta Sidenvall menar att vårdpersonalen inte får nöja sig med ett tack för maten och därmed tro att allt är bra. Äldre patienter känner sig mer som gäster än som boende på en vårdinstitution. Man kan ha fysiska svårigheter att äta, vara van vid andra måltidsmönster och andra rätter, ha andra vanor och tidscheman. Allt påverkar aptiten. Matens betydelse vid demenssjukdom av Gerd Faxén Irving I texten presenteras forskning som undersöker matens betydelse vid demenssjukdom. Undersökningar har visat att äldre med demenssjukdom väger mindre än äldre utan demenssjukdom. Förmodligen är det olika faktorer som samverkar vid denna viktnedgång. För att försöka påverka sjukdomen och därigenom förbättra livskvaliteten hos personer med demenssjukdom, måste man undersöka och förstå sambanden mellan näringsintag och fysisk funktionsförmåga. Vad är god mat för äldre sjuka. Maten, måltiden och ätandet. av Elisabet Rothenberg Mat är ett av de glädjeämnen i livet som vi först förvärvar och som sist lämnar oss. Maten skall engagera alla sinnen och utgöra en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Behovet av föda innebär dock inte bara lust och fägring, utan också livsnödvändig näring och energi för att kroppen skall må bra och tillfriskna vid sjukdom. Åldrandet i sig innebär inte förändrat behov av mat och näring, men risken för sjuklighet och funktionshinder, som försvårar näringsintaget, ökar däremot med stigande ålder. Vanliga problem bland riktigt gamla människor är förutom dålig aptit, tugg- och sväljsvårigheter samt muntorrhet. I kombination med nedsatt syn, hörsel och muskelstyrka utgör dessa handikapp hinder för att njuta av maten på samma sätt som tidigare och måltiden kan lätt upplevas som stressande. Med stigande ålder minskar muskelmassan och man rör sig allt mindre. Äldre människor behöver därför mindre mängd energi och därmed mindre mängd mat än yngre. Problemet är dock att deras behov av näringsämnen inte sjunker. Det betyder att för att de riktigt gamla skall få i sig lika mycket av

8 olika näringsämnen på mindre portioner, som de yngre får, måste maten för äldre måste hålla en hög kvalitet. Det skall vara mycket näring per kalori, det vill säga en hög näringstäthet. Dagliga livets aktiviteter Av Louise Nygård Det är väl känt att demenssjukdomar påverkar det dagliga livet och förmågan att klara av alla de sysslor som ingår i tillvaron. Alla som kommit i kontakt med personer med demens har säkert erfarenheter av detta. Samtidigt påpekas det också ofta att det är viktigt att fortsätta att vara aktiv så länge som möjligt när man fått en demenssjukdom. Eftersom en så stor del av vårt liv upptas just av vardagliga sysslor får demenssjukdomen i regel med tiden kännbara konsekvenser för vardagen, både för personen som är sjuk och för omgivningen. Här beskrivs sammanfattande hur en demenssjukdom kan inverka på en persons dagliga aktivitetsliv, framför allt i tidig och medelsvår fas av sjukdomen medan aktivitetslivet fortfarande är centralt. Olika sätt att förhålla sig till och stödja personen med demens tas också upp DISKUSSIONSFRÅGOR Du arbetar som vårdare på ett demensboende. Ni har nu fått möjlighet att förbättra miljön så att den skall passa bättre för de särskilda behov som demenssjukdomen ge de boende. Hur der önskematplatsen ut och vad ska vi tänka på för att skapa en optimal matsituation. Gå igenom MNA. Hur skulle egen tid kunna användas hor er. ADL situationer vad är viktigt och hur ska vi få in det i arbetet. Gå igenom Taxometern En av de boende på ert äldreboende blir väldigt lätt orolig och förvirrad. Förutom att det innebär stort lidande för honom själv, sprider det också mycket oro bland de övriga boende. Diskutera hur ni till viss del skulle kunna förebygga att mannen blir förvirrad med olika förändringar i miljön.

9 Träff 6 Hur är det att drabbas av demens? -ur ett anhörig- och patientperspektiv- (En del material är hämtat ur Vårdalinstitutets studiecirkelmaterial) Allt fler äldre i Sverige drabbas av demens, men hur är det egentligen att drabbas av demens? Hur känns det när man inte längre kan hantera sin vardag som tidigare och vad innebär det att få diagnosen Alzheimers sjukdom? Som vårdpersonal är det inte alltid så lätt att förstå och sätta sig in i dessa upplevelser. I detta tema ligger tyngdpunkten på en ökad förståelse och vi får möta olika personer och deras berättelser om hur det kan vara att leva med en tilltagande minnesförlust. Vi får även ta del av anhörigas upplevelser av att leva med någon som drabbas av en demenssjukdom. LÄSTIPS - SKÖNLITTERATUR Du tror du vet allting av Marie Peterson Eller någon annan av böckerna på skönlitteraturlistan. Listan hittar du på följande länk Marks kommuns handlingsprogram, Demens Kapitel 13 Stöd till närstående. Inledningsvid tar det upp vad vårdpersonal kan göra för anhörig. Därefter vilka känslor anhöriga kan ha och tillsist vad finns för stöd för anhöriga i Marks kommun. Anhörigas sjukdom - Patientberättelser och egna erfarenheter Av Stina-Clara Hjulström "Det var en underbar känsla att byta blöjor på nästan nyfödda barnbarnet. Rosig och full av liv låg han på skötbordet. Ett oskrivet blad med livet framför sig. Farmorshjärtat svämmade över av lycka och vördnad för det mysterium det är med ett litet spädbarn. Det var en helt annan känsla att byta blöjor på sin egen mor. Inte hemskt eller otrevligt, men vemodigt, ja sorgesamt. Att många av oss människor kommer att bli så beroende och så utelämnade. Hur gör man så man inte skadar själen på den gamla människan? Min mor som gett mig livet och som jag älskade. Nu så värnlös, liten och tunn. Ingen som inte själv varit anhörig till en person med demens kan till fullo förstå vilken sorg och smärta det är. Att se en nära och kär sakta försvinna och dö en bit i taget är så fruktansvärt svårt."

