Cancervård. Sammanfattning. Underlag, mått och indikatorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cancervård. Sammanfattning. Underlag, mått och indikatorer"

Transkript

1 Cancervård Sammanfattning Dödligheten i cancer har sjunkit under de senaste 4 åren och överlevnaden efter diagnos har ökat. Dessa förbättringar hänger bland annat ihop med att vården har förbättrat möjligheterna till tidig diagnos. Däremot ökar antalet diagnostiserade cancerfall, även med hänsyn till att befolkningsmängden ökar och de äldre blir allt fler. För närvarande är det förebyggande åtgärder som ger störst möjligheter att minska sjukdomsbördan av cancer. Hälso- och sjukvården behöver därför satsa mer på prevention. Dödligheten skiljer sig åt mellan olika cancerformer. För prostatacancer har dödligheten ökat med 1 procent per år under de senaste 2 åren, medan dödligheten i både bröstcancer och kolorektalcancer har minskat med 1 procent per år under samma period. Patienter med lungcancer har hög dödlighet, och behandlingsresultaten är sämre än för flera andra cancerformer. 9 procent av alla personer med lungcancer är rökare. Rökstopp eller utebliven rökdebut utgör därför de effektivaste åtgärderna för att minska insjuknande och dödlighet i lungcancer. Inom lungcancervården finns utrymme för stora förbättringar. Väntetiderna från remiss till beslut om behandling är orimligt långa för många lungcancerpatienter. Analyser visar också att både diagnostiska metoder och behandlingsval vid lungcancer skiljer sig åt mellan olika regioner. Vidare visar nya studier att en högre behandlingsintensitet förbättrar överlevnaden i lungcancer. För såväl lungcancer som andra cancerformer har dessutom socioekonomiska faktorer betydelse för både insjuknande och överlevnad. Cancervården i Sverige uppvisar goda resultat i ett internationellt perspektiv men står inför framtida utmaningar, framför allt på grund av att antalet personer som insjuknar ökar, liksom läkemedelskostnaderna. Vården kan förbättras genom ökad kunskapsstyrning, god perso naltillgång och en likvärdig palliativ vård i hela landet. Underlag, mått och indikatorer I detta avsnitt belyser vi cancervårdens kvalitet och resultat. Vi ger särskilt utrymme åt lungcancer, som är den cancerform som orsakar flest dödsfall. Lungcancervården har också varit mindre belyst i tidigare rapporter. Underlaget har huvudsakligen utgjorts av rapporter från kvalitetsregister, statistik från dödsorsaksregistret och nationella cancerregistret samt vetenskapliga studier. Här redovisas: insjuknande och dödlighet i cancer, samtliga tumörer canceröverlevnad fem respektive tio år efter diagnos insjuknande, dödlighet och överlevnad i lungcancer väntetider från remiss till behandlingsbeslut för lungcancerpatienter regionala skillnader i behandling av lungcancer i relation till överlevnad femårsöverlevnad efter cancerdiagnos i några europeiska länder. Allt fler diagnostiseras med cancer Antalet diagnostiserade cancerfall har ökat kraftigt de senaste 4 åren, från omkring 2 per år i början av 196-talet till över 5 år 27. Ök- 374

