Välfärdsbokslut Fritids- och folkhälsonämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsbokslut 2009 2010-02-15. Fritids- och folkhälsonämnden"

Transkript

1 Fritids- och folkhälsonämnden Välfärdsbokslut 2009 Bakgrund Välfärdsbokslut är ett instrument som gör det praktiskt möjligt att styra den kommunala verksamheten så att den bidrar till att förbättra välfärden, möjliggöra en hållbar utveckling och därigenom förbättra hälsan hos befolkningen. Välfärdsbokslut innefattar på vilket sätt verksamheterna och levnadsvillkoren i kommunen/ kommundelen kan utvecklas ur ett välfärdsperspektiv. En god hälsa är i fokus men också hälsans fördelning i befolkningen är betydelsefull. Välfärdsbokslut möjliggör därför jämförelser geografiskt, socioekonomiskt, åldersmässigt och ur genusperspektiv. Välfärdsbokslutet är en del av det kommunala boksluts- och budgetarbetet, och ska bidra till ett bra beslutsunderlag för politikernas val av förbättringsområden. Det ska stimulera till en bred diskussion om vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. Målområden Till 2009 års bokslut har ett antal nyckeltal för välfärden tagits fram som tillsammans med den lokala kunskapen ger förutsättningar för en välfärdsanalys på kommundelsnivå. Hela livscykelperspektivet finns med, barn och ungdom, unga vuxna år, förvärvsaktiva vuxna och äldre. Valda indikatorer Kommundelsnämnden Trandared har valt att kommentera de index som är avvikande eller särskilt viktiga ur ett utvecklingsperspektiv utifrån genomsnittsindex. Sju indikatorer har valts av Fritids- och folkhälsonämnden till analysen för 2009 års välfärdsbokslut för alla nämnder (markerade i fet stil). Nyhet i 2009 års skolenkät är frågor gällande medbestämmande och delaktighet av eleverna i år 8. Sammanställning av utvalda indikatorer för Kommundel Trandared följer enligt nedan: Barn och ungdom BMI, Body Mass Index för barn år 4 Andel elever i år 8 som uppger att de inte dricker alkohol Andel elever i år 8 som har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med Andel elever i år 8 som uppger att de mår bra eller mycket bra Andel elever i åk 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma Föreningsmedlemskap år 8 Unga vuxna Förvärvsfrekvens år Andel år med eftergymnasial utbildning 1

2 Förvärvsaktiva vuxna Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott (Oro att utsättas för brott) Äldre Andel 75 år och äldre med hemtjänst RESULTAT OCH ANALYS MED FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Barn och ungdom: Målområde: Goda matvanor och säkra livsmedel Indikator: Övervikt BMI för barn år 4; Andel barn med BMI under 25 i år 4 Andel barn som inte är feta (BMI under 25) i år 4 var totalt i Borås Stad 97% och totalt i Kommundel Trandared 97%, en minskning från 98% Inriktningsmålet 2010 för folkhälsoarbetet är i Borås Stad 98% samt att utjämna skillnaderna som finns i kommunen. Kommundelen följer livsmedelsverkets riktlinjer för måltider inom barnomsorg och skola. Verksamheterna arbetar aktivt med frågan bl. a. genom att se över vad som serveras till frukost och mellanmål inom förskola och skolbarnsomsorg för att försäkra att maten som serveras till barnen är av hög kvalité. Under 2009 har man ytterligare arbetat med frågan i samverkan med BVC dietist och kostpersonal. Kommundelens förskolor och skolor erbjuder barnen fysiska aktiviteter inom ramen för hela skoldagen. Verksamheterna arbetar aktivt för att skapa en bra närmiljö som möjliggör detta. En viktig del i arbetet med att främja fysiska aktiviteter hos barnen är säkra gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhetsdagen som genomförs bland skolelever varje år. Skolans personal tillsamman med föräldrarna arbetar kring barnens hälsa så att goda matvanor och fysisk aktivitet finns med i utvecklingssamtalen. Projektet; "Röris" med syfte att stimulera elever att röra sig genom att träna olika rörelser vid fasta tidspunkter har genomförts på Trandaredskolan och Ekarängskolan. Hulta fritidsgård har ingen försäljning av godis. Under 2009 har fritidsgårdens personal delgivit information till föräldrar om utbud av fritids- och föreningsaktiviteter samt tagit upp kost och motion som samtalsämne i samband med familjebesök. Kommundel Trandared har inte uppnått inriktningsmål om 98%. För att ytterligare öka andelen barn och ungdomar med BMI under 25 kommer verksamheten att fortsätta med de insatser som beskrivs i analysen. Förbättringsområden och åtgärder för att nå målen Kommundel Trandared kommer under 2010 att fortsätta utveckla ovanstående arbetsmetoder. 2