10 Anhörigas situation av Jan Marcusson Demenssjukdom innebär att den sjuke under en följd av år uppvisar en tilltagande försämring. Många anhöriga beskriver att de har haft en diffus känsla av att allt inte står rätt till, utan att kunna peka på vad som varit fel. En anhörig som lever med en person med demens kommer under en period av några till flera år att få hela sin tillvaro förändrad. Olikheterna mellan anhörigas resurser och förmåga att fungera gör att upplevelserna varierar oerhört. Det som kan vara en belastning för en del, klaras med lätthet av andra. Bra att läsa ur boken Att möta personer med demens Kapitel 1 - Att möta personer med demens (från sidan 13) Kapitel 2 - Att leva med svår demens (från sidan 28) Kapitel 4 - Att vara anhörig till en person med demenssjukdom (från sidan 61) DISKUSSIONSFRÅGOR Du är kontaktperson för en äldre man som nyligen kom till det äldreboende du arbetar på. Hur kan du försöka att fånga det som känns gott och skänker välbefinnande för honom? Hur kan anhöriga vara till din hjälp när du planerar för hans individuella omvårdnad? Hur kan du stötta anhöriga? Margaretha Elovsson

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

Studiematerial Handledare

Studiematerial Handledare Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Studiematerial Deltagare

Studiematerial Deltagare Studiematerial Deltagare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Träff 1 Informationsutbyte Temat för den första träffen är informationsutbytet mellan anhöriga och

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende

Läs mer

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar fem studieenheter med studieuppgifter till varje studieenhet. Studiehandledningen

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

www.demenscentrum.se 1 Utbildningsgruppens mål

www.demenscentrum.se 1 Utbildningsgruppens mål Demens ABC Stöd till handledare Demens ABC är ett utmärkt verktyg för att höja kvaliteten på vården på arbetsplatsen. För att få diplom måste man självständigt genomgå utbildningen och klara kunskapstestet.

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig kan det vara svårt att veta vart

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att

Läs mer

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson Arbetsmaterial till God död jul Skriven av: Inger Frimansson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken God död jul. Det ska vara ett stöd för er som läser tillsammans i en grupp, studiecirkel eller

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Bidrag till kvalitetspris!

Bidrag till kvalitetspris! Bidrag till kvalitetspris! Jag har under min teamledarutbildning arbetat fram en enkät som vi ska använda som underlag vid våra närståendeträffar. Detta för att ständigt kunna förbättra och finjustera

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig till en person med demensdiagnos

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare

Läs mer

Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz

Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Validation / Feil Människosyn och värdegrund i praktiken Karlstad 14 15 maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Ett förhållningssätt En metod för att kommunicera En modell att klassificera beteenden med Specifika

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Demens. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Demens. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Demens Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Alzheimer / Sirkka-Liisa Ekman. 2011, 108 s. Boken är skriven av några av landets främsta forskare

Läs mer

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nu är hösten här och alla börjar så smått komma tillbaka från sina sommarsemestrar. Som många av er säkert redan hört kommer internutbildningarna i Nyfiken på

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom 1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär

Läs mer

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter IN LIFE - Independent living support functions for the elderly Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter Katja Laakso Margret Buchholz Sandra Derbring Om projektet IN LIFE

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen! Äldreomsorg & Hospice Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörig kallar vi dig som vårdar. Du behöver inte vara släkt eller bo tillsammans

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

BEMÖTANDE- LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Ola Polmé och Marie Hultén. Vårdförlaget

BEMÖTANDE- LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Ola Polmé och Marie Hultén. Vårdförlaget BEMÖTANDELEXIKON 1 2 BEMÖTANDE- LEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka Ola Polmé och Marie Hultén Vårdförlaget 3 Andra böcker av Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal

Läs mer

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv. ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Ett annorlunda liv -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Det kan ta tid att acceptera sin diagnos. Hur länge varierar från person till person. Informationen här

Läs mer

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1.Jag är mest orolig över att min partner inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

Personcentrerad vård och omsorg

Personcentrerad vård och omsorg Personcentrerad vård och omsorg Ledningsgruppen för Vård och Omsorg har beslutat att vi ska ha en personcentrerad Vård och Omsorg i Hjo kommun. Det innebär att all personal som arbetar inom Vård och Omsorg

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON av Emelie Lundin Inför studiecirkeln Studiehandledningen är upplagd på fem träffar. Beräknad tid är två tre studietimmar per träff. Varje träff är baserad

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer