Så funkar webben. Slutrapport pilotprojektet Uppdrag från.se:s Internetfond. Karin Forsell

Transkript

1 Slutrapport pilotprojektet Så funkar webben Uppdrag från.se:s Internetfond Karin Forsell Stefan Johansson

2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE MED UTBILDNINGEN METOD PILOTPROJEKTET UTBILDNINGENS INNEHÅLL TESTGRUPP METOD PILOTPROJEKTET Text Ljud Film Bilder Webbplats Tester TIDPLAN DELRAPPORTER Delrapport Delrapport Delrapport RESULTAT RESULTATET AV TESTERNA ÖVRIGA RESULTAT FRAMTIDA SAMARBETSPARTNERS UTVÄRDERING OCH ANALYS OMARBETNING AV PEDAGOGISKT KONCEPT Startsida Understartsida Innehållssida NÄSTA STEG FUNKA NU AB

3 1. Sammanfattning Funka vill skapa en interaktiv utbildning som är tillgänglig för alla. Utbildningen ska skapas enligt Funkas modell Begriplig samhällsinformation och begriplig sammanfattning. Utbildningen ska vara gratis och finnas i tillgängligt och pedagogiskt format på Funkaportalen som ett Tema. Under knappt tre månader har vi arbetat i pilotprojektet Så funkar webben. Vi har tagit fram material till de tre första delarna av utbildningen, skrivit om materialet till enkla texter och kompletterat med ljud, bilder och film. Vi har lagt ut utbildningen på Vi har sedan kontaktat ett antal personer som skulle kunna tänka sig att testa utbildningen utifrån sitt perspektiv. Ursprungligen var målgruppen avgränsad till personer med synskador, men under projektets gång har vi sett det som värdefullt att få del av även andra målgruppers synpunkter. Resultatet av pilotprojektet är framför allt att vi har sett att behovet av en grundläggande utbildning om webben är stort, vi har fått bekräftat att begripligheten blir större om en text kompletteras med ljud, bilder eller film, vi har lärt oss att det krävs en mycket mer anpassad och pedagogisk webbmiljö för att jobba med utbildningar., vi har lärt oss att vissa grundbegrepp och företeelser måste förklaras ännu tydligare. Vi har hittat flera tänkbara samarbetspartners i framtiden, till exempel studieförbundet ABF som kan jobba med Så funkar webben i studiecirkelform. Även PRO, Pensionärernas Riksorganisation, med cirka medlemmar är intresserade av materialet. Vi har också planer på att jobba vidare och anpassa Så funkar webben till olika målgrupper, bland annat personer som läser studiematerialet på punktskrift. Vi har inlett en dialog med en grupp dövblinda personer och sett att de har behov av mer kunskap kring hur webben fungerar för den som bara läser punktskrift. 2. Bakgrund Allt mer av information och tjänster presenteras på webben. För personer med funktionsnedsättningar innebär det större möjligheter att leva ett självständigt liv. Kunskapen om internet är dock lägre hos personer med funktionsnedsättningar, delvis beroende på att det saknas tillgängliga utbildningar och delvis beroende på att webben kräver rätt inställningar och i vissa fall rätt hjälpmedel för att fungera. Även bland personer som fått hjälpmedel har det visat sig att den utbildning de får inte räcker till. Funka tror att det saknas en bra introduktionsutbildning som utgår från att användaren har ett funktionshinder. Dessutom finns det många människor som kan klassas som ovana Internetanvändare, som skulle vinna mycket på att få grundläggande kunskaper om webben presenterat på ett enkelt sätt. Därför vill Funka genomföra projektet Interaktiv IT-utbildning för personer med funktionshinder och för ovana Internetanvändare, nu kallat Så funkar webben. Projektet finansieras genom Stiftelsen för Internetinfrastrukturs Internetfond. Inledningsvis har vi genomfört ett pilotprojekt. Det är pilotprojektet som redovisas i denna rapport. 3

