Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK?

Transkript

1 Hej! Det har kommit in en massa frågor till BIK (Bredband i Kungälv Ekonomiska förening) avseende bredbandsutbyggnaden med fiber i Kungälvs kommun. Jag har satt ihop en information om lite av varje. Jag hoppas att det skall ge en något tydligare bild av vad vi sysslar med och vad det innebär om man ansluter sig till BIK-nätet. Det finns många frågor som inte är ställda och som inte är besvarade i detta dokumentet. Hittar ni frågor som ni inte fått svar på så skicka dom till mig på e-postadress bertilxolsson@hotmail.com, så kommer jag att svara på dom så gott jag kan. Har ni synpunkter på verksamheten så kom med dom också. En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK Vad är BIK? BIK är paraplyorganisation för ett antal ekonomiska föreningar i Kungälvsregionen som bygger fibernät för bredband med absolut bästa prestanda. De ekonomiska föreningarna ägs av medlemmarna med lika delar. Just nu har BIK ett tjugotal föreningar som medlemmar. Det kommer sannolikt att finnas ca 40 föreningar anslutna om ett år. Vi kan då ha ca 4000 hushåll anslutna. Varje hushåll är delägare i näten. BIK är med andra ord abonnenternas egen organisation. BIK har inget eget vinstintresse. BIK förhandlar om tjänster i nätet, skriver kontrakt med olika leverantörer och medverkar till att nätet blir så bra som möjligt för slutanvändarna ur alla aspekter. BIK informerar och är med och samordnar utbyggnaden av nätet. Hur stor del av Kungälv är med? Än så länge är det mest glesbyggd som har bildat eller bildar föreningar. I Kungälvs centrum finns ingen förening bildad ännu, men några föreningar kommer sannolikt att bildas under våren. De föreningar som är bildade eller är under bildande i kommunen nu, täcker ca 80% av kommunens yta, men berör mindre än 30% av invånarna. Fokus har hittills lagts på områden där det inte gått att få ADSL. Vad gör dom lokala föreningarna? Föreningarna bygger egna fibernät enligt Fiber Från Hemmet specifikationen. Detta innebär att man själva bygger och äger de lokala näten. Man bygger även i vissa fall delar av det ortssammanbindande nätet.

2 Vilken roll har Kungälv Energi AB i projektet? KEAB Kungälv Energi AB ägs till 100% av Kungälvs kommun. BIK har tillsammans med KEAB (Kungälv Energi AB) kontrollen på det ortssammanbindande nätet (stamnätet). KEAB finansierar stamnätet. KEAB hjälper till på många sätt med koordinering av utbyggnaden av näten. KEAB har också hand om drift och visst underhåll av hela BIK-nätet. KEAB har på flera ställen grävt ner elledningar tillsammans med föreningarna och på det sättet sänkt kostnaderna för föreningarna. KEAB lägger också fiber till många av sina transformatorstationer. Detta innebär också en viss besparing för många föreningar. Vilken roll har Kungälvs kommun? Kommunen har främst stött utvecklingen genom att ta fram ett IT-program som stöder fiberprojekten i kommunen. Vi räknar med att vi kommer att få bidrag från staten via kommunen på några miljoner till näten. Kommunen bidrar också med information om IT och om vad som gäller för IT utbyggnaden i kommunen. Under de senaste året har kommunen visat ett allt större intresse för bredbandsutbyggnaden. Vilken roll har bynet AB i projektet? bynet levererar materialet till föreningarna. bynet har också hand om blåsning av fiber. Från bynet kan man få instruktioner och hjälp med projektering kostnadsfritt. Material kan köpas från andra leverantörer, men vi rekommenderar ändå att materialet köps via bynet så att vi får en standardiserad lösning. bynet finns på Bultgatan 34 i Rollsbo. Dit kan man gå dagtid mellan kl och16.30, med avbrott för lunch. På måndagskvällar har man öppet hus för alla som vill lära sig mer om material och förläggning av fiber etc. Den vanligaste frågan är Vad får man och vad kostar det? Den vanligaste uppkopplingen till privatkunder kommer sannolikt att vara enligt följande och ha följande tjänster: Telefoni med bibehållet telefonnummer, de tio vanligaste TV-kanalerna, ett okänt antal ovanliga TV-kanaler, flera videotjänster och en mycket bra uppkoppling mot Internet. Tillgänglig bandbredd för TV, Video och några andra informationstjänster kommer att vara 100 Mbps. För traditionell uppkoppling mot Internet kommer den vanligaste bandbredden att vara 2 Mbps åt båda håll. Månadskostnaden för den vanligaste uppkopplingen kommer att vara ca 350 kr i månaden om man inte är med och investerar egna pengar i nätet. Investerar man egna pengar i nätet kommer kostnaden att hamna strax över 200 kr. Dom 350 kronorna är inklusive moms och fördelas ungefär enligt följande: - 80 kr per månad går till ränta, avskrivning och drift av det ortssammanbindande nätet kr per månad går till Internetuppkopplingen på 2 Mbps.