2 ningen beror på faktorer som ökad befolkningsmängd, ökat antal äldre personer samt förbättrade möjligheter att ställa diagnos. Det är troligt att antalet personer som får cancer kommer att fortsätta öka i framtiden på grund av dessa omständigheter. I slutet av 26 fanns det 375 personer folkbokförda i Sverige som diagnostiserats med någon form av cancer under sin livstid. Av dessa var 57 procent kvinnor. Men även med hänsyn till demografiska faktorer har antalet diagnostiserade fall ökat. Ökningen har då varit cirka,5 procent per år för kvinnor och cirka,8 procent per år för män under de senaste 2 åren. Ökningen per år har varit högre de senaste tio åren:,7 procent för kvinnor och,9 procent för män. Figur 3:88 illustrerar dödlighet och insjuknande mellan år 1965 och 27. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. Antalet kvinnor som fått diagnosen bröstcancer har dessutom ökat sedan 196- talet, bland annat på grund av att mammografiscreening har införts. Hos män står prostatacancer för den högsta andelen diagnostiserad cancer. Även här har antalet fall ökat kraftigt. En viktig förklaring är att PSAprov har använts alltmer för att ställa diagnos. Efter bröstcancer och prostatacancer är lungcancer och kolorektalcancer de två vanligaste cancertyperna i Sverige. Antalet personer som insjuknar i kolorektalcancer har varit i stort sett oförändrat sedan 196-talet för båda könen om man räknar bort effekten av en ökad och äldre befolkning. För lungcancer däremot har antalet insjuknanden ökat för kvinnor de senaste 2 åren, medan det sjunkit för män. Rökning är den helt dominerande riskfaktorn för att insjukna i lungcancer. Figur 3:88. Insjuknande och dödlighet i cancer Insjuknande och dödlighet* , samtliga cancerformer (åldersstandardiserat). Insjuknande kvinnor Dödlighet kvinnor Antal per Insjuknande män Dödlighet män År *Puckeln i dödlighetskurvorna beror på förändrade kodningsrutiner. Under 197-talet blev i stort sett alltid cancer den underliggande dödsorsaken om personen var diagnostiserad med cancer. Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Det finns sociala skillnader i risken att utveckla flera olika cancerformer. Lågutbildade kvinnor löper till exempel högre risk än högutbildade att få bland annat lung- och livmoderhalscancer, vilket delvis kan förklaras av skillnader i levnadsvanor. Högutbildade kvinnor löper däremot större risk än lågutbildade att drabbas av bröstcancer, vilket bland annat förklaras av att högutbildade oftare föder barn senare i livet. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancervård [1]. Arbetet med nationella riktlinjer för lungcancervård pågår och beräknas vara klart år

3 Tabell 3:17. Förebyggande av cancer Olika riskfaktorers uppskattade andel av cancerdödligheten samt möjlig reduktion till år 22 genom förebyggande insatser. Riskfaktor Cancerlokalisation Uppskattad andel av total cancerdödlighet (procent) Möjlig reduktion till år 22 (procent) Tobaksrökning Lunga, struphuvud, munhåla, svalg, matstrupe, bukspottkörtel, njure, urinblåsa, livmoderhals m.fl. Alkohol Munhåla, struphuvud, matstrupe, bröst, lever 3 3 Kost Övervikt och fetma Flera Livmoder, njure, bröst, matstrupe m.fl Fysisk inaktivitet Tjocktarm, sannolikt bröst m.fl. > 3 5 Infektioner (t.ex. HPV) Magsäck, livmoderhals och övriga anogenitala lokalisationer, lever 5 2 UV-strålning och joniserande strålning Hud m.fl. 2 1 Ärftliga faktorer Bröst, äggstockar m.fl. 2 5 Källa: Cancerfonden 24 [3] Cancer kan förebyggas För närvarande är det förebyggande åtgärder som ger störst möjligheter till att minska sjukdomsbördan av cancer [2]. I en utredning från Cancerfonden uppskattas att dödligheten i cancer skulle kunna sänkas med 3 procent inom en tjugoårsperiod om cancerprevention prioriterades på ett helt annat sätt än i dag [3]. Tabell 3:17 visar de olika riskfaktorernas andel av den totala cancerdödligheten och hur mycket det är möjligt att reducera dödligheten. Det klart effektivaste sättet att minska antalet personer som insjuknar i cancer är att få färre att börja röka och fler att sluta röka. Mellan 2 och 25 procent av all cancer kan hänföras till rökning. Av det nationella kvalitetsregistret för lungcancer framgår också att cirka 9 procent av alla personer med lungcancer är rökare. Vidare anses dåliga kostvanor och övervikt eller fetma bidra till omkring en tredjedel av all cancer. Fetma är en väldokumenterad riskfaktor för ett flertal cancerformer. I avsnittet Hälsoinriktad hälso- och sjukvård redovisas sjukvårdens arbete med att påverka levnadsvanorna. Dödligheten minskar och överlevnaden ökar En tydlig indikator för cancervårdens kvalitet och resultat är dödlighet och överlevnad, även om detta är relativt grova mått. Visserligen har antalet 376

