Ingen information om pågående fiberprojekt i kommunerna Övsjö-Västanede- Håsjö har hittills inkommit till de som anmält intresse.

Transkript

1 Nedskrivet av Anders Berglund (oktober 2013) Nedan det som jag konstaterat Ingen information om pågående fiberprojekt i kommunerna Övsjö-Västanede- Håsjö har hittills inkommit till de som anmält intresse. För att kunna komma igång måste en ekonomisk förening bildas. Det bör bli det första steget Ett andra steg efter det arbetet borde vara att göra en förprojektering. Ett exempel från Hällesjö: //Våren 2012 började ex.vis Östra Bräcka att utse byombud. De räknar med att under senare hälften av 2014 vara klara. Det som nu ska ske är att träffa avtal med markägare, där kabeln ska läggas samt grävning våren 2014.// Har ännu inte sett att några byombud har utsetts hos oss. Så vi har en bit på väg. Nu är de personer i Bräcke kommun som varit med i arbete och deltagit i träffar på väg ut. Se nedan. Vi får hoppas att det finns stöd för bredband även för nästa programperiond fr o m 2014 som Sune Mangs nämner under Bidragen. Observera att understrykningarna i efterföljande redovisning har gjorts av mig. Nedan är har jag fått av Birger Mangs, utredare på Bräcke kommun De aktiva föreningarna är registrerade Ekonomiska Föreningar med styrelser. Ytterligare några är på väg att bli det. De har alla utsett byombud för en eller flera byar. Byombuden förmedlar bl.a. information till de lokala brevlådorna. Vidare drivs hemsidor. Lierar man sig med bynet för förprojektering så tillhandahåller bynet sådan hemsida. När bygget är igång organiserar byombuden sitt område med hjälp av dem som bor där. Alla fiberföreningar utbyter information i en gemensam ideell förening som heter Bräcke Fiber. Tanken är bl.a. att de färskare fiberföreningarna tar lärdom av vad de äldre har sett/lärt. Ordförande i Bräcke Fiber är förre kommunalrådet Erik Magnusson, boendes i Pilgrimstad. Iintrycket är att fiberföreningarna är mycket generösa med sina erfarenheter, och sitt material, vid Bräcke Fiber sammanträden. Alltså viktigt att vara med där. Troligen skulle det vara konstruktivt att göra en förprojektering i Övsjö/Västanede/Håsjö med flera berörda orter. Då måste en ekonomisk fiberförening bildas. Det är bynets grundkrav. Med de förutsättningarna gör de en förprojektering och står risken om det är så att fiberföreningen väljer att inte bygga något nät.

2 Insatsen i en ekonomisk Förening är ju hundra kr, därtill årsavgiften på samma belopp. Lägger man ner föreningen och skippar projektet, så får man tillbaka insatsen, 100 kr. Den risk man tar för att få reda på vad det kostar att bygga ett fibernät, och för att kunna göra en stödansökan på underlaget, är alltså årsavgiften 100 kr inträder en ny programperiod. Det är alltså en helt öppen fråga hur stöden kommer att se ut där. Tills vidare kan man tankemässigt utgå från den generella, högsta, procentsatsen inom Landsbygdsprogrammet, som är 50 % av bruttobeloppet. Ur Landsbygdsprogrammet 1) tas ju Bredbandsstöden. I korridorsnacket talas det också om en undre bruttkostnadsgräns för att stöds alls ska utdelas. Det talas om alternativt kr. Skulle innebära att om man ligger under någon av dessa eventuellt valda tal, brutto, så får man inget stöd. Detta är, som sagt, bara snack än så länge. Ett förslag bland flera andra. En undre gräns för stöd skulle vara gynnsam i vårt område eftersom det är förhållandevis glest/blir kostsamt. Bruttokostnaden är hög här, i ett två områden som fick stöd nu senast, ca kr. Inget område som fått stöd ligger under kr brutto. Bidragen Vi går in i ny programperiod. Regeringens tidigare målsättning, som inte ändrats ännu, är att år 2020 ska 90 % av befolkningen ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 100 MB/sek. Vilka 10 % som där exkluderas har inte uttalats. 100 MB/sek kan man bara få vi fiber. Vi utgår från att det är de dyra externa delarna, exempelvis Norrlands inland som underförstått avses. Historien under senare decennier antyder detta. 8 miljoner bor på 3 % av landets yta, 1 miljon på de övriga 97. Spelar mindre roll att Jokkmokks kommun är störst nettobidragsgivare till statskassan (vattenkrafts-el), att Gällivare är tvåa och Kiruna trea (järnmalm). Fibreringen ska, i grunden, skötas av marknadskrafterna. Där så ej sker kan bidrag utgå. Marknadskrafterna täcker de förutsatta 90 %, täta områden. För övriga områden kan bidrag utgå. Numera ses ju helandet som en marknad. Funkar inte det så är det bara så. Då får man skylla sig själv om man bor där Men, vi uppfattar att det kommer att finnas stöd till bredband också i nästa programperiod, fr.o.m Det är fortfarande oklart hur det stödet kommer att se ut och vilka parametrar det byggs på. I slutet av november får vi besök från PTS och Näringsdepartementet. Man är intresserade av vår modell som har inneburit att vi fått till fibernät i ett område utan prioritering, där det inte borde gå, till en rimlig kostnad. Detta besök görs med anledning av revision/skrivning inför den nya programperioden. Den mycket höga anslutningsgraden i de pågående projekten intresserar också, trots att vissa anslutna är över 80 år och väl det. Fördomar har raserats