3 - 30 kr per månad går till betalning av TV-kanalerna och uppkopplingen mot vissa videobutiker. Bandbredden för detta är upp till 100 Mbps kr per månad går till ränta och avskrivning på det lokala nätet kr per månad går till underhåll, uppgraderingar av de lokala näten och övrigt. För den som vill betala sin del av investeringen i det lokala nätet genom en engångsbetalning blir månadskostnaden ca 230 kr (350 minus 120) med vanligaste innehållet. Telefonkostnaden per månad kommer att sjunka med ungefär 70kr per månad för den fasta delen om man väljer att säga upp sitt Telia-abonnemang, men fortfarande har kvar sitt gamla telefonnummer. Hur mycket billigare det blir för den rörliga delen beror på hur mycket man ringer. För många handlar det om rätt stora belopp. Det finns rätt många som kan spara över 500 kr per månad. Flitiga användare av modem, ISDN och/eller användare som ringer mycket internationellt kan besparingarna bli betydligt högre. Totalt sett innebär detta att för många blir fiberuppkopplingen en ren vinst, samtidigt som man får tillgång till en mängd nya tjänster. För den som vill ha högre bandbredd än 2 Mbps mot Internet kommer det att finnas möjlighet att köpa upp till 100 Mbps utan att extra investeringar behöver göras. Priset för 10 Mbps är satt till 110 kr per månad. Vill man ha bandbredd över 100 Mbps kan man även få detta, men då måste det göras nya investeringar. Vilka TV-program får man? Vi diskuterar nu med två med olika Bolag om vilka TV-kanaler man kan få, vad det kostar och när i tiden vi kan få vad. Vi räknar med att ha kontakt med ytterligare bolag i början på nästa år. Vad vi vet så här långt är att vi kommer att kunna sända allt som Canal Digital i dag sänder via satellit. Denna innebär att TV1, TV2 och dom övriga kanalerna från SVT kommer att finnas på nätet. SVT-s kanaler plus TV4 kanalerna och ytterligare någon eller några kanaler kommer att finnas som ett basutbud för mindre än 30 kr per månad. Vill man ha ytterligare kanaler av det utbud som kommer från Canal Digital så kommer man att få betala en månadskostnad som ligger på samma nivå eller något under för samma utbud som man kan få via satellit. Dom exakta villkoren är inte färdigförhandlade. Tyvärr har Svenska Stadsnätsföreningen gjort en dålig förhandling för sina nät. Canal Digital vill ha samma villkor för oss. Vi får se var vi hamnar. Vi diskuterar även aktivt med Fast-TV. Fast-TV erbjuder ett utbud på 100 kanaler. Man räknar med att kunna distribuera Publik Service kanalerna, Pluskanalerna och ett antal andra kanaler. Paketering, priser etc. kommer vi att diskutera vidare. Även dom har ett basutbud för en låg avgift. Förutom SVT-kanalerna och TV4 kan Norsk, Dansk och Finsk TV att kunna finnas med i basutbudet. Priset per månad för detta kan komma att ligga under 20 kr. Det ortsammanbindande nätet kommer inte att vara uppkopplat för TV före första mars Detta innebär att vi inte kommer att skriva på några avtal före februari. Provsändningar kommer enligt planen att starta i mars. Till sommaren 2005 beräknas allt vara i full drift. Nya TV-kanaler tillkommer sedan efter hand.