4 3. Syfte med utbildningen Syftet med den slutliga utbildningen Så funkar webben är att personer med funktionsnedsättningar samt ovana internetanvändare får ökade kunskaper om internet och därmed ökat inflytande över sitt eget liv. I ett makroperspektiv kan projektet medverka till att minska klyftor i samhället. Målgruppen för projektet är personer som idag använder nätet mycket litet eller inte alls. Syftet med pilotprojektet är att testa om utbildningsmaterialet och utbildningsmiljön håller rätt nivå och är pedagogiskt rätt utformat. Vi börjar här bygga upp både fördjupad kunskap om ämnet, utbildningsmaterial och en fysisk webbplats. Sedan testar vi utbildningen på testpersoner från olika målgrupper. 4. Metod Stiftelsen Funka ska i förlängningen skapa en utbildningsmiljö som: Uppfyller höga tekniska och pedagogiska tillgänglighetskrav. Utgår från de speciella svårigheter som funktionshindret kan erbjuda Erbjuder information enligt modellen Begriplig samhällsinformation, det vill säga möter användarna på den nivå de befinner sig och på det sätt som de lättast kan tillgodogöra sig information. Förklarar och introducerar hur olika hjälpmedel kan underlätta. Förklarar hur olika hjälpmedel fungerar och hur man får kontakt med mer erfarna användare av samma hjälpmedel. Förklarar hur det går till att använda olika tjänster och funktioner Följande huvudkapitel ingår i utbildningen Så funkar webben: 1. Vad är en webbläsare? 2. Hur funkar en webbplats? 3. Hur söker man information? 4. Hur använder jag offentliga tjänster på webben? 5. Köpa något på webben 6. Hur fungerar sociala webbplatser? 7. Telefon via Internet 8. Hjälpmedel och smarta prylar 5. Pilotprojektet Pilotprojektet ska utgöra grund för den mer omfattande och genomarbetade utbildning som beskrivits ovan. I pilotprojektet vill vi göra ett första material att testa på några av målgrupperna för utbildningen samt hitta en bra pedagogisk form för att bygga en webbplats som fungerar för så många som möjligt. Målet är alltså att ta fram en modell som går att jobba vidare med i större skala. 5.1 Utbildningens innehåll Följande tre huvudkapitel samt underliggande avsnitt ingår i pilotprojektet: Vad är en webbläsare 1. Syfte 2. Olika webbläsare 3. Förstora text 4. Ändra radlängder 5. Ändra färger och kontraster 6. Ändra typsnitt 7. Bilder 8. stilmall 4

5 Vad är en webbplats 1. Syfte 2. Navigation o struktur 3. Länkar 4. Innehåll och referenser 5. Stödfunktioner 6. Att ladda ner något Sök på webben 1. Syfte 2. Funktioner 3. Tjänster 4. Källkritik 5. Söktips Vi kompletterar texterna med: tydliga, beskrivande bilder en eller flera ljudfiler med en berättarröst som läser kursen i talspråk (till skillnad från att enbart läsa upp texterna) en eller flera filmer som visar hur det fungerar pedagogiska övningsexempel samt eventuellt även en ordlista. 5.2 Testgrupp Pilotprojektet var ursprungligen avgränsat till att i första hand omfatta målgruppen synskadade, men även äldre samt personer med rörelsehinder och dyslexi har ingått i testgruppen. 5.3 Metod Pilotprojektet Under den korta fasen pilotprojekt arbetar vi med att hitta en bra svårighetsnivå på texterna, vi testar hur vi kan jobba med bilder, ljud och filmer som pedagogiska redskap. Vi utgår från vår modell Begriplig sammanfattning. 5

6 5.3.1 Text Vi skriver utbildningstexterna med ett enkelt, begripligt språk. Vi har korta texter och korta meningar. Vi använder rak ordföljd och en aktiv form. Vi har inga förkortningar och försöker förklara de svåra ord som behöver finnas med Ljud Vi använder en enkel ljudstudio för att läsa in material som ska kunna komplettera de skrivna texterna. Vi läser alltså inte av texterna rakt upp och ner utan försöker hitta ett talspråk som säger ungefär samma sak som texterna men på ett, kanske, ännu mer tydligt sätt Film Vi använder enkel teknik för att göra korta filminstruktioner för till exempel hur man ändrar storlek på teckensnittet i sin webbläsare Bilder Vi kompletterar texterna med bilder som säger samma sak som texten och som tydligt visar vad det är som händer när man till exempel gör en inställning i webbläsaren Webbplats I pilotprojektet använder vi vår befintliga webbmiljö, Den webbmiljön är främst avsedd för information och reportage. Sidmallarna är därför inte anpassade till pedagogiska inlärningssituationer. Vi är medvetna om att det kan bli pedagogiska problem men ser pilotprojektet som en plattform att lära av och bygga vidare på Tester Vi träffar ett tiotal testpersoner. Testerna görs individuellt tillsammans med en eller två testledare. Testerna utförs i lugn miljö på vårt eget kontor. Testerna går till så här: 1. Deltagarna i vår testgrupp besvarar en enkel enkät med frågor av karaktären; hur ofta använder du internet, vad använder du internet till samt fördjupande frågor om vilken kunskap deltagarna har om internet. 2. Deltagarna går kursen Så funkar webben. 3. Deltagarna får på egen hand försöka lösa ett antal övningsuppgifter. 5.4 Tidplan Planerad tidplan: Vecka 10: Få klart med testpersoner Vecka 11: börja testerna Vecka 12: Påskveckan Vecka 13: skriva och publicera färdigt utbildningen Vecka 15: göra sluttesterna Vecka 16: slutrapport till.se 6