4 personer som insjuknar i cancer ökat, men antalet som avlider i cancer har ökat i mycket mindre utsträckning. Om måttet justeras för demografiska förändringar så har dödligheten till och med sjunkit de senaste två decennierna med i genomsnitt cirka,3 procent årligen. Även antalet personer som överlevt sin cancersjukdom har ökat under de senaste 4 åren (figur 3:89). Dessa förbättringar hänger bland annat ihop med att vården har förbättrat möjligheterna att ställa diagnos tidigt. Dödligheten skiljer sig dock åt mellan olika cancerformer. För prostatacancer har dödligheten ökat med 1 procent per år under de senaste 2 Figur 3:89. Canceröverlevnad Överlevnad bland män och kvinnor 5 respektive 1 år efter diagnos (åldersstandardiserat). Kvinnor, 5 år Kvinnor, 1 år Relativ överlevnad i procent Män, 5 år Män, 1 år Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen År åren, medan dödligheten i både bröstcancer och kolorektalcancer har minskat med 1 procent per år under samma period. Det finns också regionala skillnader i både dödlighet och överlevnad i cancer. Historiska skillnader i exempelvis screening kommer att påverka statistiken i många år framöver, och därför är det svårt att uttala sig om de regionala variationernas orsaker och betydelse. Den svenska cancervårdens positiva resultat har att göra med faktorer som god tillgång till screening för bröstcancer och livmoderhalscancer och effektiv diagnostik och behandling [4 6]. Screening för livmoderhalscancer och mammografi berörs i avsnittet Hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Lungcancer stora utmaningar kvarstår För lungcancervården finns stora förbättringsmöjligheter. Patienter med lungcancer har hög dödlighet och behandlingsresultaten är sämre än för flera andra cancerformer. Även kunskapsläget är sämre än för bröst- och kolorektalcancer. Ett nationellt register för kvalitetsuppföljning av lungcancer startades dock år 22. Lungcancer utgör drygt 6 procent av samtliga cancerfall hos både män och kvinnor. År 27 diagnostiserades totalt 3 23 lungcancertumörer: hos män och hos kvinnor. Medelåldern vid diagnos var 7 år för män och 68 år för kvinnor år 26. Samma år avled personer med lungcancer som den huvudsakliga dödsorsaken. Antalet diagnostiserade fall har trefaldigats under de senaste 4 åren, från 1 1 fall per år i 377

5 Figur 3:9. Lungcancer Insjuknande ( ) och dödlighet ( ) i lungcancer (åldersstandardiserat). Insjuknande kvinnor Dödlighet kvinnor Antal per 1 inv Insjuknande män Dödlighet män År Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen personer per år i början av 196-talet till drygt 3 personer per år i början av 2-talet. Patienter som fått diagnosen lungcancer har en kort överlevnad. Detta har inte förändrats markant under de senaste 4 åren (figur 3:91). Överlevnaden har dock förbättrats något under senare år. Dödlighetskurvorna i figur 3:9 följer nästan helt det motsvarande mönstret för insjuknande. Männens minskade dödlighet i lungcancer beror främst på att färre blir sjuka, vilket i sin tur beror på att män röker mycket mindre än tidigare. I viss mån beror den minskade dödligheten även på att män inte längre exponeras lika mycket för farliga ämnen i industrin. För kvinnor har dödligheten däremot ökat, vilket beror på att kvinnor under många år har rökt alltmer. Förbättrade behandlingsmetoder och ökad användning av cytostatika har dock haft en svagt positiv inverkan på patienternas överlevnad. början av 196-talet till omkring 3 3 fall per år under mitten av 2-talet (figur 3:9). Om man räknar bort effekten av en ökad och äldre befolkning har antalet cancerfall dock minskat för män med i genomsnitt 1,2 procent per år under de senaste 2 åren, men ökat för kvinnor med i genomsnitt 2,8 procent per år under samma tidsperiod. Bland personer under 55 år insjuknar sedan slutet av 199-talet fler kvinnor än män i lungcancer. Mönstret hänger intimt samman med de ändrade rökvanorna hos män och kvinnor. Antalet personer som avlider i lungcancer som huvudsaklig dödsorsak har minskat med i genomsnitt 1 procent per år för män men ökat för kvinnor med i genomsnitt 3 procent per år (med hänsyn tagen till demografiska förändringar). Antalet avlidna i lungcancer har ökat från omkring 85 Figur 3:91. Lungcancer, tvåårsöverlevnad Relativ tvåårsöverlevnad för personer med lungcancer, år Procent Kvinnor Män Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 25 År 378