3 Målområde: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Indikator: Alkoholkonsumtion Alkoholbruk, år 8; Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Andelen i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol under de senaste tre månaderna är 74% för Kommundel Trandared och 73% för Borås Stad. Inriktningsmålet 2010 för folkhälsoarbetet i Borås Stad är att minst 75% av elever i år 8, såväl pojkar som flickor, som uppger att de inte dricker alkohol. Andelen icke- konsumerande ungdomar har länge legat omkring 20%. et från skolenkäten i år 8 påvisar att det är 9% av ungdomarna som dricker 3-5gg eller oftare under senaste 3 månaders perioden. Enligt enkätundersökningen är det 5 % av elever i år 8 som röker nästan varje dag och det är 6% som snusar nästan varje dag. Kommundelsnämnden uppmärksammar att alkohol- och narkotikaanvändning bland ungdomar ökat runt om i landet både bland killar och bland tjejer. Förekomsten av gruppen ungdomar i år 8 som dricker 3-5gg eller oftare under senaste 3 månadersperioden har fortsatt varit hög bland flickor och pojkar. Förbättringsområden och åtgärder för att uppnå målen Verksamma åtgärder för att höja antalet elever i år 8 som inte dricker alkohol kommer att bli en fortsatt uppgift för nätverket mot ungdomsbrottslighet i samverkan med fritidsgårdar, skolor och föreningsliv. Under 2009 har personal vid Hulta Fritidsgård använt verktyg och metoder enligt Örebro Preventionsprogrammet (ÖPP- föräldrastödsprogram). Syftet har varit att förebygga och minska alkohol-och drogberoende bland ungdomar. Verksamheterna vid både fritidsgårdar och skolan behöver fortsätta att arbeta med att ge goda vuxna förebilder och att stärka ungdomarnas självkänsla. Projektnätverksgruppen mot ungdomskriminalitet kommer att arbeta aktivt för att sprida kunskap om det drogförebyggande arbete. Kommundelsnämnden ser det som angeläget att stödja utbildning av samtalsledare inom fritidsgårdarnas verksamhet och föreningar, i syfte att leda samtal i grupp som stärker flickorna i deras självkänsla. Under 2010 kommer Hulta Fritidsgård att skapa aktiviteter som riktar sig till gruppen tjejer ( tjej-måndagar ) samt samordna aktiviteter för mindre kill-grupper för att stötta ungdomarna i deras utveckling. Målområde: Ekonomisk och social trygghet och Trygga och goda uppväxtvillkor Indikator: Socialt stöd och Självskattad hälsa Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med Andel elever i år 8 som uppger att de mår bra eller mycket bra Inom Kommundel Trandared är det totalt 86% av elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med vilket innebär att 14% av elever inte har 3

