Fiber i Vita byn? ett beslutsunderlag. 1. Några utgångspunkter. 2. Fibernät. Styrelsen PM den 6 november 2015 sidan 1 av 6

Transkript

1 Styrelsen PM den 6 november 2015 sidan 1 av 6 Fiber i Vita byn? ett beslutsunderlag 1. Några utgångspunkter Föreningen har i dag avtal med två distributörer av tv-program: Canal Digital: SVT 1, SVT 2, SVT 24, Barn- och kunskapskanalen och TV4. Fram till den 1 oktober 2015 ingick även BBC World i programpaketet. Avtalet gäller per den 1 november. Det förnyas automatiskt på ett år om det inte sägs upp skriftligen senast tre månader i förväg, alltså den 31 juli. Sappa: TV3, Viasat Nature/Crime, Kanal 5, TV6, TV8, TV10 och Eurosport. Avtalet gäller per den 31 december. Det förnyas automatiskt på ett år om det inte sägs upp skriftligen senast tre månader i förväg, alltså den 30 september. TV3 och Eurosport ingår i avtalet, men de går inte att se på grund av brister i utrustningen i Vita byn. Kanalerna är uppsagda per den 31 december Föreningens kostnader för dessa kommer att bli cirka kronor under Kabel-tv-anläggningen har underhållits av Stigs Radio och TV i Örkelljunga. Kostnaderna för underhållet har varierat från år till år. Under flera år har de varit i storleksordningen kronor per år. Under de två, tre senaste åren har underhållskostnaderna sjunkit, eftersom styrelsen har valt att inte göra nödvändiga reparationer i avvaktan på ett eventuellt beslut om fiber. Om föreningen skulle välja att satsa på den nuvarande kabel-tvanläggningen skulle den behöva förnyas, repareras och uppdateras. Enligt föreningens serviceman skulle det kosta omkring kronor. De årliga underhållskostnaderna därefter uppskattar vi till cirka kronor per år. I det följande räknar vi med att föreningens sammanlagda kostnader för kabel-tv är cirka kronor per år. Utslaget per medlem blir det cirka kronor per år. 2. Fibernät Vita byn har Höganäs Energis fibernät inpå knutarna. Det vore därför förhållandevis enkelt att ansluta bostäderna i föreningen till det stadsnät som Öresundskraft ansvarar för, se företagets hemsida: Om föreningen skulle besluta om övergång till fiber, kan avtalen med Canal Digital och Sappa sägas upp.

2 Styrelsen PM den 6 november 2015 sidan 2 av 6 Vid en övergång till Öresundskrafts stadsnät väljer varje medlem en eller flera operatörer för de tjänster som hon eller han vill ha. Via fibernätet kan den som vill få både tv, internet och IP-telefoni. Den som bara vill ha tv, kan få det. Antalet kanaler, bredbandshastighet etcetera bestämmer var och en. 3. Dragning av fiberkabel Höganäs Energi/Öresundskraft monterar en så kallad aktiv utrustning vid anslutningspunkten i Vita byn i ett metallställ som placeras i cykelförrådet. För den delen har föreningen fått ett anbud på kronor. För att få fram fiberkabel från anslutningspunkten till respektive hus och vidare in i varje lägenhet kan två alternativ väljas. (1) Det första alternativet innebär att en entreprenör får i uppdrag att göra hela denna del. (2) Det andra alternativet innebär att föreningen förbereder kabeldragningen inomhus. Vi förordar alternativ (2) av främst ekonomiska skäl. Det består i sin tur av tre delar: (A) dragning av fiberkabel till husgavlarna; (B) förberedelser för kabeldragning inomhus och montering av en medie-enhet 2 i respektive lägenhet; (C) så kallad blåsning av fiber och slutmontering av medieenheterna. Föreningen har fått anbud på A-delen från två företag; ett av dem är på kronor. Arbetena omfattar grävning av ett»dike«som är cirka 20 centimeter brett och cirka 40 centimeter djupt, dragning av fiberkabel till vart och ett av husen samt återställande av marken. Samma företag kan också åta sig C-delen för kronor. Förberedelser inomhus (B) ger föreningen endast kostnader för material, som beräknas uppgå till cirka kronor. Den totala investeringen i fiber skulle med dessa siffror bli cirka kronor. 3 När arbetena är slutförda kommer föreningen att äga fibernätet från anslutningspunkten in i respektive bostad. Öresundskraft äger den elektroniska utrustningen i panncentralen, liksom medieenheten i respektive lägenhet och svarar för drift och underhåll av dessa.