7 5.5 Delrapporter Delrapport 1 1. Viktiga händelser under den gångna månaden Projektet startade (!) Vi gjorde en struktur för utbildningen Vi la ut strukturen i EPi-servermiljö Vi skrev textmaterialet Vi kontaktade testpersoner som kan ingå i referensgruppen 2. Viktiga händelser den kommande månaden Vi utformar grundtexterna till bra kursmaterial Vi sammanställer referensgruppen Vi börjar före-testerna 3. Avvikelser från tidplanen Projektet startade en bit in i projekttiden, vilket alltså har inneburit en försening redan från start. Vi tror att vi kan arbeta in viss tid, men vill samtidigt flagga för att förseningen kan hänga med till slutrapporten. Vi har dock svårt att helt beräkna tidsåtgången, mycket beror på hur vår referensgrupp arbetar. 4. Medarbetare I projektet ingår nu Karin Forsell, Stefan Johansson samt Stefan Pelc Delrapport 2 1. Viktiga händelser under den gångna månaden Vi skrev färdigt textmaterialet Vi gjorde kompletteringar till texten i form av filmer Vi skrev testmaterialet Vi kontaktade testpersoner som kan ingå i referensgruppen 5. Viktiga händelser den kommande månaden Vi utformar grundtexterna till bra kursmaterial Vi publicerar Så funkar webben på Funkaportalen Vi sammanställer referensgruppen Vi gör före-testerna samt ev. eftertesterna Vi förbereder slutrapport 6. Avvikelser från tidplanen Projektet har fått ytterligare en månad att arbeta på. Projektet beräknas sålunda vara klart och avrapporterat i mitten av april 2008 (se 5.4 Tidplan) Delrapport 3 1. Viktiga händelser under den gångna månaden Vi bearbetade textmaterialet till ett enkelt, begripligt och pedagogiskt utbildningsmaterial. Vi gjorde färdigt kompletteringar till texten i form av filmer Vi gjorde förslag till kompletterande ljudfiler Vi skrev färdigt testmaterialet Vi förberedde testerna 7

8 Vi kontaktade testpersoner Vi la ut allt utbildningsmaterial i EPi-Server 7. Viktiga händelser den kommande månaden Vi publicerar Så funkar webben på Funkaportalen Vi gör testerna Vi skriver slutrapport 6. Resultat Sammanfattningsvis kan sägas att vi har fått ett relativt förväntat resultat men att vi har lärt oss oerhört mycket mer än förväntat under arbetets gång. Under arbetets gång har vi utöver testerna även stämt av med Funkas ordinarie referensgrupper, med övriga anställda på Funka och med släkt och vänner. Allt för att få in så många och så heltäckande synpunkter som möjligt. 6.1 Resultatet av testerna 1. Vi har sett att behovet av en grundläggande utbildning om webben är stort: Vid testerna framkom att många av testpersonerna saknade få av testpersonerna hade några som helst grundläggande kunskaper om vad webben är. Få visste vilka möjligheter som fanns att själv kunna påverka till exempel storleken på teckensnitt eller kontraster, för att se så bra att läsa som möjligt. 2. Vi har fått bekräftat att förståelsen blir bättre när en text kompletteras med ljud, bilder eller film: Samtliga testdeltagare visade direkt att förståelsen ökade när de kunde komplettera texten med en ljudbeskrivning eller genom att titta på bilder eller film. För många blev kompletteringen ett bra stöd, och för några blev kompletteringen det enda informationssätt som fungerade riktigt bra. 3. Vi har lärt oss att det krävs en mycket mer anpassad och pedagogisk webbmiljö för att jobba med utbildningar. Utbildningen ligger i dag i vår befintliga informationsstruktur, Funkaportalen. Vi ser att det krävs stora pedagogiska förbättringar i strukturen för att utbildningen ska kunna användas som vi tänkt. 4. Testerna visade dessutom: att materialet inte alldeles självklart kan användas som självstudiematerial. För några fungerar det att gå igenom materialet med hjälp av texterna och de kompletterande funktionerna, men för några av deltagarna ser vi att det är nödvändigt med lärarhandledning i någon form. Att vi behöver en pedagogisk, strukturerad och enkel ordlista. Hur enkelt vi än tycker att vi använder språket finns där alltid ord som uppfattas svåra i början. Kanske ska deltagarna få anmäla ord som de vill ha förklarade? 6.2 Övriga resultat Övriga resultat av pilotprojektet är att vi fått bekräftat att materialet behöver specialanpassas ytterligare: Exempelvis: Personer med utvecklingsstörning som behöver texter skrivna med lättläst svenska, ännu tydligare bilder, filmer och ljud Döva personer som behöver få allt utbildningsmaterial bearbetat till teckenspråk samt anpassade texter. Blinda som behöver få ett material som är anpassat både till innehåll och utseende för att kunna läsas på punktskrft. Personer som bara kan förlita sig på punktskrift (främst dövblinda) behöver få vissa speciella problem belysta tydligare. De har heller ingen nytta av vissa avsnitt (till exempel avsnittet om hur man ställer in webbläsaren). 8