4 tillgång till goda sociala nätverk (socialt stöd ), i Borås Stad är det 12%. Inriktningsmålet 2009 för folkhälsoarbetet i Borås Stad är 92% samt att öka flickornas upplevda psykisk hälsa. Upplevd hälsa genom frågeformuläret: Bland eleverna i år 8 är det 92% som uppger att de mår bra eller mycket bra jämfört med 95% i Borås Stad. Medbestämmande och delaktighet enligt skolenkät i år 8. Nya frågor som tas upp är påverkansmöjligheter som eleverna anser sig ha: Eleverna är med och bestämmer regler: 76% är tveksamma eller instämmer inte. Reglerna på den här skolan är rättvisa: 46% är tveksamma eller instämmer inte. Eleverna är med och bestämmer lektionstiden: 76% är tveksamma eller instämmer inte. Känner sig trygga på skolan: 18% tveksamma eller instämmer inte. Möjlighet att framföra sina åsikter till de som bestämmer: 46% ganska små/mycket små möjligheter/inga. Vart vänder du dig om du vill påverka något i kommunen: 60% vet inte. För att få en bredare förståelse redovisas även uppgifter om föreningsmedlemskap och fritidsgårdsbesök. Under 2009 har andelen ungdomar i år 8 som är medlem i någon förening minskat med 10%-enheter och uppgår till 67%. Besöksfrekvensen till fritidsgårdar är fortsatt låg och ligger på 14% av ungdomar som minst 1gg/v besöker fritidsgårdar. Ett välfungerande socialt nätverk är en forutsättning för en psykisk hälsosam utveckling. Det är ofta familjen, kompisar och vänner som positivt kan stödja barnen. Även skola, fritidsgårdar och föreningar utvecklar barnens färdigheter och stärker deras självkänsla. Barnens miljöer och de vuxna förebilderna är avgörande för valet av levnadsvanor och förbereder barnen till att klara av motsättningar i livet. Nedan redovisas resultat av upplevd hälsa i år 8 i skolenkäten 2009 som speglar ungdomars fysiska och psykiska hälsa samt välbefinnande: Upplevd hälsa genom frågor Totalt Kille Tjej Mår bra eller mycket bra 92% 95% 89% Huvudvärk minst 1gång per vecka 40% 28% 54% Ont i magen minst 1 gång per vecka 31% 24% 40% Ont i ryggen minst 1 gång per vecka 24% 28% 20% Känner sig nere minst 1 gång per vecka 35% 21% 50% Har varit på dåligt humör minst 1 gång per vecka 61% 46% 77% Har känt sig nervös minst 1 gång per vecka 42% 36% 50% Har haft svårt att somna minst 1 gång per vecka 33% 33% 33% Har känt sig yr minst 1 gång per vecka 22% 24% 20% Trivs bra med livet i stort just nu 95% 97% 92% Trivs bra i skolan 85% 86% 83% Känner sig stressad i skolarbetet 46% 40% 54% Har skolkat någon eller flera gånger 26% 23% 31% 14% (20% under 2008) av elever inom Kommundel Trandared har inte tillgång till goda sociala nätverk (socialt stöd). Det finns även ett sort antal elever som har olika problem med 4

5 hälsa samt känner sig stressade och inte trivs på skolan. Det finns stora skillnader mellan könen när det gäller upplevd hälsa där fler flickor än pojkar har oftare huvudvärk, ont i magen, känner sig nere, har haft dåligt humör, har känt sig stressade i skolarbetet samt skolkat. Färre flickor än pojkar mår bra, mycket bra eller trivs bra med livet just nu. Eleverna ser enligt de nya enkätfrågorna små eller mycket små möjligheter till medbestämmande och delaktighet på skolan. Förbättringsområden och åtgärder för att nå målen Kommundelsnämnden ser det som viktigt att stödja metodutveckling för att stärka identitetsutvecklingen hos målgruppen ungdomar men särskilt för flickor, samt lyfta fram lyckade projekt i syfte att stärka ungdomars självbild. Lotsen är ett projekt som under en treårsperiod har arbetat med utmanande barn, projektet ingår under 2010 i kommundelens ordinarie verksamhet. En viktig del är att ta tillvara erfarenheter från pågående föräldrautbildningar inom kommundelen, så att de kan fungera stödjande för föräldrarnas relationer till sina barn och tonåringar. Under 2010 kommer ett utvecklingsarbete inledas med att öka samarbetet mellan kultur, fritid och skolor med syfte att få ett helhetsgrepp om ungdomars psykosociala miljö under och utanför skoltiden. Målet är att skapa säkra och trygga miljöer för barnen samt att öka antal besökare till fritidsgårdarna och få barnen att bli engagerade i fler föreningsaktiviteter. Under 2010 kommer kommundelens skolor att fortsätta sitt arbete med likabehandlingsplanen för att förebygga mobbning, hot, våld och andra trakasserier på skolor. Under 2010 kommer verksamheten vid Hulta fritidsgård att införa aktiviteter som riktar sig till mindre tjej-och killgrupper kopplade till handledare som stöttar ungdomarna. Aktiviteterna utformas i samarbete med ungdomar. Ungdomarna kan få hjälp och vägledning i olika frågor som stärker deras sociala och ekonomiska trygghet så som att skriva arbetsansökan, få rådgivning i hur man söker arbete, praktik eller utbildning. Ungdomarna kan få råd i frågor gällande hälsa, fysisk aktivitet, goda matvanor och livsstil. De kan hämta kunskaper om attityder, normer och värdegrunder, demokrati och inflyttande i samhället, kan lära sig respekten för mångfalden i samhället. De kan få möjlighet att etablera goda relationer genom att ingå i olika nätverk. Ett fortsatt samarbete mellan stadens fritidsgårdar och föreningar där personal kan besöka och iaktta verksamheterna för att få idéer om fortsatt metodutveckling är även viktigt. Genom att iaktta ungdomarnas hälsoproblem i undersökningen har Kommundel Trandared möjlighet att påverka ungdomarna genom fritidsgården, fritids- och kulturaktiviteter samt skolan. Det är även viktigt att kommundelen arbetar med medbestämmande och delaktighet och att skolorna ser över elevernas medbestämmande så att eleverna känner sig mer delaktiga och trygga. Frågan är ny för 2009 och kommer att följas upp. För att öka medbestämmande bland elever arbetar kommundelen aktivt med att öka ungdomarnas inflyttande genom att försöka engagera dem i stadens Ungdomsråd. Vid utformning av aktiviteter på båda fritidsgårdarna samt vid projekteringen för konstgräsplanen inom Hultaområdet kommer ungdomar att få medverka. I kommundelens båda F-6 skolor arbetar man på att öka elevernas möjligheter till inflytande. Detta sker genom sedvanliga klassråd och elevråd. Därutöver gäller det att skolan kan precisera tydliga kunskapsmål och utifrån dessa föra dialog med elev och förälder var eleven befinner sig kunskapsmässigt. På så sätt blir eleven medveten om sitt eget lärande och kan 5