3 Bräcke kommuns ambitioner Kommunen har ett IT-program för perioden där ambitionen är att 90 % av medborgarna ska nå målet 100 MB/sek Alltså högre ambitioner än regeringen. År 2020 ska 100 % nå dit. Ambitionen är givetvis avhängig stödet. Klart är att om det ska bli fibernät till en för individen hanteringsbar kostnad så krävs lokalt engagemang. Det visar pågående projekt. Marknadskrafter kan vi inte räkna med. Då hade detta redan varit gjort. Bräcke kommun trappar inte ner understöd/samordning så länge det finns stöd till bredband och engagemang i byar/föreningar. För egen del lovade jag att fortsätta ytterligare två år av vilka det nu har gått styvt 1,5. Sedan får vi se. Finns intresse så kanske jag tänker om eller så tar kommunen in någon annan. Per Sundin, som Leader har tillhandahållit som fiberlots har vi inte kvar 2014 eftersom Leaderprogrammet avslutas nu. Det är en stor brist. Är det så att man dra vidare nytta av honom i kommunens nordvästra hörn så är det bråttom! Han har varit en ovärderlig tillgång. Två månader kvar Telia/Skanova/byNet Självklart är det en fördel om det inte blir glapp i processen. Nu är man etablerad i kommunen och har fokus på att binda ihop så mycket som möjligt. Man planerar anslutningspunkter och dimensionerar aktiv utrustning därefter. Det blir alltid dyrare att börja om. Mot all tidigare förmodan har vi lyckats avtala med Skanova om att bygga ut tätorterna (utan stöd) Kälarne, Gällö och Bräcke. Når vi minst 60 % intresse så kommer detta att ske. Givetvis kommer detta att kosta hushållen en anslutningsavgift, men så är ju fallet i alla svenska tätorter. Vår förhoppning är att detta ska korrelera, i görligaste mån, med kostnaden för hushållen på landsbygden (med stöd). Även här måste aktiv utrustning dimensioneras med nät som kommer in från landsbygden. Erfarenhetsutbytet När man är klar så går man hem och tittar på sin HD-TV. Så är erfarenheten från Säffle kommun som gjorde detta före oss. Där var det OK eftersom allt löpte i en följd (tre år) och resulterade i en anslutningsgrad av 93,6 % på landsbygden (varför inte 100 %?, man har ju rätt att tacka nej). 1) Kommentar från Anders Berglund: I tidningen Land nummer 41, lantbruksdelen, finns att läsa om kraftiga nedskärningar i landsbygdsprogrammet. Drygt 1 miljard ska bort nästa år. Det nuvarande landsbygdsprogrammet är uppdelat på fyra axlar. I axel 1. Budgeten för modernisering av jordbruksföretag, där även bredbandssatsningen ingår, kommer att minskas.