6 Figur 3:92. Insjuknande och dödlighet i lungcancer efter utbildning Genomsnitt för perioden (åldersstandardiserat). Antal per 1 inv Gymnasium Insjuknande Grundskola Kvinnor Universitet Grundskola Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen Gymnnasium Dödlighet Män Universitet Eftersom det är svårt att bota lungcancer så är och förblir rökstopp den effektivaste åtgärden för att undvika att en person insjuknar och avlider i lungcancer. Sverige har internationellt sett få rökare: 11 procent av männen och 14 procent av kvinnorna var dagligrökare år 28 [7]. Trenden är också kraftigt nedgående. Sedan år 198 har antalet vuxna som röker minskat med cirka 5 procent. Detta har haft en påtaglig inverkan på insjuknandet i lungcancer. Numera har de flesta vårdcentraler rutiner för och särskilda resurspersoner för rökavvänjning, men potentialen för förbättringar är stor. Ibland upptäcks lungcancer med lungröntgen vid hälsoundersökningar. Prognosen för dessa patienter är betydligt bättre än för de patienter som kommer när symtomen har gjort sig gällande. Problemet är dock att endast enstaka cancertumörer upptäcks på detta sätt. Lungröntgen är därför inte lämplig som screening [8]. Screening med datortomografi för högriskgruppen storrökare med eller utan KOL diskuteras inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer. Det finns tydliga socioekonomiska skillnader i insjuknande och dödlighet för lungcancer (figur 3:92). Personer med lägre utbildningsnivå insjuknade och dog i högre grad i lungcancer än personer med högre utbildningsnivå under perioden Detta gällde för både kvinnor och män. När det gäller överlevnad (figur 3:93) är skillnaderna med avseende på utbildningsnivå störst för åldersgruppen 3 64 år. För personer över 65 Figur 3:93. Lungcanceröverlevnad vid olika utbildningsnivåer Relativ överlevnad efter lungcancerdiagnos för kvinnor och män med olika utbildningsnivå* i åldern 3 64 år vid diagnos (åldersstandardiserat). Procent Låg Medel Hög *Med låg utbildning avses grundskola, medelutbildning motsvarar gymnasium och hög utbildning motsvarar universitet Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 5 År 379

7 år är skillnaderna i överlevnad däremot små mellan personer med olika utbildningsnivåer (visas inte i figur). Skillnaderna i insjuknande beror med stor sannolikhet på att lågutbildade röker mer än högutbildade. Den högre dödligheten och den lägre överlevnaden i de lägre socioekonomiska grupperna beror troligtvis på att sjukdomen är i en mer framskriden fas när man kontaktar vården. Flera studier har visat att lågutbildade söker sjukvård i lägre grad än högutbildade och att de oftare har svårare att ta sig fram i vården när de väl har tagit kontakt. Dessa förhållanden beskrivs mer utförligt i avsnittet Jämlik vård. Figur 3:94. Väntetider för lungcancerpatienter Utredningstid från remiss till behandlingsbeslut för lungcancerpatienter diagnostiserade åren < 1 vecka 1 2 veckor 2 3 veckor 3 4 veckor 4 5 veckor 5 6 veckor 6 7 veckor 7 8 veckor 8 9 veckor > 9 veckor Provtagn. före remiss Uppgift saknas Antal patienter Källa: Nationellt register för lungcancer Väntetiderna är för långa Det nationella registret för lungcancer redovisar tiden från det att remiss nått fram till utredande klinik till dess att beslut om behandling har fattats (figur 3:94) [9]. Enligt Svenska lungcancergruppens rekommendationer ska 8 procent av patienterna ha fått ett behandlingsbeslut inom 28 dagar efter att den utredande kliniken tagit emot remissen. Enligt det nationella registret för lungcancer var mediantiden för behandlingsbeslut 29 dagar under perioden Cirka 18 procent av patienterna fick dock vänta över nio veckor på beslutet. För patienterna med småcellig lungcancer, den mer aggressiva sjukdomstypen, var medianväntetiden för behandlingsbeslut 18 dagar. Vidare var tiden från remiss till provtagning längre än tiden från provtagning till behandlingsbeslut. Dessa ledtider överskrider de gränser som Svenska lungcancergruppen har satt upp. Det är dock oklart i vilken mån väntetiderna påverkar den totala överlevnaden [1]. En fördröjd behandling kan dock minska möjligheterna till ett bra resultat för patienter med ett snabbt sjukdomsförlopp, för patienter som bör opereras eller om väntetiderna är mycket långa. Under alla omständigheter innebär långa väntetider i de allra flesta fall betydande psykologiska och praktiska olägenheter för patienterna och deras anhöriga. Regionala skillnader i behandlingspraxis Eftersom lungcancervården är komplex finns ett stort behov av multidisciplinära team. Knappt hälften av terapibesluten fattas på multidisciplinära konferenser där de olika läkarspecialisterna deltar. Under perioden hade Stockholmsregionen den högsta andelen patienter, 72 procent, där behandlingsbeslut fattats vid en sådan konferens [11]. 38