6 därvid påverka sin situation. Skolorna har även infört att elever kan hålla i sina egna utvecklingssamtal med stöd av pedagog. Eleverna involveras dessutom i Grön Flagg-arbetet, har arbetsuppgifter i matsal, vaktmästeri och bibliotek. Målområde: Trygga och goda uppväxtvillkor Indikator: Avgångsbetyg Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma. I Borås Stad var andelen elever med godkända betyg 86% jämfört med rikets 89%. Variationen mellan kommundelarna är stor. I Kommundel Trandared var det 88% med godkända avgångsbetyg. Inriktningsmålet 2010 för folkhälsoarbetet i Borås Stad är att andelen elever med godkända betyg i år 9 ökar till riksnivån samt att stärka språkutvecklingen för att minska segregationen. Kommundel Trandared har inte egen år 7 9 skola och fokuserar istället på att förbereda elever på att 100% av de klarar de nationella målen i år 5. et för Kommundel Trandared är 2%-enheter högre än snittet i Borås Stad och 1%- enhet lägre än föregående år. Färre elever har fått godkänt i Sv/Ma/Eng jämfört med 2008, resultaten kan dock inte jämföras eftersom statistiken gäller olika individer och barnkullar. För att förbättra uppföljning av måluppfyllelse behövs en statistisk översikt över tid som följer eleven från år 3 under grundskoletiden och gymnasiet. Förbättringsområden och åtgärder för att nå målen Kommundelens skolverksamhet har under 2009 ökat samverkan med högstadieskolorna kring timplaner och ämneskunskaper för elever från Trandared samt förbättrat uppföljningen av måluppfyllelsen för Trandareds elever i högstadieskolorna. Målområde: Valdeltagande och föreningsaktivitet Indikator: Föreningsmedlemskap Föreningsmedlemskap, år 8 Andel elever i år 8 som är medlem i någon förening. et för kommundelen för 2009 är 10%-enheter lägre i förhållande till 2008 och uppgår till 67%, gentemot 68% i Borås Stad. Kommundelen har lägre medlemskap jämfört med Under 2010 ska en ökad samverkan och samarbete mellan fritidsgårdarna, skolan och föreningarna kring föreningsmedlemskap vara i fokus för att öka barn och ungdomarnas fritidsaktivitetsintresse. Under 2009 har fritidsgårdarna arbetat för en ökad samverkan med föreningar. Detta arbete har bidragit till bättre kännedom om Borås Stads föreningar men tyvärr inte lett till ökat utbud av aktiviteter. Under 2009 har Mariedals fritidsgård startat allaktivitetshus i projektform. Aktivitetshuset för ungdomar som har syfte att öka tillgång till stadens olika föreningar och idrotter för att 6