3 Styrelsen PM den 6 november 2015 sidan 3 av 6 4. En kalkyl Med beloppen i föregående punkt skulle föreningens totala investeringsutgift bli cirka kronor, vilket är cirka kronor mindre än den beräknade utgiften om en entreprenör skulle göra hela jobbet. 4 En investering i ett fibernät betraktas i ekonomiska sammanhang som en varaktig förbättring av fastigheten och en avskrivningstid på år anses rimlig. Om vi räknar med 20 år, alltså en försiktig bedömning, motsvarar det ett årligt behov av avskrivning för värdeminskning/amortering på cirka kronor. Till detta kommer kostnader för finansiering av investeringen. Hur stor den posten blir beror på vilka villkor som gäller vid en upplåning. Med en räntesats på 3 procent blir den årliga räntekostnaden cirka kronor per år. Om räntesatsen i stället beräknas till 5 procent, blir den årliga räntekostnaden kronor per år. 5 En försiktig beräkning visar alltså att den årliga kostnaden för en investering i ett fibernät hamnar på kronor. På plussidan finns emellertid ur föreningens synpunkt att årliga kostnader på cirka kronor för den nuvarande kabel-tv-anläggningen faller bort. Föreningens ekonomi skulle förbättras med kronor per år vid en övergång till fiber. Med vad skulle det innebära för varje medlems portmonnä? 5. För den enskilde medlemmen I dagens läge är föreningens kostnader för kabel-tv inbakad i månadsavgiften. Det är därför lätt hänt att den enskilde medlemmen tänker på tv-tjänsten som gratis. I själva verket är kostnaden för dagens tv-kanaler cirka kronor per år och medlem, se punkt 1 ovan. I exemplen nedan bortser vi ifrån förändringen i denna indirekta kostnad. Om föreningen skulle stänga kabel-tv-anläggningen och investera i ett fibernät, får det olika följder för den enskildes ekonomi beroende på vad hon eller han väljer. Nedan beskriver vi några tänkbara fall. Observera att det är exempel, och att de är skissartade. Vi har å ena sidan bortsett från eventuella utgifter för digitalboxar och andra engångsutgifter. Vi har å andra sidan inte beaktat de introduktionsrabatter som brukar förekomma.

4 Styrelsen PM den 6 november 2015 sidan 4 av 6 Exempel A Tittar aldrig på tv. Den här medlemmen avstår från allt vad tv och internet heter. Hon eller han betalar ingenting. I praktiken kanske det inte finns en enda medlem som skulle välja det här alternativet; vi har tagit med det för att visa att en medlem helt kan slippa utgifter i samband med ett fibernät. Exempel B Vill ha tv ungefär som i dag, men hoppar över internet och IP-telefoni. Den här medlemmen kan välja det billigaste tvpaket som går att få från en operatör 6 i stadsnätet. Kostnaden blir 99 kronor per månad eller kronor per år. I paketet ingår 8 tvkanaler, inräknat SVT1, SVT 2 och TV4. Exempel C Tittar på de vanligaste kanalerna, vill ha ett snabbt internet och går över till IP-telefoni. Med ett Triple Play-paket från AllTele är totalkostnaden 369 kronor per månad eller kronor per år. I paketet ingår 8 tv-kanaler, internet med 100 megabit in och 10 megabit ut samt IP-telefoni. Den som vill ha flera kanaler och högre hastighet i bredbandet kan få det för en extra kostnad. Med ett internet på 100 megabit in och 100 megabit ut allt annat lika blir till exempel kostnaden 429 kronor per månad eller kronor per år. Exempel D Vill ha flera tv-kanaler och ett snabbt internet, går över till IP-telefoni. Viasat har ett paket som ger 100 megabit in och 100 megabit ut och 19 tv-kanaler. Priset är 633 kronor per månad eller kronor per år. Den som vill se Viasat Golf kan göra det via Öresundskrafts stadsnät. Det kostar 129 kronor per månad eller kronor per år. De medlemmar som i fallen ovan går över till IP-telefoni, förbättrar sin kalkyl med uppskattningsvis cirka kronor per år. Utfallet beror på hur mycket respektive medlem i dag ringer med vanlig telefon. Flera medlemmar ser inte längre på tv via föreningens kabel-tv. De har i stället skaffat en anslutning via telejacket 7 som ger dem tillgång till såväl många tv-kanaler som internet och IP-telefoni. En medlem i den här gruppen som har högsta möjliga bredbandshastighet och ett stort antal tv-kanaler betalar cirka kronor per år för sina digitala tjänster. 8 Vid en övergång till fiber skulle hon eller han tjäna flera tusen kronor per år samtidigt som internetanslutningen blir snabbare och säkrare.