8 Multidisciplinära team är viktiga både i bedömnings- och behandlingsfasen, men det är särskilt viktigt att onkologernas erfarenhet av cytostatikabehandlingar tillförs. Det krävs stor erfarenhet och kunskap för att kunna använda mer potenta former av cytostatikabehandling. Hittills har ofta lungläkare ordinerat och administrerat cellgifterna. En majoritet av patienterna genomgår såväl bronkoskopi som datortomografi eller ultraljud av bukens övre del. Trots denna kartläggning kan den stadieindelning som blir resultatet av de diagnostiska aktiviteterna bli felaktig i uppemot 4 procent av fallen. I likhet med andra cancerformer får lungcancerpatienter inga symtom förrän i en sen fas. Cirka 5 procent av patienterna har spridd cancer när de får diagnosen, medan 3 procent har lokalt avancerad cancer där strålbehandling eller cytostatika är förstahandsalternativ. Mellan år 22 och 26 behandlades 17 procent av patienterna med enbart kirurgi, 37 procent med enbart cytostatika och 11 procent med strålbehandling i kombination med cytostatika [9]. I sex svenska landsting har man studerat skillnader i överlevnad hos patienter med icke småcellig lungcancer för år (figur 3:95) [12]. Överlevnaden var högre då patienterna i högre grad behandlats med kirurgi och cytostatika. I de landsting som behandlade med kirurgi och cytostatika i lägre grad var dödligheten 2 4 procent högre än i landstinget med den högsta behandlingsintensiteten. Denna skillnad fanns kvar efter att man kontrollerat för skillnader i ålder, kön, sjukdomsstadium, rökning och cancertyp. Figur 3:95. Dödlighet för lungcancerpatienter i förhållande till behandlingsintensitet Landsting i Uppsala-Örebroregionen jämfört med landstinget A med den lägsta dödligheten, för patienter åren *. Relativ risk 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,,9,8,7,6 A E D *Relativ risk i förhållande till behandlingsintensitet med 95 % konfidensintervall Källa: Myrdal et al. 29 [12] C Landsting Goda resultat i cancervården vid internationell jämförelse Förekomsten av olika typer av cancer varierar mellan olika länder. Det beror bland annat på demografiska skillnader men också på variationer i livsstil, kultur och välstånd. Skillnader i dödlighet och överlevnad beror exempelvis på vilka cancerformer som dominerar i ett land, på demografiska faktorer och på vårdens kvalitet. Av stor vikt är också möjligheten att ställa diagnos tidigt. F B G 381

9 I ett internationellt perspektiv har Sverige låg dödlighet i cancer och hög överlevnad. Bland annat visar två nyare studier att överlevnaden är hög i de nordiska länderna, förutom i Danmark [13, 14]. I Sverige är bland annat femårsöverlevnaden i bröstcancer hög. För prostatacancer har Österrike den högsta överlevnaden, följt av Schweiz och Tyskland. Sverige ligger på nionde plats när det gäller personer som diagnostiserats år Länderna har dock infört PSA-test som diagnostik i mycket olika utsträckning. Med PSA-test upptäcks fler fall av prostatacancer, men många gånger är den cancer som upptäcks inte dödlig. Därför påverkas statistiken för överlevnad i prostatacancer i hög grad av om PSA-test används eller inte. När det gäller överlevnad i lungcancer ligger Sverige över det europeiska genomsnittet, på sjätte plats. Vidare har Norge och Sverige samma resultat för överlevnad i kolorektalcancer, där bara Schweiz visar på högre överlevnad. Författarna konstaterar att om andra europeiska länder nådde upp till samma genomsnittliga överlevnad i cancer som Sverige, Norge och Finland så skulle antalet dödsfall inom fem år efter diagnos i de jämförda länderna minska med omkring 12 procent [13]. Sverige placerar sig också i topp bland de jämförda länderna i en analys av uppskattad total överlevnad för patienter som diagnostiserats med cancer år 2 22 (figur 3:96) [14]. Utmaningar Statistik visar att det finns regionala skillnader i dödlighet och överlevnad i cancer. Likaså varierar täckningsgraden för bland annat mammografi och screening för livmoderhalscancer. Inte heller erbjuds likvärdig palliativ vård över hela landet [15]. Figur 3:96. Överlevnad efter cancerdiagnos i Europa Femårsöverlevnad för kvinnor respektive män efter cancer diagnostiserad 2 22 i några europeiska länder. Kvinnor Män Island SVERIGE Belgien Finland Schweiz Italien Spanien Tyskland Norge Nederländerna Österrike Malta Wales Slovenien England Irland Nordirland Tjeckien Polen Skottland Procent Källa: Verdecchia et al. 27 [14] I det här avsnittet har socioekonomiska skillnader i dödlighet och överlevnad i lungcancer redovisats. Socioekonomiska faktorers betydelse för insjuknande, dödlighet och överlevnad i cancer är även känt från tidigare forskning. De med universitetsutbildning har en bättre överlevnad i ett flertal cancerformer jämfört med de med lägre utbildningsnivå. Det gäller bland annat malignt melanom, mag-, tjocktarms-, lung-, urinblåse-, bröst-, livmoder-, livmoderhals-, prostata- och testikelcancer. Universitetsutbildade har därmed uppskattningsvis sett 4 procent bättre canceröverlevnad i jämförelse med lågutbildade [16]. 382

