Nu måste vi bestämma oss!

Transkript

1 Nu måste vi bestämma oss! Vill vi ha fiber med bredband, TV och telefon till våra fastigheter? Vad är gjort hittills? Vid första mötet den 18 april i bygdegården upplevde vi ett stort intresse från sockenborna och beslöt därför att dra igång Lau Fiberförening som har uppgiften att utreda förutsättningar och kostnader som sedan, om vi i Lau bestämmer oss för att gå vidare, kommer att omvandlas till en ekonomisk förening som då bygger nätet, ett nät som ägs av sockenborna. Motsvarande föreningar, som vi har ett nära samarbete med, har samtidigt bildats i När och Burs. Om vi skall kunna genomföra projektet solidariskt d v s att alla betalar lika mycket oavsett hur långt bort från kopplingspunkten man bor, krävs att minst 80% av hushållen anmäler sig. Grötlingbo ett exempel I Grötlingbo socken, där det ordinarie kopparnätet var undermåligt, har man fullföljt projektet och genomfört en anslutning av fiber till hushållen. Anslutningsprocenten var högre än 80%. För närvarande är 36 socknar igång med fiberprojekt i olika faser. Vad är fiber? Vanligtvis använder vi elektrisk ström i kopparledningar för att skicka signaler det gäller telefon, TV och bredband. I fibern, som är en mycket tunn tråd, används ljus i stället för elektrisk ström. Fibern ligger skyddad i en smal plastslang som grävs ner på ett djup av cm. I undantagsfall i bergigt område kan djupet vara mindre. Inom projektets ram kommer fibern att grävas ner fram till tomtgränsen ( = trädgårdstomten ). Den sista biten fram till huset ansvarar man själv för. Några skäl att övergå till fiber: Det nuvarande fasta nätet som är uppbyggt av kopparledningar är gammalt och kommer med stor sannolikhet att läggas ner inom en 10-årsperiod, en process som påbörjats och som vi nästan dagligen läser om i vår lokaltidningar. Andra alternativ är då uppkoppling mot mobilnätet. Vår bedömning är dock att säkerheten och kapaciteten i dessa eterbundna nsignaler är osäkra på landsbygden då det krävs att masterna står mycket tätt. Denna bedömning delas av PTS (Post- och Telestyerlsen). Fibern är miljövänlig, osynlig och lätt utbytbar. Man kan förmoda att anslutning till det fiberoptiska nätet höjer en fastighets värde med minst kr. Sid 1 (6)

2 Utvecklingen av Lau Mycket talar för att Lau blir mer attraktivt för utveckling av befintliga företag och nyetableringar om det finns ett väl utbyggt och snabbt nät för bredband och det gäller praktiskt taget all näringsverksamhet. Vår konkurrenskraft ökar om vi kan erbjuda enskilda och företag ett snabbt fibernät. Vad kostar själva anslutningen? Förutsatt att minst 80% av hushållen ansluter sig är erfarenheterna från Grötlingbo och andra socknar att kostnaden för oss i Lau kommer ligga runt kr per anslutning men enligt mäklare ökar värdet på fastigheten med mer än dubbla investeringen. Om vi lyckas erhålla ytterligare bidrag minskar kostnaden. Vad får man i fibern och till vilken kostnad? Till fibern får man möjlighet att att koppla upp ett mycket snabbt bredband (100 Mbit/sek/10 Mbit/sek), telefon och TV (ca 17 kanaler). Avtalsförslaget från Telia (vi är fria att välja andra operatörer också!) erbjuder detta för 299 kr/mån fast pris i fem år vilket är betydligt lägre än de nuvarande kostnaderna för de olika abonnemangen var för sig. Organisation Orsaken till att vi avser att bygga i egen regi är ett riksdagsbeslut att övergången från koppar- till fibernät skall göras på marknadens villkor och inte av staten. För att se till att också landsbygden får del av moderniseringen går man in med ett omfattande stöd till lokala projekt. Till socknarnas hjälp, såväl teknisk som ekonomisk, finns regionens organisation Bredband Gotland, LRF och Leader Gotland. Utredningsarbetet genomförs av Lau Fiberförening i samarbete med motsvarande föreningar i När och Burs. För att få en slagkraftig enhet, bättre upphandling och minimera det framtida arbetet arbetar vi med en modell där våra tre relativt små socknar senare bildar en gemensam ekonomisk förening som bygger näten. Intresserad? För att vi skall kunna gå vidare med denna idé MÅSTE vi veta hur många som är INTRESSERADE av att koppla upp sig mot det fiberoptiska nätet. Om vi inte lyckas uppnå gränsen 80% återstår för var och en att själv försöka ordna med sin uppkoppling. Vill man koppla upp sig senare mot det tänkta nätet blir det naturligtvis avsevärt dyrare. Tack på förhand! Lau Arbetsgruppen i Lau Fiberförening Sid 2 (6)