7 stimulera ungdomars utveckling och för att öka integrationen. Under verksamhetsåret 2010 ska Kommundelens och Mariedal I K:s ledning genomförta en uppföljning kring samverkansavtalet i syfte att finna olika samarbetsformer mellan de båda fritidsgårdarna och stadens föreningar. Fortsatt utveckling av samarbete mellan Hulta, Mariedals fritidsgård, skolor och föreningar samt den fortsatta utvecklingen av fritidsverksamheter vid båda fritidsgårdarna är centrala för att öka ungdomars föreningsintresse. Förbättringsområden och åtgärder för att nå målen Samverkan och samarbetet mellan skola, fritidsverksamhet, fritidsgård och kommundelens/stadens föreningsverksamhet behöver kontinuerligt utvecklas. Kommundelsnämnden anser att utveckling av fritidsaktiviteter med stadens olika aktörer främjar integration bland ungdomar från kommundelens stadsdelar. Unga vuxna: Målområde: Ekonomisk och social trygghet Indikator: Förvärvsfrekvens Förvärvsfrekvens år Totalt 79% i åldersgruppen mellan på Trandared är förvärvsaktiva, siffran för Borås Stad ligger på samma nivå totalt sett. När det gäller resultatet i jämförelse mellan könen så är 74% av kvinnorna på Trandared och 83% av männen förvärvsaktiva, siffror för Borås Stad för kvinnor är 76% och för män 83%. På riksnivå totalt sett är 79% i den åldersgruppen förvärvsaktiva, varav 72% är kvinnor respektive 80% är män. Inriktningsmålet 2010 för folkhälsoarbetet i Borås Stad är att öka andelen förvärvsaktiva i de utsatta komundelarna med 5% samt öka samverkan mellan kommunen och näringslivet för att skapa möjlighet att fler unga vuxna skal bli förvärvsaktiva. et är oförändrat jämfört med När det gäller resultatet i jämförelse mellan könen så är en minskning med 2%-enheter för förvärvsaktiva kvinnor på Trandared och en ökning med 1%-enhet för förvärvsaktiva män. Kommundelsnämnden vill särskilt uppmärksamma gruppen unga år. Arbetslösheten för denna grupp uppgick till ca 13% (kvartal ) både inom Trandared och Hulta, och det var dubbelt så många arbetslösa killar mot tjejer. I gruppen år var det ca 7% arbetslösa inom Trandared och ca 9% inom Hulta. I Borås Stad var det ca 10% av ungdomar arbetslösa under första kvartalet Ungdomsarbetslösheten i Riket för ungdomar i åldern år uppgick till 24,4%. Arbetslösheten uppgick till ca 25% bland de unga männen och 24% bland de unga kvinnorna. Jämfört med resten av befolkningen är arbetslösheten generellt sett högre bland ungdomar. Arbetslöshet i åldern år var 24,4% respektive ca 6% i åldern år. (Källa: SCB ) et för Kommundel Trandared är bättre än snittet i Riket och ligger i nivå för Borås Stad. 7