10 Kvinnor med högre utbildning har mindre utvecklade tumörer vid bröstcancerdiagnos och även högre femårsöverlevnad än kvinnor med lägre utbildning [17, 18]. En ny svensk studie visar också att risken att dö i bröstcancer är 19 procent lägre för personer med högre socioekonomisk status [19, 2]. Ett annat exempel är att man i Stockholms läns landsting sett att avgifter för screening för livmoderhalscancer har haft en negativ effekt på yngre kvinnors deltagande. Detta har medfört att man åter infört avgiftsfri screening. Även om den svenska cancervården håller hög kvalitet finns en rad områden med utrymme för förbättringar. Under de senaste åren har, som nämnts ovan, regionala skillnader och kvaliteten i cancervården uppmärksammats alltmer. Regeringen tillsatte därför en utredning om en nationell cancerstrategi som presenterades i februari år 29 [21]. Beräkningar som Socialstyrelsen gjort inför arbetet med den nationella cancerstrategin pekar på en mycket betydande prevalensökning. Det betyder att många fler patienter kommer att behöva vård och uppföljning, och att läkemedelskostnaderna kommer att öka. Samtidigt har vissa landsting svårt att rekrytera läkare inom vissa specialiteter. Vidare finns å ena sidan större möjligheter till behandling och ökade krav på klinisk forskning, å andra sidan begränsade resurser. I rapportens avsnitt Patientfokuserad vård beskrivs betydelsen av patientens delaktighet i vård och behandling för förbättrat tillfrisknande. Inom cancervården är ett patientcentrerat förhållningssätt sannolikt av särskilt stor betydelse. Även de påtagliga sociala skillnaderna i insjuknande och överlevnad illustrerar att det finns en stor förbättringspotential för en cancervård på lika villkor för hela befolkningen enligt hälso- och sjukvårdslagens intentioner. Allt detta innebär framtida utmaningar för cancervården. Referenser 1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Stockholm: Socialstyrelsen; World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington DC: AICR, Cancerfondens utredning om cancer prevention. Övergripande slutsatser, kunskapsunderlag och angelägna forskningsområden. Stockholm: Cancerfonden; The Swedish Organised Service Screening Evaluation Group. Reduction in Breast Cancer Mortality from Organized Service Screening with Mammography: 1. Further Confirmation with Extended data. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 26;15(1): The Swedish Organised Service Screening Evaluation Group. Reduction in Breast Cancer Mortality from Organized Service Screening with Mammography: 2. Validation with Alternative Analytic Methods. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 26;15(1): Socialstyrelsen. Cancervården i Sverige. Kvalitet, struktur och aktuella utmaningar. Stockholm: Socialstyrelsen; Statens folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten. Tillgänglig på 8. Hillerdal G. Long-term survival of patients with lung cancer from a defined geographical area before and after radiological screening. Lung Cancer 1996;15: Lungcancer i Sverige. Nationellt register för lungcancer. Redovisning av material för år