3 INTRESSEANMÄLAN ANSLUTNING TILL FIBERNÄT Mot bakgrund av den information jag fått i detta brev anmäler jag mig som intresserad av att koppla upp mig mot det fiberoptiska nätet i Lau i den händelse projektet kommer att genomföras. Jag vill ha fiber till tomtgränsen men vill ansluta mig senare (betala anslutningsavgiften men inte månadskostnaden). Jag är INTE intresserad av att koppla upp mig mot det fiberoptiska nätet i Lau. Det är viktigt för oss att veta att alla fått erbjudandet. Vi vill därför att Du som INTE önskar ha fiber till Din fastighet också meddelar oss detta. Namn:... Adress:... Postadress:... Fastighetsbeteckning:... Telefon:... Mobil:... E-post:... Insändes senast till Anders Wästlund Lau Husarve LJUGARN Kan också läggas i brevlådan vid gården. Om Du är osäker vilken gård som är Husarve så kallas den också Svinhuset efter kaféet som fanns där. Du kan också skicka in uppgifterna via e-post till anders@wastlund.biz Har Du frågor: tveka inte att ringa mig på eller Vi finns också med på Hembygdsföreningens Hembygdskväll i bygdegården den 13 juli där vi kan berätta mer och svara på frågor. Sid 3 (6)

4 Lite mer kött på benen... (utdrag från vår hemsida) Varför fibernät? Det nuvarande telenätet är gammalt och består av kopparkablar som bitvis legat i marken sedan 30- talet. Kapaciteten är utnyttjad till bristningsgränsen eftersom många förbindelser kopplats bort på grund av åldersskador. Tekniskt går det heller inte att klämma ut mer än vad man gör med dagens ADSL. De kommer därför inte att repareras eller bytas ut när de är slut utan ersättas med en mobil lösning. Att i 'televerkets' regi bygga upp en ny struktur är i dagens situation ingen lösning. Förändringen inom kommunikationsområdet är oerhört snabb och omfattande. Man måste inse att övergången till ett snabbt data- och telenät med fiber är en nästen lika stor revolution som utbyggnaden av telenätet en gång var. För landsbygdens del är det en förutsättning för överlevnad att inte halka efter och detta avspeglar sig i våra myndigheters strategi för landsbygdutveckling. Sveriges Riksdag antog Bredbandsstrategi för Sverige som tar sikte på att 90% av hushållen 2020 skall ha 100Mbps. För resterande hushåll, i glesbygden, hänvisar man till mobila lösningar antog kommunfullmäktige på Gotland en ny bredbandsstrategi där man ville slå vakt om gotlänningarnas rätt till bredband för alla, även på landsbygden. Varför fiber? Ett modernt fiberbaserat bredband erbjuder 3-play som innebär att man samtidigt kan både ringa, surfa på internet och titta på HD-TV. Gotlands sockenmodell innebär att varje hushåll kommer att ha tillgång till minst 100 Mbit/s. Varje anslutning erhåller unik kapacitet, dvs. du delar inte på hastigheten med andra användare så som man gör i mobila/trådlösa system. För TVn krävs det 7-9 Mbit/s för en vanlig TV-kanal och ca 20 Mbit/s för en HD-kanal. TV Telefon Internet Olika "SVT Play" funktioner d.v.s se på TV-program när det passar Video on demand, videobutik över nätet Klarar HDTV (TV med hög upplösning enligt den nya standarden) Perfekt mottagning Fibern förläggs i mark och är därför väldigt driftsäker Fibern ligger i rör och kan förhållandevis enkelt bytas ut vid den skada Väsentligt mycket billigare telefontjänster Högre hastighet både ned och upp från fastigheten än med andra system Hastigheten är oberoende av avståndet och hur många som är uppkopplade Inget färdas fortare än ljuset, > Mbit/s är teoretiskt möjligt Sid 4 (6)