5 Styrelsen PM den 6 november 2015 sidan 5 av 6 6. Skäl som kan tala för fiber Fiber-tv är driftsäkrare än kabel-tv och bildkvaliteten är högre. Den enskildes valmöjligheter ökar kraftigt; var och en bestämmer sitt eget kanalpaket och det finns många kanaler att välja på. Ett fibernät ger möjlighet till IP-telefoni (som är billigare än fast telefoni) och en snabb och säker internetförbindelse. Internet via telejacket ger i dag maximalt 60 megabit in och 10 megabit ut, medan internet via fiber för närvarande kan ge 100 megabit in och 100 megabit ut. 9 Övergången från kabel-tv till fibernät innebär en förbättring av föreningens ekonomi i storleksordningen kronor per år, se punkt 4 ovan. De medlemmar som i dag har ett förhållandevis snabbt bredband tjänar på en övergång till fiber. Kostnaden per månad för enbart internetanslutningen 10 är högre än priset för både internet, tv och IP-telefoni via fiber. 11 Fibertekniken är väl beprövad sedan mer än tio år. Underhållskostnaderna på ett fibernät i föreningens ägo är obefintliga eller åtminstone mycket små. Öresundskrafts stadsnät innehåller ett stort antal operatörer som erbjuder många tjänster på olika nivåer. Till det kommer att utbudet av digitala tjänster ökar i ganska snabb takt. Slutligen, en post som är svår att bedöma. Om föreningen investerar i ett fibernät, ökar husen i värde om man ska tro vad fastighetsmäklare säger. Konkret innebär det att priset på en lägenhet i Vita byn vid försäljning skulle bli något högre om området är anslutet till fibernätet. 7. Alternativ till fiber Anta att föreningen beslutar att inte gå med i det fiberbaserade stadsnätet. Det som då förefaller att ligga närmast till hands är att föreningen rustar upp den befintliga kabel-tv-anläggningen. Eftersom underhåll och uppdatering har hållits på en låg nivå under flera år i avvaktan på ett ställningstagande i fiberfrågan skulle anläggningen behöva repareras och uppgraderas rejält, se punkt 1 ovan. Frågan är om det går att försvara en sådan åtgärd med hänsyn till att det vore att investera i en teknik som bygger på kopparledningar; en teknik som är passé. Ett annat alternativ är att varje medlem skaffar sina egna digitala tjänster via telejacket. De paketlösningar som Telia och andra operatörer erbjuder ger bättre bildkvalitet och flera tv-kanaler att välja på än en upprustad kabel-tv-anläggning i föreningens regi.

6 Styrelsen PM den 6 november 2015 sidan 6 av 6 Noter 1. Alla belopp i denna PM är inklusive moms. 2. Medieenheten är en dosa som sätts upp i respektive lägenhet. Dosan har ungefär samma mått som en bok. Till den ansluter man telefon, tv-mottagare och datorer. 3. Beräkning: = kronor. 4. Jämförelsen grundar sig på de anbud som föreningen fick Beräkning: 0,03 x /2 = kronor respektive 0,05 x /2 = = kronor. Faktorn /2 avser det genomsnittliga kapital som är bundet i investeringen. 6. Bahnhof via Connect TV (öppen tv). 7. Anslutning via telejacket kallas för ADSL, vilket står för Assymetric Digital Subscriber Line. A:et syftar på den stora skillnaden i hastighet in och ut. En fördel med ADSL jämfört med ett traditionellt modem är att det går att ringa och vara ute på internet samtidigt. 8. En bredbandshastighet på nominellt 60 megabit in och 10 megabit ut; 55 tv-kanaler. Exemplet avser Telia. 9. De hastigheter som anges för bredband via ADSL är teoretiska. Om man mäter den faktiska hastigheten via Bredbandskollen, visar det sig att farten i praktiken ligger lägre än angivet. Bredbandsbolagets bästa erbjudande är till exempel 24 megabit in, men upprepade mätningar visar att det vanliga är megabit. Med bredband via fiber är den angivna hastigheten och den faktiska densamma. 10. En boende i Vita byn som i dag har internetanslutning via Bredbandsbolaget, och som köper högsta tänkbara hastighet (24 megabit in och 3 megabit ut) betalar 402 kronor per månad. 11. Observera dock att det inledningsvis tillkommer en utgift för den enskilda medlemmen för att ansluta tv-mottagare och datorer till bostadens medieenhet. Hur stor utgiften blir för varje medlem beror framför allt på hur många datorer och tv-mottagare som ska anslutas och avståndet mellan medieenheten och dessa. Den som har erforderliga kunskaper kan göra kabeldragningar och anslutningar själv. En medlem som anlitar en eltele-firma får räkna med att betala i storleksordningen kronor.