11 1. Myrdal G, Lambe M, Hillerdal G, Lamberg K, Agustsson Th, Ståhle E. Effect of delays on prognosis in patients with non-small cell lung cancer. Thorax 24;59: Lungcancer i Sverige. Nationellt register för lungcancer. Regionala jämförelser Myrdal G, Lamberg K, Lambe M, Ståhle E, Wagenius G, Holmberg L. Regional differences in treatment and outcome in non-small cell lung cancer: A population-based study (Sweden). Lung Cancer 29;63(1): Berrino F, De Angelis R, Sant M, Rosso S, Bielska-Lasota M, Coebergh JW, et al. Survival for eight major cancers and all cancers combined for European adults diagnosed in : results of the EUROCARE-4 study. Lancet Oncol 27;8(9): Verdecchia A, Francisci S, Brenner H, Gatta G, Micheli A, Mangone L, et al. Recent cancer survival in Europe: a 2 2 period analysis of EU- ROCARE-4 data. Lancet Oncol 27;8(9): Socialstyrelsen. Vård i livets slutskede. Stockholm: Socialstyrelsen; Hussain SK, Lenner P, Sundquist J, Hemminki K. Influence of education level on cancer survival in Sweden. Ann Oncol 28;19: Zackrisson S, Andersson I, Manjer J, Janzon L. Non-attendance in breast cancer screening is associated with unfavourable socio-economic circumstances and advanced carcinoma. Int J Cancer 24;18(5): Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 28. Stockholm: SKL och Socialstyrelsen; Halmin M, Bellocco R, Lagerlund M, Karlsson P, Tejler G, Lambe M. Long-term inequalities in breast cancer survival a ten year follow-up study of patients managed within a National Health Care System (Sweden). Acta Oncol 28;47(2): Eaker S, Halmin M, Bellocco R, Bergkvist L, Ahlgren J, Holmberg L, et al. Social differences in breast cancer survival in relation to patient management within a National Health Care System (Sweden). Int J Cancer 29;124(1): SOU 29:11 En nationell cancerstrategi för framtiden. 384

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Statistik. Statistik

Statistik. Statistik Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det

Läs mer

PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN

PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN FÖRORD Det viktigaste för oss på Bröstcancerförbundet är att informera och arbeta för en god brösthälsa och för att alla ska känna

Läs mer

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention 2018-06-01 Prevention Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Normalt Pre-klinisk fas Klinisk fas Frisk Sjukdomen

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet

Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet Annelie Behndig Överläkare Lungsektionen NUS Processledare för lungcancer RCC-norr Varför QR? Nationella riktlinjer-2011

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2014-11-12 Änr 2014-11- 2 5 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland På uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Cancerfondsrapporten 2019 STOCKHOLMS SJUKVÅRDSREGION

Cancerfondsrapporten 2019 STOCKHOLMS SJUKVÅRDSREGION STOCKHOLMS SJUKVÅRDSREGION Inledning Det kan du som politiker bidra med Använd gärna innehållet i denna rapport för att ställa kritiska frågor till dig själv och för att kunna ställa krav på tjänstemän

Läs mer

Cancerfondsrapporten 2019 SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Cancerfondsrapporten 2019 SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN Inledning Det kan du som politiker bidra med Använd gärna innehållet i denna rapport för att ställa kritiska frågor till dig själv och för att kunna ställa krav på tjänstemän och

Läs mer

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04

Läs mer

Cancerfondsrapporten 2019 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Cancerfondsrapporten 2019 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Inledning Det kan du som politiker bidra med Använd gärna innehållet i denna rapport för att ställa kritiska frågor till dig själv och för att kunna ställa krav på tjänstemän och

Läs mer

Folkhälsan i översikt

Folkhälsan i översikt 1 Folkhälsan i översikt Svenska mäns medellivslängd bland de högsta i världen Medellivslängden är ett av de mest använda måtten på hur folkhälsan utvecklas och det används ofta när man jämför olika länder.

Läs mer

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Senada Hajdarevic Processledare för Vägen in till cancervården & Cancerprevention datum namn Regionala cancercentrum ska förverkliga målen i den nationella cancerstrategin

Läs mer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Cancerpreventionsplan Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2017-2018 Sjukvårdsregioner i Sverige 6 sjukvårdsregioner. Samarbeta om frågor som rör sjukvård. Samverkan utövas genom en Samverkansnämnd. Samverkansnämnden

Läs mer

Indikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011

Indikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 Indikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 Innehållsförteckning Lungcancerindikatorer med utgångspunkt i de övergripande indikatorerna för cancervård... 4 INDIKATOR 1-1: Ettårsöverlevnad

Läs mer

Cancerfondsrapporten 2019 NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Cancerfondsrapporten 2019 NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN Inledning Det kan du som politiker bidra med Använd gärna innehållet i denna rapport för att ställa kritiska frågor till dig själv och för att kunna ställa krav på tjänstemän och