9 6.3 Framtida samarbetspartners Ännu ett resultat av pilotprojektet är att flera organisationer och andra intressenter hört av sig och visat intresse för att tillsammans arbeta vidare med utbildningen Så funkar webben. Två av dessa, ABF samt PRO är organisationer som har många medlemmar som dels inte har kunskap om webben men som framför allt heller inte kommit igång att använda webben. Tillsammans med Funka och vår tillgängliga webbutbildning Så funkar webben kan många fler få chansen att gå utbildningar och introduceras till att våga använda webben. Båda organisationerna har ledare/lärare i hela landet som kan utgöra det personliga stöd som vissa individer behöver. 7. Utvärdering och analys Under pilotprojektet har vi lagt upp utbildningsmaterial på befintliga sidmallar i funkaportalen. Det finns två skäl till det: Det fanns inte ekonomiska resurser i projektet att utveckla specifika mallar Pilotprojektet sågs som en del av arbetet med att utveckla ett bättre pedagogiskt koncept. Vi var således medvetna om att testdeltagarna troligen skulle ha synpunkter på hur materialet presenterades. Det har de också haft. Internt inom Funka har vi också sedan tidigare arbetat med ett utkast till ett pedagogiskt koncept för hur man ska bygga webbsidor ämnade för utbildning. Detta koncept har vi i och med pilotprojektet kunnat utveckla vidare och det finns nu konceptskisser för hur utbildningsmaterialet kan presenteras. När utbildningen går från pilotprojekt till fullskaligt utbildningsprojekt behöver det nya pedagogiska konceptet tillämpas. Finjusteringar av detta koncept kan sedan behöva göras vid några avstämningspunkter under arbetets gång. Vi har också några frågor som behöver utredas vidare. Det rör sig om: Om den enskilde deltagaren ska ha en egen sida (typ min sida ) där det går att göra anpassningar och inställningar som sedan påverkar hur materialet presenteras. Ett exempel: Vi tänker oss en användare som använder Mac och webbläsaren Safari. Då skulle användaren kunna ange det på mina sidor och sedan visar utbildningsmaterialet enbart exempel relaterade till Mac/Safari. Alternativet är att användaren letar på dessa exempel i de olika avsnitten. Det finns för- och nackdelar med båda varianterna. Ska det vara ett särskilt avsnitt om hjälpmedel och anpassningar eller ska referenser till hjälpmedel och anpassningar ligga integrerade i övriga avsnitt. Eller ska det finnas både och? Den frågan behöver vi arbeta vidare med. Kontakt med lärare. Den här funktionen kräver att det finns resurser för feedback från lärare. Under perioder som det inte är möjligt kan funktionen behöva släckas. Om det finns flera lärare som arbetar med olika grupper behöver funktionen utvecklas så att det går att koppla en viss grupp av användare till en specifik lärare. 9

10 7.1 Omarbetning av pedagogiskt koncept Nedan visas konceptskisserna i ett mindre bildformat. Observera att det är just konceptskisser och ingen färdig design: Startsida Bilden visar hur konceptet för startsidan. Användartesterna visar att det i princip inte får finnas något ovidkommande eller överflödigt på startsidan. Allt sådant drar fokus från själva utbildningen. Den som vill läsa mer får göra det via länken Om utbildningen. De gula objekten representerar indelningen i kapitel. Dessa kan komma att formges som ikoner eller bilder med text. Ytterligare kapitel kan läggas till vid behov. 10