4 Vi tror att det troligtvis kommer att vara minst fyra videobutiker tillgängliga på nätet från våren. Utbuden från dessa kommer att variera. Det kommer att finnas många titlar till bra priser. Intern-TV inom BIKs egna nät kommer förmodligen att fungera till sommaren. Vilket utbud som kommer i det nätet vet vi inte så mycket om ännu. Det TV-utbud som vi diskuterar är TV med hög bildkvalitet nu och högre i framtiden. Via Internet kan man få väldigt många TV-kanaler med dålig bildkvalitet. Här finns egentligen inga begränsningar avseende antal kanaler. Antalet TV-kanaler via Internet ökar varje dag. Kvaliteten kommer att öka över tid på många kanaler även på Internet. Behöver man någon speciell utrustning för att se på TV via nätet? De bolag vi förhandlar med nu kommer att leverera en box till varje kund i samband med att man skriver kontrakt. Vissa kanaler kommer inte att behöva någon box, men i stället någon form av dator mellan nätet och teven. I vissa Tv-apparater finns redan en sådan dator inbyggd. Vi återkommer med mer information om detta senare. Kan man se mer på TV via fiber än via ADSL? Sammanfattningsvis kan man säga att med rätt utrustning och fiber från hemmet så kommer vi att kunna se allt som rör sig i den massmediala världen. Ingen annan teknik ger dom möjligheterna. ADSL/VDSL har en mängd begränsningar som fibern inte har. Avståndet man kan skicka signaler med bra kvalitet och hög bandbredd är kraftigt begränsad. Man har normalt bara hög bandbredd en väg. Vill man skicka något till någon är det den lägre bandbredden som gäller. ADLS/VDSL är mera störningskänsligt än annan teknik. Det är dyrt. Om man har hotellrörelse eller hyreshus - vad gäller då för TV abonnemang? De olika TV-distributörerna håller på med IP-TV-paket för företag, hotell, hyresfastigheter, bostadsrättsföreningar, etc. Man lovar att olika lösningar skall finnas framme under våren. För många i BIK-nätet räcker det att man är framme till hösten med bra lösningar. Med FFH konceptet får alla betydligt bättre möjligheter att tillgodose sina kunders behov till en låg kostnad, oavsett hur paketen från TV distributörerna kommer att se ut. Vad behövs för att man skall kunna ringa och ha kvar sitt gamla telefonnummer? Vi har ett par teleoperatörer som är intresserade av att verka i vårt nät. Vi kommer att låta de operatörer som vill erbjuda sina tjänster i nätet göra det. Den operatör man som abonnent väljer, kommer att erbjuda en dosa, som man kopplar emellan switchen i huset och ett vägguttag där man har en telefon idag. Man kopplar ur Telias anslutning om man inte vill ha kvar Telia som operatör och säger upp sitt abonnemang. Vilka operatörer som kommer att finnas i nätet och hur dom kommer att arbeta vet vi mer om i början på nästa år. Vad vi vet är att det kommer att bli mycket billigare jämfört med Telia och

5 att man kan ha kvar sitt gamla telefonnummer. Den fasta månadsavgiften är nu nere i 50 kr för den billigaste operatören. Man kan redan ringa gratis via Internet över hela världen idag, om de som är med i samtalet har datorer med mikrofon och högtalare/hörsnäcka och är uppkopplade mot Internet. Många tror att all telefoni kommer att vara gratis om bara ett par år vi får se. Hur mycket arbete måste man lägga ner själv? Någonstans mellan 3 och 5 arbetsdagar är ett genomsnitt för de föreningar som är igång idag. Det finns personer som lagt ner betydligt mer tid och det finns dom som lagt ner mindre. I de fall man haft tillgång till personer i föreningen som har erfarenheter av att gräva ner ledningar i mark, etc. så har arbetet gått förhållandevis snabbt. Har man en besvärlig terräng och/eller långa sträckor så kan det krävas mer tid. En bra projektplan minskar den tid man måste lägga. Om jag har ADSL varför skall jag då ansluta mig till BIK-nätet? Det finns flera skäl, men sammanfattningsvis kan man säga att BIK-nätet har extremt bra prestanda för en kostnad som ligger långt under ADSL och VDSL. Man har också en teknisk lösning som håller för lång tid framöver. Detta innebär att man har tillgång till ett enormt utbud av väldigt bra tjänster. Ett stort TV-utbud med bra kvalitet är kanske det som lockar mest i närtid. Alla initierade i branschen vet att fiber från hemmet är den lösning som gäller i framtiden. Har BIK-nätet några unika fördelar jämfört med andra nät? BIK-nätet blir ett av världens bästa nät. Vi har möjlighet att titta på i princip hur många TVkanaler som helst samtidigt, med högsta tänkbara kvalitet. Nätet har världens bästa ping-tider. Ping-tiden är den tid det tar för en signal att gå från en punkt till en annan i nätet. För vissa aktiviteter på nätet kan ping-tiden ha en avgörande betydelse. Operation på distans, köp av aktieposter och interaktiva spel på distans är exempel på sådana aktiviteter. Vill man själv skapa och sända information som kräver hög bandbredd så ger BIK-nätet unika möjligheter till detta. Varför skall jag ansluta mig nu och inte senare? Det finns nu flera bidrag som man kan få för bredbandsutbyggnad. Tillsammans kan bidragen uppgå till närmare kr för en fastighet. Dessa bidrag är begränsade i tid. Det ena bidraget utgår som en skattereduktion till varje fastighetsägare i en bredbandsförening som investerar i ett nytt bredbandsnät. Bidraget utgår med 50 kr för varje investerad 100-lapp mellan 8000 kr och kr per fastighet. Om investeringen är 8000 kr får man ingenting. Är investeringen kr får man 1000 kr. Är investeringen kr får man 5000 kr. är