Läs mer

Huvud- och Halscancer

Huvud- och Halscancer Huvud- och Halscancer Årsrapport från Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer 2013 (Swedish head and neck cancer register, SweHNCR) September 2014 Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Cancerfondsrapporten 2019 SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Cancerfondsrapporten 2019 SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Inledning Det kan du som politiker bidra med Använd gärna innehållet i denna rapport för att ställa kritiska frågor till dig själv och för att kunna ställa krav på tjänstemän

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Motion av Dag Larsson m.fl. (S) om jämlik cancervård

Motion av Dag Larsson m.fl. (S) om jämlik cancervård Stockholms läns landsting MOTION 2009-04-02 Motion av Dag Larsson m.fl. (S) om jämlik cancervård Förebyggande hälsoarbete Under de senaste veckorna har en rad rapporter från Statens Folkhälsoinstitut,

Läs mer

Avgiftsfrihet för viss screen i ng inom hälso- och sjukvården

Avgiftsfrihet för viss screen i ng inom hälso- och sjukvården Avgiftsfrihet för viss screen i ng inom hälso- och sjukvården Innehåll l Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 2 Författningsförslag... 7 2.1 Förslag tilllag (xx) om avgiftsfrihet för viss screening

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Cancerfondsrapporten 2019 UPPSALA- ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION

Cancerfondsrapporten 2019 UPPSALA- ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION UPPSALA- ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Inledning Det kan du som politiker bidra med Använd gärna innehållet i denna rapport för att ställa kritiska frågor till dig själv och för att kunna ställa krav på tjänstemän

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp för cancer

Standardiserade vårdförlopp för cancer Ledningsstaben/BjH 1 (18) Standardiserade vårdförlopp för cancer Ledtidstidsresultat Q4 2016 Q4 2017 RAPPORT april 2017 2 (18) Från välgrundad misstanke om cancer till första behandling enligt standardiserade

Läs mer

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak Lungcancer Pressmapp Varje år får omkring 3 500 personer i Sverige lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen men den som tar flest liv. År 2005 fick 1 923 män och 1 521 kvinnor diagnosen. Sjukdomen

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer

Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer Mats Lambe Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Regional Onkologiskt Centrum, Uppsala-Örebro

Läs mer

En ny era kan inledas inom lungcancer

En ny era kan inledas inom lungcancer Bakgrundsmaterial Iressa 2010-03-04 En ny era kan inledas inom lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, och den femte vanligaste cancerformen. Men trots det har lungcancer

Läs mer

LiÖ 2011-3429. Äldre med cancer. Behovsanalys 2011

LiÖ 2011-3429. Äldre med cancer. Behovsanalys 2011 LiÖ 2011-3429 Äldre med cancer Behovsanalys 2011 Jenny Malmsjö Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 SLUTSATSER... 6 STARKA SIDOR... 6 UTVECKLINGSOMRÅDEN...

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD.

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOMAPPING GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. ULF STRÖMBERG, SAHLGRENSKA ANDERS HOLMÉN F&U REGION HALLAND MEF

Läs mer

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.

Läs mer

2011-05-17 Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Svenska lungcancerregistret verktyg för kvalitet och forskning. Gunnar Wagenius 21maj 2018

Svenska lungcancerregistret verktyg för kvalitet och forskning. Gunnar Wagenius 21maj 2018 Svenska lungcancerregistret verktyg för kvalitet och forskning Gunnar Wagenius 21maj 2018 2002 54.200 97 40 1 Lungcancer -bakgrund 3 800 nya fall per år Ökar bland kvinnor, har minskat bland män Lika många

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Appendix målnivåer. Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011

Appendix målnivåer. Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 Appendix målnivåer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Socialstyrelsens arbete med nationella målnivåer för lungcancervården... 4 Varför behövs

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Väntetider i cancervården. Rapport december 2015

Väntetider i cancervården. Rapport december 2015 Väntetider i cancervården Rapport december 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU17 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om avgiftsfrihet för viss screening

Läs mer

8 Cancerfondsrapporten 2016

8 Cancerfondsrapporten 2016 8 Cancerfondsrapporten 2016 Kapitelnamn 9 Cancer i dag och i framtiden År 2014 fick för första gången över 60 000 personer i Sverige en cancerdiagnos under ett år. Allt fler lever med cancer, och ökningen

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt.

Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt. Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt. Bra att veta inför presentationen Pro Vitae är en patientförening. Vi är inga läkare. Vi talar utifrån egna vunna erfarenheter. Vi diskuterar inga enskilda diagnoser.

Läs mer