11 7.1.2 Understartsida Sidan visar ett exempel där användaren valt kapitlet Webbläsare. De gula objekten representeras av kapitlets olika avsnitt. I slutlig design kan dessa objekt komma att formges annorlunda än kapitelobjekten på startsidan, för att skapa en visuell skillnad mellan kapitel och avsnitt inom ett kapitel. På bilden saknas knappen Tillbaka som ska finnas i det nedre högra hörnet. 11

12 7.1.3 Innehållssida Sidan visar ett exempel på hur innehållet kommer att presenteras. För användare som väljer Film eller Teckenspråk ersätts textytan av en mediespelare, som spelar upp filmen. För användare som väljer Lyssna så ligger texten kvar samtidigt skjuts ett reglage in överst som styr berättelsen (rent tekniskt är även detta en mediespelare). Läs upp och lyssna är inte samma sak. Läs upp är en syntetisk röst som läser upp all text i textrutan. Lyssna är ett helt eget och bearbetat manus som är inläst av en professionell inläsare. För användare som väljer Lättläst byts ordinarie text ut mot lättläst. För användare som väljer Bilder visas instruktionen som en serie bilder med enstaka ord. Vissa avsnitt kommer inte att kunna förklaras enbart med bilder. Då är symbolen gråtonad och icke valbar. När användaren väljer exempel visas en lista över exempel i rutan till vänster. Användaren kan sedan välja exempel. Siffernavigationen nedtill är till för att dela in långa avsnittstexter i flera steg. Ordlista leder till en generell ordlista för hela utbildningsmaterialet. Ord i ordlistan förklaras i text och muntligt. Testa dig själv öppnar en parallell ruta bredvid till höger om innehållsrutan. Man kan säga att den lägger sig över knapparna. Testa dig själv innehåller frågor som är relaterade till det aktuella avsnittet. Användaren kan välja att se svaret oberoende av om han svarat eller inte. Tillbaka tar användaren ett steg tillbaka. I det här fallet till kapitlet Webbläsare. 12

13 8. Nästa steg Nästa steg är egentligen två steg. Steg ett är att bygga en utbildningsmiljö enligt ovan beskrivna pedagogiska koncept som anpassas efter de krav och önskemål vi upptäckt under pilotprojektet. I steg ett vill vi använda och jobba vidare med befintligt material och testa det materialet ännu en gång i den nya utbildningsmiljön. Steg två blir sedan enligt vår ursprungliga ansökan, att utveckla och lägga till mer innehåll och finslipa så att det blir en utbildning som så många som möjligt kan använda. 9. Funka Nu AB Funka Nu AB är experter på tillgänglighet på internet. Vi vet hur man bygger och utvecklar webbplatser och andra gränssnitt så att de inte hindrar användaren. I vårt arbete utgår vi från personer med funktionshinder, men resultatet blir bättre för alla användare. För att säkra att ett gränssnitt är tillgängligt finns internationella riktlinjer och standarder. Inom EU och på det nationella planet finns politiska beslut och ibland lagstiftning som ställer krav på tillgänglighet. Funka Nu AB har i nära samarbete med den svenska handikapprörelsen arbetat fram metoder för att säkerställa tillgänglighet. I det arbetet har det vuxit fram en kunskap kring hur standarder och riktlinjer kan omvandlas till lösningar som fungerar i vardagen. Vervas Vägledning för 24-timmarswebben 2.0 har med hjälp av Funkas konsulter inarbetat Funkas metodik i avsnittet om tillgänglighet, vilket innebär att offentlig sektor nu har gemensamma riktlinjer att följa. Tillgänglighetsfrågan är bara en av många frågor som måste hanteras för den som driver en webbplats. Den ska samsas med kraven på god och tilltalande design, funktionalitet och allt mer avancerade tjänster samt med interna krav på publiceringssystem och informationsflöden. Vi vet att allt detta kan förenas. Som koncept kallas detta Design för alla och i Funka Nu AB tillämpar vi detta koncept. Funka Nu AB bildades år Dessförinnan hade mycket av vår kunskap byggts upp inom handikapprörelsen, genom ett treårigt utvecklingsprojekt. Inom Funka finns tekniska experter, tillgänglighetsexperter, informatörer och utbildare. Flera av Funkas personal har egna funktionshinder. 13