4 Frågor jag ställde till Birger Mangs Bräcke kommun ( ) För att underlätta för de byar som inte har hunnit så långt, om det är möjligt, upprättade digitala dokument kunna hämtas hem som produceras under resans gång. Detta förstås om byarna är villiga att dela med sig. Kunde ju ligga på en server hos Bräcke kommun. Ex. vis på detta kan ju vara avtal med markägare, upprättade kostnadskalkyler, ansökan om bidrag, avtal med innehållslev., avtal med Skanova etcetera. Detta är gott Anders, men det behöver du inte göra. Få till den ekonomiska föreningen (jag hjälper till om det behövs) så sätter vi igång bynet därefter. Föreningen är nyckeln. Ta in och lista intressenter. 100 kr i inträdesavgift (kan återfås) 100 kr i årsavgift. Risk för kalkyl och pris 100 kr. Dessutom handlat det om att få utvecklingsmedel från Leader Mittland innan de stänger kassan.detta görs rätt snart. Oklart om det redan är för sent? Eller om något tidigare har gjorts från Jan-Anders sida i detta avseende? I så fall snar verkstad innan redovisningskrav Dock, markavtalen måste vi hantera, men vi får upprättade mallar för det från bynet. Även om själva genomförandet ligger hos er, formellt, i det fallet. Man börjar med dem som listar sig och sedan ligger man på med hjälp av den växande majoriteten i föreningen Jag uppskattar ert engagemang. Jag tillåter mig att härmed förmedla att just denna typ av engagemang har vänt på stenarna i några tidigare projekt, även om det inte är något jag marknadsför till vardags. När det hela är igång så är det igång. Slutligen, det handlar alltid om att hitta rätt personer fråm Birger Mangs, Bräcke kommun Hej! Denna text återfinns bl.a. under Säffle Fibers hemsida Jag kommenterar givetvis inte texten, den får var och en tolka själv Klart är dock att det är skillnad på mobil kapacitet och mobil yttäckning. Vad bl.a. Telia nu, enligt tidningsmedia, lovar är bättre yttäckning till Bättre yttäckning ger ökad möjlighet att telefonera till/från tidigare vita fläckar på täckningskartorna. Den kapacitet som skickas ut från närmsta mast (mbit/s) delar de närvarande telefonerna/modemen på. Hur mycket kapacitet (mbit/s) var och en får tillgång till beror på mastens kapacitet och hur många mottagare som är påslagna vid tillfället. Och visst är det bra att mobiltelefonin förbättras via bättre yttäckning på landsbygden.

5 Mobilbluffen avslöjad på riktigt Skrivet av bredbandsbloggen i teknik, Uncategorized, 1 juli, 2013 En vanlig fråga kring fiber och bredband är om vi verkligen behöver gräva ner ett nytt nät, ska inte allt komma genom luften? Den som frågar har ofta sett TV-reklamen där den semestrande storstadsbon sitter på en badbrygga ute i ödemarken och tittar på livefotboll med mobilt bredband. Men så där ser det ju inte ut i verkligheten. Dock har det varit så att när vi påtalat bristerna i den mobila kapaciteten så har vi fått höra att vi haft fel. Det ska ju komma genom luften. Statsrådet Anna-Karin Hatt hade dock mottagning. Hon lyssnade på den växande kritiken mot mobiloperatörernas löften och bad PTS utreda täckningen. Resultatet är svidande. PTS visar nu att vi hade rätt. Bluffen är avslöjad. I testerna gällande talsamtal konstaterar myndigheten diplomatiskt att Täckningskartorna inte ger konsumenterna tillräcklig vägledning i de områden vi mätt. På svenska: Ni luras. Tele2 och Telenor är sämst. De lever upp till sina löften i endast 1 av 10 fall. Telia är bäst med 9 av 10. Nu rekommenderar PTS att operatörerna gör om sina kartor och förbättrar informationen. På svenska: Sluta luras! PTS undersökte även datakapaciteten och endast i 25 % av fallen klarade operatörerna upp till nivån. Visst kan vi se en utveckling och kapaciteten kommer sannolikt att öka för de allra flesta. Men, då krävs att det läggs fiber i backen fram till masterna. Samt att det kan förväntas finnas många kunder i närområdet som köper operatörens tjänster. Ett fibernät i lokal regi däremot, det behöver inte vara oroligt för varken kapacitetsbrist eller bristande marknadsintresse. Bygg idag och då får tillgång till 1000 mbit/s. Något du aldrig får via mobilt bredband. Kommentar av Anders Berglund: Då en större del av teleoperatörernas inkomst genereras av mobil trafik, så kan man spekulera i att prisnivån inte blir konstant. Utbyggnaden ska ju finansieras, av kunderna. Dessutom baseras kostnaden för uppkoppling, efter den trafikmängd man nyttjar. Det kan ju bli rätt kostsamt, speciellt om man streamar, typ SVT Play. Väljer du Telia s billigaste på max 2 GB kan du titta på SVT Play kan du se max 5 minuter per dag.