8 Totalt är det 969 förvärvsaktiva i kommundelen i ålder år, varav 244 är sysselsatta inom handel och kommunikation; 160 arbetar inom vård och omsorg; 151 arbetar inom tillverkningsindustri, 163 arbetar inom finans och företagartjänster; 103 arbetar inom utbildning och forskning; 49 arbetar inom byggverksamhet; 66 arbetar inom personliga och kulturella tjänster; 25 arbetar inom offentlig förvaltning; 4 arbetar inom ej specificerad verksamhet; 0 arbetar inom jordbruk; 4 arbetar inom energi, vatten och avfall. (Källa: AMPAK 2007) Förvärvsfrekvensen, år för Trandareds Kommundel ligger väl i förhållande till Borås Stad och Riket. Förbättringsområden samt åtgärder för att nå målen Kommundel Trandared är öppen för samarbete med arbetsmarknadsinsatser, socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och andra intressenter för att öka andelen förvärvsarbetande i kommundelen. Speciell fokus vill nämnden rikta mot unga arbetslösa år och vill med ovanstående samarbetsparter finna lösningar för att i största möjliga mån hjälpa denna grupp in i arbetslivet. Kommundelens trygghetssamordnare har i uppdrag att arbeta med frågan. Syftet är att tillsammans med Arbetsförmedlingen, stadens föreningar, företag och skolor finna olika samarbetsmöjligheter för ungdomars fortsatta arbetslivsintroduktion. I kommundelens förskola, skola och fritidsverksamhet pågår olika insatser för att på olika sätt utveckla varje enskild individ för att underlätta ett lyckat möte och inträde i arbetslivet. Dessa insatser bör ständigt ses över och förbättras. Målområde: Ekonomisk och social trygghet Indikator: Utbildningsnivå Andel personer i åldern år med eftergymnasial utbildning Totalt sett har Trandared 34% av antalet unga vuxna i åldern år med eftergymnasial utbildning. Detta är marginella förändringar jämfört med resultat från föregående år. Siffran är lägre än för Borås där resultatet ligger på 38% samt för Riket 44%. et i förhållande till könsfördelning för Trandared är lika lågt och ligger för kvinnor på 41% och för män 28%, siffror för Borås ligger för kvinnor på 45% och för män 32%. et för Riket ligger på 51% för kvinnor och 38% för män. Enligt den föregående indikatorn angående "Förvärvsfrekvens år" så visas att många i den undersökta åldersgruppen arbetar inom handel, kommunikation, vård och omsorg, tillverkningsindustrin, företagstjänster och byggverksamhet är det förklarligt att andelen med eftergymnasial utbildning ligger på 34%, då eftergymnasial utbildning inte är ett krav för att etablera sig i sin yrkeskarriär inom dessa yrken. Dock finns det förändringar i antalet både kvinnor och män med eftergymnasial utbildning, där båda grupperna har ökat. et i förhållande till könsfördelning för Trandared 2008 har för kvinnor varit 40% och för män 25%. Kommundel Trandareds utbud av arbetstillfällen i och med lämpligt avstånd från kommundelen påverkar befolkningsstrukturen ur ett yrkes- och utbildningsperspektiv. Även utbudet av lediga lägenheter och villor öppnar upp för förändringar i befolkningsstrukturen. 8

9 Utbildning och erfarenhet är tillgångar när levnadsvillkoren förändras i samklang med sjunkande konjunktur som medför förändringar i arbetslivet. Fungerande förskole- och skolverksamhet samt tillgång till varierande fritidsaktiviteter gör kommundelen mer attraktiv för inflyttning. Förbättringsområden För att bli än mer attraktiv stad för personer med eftergymnasial utbildning i åldern år bör fler arbetstillfällen som kräver eftergymnasial utbildning skapas i /eller i närheten av Borås Stad. Även nybyggnation av flerfamiljshus och villor, tillgång till kommunens servicar samt närhet till frilufts- och grönområden kan öppna upp för förändringar i befolkningsstrukturen ur detta hänseende. Kommundelsnämnden menar att det är en angelägenhet för Borås Stad och att det är svårt för en enskild kommundel att arbeta med. Förvärvsaktiva vuxna Målområde: Ekonomisk och social trygghet Indikator: Trygghet Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott Enligt polisens trygghetsmättning har kommundel Trandared 42% som inte hyser oro i något avseende utsättas för brott, inriktningsmålet 2010 för folkhälsoarbetet är för Borås Stad minst 45% för kommunen totalt samt en minskning av skillnaderna mellan stads- och kommundelar. Det är en alltför liten andel av de vuxna i tidigare mätningar som inte hyser oro för att utsättas för brott. Statistik från polismyndigheten för Borås Stad visar på att antalet ungdomsbrott har ökat med 15%, från 577 brott år 2008 jämfört med 664 brott år Även antalet unga gärningsmän har ökat i Borås med 22%, från 373 år 2008 jämfört med 455 år För 2009 har Kommundel Trandared ökat både antalet ungdomsbrott och gärningsmän. År 2008 hade kommundelen 28 gärningsmän under 18 år att jämföra med 63 år 2009, varav 54 pojkar och 9 flickor. I Borås Stad är det kommundelarna Trandared, Brämhult, Norrby och Göta som under 2009 haft flest gärningsmän under 18 år. en av uppgifter från polismyndigheten gällande anmälda brott under 2009 i Borås visar att färre brott begåtts i jämförelse med 2008 dvs anmälda brott under 2009 (11639 under 2008). För Trandared har 746 brott begåtts under 2009 (749 brott anmälts under 2007, 735 under 2008), varav 52 anmälda brott/1000 invånare inom stadsdel Trandared och 92 anmälda brott/1000 invånare inom stadsdel Hulta. Kommundelen har under 2009 haft ca 70 anmälda brott per 1000 invånare vilket är något bättre resultat i jämförelse med ca 72 brott per 1000 invånare enligt 2008 års mätning. Antalet brott på skolor har minskat i Borås totalt sett men ökat för Trandared. Antalet brott på Ekarängskolan har varit 24 (14 under 2008) och 11 (8 under 2008) på Trandaredskolan, varav 70-80% gäller skadegörelse på skolorna. Under 2009 har Hulta Fritidsgården drabbats hårt av skadegörelser. et av ungdomsbrottslighet för kommundelen visar på ett ökat antal ungdomsbrott och gärningsmän jämfört med Antalet gärningsmän i åldrar år i Kommundel Trandared är 63 och medelvärde för Borås ligger på 41 år