6 investeringen kr får man fortfarande bara 5000 kr tillbaka. För dom som gör investeringen år 2005 kommer bidraget att betalas ut Två andra bidrag finns som vi ansökt om via en upphandling som kommunen gjort. Det samanlagda bidraget är på 11,5 miljoner kr för hela nätet. Bidraget kommer till stor del att sänka kostnaden för stamnätet. Ca 5 miljoner kommer att fördelas på anslutningar som har högre kostnader än normalt. För att man skall kunna vara med och ta del av de 5 miljonerna så måste man vara färdig med sitt nät den 31 oktober Vi återkommer med mer information om dessa bidragspengar när vi vet om vi får dom eller inte. Generellt kan man säga att den som ansluter sig senare till en förening riskerar att få en månadskostnad som ligger nära 100kr i månaden högre än för dom som är med från början. Om man är säsongsboende kan man få en lägre månadskostnad då? Månadskostnaden för Internet 2 Mbps och stamnätet uppgår normalt till 150 kr per månad. Om man bara vill vara uppkopplad under sommarhalvåret kan man få denna summa reducerad till 90kr per månad fördelat på hela året. Det är upp till varje lokal förening att bedöma vilka kostnader i det lokala nätet man skall vara med och täcka som sommarboende. Här finns ingen standardmodell, men flera föreningar diskuterar modeller för detta. Kanske kan den lokala föreningen sänka kostnaden ett par tior. Totalt skulle detta innebära att man kan få en sänkning sammanlagt med kanske 1000 kr på hela året. BIK rekommenderar att man skall ha en viss rabatt för sommarboende. Totalt sett blir det ändå billigare för alla om de sommarboende är med. Om jag inte har någon dator och/eller inte använder Internet varför skall jag då ansluta mig? Förutom att man kan få lägre telefonkostnader och fler TV-kanaler utan att sätta upp parabol, så ökar fastigheten i värde vid en eventuell försäljning. Värdet antas öka med mellan och kr. Man behöver inte betala mer än den lokala investeringen om man inte ansluter sig. Vill man bara se på TV och använda möjligheten till en lägre telefonkostnad så behöver man inte betala för Internet och inte ha en dator. Om jag har fler frågor vart vänder jag mig då? Skriv ner frågorna och skicka dom till mig på e-postadress bertilxolsson@hotmail.com så kommer det svar. Ett annat bra sätt är att gå in på Där kan man hitta länkar och information om del saker. Om man behöver ett lösenord så kontaktar man bynet på telefon så kan man få hjälp. Varför har det varit så svårt att få ut information tidigare? Sammanfattningsvis kan man säga att vi har haft för mycket att göra med få personer disponibla.

7 Många av dom viktigaste frågorna har vi inte haft tillräckligt bra svar på. Detta gäller främst TV och kostnader i samband med detta, men även annat. BIK är en liten organisation bemanningsmässigt. Vi har haft mycket att göra med stöd till lokala föreningar och med att skaffa bidrag. Händelser som vi inte kunnat råda över har ställt till en del problem med tidsplaner. Vi skall nu råda bot på detta och bli bättre.