5 Utvecklingsbart Begränsningen sitter inte i fibern utan i ändutrustningen Många nya tjänster utvecklas hemsjukvård, distansutbildningar, distansmöten osv. Kopparnätet (telefonledningarna) försvinner Dagens telefonnät är dåligt underhållet och dyrt i drift. Det kommer att tas bort inom inte alltför många år oavsett vad vi gör. Där fibernäten byggs går det troligen ännu fortare. Rivningen har redan påbörjats på Gotland. Varför inte en mobil lösning? PTS (Post- och Telestyrelsen) slår i sin presentation av lämpliga lösningar för framtida kommunikation fast att ett fast nät (fibernät) är grunden med en mobil lösning som komplement: Är mobilt bredband ett alternativ? "Ja som ett komplement till det fasta nätet" PTS tar också fram följande argument för fibernäten: "Det gäller en investering för framtiden som ger positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastigheten stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar." Om vi bygger nätet: Sockenmodellen, som används på Gotland, innebär att fibernätet byggs och ägs av en ekonomisk förening som ägs av sockenborna själva. Denna förening tecknar sedan avtal med en operatör som levererar tjänsterna (telefon, internet och TV). Modellen är gammal och beprövad och snarlik den modell som användes när elektriciteten spreds över landsbygden för många år sedan. Elandelsföreningarna försåg landsbygden med elekricitet - fiberföreningarna kan förse landsbygden med med modern kommunikation. Bredband Gotland har förhandlat fram ett ebjudande från Telia som i korthet innebär att föreningen kan teckna ett femårigt avtal med Telia. Detta är ett erbjudande men sockenföreningarna är fria att förhandla och teckna avtal med valfri operatör. Fibernätet har med dagens perspektiv en nära nog oändlig kapacitet. Begränsningarna finns i den anslutna utrustningen. Utvecklingen kommer att gå framåt, det vet vi, men inga nya kablar behöver inom överskådlig tid grävas ner när tekniken utvecklas; endast utrustningen i ändarna behöver bytas. Erbjudandet från Telia gäller 100 Mb/sek men deras utrustning är redan från dag 1 till stor del byggd för 1 Gb/sek (1000 Mb/sek). Viktigta att tänka på: sockenborna kommer själva att äga nätet. Om vi inte bygger nätet: Kopparnätet försvinner hur vi än agerar. Skanova (TeliaSoneras dotterbolag som äger kablarna) har börjat riva det fasta nätet där underhållskostnaderna börjar bli höga eller kapaciteten går ner. Vad innebär detta för oss abonnenter? Telefon När kablarna rivs kan den vanliga fasta telefonen i stället anslutas till mobilnätet. Abonnenten behåller sitt gamla nummer och ringer enligt taxan för fast telefoni. Ingen skillnad för användaren. Sid 5 (6)

6 Men... Nya tjänster kommer att introduceras för hälsovården och hemtjänsten, t.ex. trygghetslarm, provtagning, distanssjukvård mm. Mobilnätets dåliga stabilitet gör att företag inom sjukvården avråder från att använda mobila lösningar för sådana system annat än i nödfall. Internet TV Mobilnätets kapacitet är begränsat när det gäller internet. Delad anslutning. Om grannarna surfar går kapaciteten ner. Avståndsberoende. Längre från masten ger lägre kapacitet. Man talar om 80 Mb/sek i reklamen för 4G. Inte ens i storstadsområdena kan man garantera detta. I praktiken blir det drygt hälften och på landsbygden, med glesare mellan masterna, kommer det att bli betydligt lägre för de flesta. Mobilnätet är instabilare än det fasta nätet. Vi vet alla att täckningen kan variera. Fysiska begränsningar gör att man med dagens kända teknik inte kan komma upp högre i hastighet. Det blir helt enkelt för trångt i luften eftersom man delar på utrymmet. Vad kommer diskussionen om mobilstrålningen att utmynna i?? Kan inte längre erbjudas via telenätet. Vill du veta mer? Mer information kan du hitta på vår hemsida. Gå in på och klicka på Fibernätet. Du kan också gå in på där det också finns länkar till andra fiberföreningar, bl a Grötlingbo som redan är i full drift. Där finns ytterligare information samt förslag på finansiering från Swedbank och Sparbank Gotland. Vi finns också med på Hembygdsföreningens Hembygdskväll i bygdegården den 13 juli där vi kan berätta mer och svara på frågor. Sid 6 (6)