10 Kommundel Trandared ska kontinuerligt arbeta för att minska oron att utsättas för brott. Från och med 2007 har kommundelen arbetat med oron att utsättas för brott i en särskild satsning gällande ungdomskriminalitet. Utifrån rapporter utfärda av en konsult från KonPrev (Kontroll- och previsionsgruppen) har ungdomskriminalitet kartlagts och analyserats. Kommundelsnämnden har utsett Mikael Andersson, fritidspedagog vid Hulta Fritidsgård som samordnare/projektledare för ett brottsförebyggande projekt i samverkan med polisen, bovärdar, föreningslivet, företagslivet, kyrkan, gatukontoret, lokalförsörjningskontoret, det lokala trygghetsrådet på Trandared och komundelens verksamheter. Projektgruppen har fått i uppdrag att utifrån analysen ta fram konkreta brottsförebyggande åtgärder för att skapa trygga och säkra utemiljöer samt arenor och träffpunkter med meningsfulla aktiviteter för ungdomar inom kommundelen. Projektgruppen mot ungdomskriminalitet har ett fortsatt viktigt arbete att genomföra för att förbättra resultatet för kommundelen, speciellt inom området trygghet och säkerhet på skolor, fritidsgårdar och i bostadsområdena. Förbättringsområden och åtgärder för att nå målen Förbättringsområden har i det ovan nämnda kartläggnings- och analysarbetet identifierats och beskrivits tillsammans i en åtgärdsplan. Kommundelen kommer att fortsätta arbeta utifrån analysen och förslagen på förbättringsområden. Gruppen har under 2009 särskilt prioriterat följande områden: trygghetsvandringar inom stadsdelen Hulta, samverkan med AB Bostäder i ett grannskapsprojekt Hej-projektet ; en mer utvecklad samverkan mellan kommundelens fritidsgårdar: Mariedals och Hulta samt fältgruppen, högstadieskolorna och polisen. Gruppen kommer under 2010 att arbeta vidare med 2009 års mål. Kommundelen kommer att konstituera ett lokalt Brottsförebyggande råd för att bl. a. stärka arbetet med ökad trygghet, minska och förebygga kriminalitet. Genom ett lokalt BRÅ med representanter från polis, Hyresgästföreningar, Sociala blocket, AB Bostäder kan kommundelen intensifiera sitt arbete för en Säker och trygg kommundel. Kommundelens Trygghetssamordnare kommer särskilt att arbeta med indikatorområdet. Målet är att: 1. Utifrån polismyndighetens statistik gällande ungdomsbrottslighet och LOB 2009 förbättra resultatet med 10%. 2. Utifrån indikatorn Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott (oro att utsättas för brott) år 2008 ska kommundelen höja resultatet från 42% på Trandared och 41% på Hulta till 47% respektive 46% vid 2010 års mätning. Målområde: Ekonomisk och social trygghet Indikator: Äldreomsorg Andel 75 år och äldre med hemtjänst i ordinärt boende Bland 75 år och äldre är det 24% boende på Trandared som använder hemtjänstinsatser. Detta är 1%-enhet mer än resultat för Borås Stad har i snitt 27% som använder hemtjänstinsatser. Samtliga kommundelar hade en ökad andel 75 år och äldre i behov av hemtjänst jämfört med Detta kan bero på införande av en förenklad biståndshandläggning och att hemtjänsten blivit mer tillgänglig. Inriktningsmålet 2009 för folkhälsoarbete i Borås Stad är att minska andelen höftfrakturer för åldersgruppen år med 5% samt få fram 5 indikatorer som mäter äldres hälsa och levnadsvillkor uppdelat på åldrarna 65-74, 75-äldre. 10

11 Kommundel Trandared har under 2009 haft 5 personer som fått höftfrakturer på grund av svåra fall, detta är samma resultat som Antalet döda per 1000 invånare i åldersgruppen år är mycket lågt för Trandared med 8 totalt och 5 för kvinnor samt 12 för män. Borås Stad har i snitt totalt 14 döda per 1000 invånare, 9 för kvinnor och 19 för män. Kommundel Trandared har som mål att våra äldre invånare skall kunna bo kvar i det enskilda hemmet så långt det är möjligt. En åldrande befolkning medför att andelen äldre med hemtjänst ökar, samtidigt som hemtjänstinsatser koncentrerar sig till en alltmer hjälpbehövande grupp i riktning mot mer medicinsk omvårdnad och insatser under olika delar av dygnet. Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvård, Kommundel Trandared och årsrapport från MAS/MAR år 2009 kommer att presenteras under mars månad med mer detaljerad information samt jämförelse mellan kommundelarna. Kommundelen har ett fortsatt högt antal beviljanden av särskilda boenden även då hemtjänstinsatserna har ökat. Åtgärder för att nå målen Kommundelens verksamhet inom äldreomsorg kommer att djupare analysera det framtagna resultatet i välfärdsbokslutet. De viktiga faktorerna särskilt i gruppen yngre äldre (65-74 år) för ett hälsosamt åldrande är fysisk, psykisk och social aktivitet. Kommundelens dagverksamhet vid Svärdfästet erbjuder de äldre meningsfulla aktiviteter och socialt umgänge samt möjliggör på bästa sätt att äldre invånare skall kunna bo kvar i det enskilda hemmet. Uppsökande verksamhet för 75-åringar med information om äldresäkerhet, den kommunala verksamheten och hemtjänstval samt möjlighet att använda fixartjänst är preventiva aktiviteter för att förhindra olyckfall hos äldre. Med äldresäkerhet i fokus arbetar verksamheten i projektform för att förebygga och minska antalet fallolyckor bland äldre, särskilt fallolyckor som leder till höftfrakturer. Inom äldreomsorgen har boendefrågorna uppmärksammats och kommundelsnämnden ställer sig positiv till nyetablering av alternativa boenden för äldre såsom service- och trygghetsboenden med gemensamhetslokaler för äldre inom kommundelen. Anhörigvårdare ser nämnden som en viktig grupp och närståendestödet är av stor betydelse för att uppmärksamma och stödja deras arbete. KOMMUNDELSNÄMNDEN TRANDARED Annette Persson Carlson Ordförande Håkan Anving Tf Kommundelschef 11

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutets resa från start till nu 1996/97 SKL och Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2010

Inriktning av folkhälsoarbetet 2010 PROTOKOLL 1 (7) Fritids- och turistnämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2010 Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 1 Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 16 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2012. - för ökad kunskap om hälsa och välfärd

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2012. - för ökad kunskap om hälsa och välfärd VÄLFÄRDSBOKSLUT - för ökad kunskap om hälsa och välfärd 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 Förord 5-8 Sammanfattning 9-11 Bakgrund 12-33 Stadsdelsnämnden Norr 34-51 Stadsdelsnämnden Väster 52-77 Stadsdelsnämnden

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland

Läs mer

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka 1 av 63 Stockholmsenkäten 18 Nacka 2 av 63 STOCKHOLMSENKÄTEN Stockholmsenkäten genomförs vartannat år på våren och vänder till sig elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Den innehåller frågor

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsoplan Grästorp

Folkhälsoplan Grästorp Folkhälsoplan 201 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 2014-10-20, 102 Dnr 280/2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 4 3 Folkhälsomål... 3.1 Ökad trygghet och

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol 1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga. Mål för barn- och utbildningsnämnden budgetåret 2015. Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2014-04-09 Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer