Miljöanmälan. Gölhult Vindkraftpark

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöanmälan. Gölhult Vindkraftpark"

Transkript

1 Miljöanmälan Gölhult Vindkraftpark Januari 2012 Revidering januari 2013

2 2 FÖRORD Föreliggande dokument utgör underlag för Miljöanmälan avseende upprättande av två vindkraftverk i Gölhult, Habo kommun och beskriver miljöaspekterna samt innehåller en teknisk beskrivning. Dokumentet har tagits fram av Isabel Isaksson på GreenExtreme AB och projektägare är GreenExtreme AB. Göteborg den 15 januari 2013 Claes Lund GreenExtreme AB Kungsgatan Göteborg Tel

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 2 Sammanfattning... 6 Miljöanmälan... 6 Sökande... 6 Upplägg... 6 Projektdata... 7 Projektör... 7 Placering Översiktskarta... 7 Markägare... 8 Vindresurser... 9 Lokalisering Befintliga Vindkraftverk Landskapsanalys Tätorter Översiktskarta Kommunal planering - Planförhållanden Myndighetsplanering Miljökonsekvenser Skugga Buller Reflexer Säkerhet Hindermarkering Isbildning Brand Skyddsavstånd Teknisk data Vindkraftverk Fakta Kemikalier Infrastruktur Vägdragning Vägkonstruktion Kungsgatan Göteborg Tel

4 4 Transporter Fundament Kranplats Elnät Anslutningspunkt Kabeldragning Motstående intressen Riksintressen Naturvärden Fornlämningar Växter och däggdjur Fågel Fladdermöss Våtmarker- och sumpskogsområden Försvarsmakten Järnväg Luftfart Kommunikation Övrigt Återställelse av mark - Avveckling Egenkontroll Etableringsfas Driftfasen Informationsmöten Kommun Statliga myndigheter Särskilt berörda Allmänhet Överensstämmelse med Hänsynsreglerna Tillämpning och Bevisbörda Kunskapskrav Försiktighetsprincip Kemiska Produkter Hushållningsprincipen Kungsgatan Göteborg Tel

5 5 6 Lokaliseringsprincipen Rimlighetsavvägning Ansvar för skadad miljö Slutavvägning Referenser Bifogade filer Kungsgatan Göteborg Tel

6 6 SAMMANFATTNING MILJÖANMÄLAN I Miljöanmälan har projektören undersökt möjligheten att sätta upp 2 stycken vindkraftverk med en totalhöjd om max 150 m i Habo kommun, Jönköpings Län. Vindförhållandena i området är goda, vinden uppgår till ca 6,8 m/s 100m ovan mark. SÖKANDE GreenExtreme projekterar, investerar i och uppför vindkraftverk med goda vindförhållanden. Företaget letar kontinuerligt efter bästa vindläge. GreenExtreme har under kort tid byggt upp en stor projektportfölj med för närvarande ca 100 vindkraftverk fördelat på ett 30-tal projekt varav 4 projekt är uppförda och 2 är under byggnation. Alla vindkraftsparker uppförs på arrenderad mark och arrendet sker vid teckningstillfället till gällande marknadspris där avgiften vanligen utgår som andel av vindkraftparkens årliga elproduktion. UPPLÄGG Denna Miljöanmälan för Gölhult vindkraftpark ska ge läsaren en bättre inblick i projektet och möjlighet att ta ställning till om projektet är hållbart för att driva vidare. Kungsgatan Göteborg Tel

7 7 PROJEKTDATA PROJEKTÖR GreenExtreme AB Kungsgatan Göteborg Kontaktperson: Isabel Isaksson Tel: E-post: Verksamhetskod: PLACERING ÖVERSIKTSKARTA Nedan presenteras koordinaterna för vindkraftverken. Positionerna kan dock komma att ändras upp till 30 meter åt vartdera hållet då de geologiska förutsättningarna undersöks först vid byggnation. X SWEREF Y SWEREF Z Vindkraftverk Vindkraftverk Kungsgatan Göteborg Tel

8 8 MARKÄGARE Etableringsområdet återfinns på en fastighet, med en ägare. Fastighetsbeteckning Vindkraftverk 1 Habo Gölhult 2:13 Vindkraftverk 2 Habo Gölhult 2:13 Markägare Torbjörn Olofsson Torbjörn Olofsson Se karta nedan för verkens placering: Kungsgatan Göteborg Tel

9 9 VINDRESURSER Enligt Uppsala Universitets MIUU vindkartering uppgår medelvindshastigheten i området till cirka 6,8 m/s 100 meter ovan mark. Den beräknade årsmedelproduktionen per verk är ca 6,1 GWh. Den härskande vindriktningen i kommunen är sydvästlig. Hans Bergström vid Meteorologiska Institutet vid Uppsala Universitet genomförde på uppdrag av Energimyndigheten en dokumentation av landets vindpotential Resultatet av detta blev den sk MIUU vindkarteringen. Syftet var att öka tillförlitligheten i bedömningarna av vindpotentialen i olika områden. Vindkarteringen används av kommuner, länsstyrelser och projektörer som underlag vid lokalisering av vindkraft. Karteringen redovisar medelvinden som är intressanta för vindkraften, höjderna är 80, 90, 100, 110, 120, 130, 140 meter ovan mark och har en upplösning på 200 meter. Faktorer som är sammanställda och redovisade i kartmaterialet är lufttryck, topografi, markens ytråhet, markanvändning, marktemperatur, molnighet, longitud/latitud samt tid på året för mätningar. Etablering VINDKARTERING FRÅN VINDLOV.SE (100 M OVAN MARK) Kungsgatan Göteborg Tel

10 10 LOKALISERING Etableringen ligger cirka 3 km väster om tätorten Habo, drygt 3 km sydöst om samhället Furusjö och drygt 7 km öster om tätorten Mullsjö. Landskapet domineras av skogs- och jordbruksmarker. Landskapet faller svagt ner mot Vättern och landskapet runt etableringen varierar relativt lite i höjd. Närbelägna bostadshus är placerade med ett avstånd på minst 631 meter till vartdera vindkraftverket. Vindkraftverkens placering kommer ske på markägarens fastighet på mark som i dagsläget används för skogsbruk. Avsnittet Lokalisering är indelad i följande avsnitt: Befintliga vindkraftverk Landskapsanalys Tätorter Översiktskarta Kommunal planering Myndighetsplanering BEFINTLIGA VINDKRAFTVERK I Habo kommun finns det vid dagens datum inga verk i drift, men flertalet är under projektering. LANDSKAPSANALYS Området är beläget mellan Vätterlandskapet och Höglänt skog i Mullsjö kommun. Från etableringen är det en sluttning ner mot Vättern, med en höjdskillnad på 135 m Vindkraftverkens placering kommer att ske på markägarens fastighet på mark som i dagsläget används för skogsbruk. På fastigheten, Habo Gölhult 2:13 återfinns en liten damm, avståndet till dammen är cirka 200 meter, inget vattenskydd finns. Landskapet i stort domineras av skogs-, myr- och jordbruksmarker. Lanskapskaraktären i stora delar av fastigheten för etableringen är Myrskog. På Skogsstyrelsen kan man utläsa att definitionen av Myrskog är sumpskog med torv som underlag minst 30 centimeter, och en övervägande andel myrväxter i vegetationssammansättningen. Träden är vanligen hämmade i tillväxten och krontäckningen varierar normalt mellan 30 procent och 70 procent krontäckning. Vid byggnation kan (om kommunen erfordrar) eventuella torvfynd tas tillvara, detta för att inte naturresurserna ska gå till spillo. Marken vid den tänkta etableringen består till största delen utav sand. Väster om etableringen finns en avfallsanläggning belägen. Detta kan anses som en stor fördel för vindkraftsetableringen då området inte utnyttjas för friluftsliv och rekreation i samma utsträckning som det eventuellt skulle ha gjorts utan en avfallsanläggning i området. Inga estetiska avväganden har gjort vid vindkraftparkens utformning. Fotomontage har tagits från punkter runt om etableringen för att visa den visuella påverkan av vindkraftverken, se bilaga. Kungsgatan Göteborg Tel

11 11 TÄTORTER Etableringen ligger cirka 3 km väster om tätorten Habo, drygt 3 km sydöst om samhället Furusjö och drygt 7 km öster om tätorten Mullsjö. ÖVERSIKTSKARTA Etablering KOMMUNAL PLANERING - PLANFÖRHÅLLANDEN Regeringen har gett landets kommuner i uppdrag att ta fram vindbruksplaner. Habo kommun har tillsammans med Mullsjö kommun tagit fram en vindkraftspolicy som beslutades De två kommunerna har tagit fram förslag till sina energi- och klimatstrategier, ett av de övergripande målen är: Reducera användningen av fossila bränslen och el för uppvärmning. Argument för förnyelsebar energi som vindkraft finns i de två första målen. I Habo kommuns översiktsplan, Framtid för Habo kommun, Översiktsplan 2005 del 1 och 2 kan man bland annat utläsa att Miljömedvetande skall genomsyra all kommunal verksamhet för att få ett samhälle i ekologisk balans. Kommunen vill även verka för minskad spridning av avfall, kemikalier, strålning och ämnen som är skadliga för miljön. Detta anser GreenExtreme falla väl in med etablering av vindkraftverk i kommunen. Projektet Gölhult ligger utanför detaljplanlagt område och är beläget utanförför Habo Centralorts översiktsplan. Etableringen ligger mellan Vätterstranden och Hökensås höjdrygg. I övrigt förhåller sig projektet till vindkraftspolicyn i den mening att etableringen befinner sug på ett avstånd som är större än 3 km till närmsta Riksintresse. Området för etableringen är varken tyst eller opåverkat, samt är inget område för rekreation, detta kan hänvisas med tanke till avfallsanläggningens lokalisering samt den järnväg som går mellan Habo och Mullsjö. Kungsgatan Göteborg Tel

12 12 MYNDIGHETSPLANERING Habo kommun har en befintlig Vindkraftspolicy tillsammans med Mullsjö kommun. Här finns det planer och direktiv hur vindkraftverk mottages i kommunen. Energimyndigheten har pekat ut lämpliga områden i form av förslag till ett särskilt riksintresse för vindkraft/vindbruk i Sverige. I Habo/Mullsjö finns det ett område som Energimyndigheten har pekat ut som ett område där medelvinden är över 7,0 m/s på 71 m höjd. Vindkraftverken skall placeras så att de inte medför en negativ påverkan på areella näringar, natur-, kultur eller fritidsområden eller andra allmänna intressen. Vid byggnation av fler än ett verk bör de placeras i grupper där verken är av samma storlek och utseende. Kungsgatan Göteborg Tel

13 13 MILJÖKONSEKVENSER SKUGGA Skuggor från vindkraftverken består av både fast skugga från tornet men även roterande och blinkande skuggor. Det finns begränsningsvärden för att skuggor från vindkraftverk inte får påverka närboende med mer än 30 timmar per år i värsta fall, inte mer än 8 timmar per år i verkliga timmar eller max 30 minuter teoretiskt per dag. Beräkningar visar att de tre vindkraftverk vi projekterar för kommer att överstiga begränsningsvärdet på 30 min/dag för 10 hus, tiden kommer att variera mellan 1-13 minuter. För att undvika detta finns det möjlighet att installera en skuggmottagare i parken. Denna fungerar så att den läser av hur verket står i förhållande till solen och stänger på så vis av verket under den tid som bostäder påverkas av skugga mer än begränsningsvärdet. Det räcker med en skuggmottagare för hela vindkraftsparken för att klara begränsningen. Kartan nedan redovisar skuggutbredningen, bokstäverna markerar skuggmottagarna bostäder (permanentboende och fritidsbostäder), som finns inom en radie av upp till 1 km och som berörs av etableringen. De färgade rasterna visar skugga i timmar per år, verkligt fall (se färgkodning nedan kartan). Se bilaga Skuggberäkning för fullständig beräkning av skuggpåverkan, större skuggkarta och skuggdiagram (skuggkalender). Kungsgatan Göteborg Tel

14 14 BULLER Buller från vindkraftverk består av dels maskinellt ljud (motorer, fläktar mm. inuti tornet) men även av ett svischande aerodynamiskt ljud från vingarna. Buller mäts i enheten Decibel (dba) och i Sverige har man ett begränsningsvärde som innebär att påverkan inte bör vara större än 40 dba på närboende. På kartan nedan redovisas ljudutbredningen från vindkraftverket. De rosa markeringarna utgör ljudkänsliga områden - bostäder, permanentboende och fritidshus som på något sätt kan påverkas av etableringen. Se bilaga Ljudberäkning för fullständig beräkning av ljudpåverkan samt en större karta för ljud. Mer information om ljudberäkningar och dess påverkan på omgivningen, besök Källjudet som har använts vid beräkningar är 105,8 db(a) vid full effekt och i standardläge. Parametrarna som har ställts in är landspecifikt Sverige, natt (bostäder), ljudkravet 40 db(a) och avståndskravet 500 meter. Då landskapet ej är särskilt kuperat runtomkring verken och dess närbelägna fastigheter finns därmed inga läställen som i ett kuperat område. Därför anses vindhastigheten vara detsamma vid bebyggelse och enstaka hus runt omkring etableringen. Kungsgatan Göteborg Tel

15 15 I området i fråga finns inga utpekade platser där 35 db(a) gäller som riktlinjerområden. Enligt Naturvårdsverket är det friluftsområden och områden med lågt bakgrundsljud som inte ska överstiga 35 db(a). Vid etableringsplatsen finns redan en avfallsanläggning samt en järnväg och kan därför inte anses uppfylla de kriterier som Naturvårdsverket nämnt. Under etableringstiden kan bullret vara något högre än vad verket senare kommer generera. Detta på grund av de arbeten som krävs under byggnadstiden. Läs mer under avsnittet Infrastruktur. Tiderna som arbetet främst kommer att ske är vardagar , eventuellt kommer viss del av arbetet ske under helger. Främst vid resning av kranar och torn, även elektriska arbeten kan ske under helger. Väderförhållande styr till viss del arbetstiderna. Den planerade etableringens förväntade påverkan för närboende med lågfrekvent buller anses inte innebära någon risk för närboende. Dock kan det variera mellan olika personer för hur man påverkas av lågfrekvent buller. Vissa symptom som kan uppstå är trötthet, huvudvärk och störd sömn. REFLEXER Alla vindkraftverk är numera i antireflexbehandlat material som minimerar risken för reflexer. SÄKERHET Vindkraftverk av ovan typ är utrustade med en mängd säkerhetsfunktioner. Dels för personal som arbetar i verket men även för människor runtomkring. Generella säkerhetsåtgärder är: Varningsskyltar som upplyser om vindkraftverken sätts upp i närområdet. Vid höga vindar (över 25 m/s) stängs verken av automatiskt. Åskledare finns installerat. Service sker regelbundet (flera gånger per år). Dörr in till vindkraftverken är låsta. HINDERMARKERING Vindkraftverken kommer bli maximalt 150 meter höga och kommer att hindermarkeras enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Det medför att de ska vara försedda med blinkande medelintensivt rött ljus (20-60 blinkningar/minut) under skymning, gryning och mörker. Ljusmarkeringen ska placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, vilket innebär att ljusmarkeringen placeras på taket till maskinhuset. Vindkraftverken skall vara vita i färgen. ISBILDNING Under speciella väderförhållanden kan is bildas på vindkraftverkets blad och torn. Isbildningen sker då regn och dimma följs av kraftig kyla samtidigt som det blir vindstilla, och åtföljt av en snabb upptining samtidigt som vinden tilltar. Isskikten är normalt några få mm tjocka och täcker mindre ytor. När rotorn börjar rotera faller isen av inom en radie på ca meter. Bortsett från risken för isbildning och issläpp finns inga hinder att vistas under eller i närheten av vindkraftverken. Varningsskyltar för issläpp kommer att monteras i anslutning till vindkraftverken. BRAND Greenextreme har vid etableringen ett byggsamråd med Brandmyndigheten för att gå igenom de restriktioner som gäller i dagsläget. Brandsläckare finns på plats inne i verken, säkerhetsföreskrifter gällande brand uppfylls av leverantör. SKYDDSAVSTÅND Enstaka bostadshus, minst 500 meter Tätorter och samlad bebyggelse, minst 1000 meter Kungsgatan Göteborg Tel

16 16 TEKNISK DATA VINDKRAFTVERK Verket som presenteras nedan är inte nödvändigtvis det verk som kommer användas i det slutgiltiga projektet, utan endast det verk som använts i beräkningar av skugga, ljud och produktion. Dock kommer totalhöjd och ljudvärden alltid vara under eller lika med riktvärden. Effekt, navhöjd och rotordiameter kan alltså komma att ändras. FAKTA Fabrikat: Siemens Modell: SWT Ursprungsland: Danmark Effekt: Max 4,0 MW Navhöjd: Max 120 meter Rotordiameter: Max 120 meter Totalhöjd: Max 150 meter Källjud: 105,8 dba vid 8 m/s Färg: Vit KEMIKALIER Vindkraftverk innehåller en hel del kemikalier och oljor. Dessa stoppas från att läcka ut i omgivningen genom att man har uppsamlingskärl och packningar som regelbundet ses över vid service. Nedan listas hur många liter/kilo kemikalier det finns i vindkraftverket. För fullständig lista se bifogad fil Oljor och Kemikalier i vindkraftverket. Nacell: 409,8 l oljor och kemikalier Hub: 278 l olja och kemikalier Torn: 150 l och 1 164,4 kg olja och kemikalier Vindkraftverkets växellåda innehåller ca liter olja. Denna siffra kan variera något mellan olika leverantörer och verk och om verken har växellåda eller inte. Oljan byts ca vart 5:e år, då byts även ca 315 liter hydraulolja. Servicepersonalen tar med sig den uttjänta oljan vid byte och transporterar det till ett ackrediterat företag för vidare hantering. Den olja som används förvaras inte i vindkraft-verket, däremot förvaras fettsprutor och liknande för smörjning av lagerbanor och dylikt i maskinhuset. Den hydraulolja/ olja som används till smörjning och vindkraftverkets aggregat samt växellåda släpps inte ut till luft eller vatten vid normal drift. Om ett fel uppstår och oljan läcker ut samlas den i durken i maskinhuset där den enkelt kan omhändertas. Risken att någon olja ska läcka ut till marken är därför mycket liten. All hantering av och förvaring av kemiska produkter och avfall kommer att ske så att läckage och spill inte kan nå och förorena mark eller grundvatten i närområdet. Kemikalier används inte i någon större omfattning för vindkraftverkens etablering, drift eller uppförande. All hantering av och förvaring av kemiska produkter och avfall kommer att ske så att läckage och spill inte kan nå och förorena mark eller grundvatten i närområdet. Avfallsförordningen (2011:927) kommer att följas vid hanteringen av farligt avfall. Kungsgatan Göteborg Tel

17 17 INFRASTRUKTUR Vägar kommer att anläggas alternativt kommer befintlig väg att breddas och förstärkas. Kranplats kommer anläggas i direkt anslutning till verkspositionen. Tillverkaren och markförutsättningarna styr val av fundamentstyp. Avsnittet Infrastruktur är indelad i följande avsnitt: Vägdragning Vägkonstruktion Transporter Fundament Kranplats VÄGDRAGNING Befintliga vägar kommer användas till fastigheten. På fastigheten finns en befintlig asfaltsväg som leder till avfallsanläggningen och denna kommer att utgöra bas för den nya vägdragningen. Den planerade vägdragningens totala längd förväntas bli drygt 500 meter. Breddning och rätning av befintlig väg kan komma att behövas, en utredning kommer göras för att planlägga väg och transporter. Även utläggning av förstärkningsplåtar kan komma att behövas. Kartan nedanför visar den tänkta vägdragningen. Planerad vägdragning Kungsgatan Göteborg Tel

18 18 VÄGKONSTRUKTION Anläggning av de nya vägsträckningarna kommer utföras efter tillverkarens specifikationer. De konstrueras med ett förstärkningslager/grövre bärlager i botten upp till 60 cm och för att få en bra yta läggs bärlager ca 15 cm och därefter ett slitlager ca 5 cm med 0-30 cm grusmaterial. Geotextilduk kan läggas mellan det grövre och finare gruslagren för att hindra blandning mellan skikten. Se bild nedan Förstärkning och breddning av befintliga grusvägar innebär främst att ett cm tjockt lager ballast läggs på vägbanan. Vid breddning kommer berörda befintliga diken att flyttas i sidled och eller förses med trumma, detta kan innebära en kortvarig grumling vilket begränsas av tidsperioden för anläggningsarbetet. Vid nybyggnation av väg kan också sträckningen komma att anpassas efter hydrologiska förhållanden, eventuella arkeologiska fynd och fynd av rödlistade arter utöver typ och storlek på vindkraftverk. Dränering i vägbanken för de nya vägarna och för vissa vägsträckor utmed befintliga vägar kan komma att krävas. Dräneringen kommer efter behov ske med hjälp av dikning, också av vägtrummor och mindre dräneringsrör för att inte påverka ytvattenavrinningen. Den totala markåtgången för varje verk med hänsyn till fundamentsyta, transformatorer och uppställningsplats för servicefordon och kran blir ca 4000m 2 Vägar och kranyta dimensioneras efter de största och tyngsta fordonen som kommer befinna sig där. Vägarna kommer bli ca 5-7 meter breda och klara axeltryck på upp till 15 ton. De tyngsta fordonen krävs under själva etableringsfasen, därefter kommer vägar och kranyta användas av lättare lastbilar och personbilar vid service ett fåtal gånger varje år. Det finns risk för oljespill då maskiner och fordon tankas på plats. För att minimera detta är det viktigt att dieseltankar som används är godkända och att tankning sker över t.ex. absorptionsduk. Slutlig vägdragning fastställs i samband med upphandling av anläggningen. Kungsgatan Göteborg Tel

19 19 TRANSPORTER För ett vindkraftverk med ståltorn går det åt ca 10 transporter fördelat på 1 infästningsplatta, 3-4 torndelar, 3 blad, 1 maskinhus och 1 noskon, utöver detta verktyg och interna detaljer. Till ett vind-kraftverk går det åt cirka ton krossmaterial för varje 1km väg och kranyta (14 ton/lastbil= ca grusflak eller transporter med bil och släp beroende på hur terrängen ser ut). Till varje fundament går det åt cirka 400 m³ betong (7m3/lastbil= ca 60 transporter) (8). En mobilkran på ca ton samt en mindre hjälpkran krävs för montage/uppresning av vindkraftverket och montering av bladen, mobilkranen kommer alltid vara placerad på uppställnings-platsen på grund av dess tyngd och kommer inte påverka marken i resten av arbetsområdet. Byggnationen kommer att pågå under ca ett års tid och är beroende av tillverkarens leveranstider av vindkraftverk, anslutningsmöjligheter och tillgång till anläggningsentreprenörer. Vid den efterföljande driften servas vindkraftverken av ett serviceteam som utför schemalagd service två till fyra gånger per år samt därutöver felavhjälpning vid akuta problem. Totalt blir antalet transporter cirka 100 stycken/vindkraftverk under dess livstid. FUNDAMENT Det som krävs av fundamentet är att det ska klara av att bära upp verkets tyngd och fungera som motvikt. Fundamentet upptar vanligtvis en yta på ca 400m² eller ca 20 x 20 meter. Tillverkaren och markförutsättningarna styr vilken typ av fundament som krävs. Vanligast är gravitationsfundament. Generellt gjuts ett gravitationsfundament för ett 2MW verk med navhöjd 105 meter på ca meters djup och får en yta på ca 20 x 20 meter och består av ca m3 betong och ca 36 ton ingjuten armering. Överskottsmassor efter utgrävningen av fundamentshålet kan användas som återfyllnadsmaterial och motviktsfyllning. Bergfundament förankras direkt i berget och överblivna massor används här också som återfyllnadsmaterial. Kungsgatan Göteborg Tel

20 20 Genomskärningsbilden illustrerar ett gravitationsfundament för ett vindkraftverk med navhöjden 95 meter. En geoteknisk detaljundersökning bör genomföras på varje verksplats för att ta hänsyn till markförhållanden och grundvattennivån. Den största miljöpåverkan vid etableringen av fundament sker vid utgrävningen av marken och under anläggningen av fundamentet då utsläpp kommer från anläggningsmaskiner och transportfordon. KRANPLATS En kranplats kommer anläggas i direkt anslutning till verkspositionen och vägen, detta efter tillverkarens och entreprenadföretagets rekommendationer. Nedan kan ett förslag till kranplats ses, det används en yta om ca 40x70 meter per verk. Kungsgatan Göteborg Tel

21 21 Vindkraftverken måste anslutas till det befintliga elnätet för att kunna leverera den producerade elen. ELNÄT Habo Kraft har områdeskoncession i kommunen och de har fått förfrågan angående anslutningspunkter. Det har förts diskussioner mellan Vattenfall och Habo Kraft angående vem som ska ta emot el från nyproduktion. Det visar sig bli Vattenfall som kommer att vara det bolag som tar emot den producerade elen. Avsnittet Elnät är indelad i följande avsnitt: Anslutningspunkt Kabeldragning. ANSLUTNINGSPUNKT Trolig anslutningspunkt blir i Klerebo, strax söder om Bankeryd. KABELDRAGNING Den interna kabeldragningen sker oftast utmed befintliga vägar för att minimera påverkan på omgivningen. Den planerade kabeldragningen är tänkt att gå utmed den ritade vägdragningen. Slutgiltig dragning kommer nätägaren att ta fram. Se under kapitel Infrastruktur på sidan 17 för vägdragning och således kabelförläggning. Kungsgatan Göteborg Tel

22 22 MOTSTÅENDE INTRESSEN Området för etableringen ligger drygt 2,3 km sydväst om Riksintresse Värdefulla ämnen och mineraler. Över 2,9 km söder om etableringen finns Riksintresse Kulturmiljövård och 5,3 km väster om etableringen finns Riksintresse Naturvård. Naturvärden finns på fastigheten och det är främst Sumpskog som finns på markerna. Avsnittet Motstående intressen är indelad i följande avsnitt: Riksintressen Naturvärden Fornlämningar Växter och däggdjur Fågel Fladdermöss Våtmarks- och sumpskogsområden Försvarsmakten Järnväg Luftfart Telekommunikation RIKSINTRESSEN Området för etableringen ligger drygt 2,3 km sydväst om Riksintresse Värdefulla ämnen och mineraler. Drygt 2,9 km söder om etableringen finns Riksintresse Kulturmiljövård och 5,3 km väster om etableringen finns Riksintresse Naturvård. Området Värdefulla ämnen och mineraler är det Riksintresse som är beläget närmast vindkraftsetableringen, avståndet är drygt 2,3 km och är beläget sydväst om etableringen. Intresset är Brogårdens sandtäkt, täkten i Brogården ligger inom område för viken fördjupad översiktsplan antagits 1997 (Habo tätort). Områden där värdefulla mineral kan utvinnas utgör riksintressen för att långsiktigt säkra tillgången på materialen i fråga. Vindkraftsetableringen kommer inte att påverka täkten. Riksintresse Kulturmiljövård ligger drygt 2,9 km söder om etableringen och det är Habo kyrkby som är intresset. Habo kyrkby är en väl sammanhållen bebyggelsemiljö och kyrka med anor från 1600-talet. Vindkraftsetableringen kommer inte att påverka Habo kyrkby. Fotomontage har tagits från platsen. Riksintresse Natura 2000/Naturvård är Svenshult och Tålåsen samt Jäboruder. Där finns artrik betesmark medovanliga växtarter så som exempelvis gentianor och granspira. Det är även trädbeklädda betesmarker av fennoskandisk typ. Vindkraftsetableringen i Gölhult kommer inte att påverka Riksintresset Natura 2000 och Riksintresse Naturvård. Övriga riksintressen kommer inte att beröras av vindkraftsetableringen på grund av att avståndet till verken är 5 km eller mer. Området för etableringsplatsen är inte ett lokalt frilufts- och rekreationsområde, anledningen till detta är bland annat Avfallsanläggningen som är beläget strax väster om vindkraftverken. Kungsgatan Göteborg Tel

23 23 Kartan nedanför visar de olika Riksintressen som finns i Mullsjö och Habo kommun. Kungsgatan Göteborg Tel

24 24 NATURVÄRDEN I och runt etableringen finns naturvärden (data hämtade från Skogens källa), främst är det Sumpskog, men även Naturvärden. Naturvärdena är alsumpskog (sydöst) och lövsumpskog (sydväst). Inga områden i närheten av etableringen är upptagen Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Det är främst sumpskogen som det kommer att beröra, då verken är placerade i eller strax utanför Sumpskog. Vid etableringen är det troligen Myrskog. Som det även går att utläsa på sidan 10; På Skogsstyrelsen kan man utläsa att definitionen av Myrskog är sumpskog med torv som underlag minst 30 centimeter, och en övervägande andel myrväxter i vegetationssammansättningen. Träden är vanligen hämmade i tillväxten och krontäckningen varierar normalt mellan 30 procent och 70 procent krontäckning. Vid byggnation kan (om kommunen erfordrar) eventuella torvfynd tas tillvara, detta för att inte naturresurserna ska gå till spillo. Inget strandskydd finns till den lilla dammen som ligger strax väster om verk 2. Hade det dock varit ett skyddsavstånd till dammen så hade detta uppfyllts då generella skyddsavstånd till vattendrag brukar vara 100 meter. Denna damm kan tänkas fungera som en avrinningsplats i området. Det finns en deponi i anslutning till vindkraftverk 1 och 2 Det är okänt om området för etableringen anses vara förorenade på grund av denna deponi. Kartan nedanför visar naturvärden i området runt etableringen. Rött = Naturvärden och Grått = Sumpskog. Kungsgatan Göteborg Tel

25 25 FORNLÄMNINGAR På de berörda fastigheterna och fastigheterna i anslutning till etableringsplatsen finns ett antal fornlämningar som nedan listas ihop med närmsta avstånd från verken. Etablering Dessa fornlämningar återfinns i Skogsstyrelsens karttjänst Skogens Pärlor/Skogens källa samt Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök. Nedan är alla fornlämningar (RAÅ-nummer) inom det närmsta avståndet från varje vindkraftverk och vägdragning redovisade. Kartan ovan visar närbelägna fornlämningar. Habo 54:1 Lämningstypen är Stenkrets med formen av en Domarring, konstruktionen är Resta stenar. Den antikvariska bedömningen är Fast fornlämning och kategorin är gravar. Den typiska dateringen är Bronsålder, Järnålder. Fornlämningen är belägen utmed vägen till Avfallsanläggningen avståndet till verk 1 är 260 m Habo 54:2 Liknande Habo 54:2, konstruktionen är dock Klumpstenar Habo 54:3 Detsamma som Habo 54:2 Habo 55:1 Lämningstypen är Fornlämningsliknande lämning och den antikvariska bedömningen är Övrig Kulturhistorisk lämning och kategorin är Övriga lämningstyper. Fornlämningen är belägen utmed vägen till Avfallsanläggning avståndet till verk 1 är 270 m Habo 55:2 Detsamma som Habo 55:1 De fornlämningar som eventuellt skulle kunna tänkas beröras av vindkraftsetableringen är de fornlämningar som är beskrivna ovan. Dock är vägen rät och bred fram till Avfallsanläggningen och behöver troligen inte breddas eller förstärkas. Därför kommer fornlämningarna inte att beröras av vindkraftsetableringen. Kulturutredning har gjorts av Jönköpings länsmuseum och kan läsas i rapport som kommun har fått i oktober Av de fornlämningar som hittades under kulturutredningen kommer inga att påverkas av vindkraftsetableringen. Kungsgatan Göteborg Tel

26 26 VÄXTER OCH DÄGGDJUR I den närmsta miljön runt verkens etableringsplats finns det ett antal rödlistade växter på artportalen.se. Växterna som finns i området är Åkerkulla, Slåttergubbe, Sommarfibbla och Åkerkål. Efter att ha fått ta del av det kartmaterial som Jönköpings Länsstyrelse har haft över observationerna (främst Åkerkål) har man kunnat se att de ej kommer att beröras av en kommande vindkraftsetablering. Vindkraftverk har visat sig ha väldigt begränsad påverkan på djurlivet. Den stora påverkan sker vid själva etableringen av vägar, fundament och kranplats/etableringsyta. Efter uppförandet har man sett att djur återvänder till platsen. Tamboskap har setts beta/vila under vindkraftverk. FÅGEL Fågelinventeringar har gjorts i området och det anses inte vara några problem med en vindkraftsetablering i området. Enligt artportalen.se finns en rödlistad fågel i närheten av etableringsplatsen. Även här fick vi ta del av Jönköpings Länsstyrelses kartmaterial och en vindkraftsetablering kan ej anses vara ett hot för denna fågelart. Större fågelinventering går att läsa i bilaga. Man har i utredningar (Vindval rapport 6467) sett att fåglar snabbt anpassar sig till vindkraft och kan på det sättet undvika verken. Rovfåglar och fladdermöss har man sett är mer känsliga för vindkraft. FLADDERMÖSS När det gäller fladdermöss beror det på vad det är för slags fladdermusart som finns i området. Detta på grund av att olika arter söker föda på olika höjder. Vissa fladdermöss jagar insekter på höjder mellan meter och då kan de vara i ett riskområde när det gäller vindkraftverk, detta för att insekter oftast ansamlar sig vid nacellen, detta kan bero på att de alstras en viss värme där samt ljuset och den vita färgen lockar insekter. Det krävs dock rätt väderförhållanden för att fladdermöss ska jaga. Bland annat kräver de värme och svag vind, idealisk temperatur är på 15 C eller mer samt att vindhastigheterna är under 6 m/s. Fladdermusinventering har gjorts i området och etableringen anser inte vara ett hot för fladdermössen. Fladdermusinventeringen går att läsa i bilaga. I inventeringen kunde man bland annat finna Mustaschfladdermus (enligt Habo kommun är det en särskilt viktig art i Jönköpings län). Denna art anses inte vara en högriskart när det gäller vindkraftsetablering. Detta beror på att mustaschfladdermössen ej jagar på hög höjd utan håller sig förhållandevis nära markvegetationen. VÅTMARKER- OCH SUMPSKOGSOMRÅDEN Företaget Greenextreme har varit ute i området och dokumenterat naturvärden och avstånd till våtmarker. Utredningen kan läsas i bilaga. FÖRSVARSMAKTEN Remiss är skickad till försvarsmakten och de har ej haft något att erinra. JÄRNVÄG Remiss är skickad till Trafikverket, avståndet måste vara totalhöjd + 20 meter. Detta klaras med nuvarande placering. LUFTFART Remiss är skickad till Luftfartsverket, de har ej haft något att erinra. KOMMUNIKATION Remisser har skickats till berörda tele- och radiokommunikationsföretag. Kungsgatan Göteborg Tel

27 27 ÖVRIGT ÅTERSTÄLLELSE AV MARK - AVVECKLING Ett vindkraftverks livstid beräknas i nuläget till år. Vid en framtida avveckling, efter att den definitiva driften av anläggningen har upphört, kommer allt material, så långt det är ekonomiskt försvarbart och möjligt, att återvinnas på lämpligt sätt. Vindkraftverket med torn, nacell och rotorblad kommer att demonteras och fraktas bort från etableringsområdet. Fundamenten kommer att övertäckas, återanvändas eller tas bort ned till 1 m markdjup och därefter övertäckas. Ingjutningsringen i fundamentet tas bort. Vägar och elkablar i mark lämnas kvar med möjlighet till fortsatt användning. EGENKONTROLL ETABLERINGSFAS Vid byggnation kommer en uppföljning att ske av de avvikelser och svårigheter som byggverksamheten kan komma att föra med sig, så som vägbyggnation, fundament och resning av kran och verk. Oförutsedda händelser och incidenter med miljöpåverkan kommer att registreras, dokumenteras och analyseras, för att i fortsatta projekt undvika att liknande incidenter inträffar. DRIFTFASEN För att övervaka vindkraftparkens påverkan på miljön kommer Greenextreme att ta fram ett kontrollprogram som följer med till det driftbolag som bildas vid försäljningen av vindkraftverken. Kontrollprogrammet förutsätts omfatta de undersökningar som behövs för att följa upp vindkraftverkens påverkan i förhållande till Greenextremes villkor för verksamheten. Främst mätning av ljud borde vara den uppföljning som har störst intresse för närboende och kommun. INFORMATIONSMÖTEN KOMMUN Miljöanmälan och Bygglovsanmälan inkom till kommun , reviderad Miljöanmälan och slutlig revidering av Miljöanmälan Samråd med kommun har skett via telefon då kompletteringar och synpunkter på etableringen bland annat togs upp. STATLIGA MYNDIGHETER Remisser har skickats till Försvarsmakten och Transportstyrelsen och Trafikverket. Samtal har skett med Länsstyrelsen i Jönköpings län främst angående eventuella inventeringar i området. SÄRSKILT BERÖRDA Särskilt berörda är de grannar som har mark i anslutning till respektive verk. Greenextreme har skickat ut ett informationsbrev som berättar mer om projektet och vart på hemsidan de kan finna mer information om så önskas. Information har skickats till alla markägare med en radie som uppgår till m från respektive verk. Vid intresse anordnas möte eller studiebesök till etableringsplatsen. Inget intresse har visats. ALLMÄNHET Inga samråd med allmänheten har skett. Kungsgatan Göteborg Tel

28 28 ÖVERENSSTÄMMELSE MED HÄNSYNSREGLERNA Nedan följer en redogörelse för hur den planerade verksamheten kommer följa de allmänna hänsynsreglerna i 2 kapitlet i Miljöbalken. 1 TILLÄMPNING OCH BEVISBÖRDA När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön. I detta kapitel avses med åtgärd en sådan åtgärd som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet. Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllt då sökanden gjort denna miljöanmälan. Anmälan granskar på ett objektivt sätt projektet och dess påverkan på omgivningen. Detta gör att de negativa aspekterna minskar till ett minimum. 2 KUNSKAPSKRAV Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllt då sökanden har gjort denna miljöanmälan. Sökanden har även tidigare uppfört verk och har personal som genomgått relevant utbildning. Då kunskapen inte finns hos sökanden används externa konsulter. 3 FÖRSIKTIGHETSPRINCIP Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då sökanden gjort beräkningar och undersökningar för att minska påverkan på närboende och närmiljö. Sökanden har kontinuerlig kontakt med den kvalitetssäkrade tillverkaren i Tyskland för att utreda vilket verk som för stunden lämpar sig bäst. Sökanden innehar även försäkringar som täcker eventuella skador. 4 KEMISKA PRODUKTER Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014). Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då de verk som sökanden tittat på har uppsamlingskärl för de kemikalier som verket innehar. Vid val av kemikalier skall sökanden välja de mest miljövänliga alternativen som fungerar. Kungsgatan Göteborg Tel

29 29 5 HUSHÅLLNINGSPRINCIPEN Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då vindkraft i sig är en förnyelsebar energikälla och bidrar till att hushålla med andra ändliga energislags råvaror. Ett vindkraftverk producerar under 6-12 månader sin egen tillverkningsenergi, efter detta producerar verket ren energi i ca år till. Verket kan vid avveckling återvinnas i stor utsträckning då verket till största del består av metaller. 6 LOKALISERINGSPRINCIPEN För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap., regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och prövning av verksamheter enligt 9 kap. 6, 11 kap. 9 a och 12 kap. 6 ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden. Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Lag (2010:902). Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då verken är placerad på säkert avstånd från närboende och viktiga naturvärden. Verket använder sig av den senaste tekniken som gör att utnyttjandet av marken blir så effektivt som möjligt. 7 RIMLIGHETSAVVÄGNING Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller en åtgärd som behövs för totalförsvaret, ska vid avvägningen hänsyn tas även till detta förhållande. Trots första stycket ska de krav ställas som behövs för att följa en miljökvalitetsnorm som avses i 5 kap. 2 första stycket 1. Om det finns ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, ska det vara vägledande för bedömningen av behovet. Vid prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens för en verksamhet eller åtgärd som ger en ökad förorening eller störning och kan antas på ett inte obetydligt sätt bidra till att en miljökvalitetsnorm som avses i 5 kap. 2 första stycket 1 inte följs, får verksamheten eller åtgärden vid avvägningen enligt första och andra styckena tillåtas om den 1. är förenlig med ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, 2. förenas med villkor om att vidta eller bekosta kompenserande åtgärder som ökar möjligheterna att följa normen i en utsträckning som inte är obetydlig, eller 3. trots att den försvårar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormen på kort sikt eller i ett litet geografiskt område, kan antas ge väsentligt ökade förutsättningar att följa normen på längre sikt eller i ett större geografiskt område. Lag (2010:882). Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då sökanden tecknar försäkringar som täcker sådana oförutsedda händelser som paragrafen hänvisar till. Sökanden ihop med leverantörer och konsulter kommer upprätta kontrollprogram som minimerar risken för att olägenheter uppstår. Kungsgatan Göteborg Tel

30 30 8 ANSVAR FÖR SKADAD MILJÖ Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då sökanden tecknar försäkringar som täcker sådana oförutsedda händelser som paragrafen hänvisar till. Sökanden ihop med leverantörer och konsulter kommer upprätta kontrollprogram som minimerar risken för att olägenheter uppstår. 9 SLUTAVVÄGNING Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte, om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. 1, 3 eller 4. Lag (2002:175). Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då sökanden är införstådd i dess betydelse. Om oväntade händelser skulle göra att beräkningar visar sig helt fel finns alltid möjligheten till att återställa platsen till dess ursprungliga skick. Kungsgatan Göteborg Tel

31 31 REFERENSER Vindlov.se- Riksantikvarieämbetet, Fornsök- Lantmäteriet- Eniro- Skogens Källa Vindkraftspolicy Habo och Mullsjö kommun Översiktsplan Habo kommun Siemens Artportalen.se Kungsgatan Göteborg Tel

32 31 REFERENSER Vindlov.se- Riksantikvarieämbetet, Fornsök- Lantmäteriet- Eniro- Skogens Källa Vindkraftspolicy Habo och Mullsjö kommun Översiktsplan Habo kommun Siemens Artportalen.se Kungsgatan Göteborg Tel

33 32 1. Ljudkarta och Ljudberäkning 2. Skuggkarta, Skuggberäkning och Skuggkalender 3. Fotopunkter och Fotomontage 4. Kartor A. Basis VKV B. Basis Fastighet C. Basis Vägdragning och kranplats D. Förslag på uppställningsplats (situationsplan) E. Basis Riksintressen översikt F. Basis Naturvärden (Skogens Källa) fastighetskarta G. Fornlämningar skärmklipp H. Översiktskarta med närliggande byggnader I. Punktdefinitioner och avstånd J. Översiktskarta, närboende utskick med en radie av 1200 meter från resp. vkv 5. Fågelanalys och fågelinventering 6. Fladdermusanalys och fladdermusinventering 7. Våtmarksutredning 8. Produktblad Siemens SWT Kemikalier och oljor i vindkraftverket BIFOGADE FILER Kungsgatan Göteborg Tel

34 Projekt: Gölhult DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Decibel WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :46 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :44/ m Karta: Sammanslagen karta, Utskriftskala 1:15 000, Kartacentrum SWE Öst: Nord: Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Nytt vindkraftverk Ljudkänsligt område Höjd över havet från aktivt linjeobjekt 35,0 db(a) 40,0 db(a) 45,0 db(a) 50,0 db(a) 55,0 db(a) WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

35 Projekt: Gölhult DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Decibel SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :44 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :44/ Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN ) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 db/(m/s) OBSERVERA Oktavdata saknas för ett eller flera av vindkraftverken där avståndet överstiger m till beräkningspunkten (Ljudkänsligt område). VKV Nytt vindkraftverk Skala 1: Ljudkänsligt område SWE VKV typ Ljuddata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet Status Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata nominell av toner SWE [m] [kw] [m] [m] [m/s] [m] [db(a)] ,9 Vindkraftverk Ja Siemens SWT ,0 93,0 USER Level Standard setting 0dB ,0 Användarvärde 93,0 105,8 Nej Allmän *) ,5 Vindkraftverk Ja Siemens SWT ,0 93,0 USER Level Standard setting 0dB ,0 Användarvärde 93,0 105,8 Nej Allmän *) *)Observera: Ett eller flera ljuddata för detta VKV är allmänna värden eller inmatade av användaren Beräkning Resultat Ljudnivå Ljudkänsligt områdeswe Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Avstånd Från VKV Ljud Avstånd Alla [m] [m] [db(a)] [m] [db(a)] A Decibel ,4 1,5 40, ,9 Ja Ja Ja B Decibel ,0 1,5 40, ,8 Ja Ja Ja C Decibel ,8 1,5 40, ,8 Ja Ja Ja D Decibel ,3 1,5 40, ,1 Ja Ja Ja E Decibel ,4 1,5 40, ,4 Ja Ja Ja F Decibel ,1 1,5 40, ,9 Ja Ja Ja G Decibel ,3 1,5 40, ,3 Ja Ja Ja H Decibel ,7 1,5 40, ,4 Ja Ja Ja I Decibel ,9 1,5 40, ,3 Ja Ja Ja J Decibel ,9 1,5 40, ,0 Ja Ja Ja K Decibel ,8 1,5 40, ,3 Ja Ja Ja L Decibel ,6 1,5 40, ,1 Ja Ja Ja M Decibel ,9 1,5 40, ,2 Ja Ja Ja N Decibel ,8 1,5 40, ,2 Ja Ja Ja O Decibel ,9 1,5 40, ,4 Ja Ja Ja P Decibel ,2 1,5 40, ,9 Ja Ja Ja Q Decibel ,1 1,5 40, ,8 Ja Ja Ja R Decibel ,6 1,5 40, ,3 Ja Ja Ja S Decibel ,0 1,5 40, ,1 Ja Ja Ja T Decibel ,1 1,5 40, ,4 Ja Ja Ja U Decibel ,7 1,5 40, ,2 Ja Ja Ja V Decibel ,5 1,5 40, ,2 Ja Ja Ja W Decibel ,6 1,5 40, ,2 Ja Ja Ja X Decibel ,0 1,5 40, ,0 Ja Ja Ja Y Decibel ,0 1,5 40, ,0 Ja Ja Ja Z Decibel ,9 1,5 40, ,9 Ja Ja Ja AA Decibel ,9 1,5 40, ,9 Ja Ja Ja AB Decibel ,6 1,5 40, ,8 Ja Ja Ja AC Decibel ,2 1,5 40, ,7 Ja Ja Ja AD Decibel ,0 1,5 40, ,6 Ja Ja Ja WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

36 Projekt: Gölhult DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Decibel WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :44 / 2 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :44/ Avstånd (m) VKV LKO 1 2 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB AC AD WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

37 Projekt: Gölhult SHADOW - Karta WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :18 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :54/ Timmar per år, verkligt fall m Karta: Sammanslagen karta, Utskriftskala 1:15 000, Kartacentrum SWE Öst: Nord: Nytt vindkraftverk Skuggmottagare Isolinjer visar skugga i Timmar per år, verkligt fall WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

38 Projekt: Gölhult SHADOW - Huvudresultat WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :54 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :54/ Antaganden för skuggberäkningar Maximalt avstånd för påverkan Beräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladet Titta i VKV tabell Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 Dag steg för beräkning 1 dagar Tidsteg för beräkning 1 minuter Solsken sannolikhet S (Medelvärde soltimmar per dag) [VAXJO /KRONOBER G] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1,36 1,52 2,62 6,08 8,82 7,64 6,65 5,42 4,02 2,68 1,38 0,88 Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindens frekvensfördelning: Platsdata 12 sektorer; Radie: m (1) Driftl tid N NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt Startvind för tomgång: Startvind från effektkurva A ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flicker calculation so non visible WTG do not contribute to calculated flicker values. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiver window. The ZVI calculation is based on the following assumptions: Höjdkonturer används: Höjdlinjer: CONTOURLINE_Gölhult_0.wpo (4) Hinder som används vid beräkning Ögonhöjd: 1,5 m Skala 1: Nätupplösning: 10 m Nytt vindkraftverk Skuggmottagare VKV SWE VKV typ Skuggdata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM nominell avstånd SWE [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] ,9 Vindkraftverk Ja Siemens SWT ,0 93, , ,5 Vindkraftverk Ja Siemens SWT ,0 93, ,0 Skuggmottagare-Indata SWE No. Namn Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningsläge ö mark syd cw fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] A Skugga ,3 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" B Skugga ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" C Skugga ,8 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" D Skugga ,3 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" E Skugga ,4 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" F Skugga ,1 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" G Skugga ,3 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" H Skugga ,7 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" I Skugga ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" J Skugga ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" K Skugga ,8 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" L Skugga ,6 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" M Skugga ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" N Skugga ,8 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" O Skugga ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" P Skugga ,1 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" Q Skugga ,1 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" R Skugga ,6 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" S Skugga ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" T Skugga ,1 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

39 Projekt: Gölhult SHADOW - Huvudresultat WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :54 / 2 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :54/ fortsättning från föregående sida SWE No. Namn Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningsläge ö mark syd cw fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] U Skugga ,7 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" V Skugga ,5 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" W Skugga ,6 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" X Skugga ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" Y Skugga ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" Z Skugga ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" AA Skugga ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" AB Skugga ,6 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" AC Skugga ,2 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" Beräkning Resultat Skuggmottagare Skuggor, värsta fall Skuggor, förväntade värden No. Namn Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmar per år per år timmar per dag per år [t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år] A Skugga 61: :43 7:32 B Skugga 48: :41 8:13 C Skugga 5: :21 0:48 D Skugga 27: :32 4:26 E Skugga 26: :37 2:58 F Skugga 13: :22 1:50 G Skugga 30: :34 3:26 H Skugga 0:00 0 0:00 0:00 I Skugga 0:00 0 0:00 0:00 J Skugga 0:00 0 0:00 0:00 K Skugga 16: :25 1:23 L Skugga 16: :32 1:45 M Skugga 37: :33 7:42 N Skugga 21: :30 4:54 O Skugga 38: :32 8:26 P Skugga 31: :31 6:57 Q Skugga 20: :31 4:22 R Skugga 0:00 0 0:00 0:00 S Skugga 0:00 0 0:00 0:00 T Skugga 0:00 0 0:00 0:00 U Skugga 0:00 0 0:00 0:00 V Skugga 0:00 0 0:00 0:00 W Skugga 0:00 0 0:00 0:00 X Skugga 0:00 0 0:00 0:00 Y Skugga 24: :22 5:59 Z Skugga 0:00 0 0:00 0:00 AA Skugga 0:00 0 0:00 0:00 AB Skugga 0:00 0 0:00 0:00 AC Skugga 0:00 0 0:00 0:00 Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverk No. Namn Värsta fall Förväntad [t/år] [t/år] 1 Vindkraftverk 192:49 34:11 2 Vindkraftverk 185:08 27:50 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

40 Projekt: Gölhult SHADOW - Kalender, grafisk WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :16 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :54/ VKV 1: Vindkraftverk 2: Vindkraftverk WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

41 Projekt: Gölhult SHADOW - Kalender, grafisk WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :16 / 2 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :54/ VKV 2: Vindkraftverk WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

42 Projekt: Gölhult SHADOW - Kalender, grafisk WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :16 / 3 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :54/ VKV 1: Vindkraftverk 2: Vindkraftverk WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

43 Projekt: Gölhult SHADOW - Kalender, grafisk WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :16 / 4 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :54/ VKV WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

44 Projekt: Gölhult SHADOW - Kalender, grafisk WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :16 / 5 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :54/ VKV 1: Vindkraftverk 2: Vindkraftverk WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

45 Projekt: Gölhult VISUAL - Karta Beräkning: Fotomontage WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :34 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :06/ km Karta: Översiktskarta Gölhult, Utskriftskala 1: , Kartacentrum SWE99TM Öst: Nord: Nytt vindkraftverk Kamera WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

46 WindPRO version Jan 2011 Projekt: Gölhult VKV: 2 Rekommenderat observationsavstånd: 28 cm Visat foto: :32:00 Objektiv: 48 mm Film: 35x26 mm Pixlar: 4608x3456 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 100 Kamera: Mullsjö Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gölhult - Habo ATL\Foto\Fotonmontage Gölhult\ \DSC01041.JPG WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson /

47 WindPRO version Jan 2011 Projekt: Gölhult VKV: 2 Rekommenderat observationsavstånd: 28 cm Visat foto: :06:00 Objektiv: 48 mm Film: 35x26 mm Pixlar: 4608x3456 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 95 Kamera: Slätthult Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gölhult - Habo ATL\Foto\Fotonmontage Gölhult\ \DSC01055.JPG WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson /

48 WindPRO version Jan 2011 Projekt: Gölhult VKV: 2 Rekommenderat observationsavstånd: 28 cm Visat foto: :27:00 Objektiv: 49 mm Film: 35x26 mm Pixlar: 4608x3456 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 298 Kamera: Lilla Gölhult Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gölhult - Habo ATL\Foto\Fotonmontage Gölhult\ \DSC01123.JPG WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson /

49 WindPRO version Jan 2011 Projekt: Gölhult VKV: 2 Rekommenderat observationsavstånd: 28 cm Visat foto: :56:00 Objektiv: 48 mm Film: 35x26 mm Pixlar: 4608x3456 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 197 Kamera: Nybrokvarn Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gölhult - Habo ATL\Foto\Fotonmontage Gölhult\ \DSC01095.JPG WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson /

50 WindPRO version Jan 2011 Projekt: Gölhult VKV: 2 Rekommenderat observationsavstånd: 28 cm Visat foto: :31:00 Objektiv: 48 mm Film: 35x26 mm Pixlar: 4608x3456 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 128 Kamera: Furusjö Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gölhult - Habo ATL\Foto\Fotonmontage Gölhult\ \DSC01069.JPG WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson /

51 WindPRO version Jan 2011 Projekt: Gölhult VKV: 2 Rekommenderat observationsavstånd: 28 cm Visat foto: :29:00 Objektiv: 48 mm Film: 35x26 mm Pixlar: 4608x3456 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 349 Kamera: Habo kyrkby Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gölhult - Habo ATL\Foto\Fotonmontage Gölhult\ \DSC01187.JPG WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson /

52 WindPRO version Jan 2011 Projekt: Gölhult VKV: 2 Rekommenderat observationsavstånd: 29 cm Visat foto: :37:00 Objektiv: 49 mm Film: 35x26 mm Pixlar: 4608x3456 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 54 Kamera: Nybygget/Holmen Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gölhult - Habo ATL\Foto\Fotonmontage Gölhult\ \DSC01218.JPG WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson /

53 WindPRO version Jan 2011 Projekt: Gölhult VKV: 2 Rekommenderat observationsavstånd: 28 cm Visat foto: :00:00 Objektiv: 48 mm Film: 35x26 mm Pixlar: 4608x3456 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 112 Kamera: Lilla Slätthult Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gölhult - Habo ATL\Foto\Fotonmontage Gölhult\ \DSC01244.JPG WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson /

54 Projekt: Gölhult BASIS - Karta Beräkning: VKV WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :11 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :10/ Nytt vindkraftverk m Karta:, Utskriftskala 1:15 000, Kartacentrum SWE Öst: Nord: WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

55 Projekt: Gölhult BASIS - Karta Beräkning: Fastighet WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :42 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :41/ Nytt vindkraftverk m Karta:, Utskriftskala 1:15 000, Kartacentrum SWE Öst: Nord: VKV område(n) WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

56 Projekt: Gölhult BASIS - Karta Beräkning: Vägdragning och Kranplats WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :38 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :37/ m Karta: Sammanslagen karta, Utskriftskala 1:15 000, Kartacentrum SWE Öst: Nord: Nytt vindkraftverk VKV område(n) WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

57

58 Projekt: Gölhult BASIS - Karta Beräkning: Motstående intressen - Riksintressen WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :58 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :57/ km Karta: Översiktskarta Gölhult, Utskriftskala 1:75 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: Nord: Nytt vindkraftverk Riksintressen WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

59 Projekt: Gölhult BASIS - Karta Beräkning: Basis Motstående intressen - Skogens källa WindPRO version Jan 2011 Utskrift/Sida :21 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Isabel Isaksson / Beräknat: :21/ m Karta: Sammanslagen karta, Utskriftskala 1:20 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: Nord: Nytt vindkraftverk Skogens källa WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax ,

60

61 Översiktskarta med närliggande fastigheter/byggnader

62 Punktdefinitioner och avstånd Punkt Fastighetsbeteckning Avstånd till VKV 1 Avstånd till VKV 2 A Habo Gölhult B Habo Gölhult C Habo Gölhult D Habo Gölhult E Habo Gölhult F Habo Gölhult G Habo Gölhult H Habo Ebbarp I Habo Gabo J Habo Ebbarp K Habo Solberga L Habo Solberga M Habo Gölhult N Habo Gölhult O Habo Gölhult P Habo Gölhult Q Habo Kronhult R Habo Gölen S Habo Gölen T Habo Boghult U Habo Boghult V Habo Boghult W Habo Holmen X Habo Holmen Y Habo Räfsebo Z Habo Ebbarp AA Habo Ebbarp AB Habo Svenshult AC Habo Svenshult AD Habo Gölhult

63

64 RAPPORT PF: Översiktlig analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gölhult i Habo kommun MAGNUS GELANG

65 RAPPORT PF: Översiktlig analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gölhult i Habo kommun. Rapport: PF: Författare: Magnus Gelang Sammanställning och analys gjord av: Magnus Gelang Uppdragsgivare: GreenExtreme AB Uppdragstagare: Gallinago Natur Arbetet utfört under: april 2012 Gallinago Natur utför bland annat naturinventeringar och naturvärdesbedömningar på uppdrag från såväl den privata som den offentliga sektorn. Gallinago Natur inriktar sig framför allt på ryggradsdjur som fåglar, däggdjur och grod- och kräldjur, och erbjuder spetskompetens inom både fåglar och fladdermöss. Magnus Gelang är biolog, och har en lång och bred erfarenhet inom biologiområdet. Detta innefattar dels en livslång erfarenhet av ideella inventeringar och engagemang inom biologiområdet, och därtill en bred professionell erfarenhet av såväl inventeringar, praktiskt naturvårdsarbete, pedagogik och forskning. Magnus har god fältvana från både svenska och tropiska miljöer, och har bland annat inventerat fåglar, fladdermöss, groddjur, hydrologi, vegetation och allmänna naturvärden. Magnus har också bedrivit forskning om fåglar, fladdermöss, bioakustik, samt matematiska modeller och metoder inom evolutionsbiologi. 2

66 RAPPORT PF: SAMMANFATTNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gölhult i Habo kommun. Området kring Gölhult är varierat med mestadels trivial barrskog, men även våtmarker och såväl större som mindre mossar. Den befintliga kunskapen om områdets fågelfauna har sammanställts och dess känslighet för vindkraft har analyserats med hjälp av gällande riktlinjer och nuvarande kunskap om hur fåglar påverkas av vindkraft. Sammantaget bedöms området hysa triviala värden vad gäller fågelfaunan, men området hyser dock potentiellt värdefulla områden. Min bedömning är att förekomst av smålom, rovfågel, skogshöns, och nattskärra behöver utredas noggrannare. 3

67 RAPPORT PF: INLEDNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fågelfaunans känslighet för vindkraft inför eventuell vindkraftsutbyggnad vid Gölhult i Habo kommun. Sammanställningen är utförd under april 2012 av Magnus Gelang, biolog. Fåglar har visats påverkas negativt av vindkraft, när placering av verken har gjorts på olämpliga ställen. Påverkan består av dels direkt fara för individernas liv, då vissa arter flyger in i rotorbladen och dödas, dels av störningar av vindkraftverk som leder till att häckningar uteblir, flyttmönster ändras eller liknande scenarion. Olika fågelarter uppvisar olika känslighet för vindkraft, och det finns exempel på arter som påverkas starkt och arter som endast marginellt störs av närliggande verk. METODIK OCH BEDÖMNINGSKRITERIER En sammanställning av befintlig kunskap och registrerade observationer av fåglar i området runt Gölhult har gjorts dels utifrån inlagda rapporter på Artportalen. Denna information har analyserats i ljuset av den kunskap om potentiella eller faktiska hot mot fågelfaunan som vindkraften utgör. Bedömningskriterierna som använts i analysen är en kombination av Sveriges Ornitologiska Förenings (SOF) riktlinjer, Naturvårdsverkets riktlinjer och artspecifika ekologiska förutsättningar. I stora drag har de bedömda fågelarterna delats upp i kategorierna rovfåglar, ugglor och nattskärra, skogshöns, samt en kategori som innefattar samtliga migrerande fåglar. Arter som är hotade enligt den sveska rödlistan, samt arter upptagna i EU:s fågeldirektiv ingår i denna analys. Nedan följer kortfattade och översiktliga kommentarer om de olika kategorierna. Flera av arterna som tas upp här har en långsam reproduktionshastighet. Detta leder till att individen ofta behöver många år på sig att reproducera sig. Anledningar till detta kan vara att de når en könsmogen ålder först efter många år, eller att de har små avkommor. För sådana arter är känsligheten betydligt större, och individförluster påverkar populationen långt mer än för arter med en snabb reproduktionshastighet. Lommar är dokumenterat känsliga för mänsklig påverkan i allmänhet, och vad gäller vindkraft rekomenderar SOF en skyddszon på en kilometer runt häckningssjöar. Storlommen födosöker i regel i samma sjö som den häckar, medan smålommen är ytterligare känslig då den transporterar sig från små häckningssjöar till större fiskevatten. Båda arter flyttar, främst utmed kuster och då oftast flygande på hög höjd, och är även då känsliga för vindkraft. Rovfåglar är den grupp fåglar som dragit till sig mest uppmärksamhet när det gäller känslighet för vindkraftverk. Häckande rovfåglar är dessutom den fågelgrupp som drabbas hårdast av vindkraftverk. Många arter har konstaterats blivit dödade då de flyger in i rotorbladen, både under flyttning och under häckningstid. Fiskgjuse transporterar sig mellan boplats och fiskevatten och uppvisar då samma känslighet som till exempel smålom. Liksom många andra riskarter har många rovfåglar en långsam reproduktionshastighet, vilket bidrar till känsligheten. Röd glada, 4

68 RAPPORT PF: kungsörn och havsörn är de rovfåglar som är mest känsliga för vindkraft. Ugglor och nattskärra uppvisar känslighet för vindkraftverk genom att de riskerar att kollidera med rotorbladen under födosök. De flesta arter har en långsam reproduktionshastighet, och populationerna är ofta glesa, vilket gör dem extra känsliga. Skogshöns uppvisar en generell känslighet för mänsklig påverkan. När det gäller vindkraft tyder mycket på att skogshöns oftast kolliderar med masterna och inte med rotorbladen, men anledningaen till detta är dock inte känd. SOF rekommenderar en skyddszon på en kilometer runt en tjäderspelplats med fem eller fler tuppar. Migrerande fåglar kan påverkas kraftigt av vindparker, om dessa etableras inom känsliga områden. Flyttande fåglar löper stor risk att förolyckas då de flyger in i rotorbladen, och förekomst av vindkraftverk kan även störa flyttmönster och på det viset påverka flyttande fåglar i stora drag. RESULTAT OCH DISKUSSION Det material som ligger till grund för denna rapport är data från Artportalen rapporterade sedan år 2007 för en 2 2 km och en km ruta med det planerade verket centralt placerat. Från det snävare området har endast ett fåtal observationer rapporterats, och bland dessa återfinns inga arter av intresse för denna rapport. Från den vidare rutan har ett större antal fågelarter känsliga för vindkraft rapporterats, men dessa är till största del rapporterade från Vätterns kustområde. Bland dessa är båda arter lommar, samtliga tre arter skogshöns, 11 arter rovfåglar, 17 arter vadare, fyra arter ugglor samt nattskärra och trana rapporterade. Skogshöns, ugglor, nattskärra och trana är rapporterade från inlandslokaler. Gölhult ur ett fågelperspektiv Den planerade vindparken vid Gölhult är belägen mellan Habo och Mullsjö i Habo kommun. Naturen i direkt anslutning till verken är av trivial karaktär, men inom en snäv radie finns en större mosse och en mindre göl/sjö ligger mycket nära ett av verken. Området består till stor del av sumpskog, mossar och annan fukt- och vattenpåverkad mark. Utifrån rapporterna på Artportalen har en rad fågelarter som är störningskänsliga med avseende på vindkraft observerats från den vidare sökrutan (15 15 km). Ingen av dessa arter har dock inte rapporterats från den snävare rutan. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer bör det finnas en buffertzon på ca 500 m runt våtmarker eller andra platser med hög koncentration av rastande änder och vadare. Det är dock oklart om våtmarkerna inom den planerade vindparken är av stor betydelse för fågelfaunan. I området ligger en avfallsplats och en rad fågelarter tenderar att dras till sådana, speciellt opportunister som måsfåglar samt rovfåglar vilka drar nytta av förekomsten av råttor. I många fall dagsmigrerar måsfåglar mellan avfallsplatser och natttillhåll ute på sjöar, vilket skulle kunna vara möjligt i detta fall. Nedan följer en sammanfattning av de arter som är hänsynskrävande i avseende på vindkraftsetablering. Lommar representeras av både stor- och smålom från den vidare rutan, men inga observationer finns från den snävare rutan. Dock finns potentiellt goda häckplatser för smålom 5

69 RAPPORT PF: inom det planerade området, då denna häckar i små gölar. Detta bör undersökas noggrannare. Smålom fiskar inte i sin häcksjö, utan flyger till omkringliggande sjöar för att fiska. Rovfåglar representeras av 11 arter inom den vidare rutan, men inga rapporter finns från den snävare rutan. Dock erbjuder området goda möjligheter för rovfåglar med ett relativt varierat landskap och med troligtvis god matförekomst på bland annat avfallsanläggningen. I anslutning till jordbruksbyggderna runt omkring området kan lämpliga miljöer för bivråk finnas. Ugglor och nattskärra av intresse i denna studie representeras från den vidare rutan av berguv, hornuggla, kattuggla, sparvuggla och nattskärra. Berguv och nattskärra är hänsynskrävande medan de övriga tre arter normalt sett inte tas vidare hänsyn till vad gäller etablering av vindkraft. Berguven klassas som nära hotad (NT) i den svenska rödlistan. Dock finns bara rapporter om berguv från Habo samhälle. Nattskärra är också klassad som nära hotad (NT) i rödlistan, och lämpliga miljöer i form av öppnare tallskog, viss typ av mosstallskog etc. kan finnas representerad inom det planerade området. Skogshöns finns rapporterade inom det vidare området av samtliga tre arter (tjäder, orre och järpe). Alla arter är upptagna i EU:s fågeldirektiv, och skogshöns anses generellt vara känsliga för vindkraftsetablering nära spel- och häckplatser. Ingen av de tre arterna är rapporterade från verkens direkta närområde, men lämpliga miljöer finns troligtvis för både orre och järpe. Migrerande fåglar är rikligt representerade från den vidare rutan, och då framför allt från Vätterns kustområde. Här ansamlas en betydande del av den Sydsvenska inlandsmigrationen då Vätterkusten fungerar som en viktig ledlinje. Detta är kraftigt koncentrerat till just kustområdet, och kan anses vara utan påverkan från vindkraft som placeras på det aktuella avståndet från Vättern. Bedömning av fågelfaunans känslighet Fågelfaunan vid och runt det planerade området för vindkraft vid Gölhult bedöms vara trivial, men är troligtvis relativt dåligt känd på grund av att fågelskådare mestadels håller sig närmare Vättern och således inte bidrar till observationer från perifiera områden som dessa. Då det utifrån naturvårdsverkets riktlinjer fastslås att vindkraft inte bör etableras i närheten av våtmarker eller på platser med tidvis höga koncentrationer av fåglar, kan framför allt det verk som är planerat precis nära den ovan nämnda göl/sjö vara olämpligt. Detta kan dock undersökas noggrannare vid eventuell fågelinventering. Likaså kan rovfågelfaunan undersökas, både i avseende på häckande arter som arter vilka utnyttjar avfallsplatsen. Vid en eventuell fågelinventering bör även skogshöns, nattskärra och smålom iakttas. REFERENSER Ahlén, I. (2008) Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss. Biodiverse, 2008 (1): Ahlén, I. (2010) Fågelarter funna under vindkraftverk. Vår Fågelvärld, 69(4): Barrios, L. & Rodriguez, A. (2004). Behavioural and environmental correlates of soaringbird mortality at on-shore wind-turbines. Journal of Applied Ecology, 41:

70 Cederberg, B. & Löfroth, M. (Eds.) (2000) Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Drewitt, A. & Langston, R. (2006) Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis, 148: Rydell, J., Engström, J., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M. (2011) RAPPORT PF: Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Naturvårdsverkets rapportserier, i tryck. Gärdefors, U. (Ed.) (2010) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Sveriges Ornitologiska Förening (2009) Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Remissversion,

71 Fa glar i Go lhult Habo kommun Besök 1 vid Gölhult (fredag) start kl Skogsfågel Gick omkring i området, främst vid vindkraftverk 2 och 3. Observerade inga tecken på skogshöns. Däremot ringduva, måsfåglar och mycket korp. Detta beror troligen på den avfallsanläggning som finns i närheten av den tilltänkta vindkraftsetableringen. Det finns troligen mer alternativa områden i lugnare miljö för skogsfågel. Kricka observerades vid Gölasjön den 13 april Agenda för nästkommande besök Besöka området kring verk 1, 2 och 3. Rapportera observationer av skogsfågel, rovfågel och andra intressanta fåglar (ej bofink, talgoxe och koltrast). Om inventering är lyckad så sammanställs observationer med kommentarer och avslutar inventeringen. Redovisar observationer med koordinater.

72 Besök 2 vid Gölhult (fredag) start kl Skogsfågel Ett större område i Mullsjö, Hökensås och Habo är lämpliga biotoper för skogshöns. Vid besöken i Gölhult observerades inga skogshöns eller större spelplatser (för tjäder, orre, järpe) eller tecken så som spillning och spel (orrspel hörs på långt håll). Det finns lugnare områden för skogshönsen som inte störs av avfallshanteringen och järnvägen. Övriga observationer Området vid avfallshanteringen observerades mycket kråkfåglar och måsfåglar. Vid Gölasjöarna observerades gräsand, knipa, kricka, grågäss och kanadagäss. Vid Store mosse fanns häckande tranor. Normalt med trastfåglar i området. Rovfåglar observerades i form av en Ormvråk vid Lilla Gölhult. Örnar, hökar (blå kärrhök), berguv, fiskgjuse eller smålom kan anses som intressanta fåglar och påverkas av vindkraftverk observerades ej under inventeringen. Waypoints från inventeringen den 13 april 2012 och 20 april Besök 3 vid Gölhult (torsdag) med start kl Två fågelarter observerades under häckning, det var två stycken knipor och två stycken tranor med en unge. I övrigt observerades en gök, en skogssnäppa, en spillkråka, en kricka, en grönsiska, två kanadagäss, två gräsänder, flertalet kråkfåglar och trastfåglar.

73 En trana. En kricka.

74 En Grönsiska. Mycket vilt observerades även runt omkring Gölhult, främst rådjur i form av en Råbock och en Råget. Waypoints från inventeringen den 31 maj 2012.

75 Besök 4 vid Gölhult (fredag) med start kl Tranor observerades under de tidiga morgontimmarna. Gräsänder och knipor observerades vid gölen. Ringduvor i skogen och korpar, kråkor och måsar observerades i/runtomkring avfallstippen.

76 Waypoints från inventeringen den 6 juli 2012.

77 Sammanfattning över inventeringsområde Gölhult, Habo kommun - fyra besök. Besöken har anpassats efter lämpligt väder (svag vind och uppehåll). Har sökt efter följande fåglar i första hand: Skogshöns; tjäder, orre och järpe Rovfåglar; örnar, hökar, ugglor, glador, falkar, fiskgjuse, vråkar Lommar; smålom Vadare; spovar Nattskärra. Inga observationer gjordes på skogshöns. Observationer av rovfåglar, endast ormvråk. Inga observationer av lommar. Har besökt gölar i området efter häckande smålom utan observation. Inga observationer av spovar. Ingen observation av nattskärra. Området har rikligt med korpar, kråkor, måsfåglar, trastar och tranor i området. De tre förstnämnda beror troligen på avfallsanläggningen. Normalt med andfåglar och gäss. Kommentarer Alla ingrepp i naturen (vägar, industrier, vindkraftsverk, kraftledningar m.m.) påverkar människan, djur och fågelliv. Området Gölhult med järnväg och avfallshanteringsstation anser jag lämpligt för vindkraft Inge Rydèn

78 Inge Rydèn Hällunda Ulricehamn Födelsedatum Tel Mobil E-post: Hemsida Arbetat som bilmekaniker Arbetat som serviceman el styr o reglertekniker Interrevisor ISO kvalitetssystem- och miljöledningssystem. Elansvarig. Huvudskyddsombud. Pensionär sedan Bakgrund fågelskådare. Har varit på tjäderspel varje år från 1970 Fotar och filmar. Lade ut en hemsida på internet 2006 med bilder, 2011 filmklipp. Har fotat både Kungsörn, Havsörn och duvhök med ringmärkning som varit läsbar. Inventeringsmetod. 1. Fältprotokoll. Man förbereder med att läsa in karta för aktuellt område. Ser ut lämpliga observationsplatser. Noterar intressanta observationer, tid och väder. 2. Punktrutter Man förbereder med att läsa in karta för aktuellt område. Ser ut lämpliga vägar. Startar vid punkt 1 stannar fem minuter, förflyttas cirka 200 meter stannar fem minuter vid punkt 2 och så vidare. Har tidigare år bara inventerat enligt metod 1. I år båda metoderna.

79 RAPPORT PC: Översiktlig analys av fladdermusfaunans känslighet för vindkraft vid Gölhult i Habo kommun MAGNUS GELANG

80 RAPPORT PC: Översiktlig analys av fladdermusfaunans känslighet för vindkraft vid Gölhult i Habo kommun. Rapport: PC: Författare: Magnus Gelang Sammanställning och analys gjord av: Magnus Gelang Uppdragsgivare: GreenExtreme AB Uppdragstagare: Gallinago Natur Arbetet utfört under: april 2012 Gallinago Natur utför bland annat naturinventeringar och naturvärdesbedömningar på uppdrag från såväl den privata som den offentliga sektorn. Gallinago Natur inriktar sig framför allt på ryggradsdjur som fåglar, däggdjur och grod- och kräldjur, och erbjuder spetskompetens inom både fåglar och fladdermöss. Magnus Gelang är biolog, och har en lång och bred erfarenhet inom biologiområdet. Detta innefattar dels en livslång erfarenhet av ideella inventeringar och engagemang inom biologiområdet, och därtill en bred professionell erfarenhet av såväl inventeringar, praktiskt naturvårdsarbete, pedagogik och forskning. Magnus har god fältvana från både svenska och tropiska miljöer, och har bland annat inventerat fåglar, fladdermöss, groddjur, hydrologi, vegetation och allmänna naturvärden. Magnus har också bedrivit forskning om fåglar, fladdermöss, bioakustik, samt matematiska modeller och metoder inom evolutionsbiologi. 2

81 RAPPORT PC: SAMMANFATTNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fladdermusfaunans känslighet för vindkraft vid Gölhult i Habo kommun. Området kring Gölhult är varierat med mestadels trivial barrskog, men även våtmarker och såväl större som mindre mossar. Den befintliga kunskapen om områdets fladdermusfauna har sammanställts och dess känslighet för vindkraft har analyserats med hjälp av gällande riktlinjer och nuvarande kunskap om hur fladdermöss påverkas av vindkraft. Sammantaget bedöms området ligga i kategorin osäkert läge, vilket innebär att en noggrann inventering rekommenderas för att säkrare kunna ta ett hänsynsfullt beslut om eventuell nybyggnation av vindkraft. Det finns bristfällig befintlig kunskap om fladdermusfaunan i de planerade verkens närområde, men potentiell förekomst av sällsynta arter (framför allt fransfladdermus, trollfladdermus och barbastell) och även vanligare högriskarter såsom stor fladdermus och gråskimlig fladdermus behöver undersökas. 3

82 RAPPORT PC: INLEDNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fladdermusfaunans känslighet för vindkraft inför eventuell vindkraftsutbyggnad vid Gölhult i Habo kommun. Sammanställningen är utförd under april 2012 av Magnus Gelang, biolog. Vindkraftverk har visat sig ha en negativ effekt på fladdermusfaunan i de fall där de placerats olämpligt, medan verk som är lämpligt placerade inte verkar ha nämnvärd effekt. Fladdermöss som skadas eller dödas av vindkraftverk förolyckas i regel i samband med födosök, då de jagar insekter som i sin tur dras till vindkraftverken (Rydell m. fl., 2010). De fladdermöss som oftast flyger på hög höjd löper en större risk att kollidera med vindkraftsverkens rotorblad, och benämns som högriskarter (Rydell m. fl., 2011). Speciellt under sensommaren och hösten, när fladdermössen rör sig till nya områden och flyttar mot övervintringsplatser, söker sig flera arter till vindkraftverk för att jaga (p.g.a. att insekter dras till verken). Ett flertal svenska arter har påvisats dödas av vindkraftverk (Ahlén, 2002). Allmänt om fladdermössens biologi I Sverige bedöms 19 arter fladdermöss finnas, av vilka 9 arter är påträffade i området kring Habo (Ahlén, 2011). Ytterligare ca fem arter kan potentiellt finnas i området. Under de senaste åren har kunskapen om de svenska fladdermössens utbredning och status ökat markant, detta på grund av att en lång rad inventeringar gjorts. En betydande del av dessa inventeringar har utförts för att undersöka fladdermusfaunan inför planerade vindparker. Fladdermöss uppvisar en relativt komplex livscykel, som är av stor betydelse vid bedömning av eventuell påverkan av vindkraftsetablering. Efter övervintring på lämpliga ställen såsom gruvhål, byggnader eller andra ställen som håller en stabil temperatur och luftfuktighet söker sig fladdermöss under våren till sina sommarvisten. Honorna samlar sig under juni i yngelkolonier, där ungarna föds runt midsommar och föds upp under juli och början av augusti. Under denna tid är fladdermössen i regel mycket stationära och jagar nästan uteslutande runt kolonierna. Under augusti lämnar ungarna yngelkolonierna, vilka upplöses, och även hanarna lämnar sina sommarvisten och etablerar parningsrevir. Detta gör att fladdermusförekomsten lokalt ändras mycket, då det rörs om ordentligt i den lokala fladdermusfaunan. Under denna tid börjar hanarna spela och parningstiden börjar. Under augusti och september sker även merparten av flyttningen, då fladdermössen söker sig till sina övervintringsställen. Migrationen skiljer sig från till exempel fågelflyttningen genom att den inte är riktad åt varmare trakter med födotillgång, utan är istället riktad mot platser som erbjuder en stabil temperatur och med jämn luftfuktighet. Detta kan vara gruvhål, jordkällare, byggnader, eller i vissa fall ihåliga träd nere på kontinenten. Det senare gör att en betydande del av den svenska fladdermusfaunan trots allt flyttar söderut, och uppvisar då en migration liknande den hos fåglar. Under övervintringen kan parning också äga rum, men oavsett när denna sker befruktas honorna först under våren, och honorna håller spermierna vid liv inne i livmodern under övervintringen (Schober, 1984; Schober & Grimmberger, 1989). Fladdermöss använder ultraljud för ekolokalisering, och vi kan således använda deras sonar (sound navigation and ranging) för artbestämning. Olika arter producerar olika sonar och använder 4

83 RAPPORT PC: detta på olika sätt, och med bra utrustning och mycket träning kan de flesta svenska arter identifieras med hjälp av ultraljudsdetektorer, inspelningsutrustning och mjukvara för analys. Framför allt i kombination med visuella observationer kan en säker identifiering göras, men i vissa fall krävs fångst för helt säker artbestämning. METODIK OCH BEDÖMNINGSKRITERIER En sammanställning av befintlig information om fladdermusfaunan i området runt Gölhult gjordes utifrån uppgifter från Artportalen, samt information från inventeringar i området. Utöver detta granskades områdets karaktär med avseende på gynnsamma strukturer och biotoper. Detta gjordes med hjälp av digitalt kartmaterial som finns tillgängligt. Området bedömdes utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer där områden kan klassas i tre kategorier, där lågrisklägen innebär att vindkraftsetablering i området kan göras utan föreliggande inventering, osäkra lägen innebär att en noggrann inventering bör ligga till grund för beslut om eventuell vindkraftsetablering, och där högisklägen är områden som även utan inventering kan anses allt för känsliga för vindkraftsetablering (Ahlén, 2010; Rydell m. fl., 2011). Alla svenska fladdermöss är fridlysta, och därmed skyddade enligt lag. Utöver detta är Sverige anslutet till det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS som förbinder oss att ta hänsyn till fladdermöss och deras biotoper, och som även betyder att områden för eventuell vindkraftsetablering ska bedömas med avseende på dess påverkan på fladdermusfaunan (Ahlén, 2006). En rad svenska fladdermusarter är dessutom upptagna i den svenska rödlistan (Gärdefors, 2010), samt i det europeiska nätverket Natura 2000 (Cederberg & Löfroth, 2000). Utöver detta är fladdermöss även skyddade genom artskyddsförordningen och i EU:s habitatsdirektiv. Av de svenska fladdermusarterna anses arterna av släktena Pipistrellus, Nyctalus, Eptesicus och Vespertilio vara så kallade högriskarter i avseende på vindkraft. Bland dessa återfinns såväl vanliga arter (tex. dvärgfladdermus och nordisk fladdermus) som ovanliga arter (tex. trollfladdermus, sydfladdermus och Leisler s fladdermus). Dessa högriskarter har påvisats vara mer känsliga är arter som till exempel långörad fladdermus eller representanter av det artrika släktet Myotis, vilka generellt flyger på lägre höjd än vindkraftverkens rotorblad. RESULTAT OCH DISKUSSION Det material gällande områdets fladdermusfauna som finns att tillgå är två rapporter (Blank m. fl., 2008; Ahlén, 2011), medan endast en observation (en övervintrande långörad fladdermus Plecotus auritus) är rapporterad till Artportalen sedan år Sökningen i Artportalen är utifrån en km ruta med det planerade verket placerat centralt i rutan. Detta tillsammans med befintligt kartmaterial ger en bild av potential fladdermusförekomst i området runt Gölhult. Gölhult ur ett fladdermusperspektiv Den planerade vindparken vid Gölhult är belägen mellan Habo och Mullsjö i Habo kommun. Naturen i direkt anslutning till verken är av trivial karaktär, men inom en snäv radie finns 5

84 RAPPORT PC: en större mosse och en mindre göl/sjö ligger mycket nära ett av verken. Området består till stor del av sumpskog, mossar och annan fukt- och vattenpåverkad mark. Vi har i nuläget dålig kännedom om hur mycket våtmarksnära vindkraftverk påverkar fladdermusfaunan, men generellt förespråkas försiktighetsprincipen, speciellt då verk i nära anslutning till våtmarker har visats påverka fågelfaunan negativt. För fåglar rekommenderar man en buffertzon på 500 m från våtmarker. Det ovan nämnda verket ligger ca 150 m från gölen/sjön. I området ligger en avfallsplats, men dess påverkan på fladdermusfaunan ligger i nuläget utanför vår kunskap. En rad fågelarter tenderar dock att dras till sådana, men detta gäller inte insektsätande fåglar. Sammantaget bedömer jag området vid Gölhult att hamna i kategorin osäkra lägen, vilket betyder att ytterligare inventering krävs. Dock vill jag påpeka att det ovan diskuterade verket tangerar att vara ett högriskläge, men detta kan undersökas ytterligare på plats vid en noggrannare inventering. REFERENSER Ahlén, I. (1997) Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift für Säugetierkunde, 62: Ahlén, I. (2002) Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora, 97: Ahlén, I. (2006) Handlingsprogram för skydd av fladdermusfauna. Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS, Naturvårdsverket, Rapport Ahlén, I. (2008) Vindkraft - ett hot för fåglar och fladdermöss. Biodiverse, 2008 (1): Ahlén, I. (2010) Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogsoch Lantbruksakademiens Tidskrift, 2010(3): Ahlén, I. (2011) Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Flora och Fauna, 106(2): Blank, H., de Jong, J. & Lind, B. (2008) Fladdermusfaunan i Jönköpings län. Länsstyrelsen, 2008:33. Cederberg, B. & Löfroth, M. (Eds.) (2000) Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallstan, S. & Grandin, U. (2009) Fladdermöss lämplighet som indikatorer för olika miljömål. Statistisk analys av inventeringsresultat från Blekinge, Halland och Jönköpings län. Länsstyrelsen i Bleking, Rapport 2009:7, ISSN de Jong, J. (2000) Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket. Rydell, J., Bach, L., Dubourg-Savage, M-J., Green, M., Rodrigues, L. & Hedenström, A. (2010) Mortality of bats at wind turbines linked to nocturnal insect migration? Eur. J. Wildl. Res., 56: Rydell, J., Engström, J., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M. (2011) Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Naturvårdsverkets rapportserier, i tryck. Schober, W. (1984) The lives of bats, Croom Helm Ltd. Kent, UK. Schober, W. & Grimmberger, E. (1989) A guide to bats of Britain and Europe, the Hamlyn Publishing Group Ltd. London. 6

85 RAPPORT PC: Inventering av fladdermöss inför eventuell vindkraftsetablering vid Gölhult i Habo kommun MAGNUS GELANG

86 RAPPORT PC: Inventering av fladdermöss inför eventuell vindkraftsetablering vid Gölhult i Habo kommun. Rapport: PC: Författare: Magnus Gelang Inventering och rapport gjord av: Magnus Gelang Uppdragsgivare: GreenExtreme AB Uppdragstagare: Gallinago Natur Arbetet utfört under: sommar höst 2012 Gallinago Natur utför bland annat naturinventeringar och naturvärdesbedömningar på uppdrag från såväl den privata som den offentliga sektorn. Gallinago Natur inriktar sig framför allt på ryggradsdjur som fåglar, däggdjur och grod- och kräldjur, och erbjuder spetskompetens inom både fåglar och fladdermöss. 2

87 RAPPORT PC: SAMMANFATTNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur genomfört en fladdermusinventering inför eventuell etablering av vindkraft vid Gölhult i Habo kommun. Området kring Gölhult karaktäriseras av relativt trivial barrblandskog, men många mossar och några sjöar ligger insprängda i det planerade området. Sex arter fladdermöss hittades under inventeringen, varav tre så kallade högriskarter. Dessa var dvärgfladdermus, nordisk fladdermus och stor fladdermus. De två förstnämnda arterna är mycket vanliga, medan stor fladdermus är relativt vanlig. De övriga arterna var vattenfladdermus, mustasch-/brandts fladdermus och långörad fladdermus. 3

88 RAPPORT PC: INLEDNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur inventerat fladdermusfaunan vid Gölhult i Habo kommun, inför eventuell vindkraftsutbyggnad. Inventeringen är utförd under sommar och höst 2012 av Magnus Gelang, biolog. Vindkraftverk har visat sig ha en negativ effekt på fladdermusfaunan i de fall där de placerats olämpligt, medan verk som är lämpligt placerade inte verkar ha nämnvärd effekt. Fladdermöss som skadas eller dödas av vindkraftverk förolyckas i regel i samband med födosök, då de jagar insekter som i sin tur dras till vindkraftverken (Rydell m. fl., 2010). De fladdermöss som oftast flyger på hög höjd löper en större risk att kollidera med vindkraftsverkens rotorblad, och benämns som högriskarter (Rydell m. fl., 2011). Speciellt under sensommaren och hösten, när fladdermössen rör sig till nya områden och flyttar mot övervintringsplatser, söker sig flera arter till vindkraftverk för att jaga (p.g.a. att insekter dras till verken). Ett flertal svenska arter har påvisats dödas av vindkraftverk (Ahlén, 2002). Alla svenska fladdermöss är fridlysta, och därmed skyddade enligt lag. Utöver detta är Sverige anslutet till det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS som förbinder oss att ta hänsyn till fladdermöss och deras biotoper, och som även betyder att områden för eventuell vindkraftsetablering ska bedömas med avseende på dess påverkan på fladdermusfaunan (Ahlén, 2006). En rad svenska fladdermusarter är dessutom upptagna i den svenska rödlistan (Gärdefors, 2010), samt i det europeiska nätverket Natura 2000 (Cederberg & Löfroth, 2000). Utöver detta är fladdermöss även skyddade genom artskyddsförordningen och i EU:s habitatsdirektiv. En sammanställning av befintlig information om fladdermusfaunan i området har gjorts tidigare (Gelang, 2012). I denna bedömdes området utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer där områden kan klassas i tre kategorier, där lågrisklägen innebär att vindkraftsetablering i området kan göras utan föreliggande inventering, osäkra lägen innebär att en noggrann inventering bör ligga till grund för beslut om eventuell vindkraftsetablering, och där högisklägen är områden som även utan inventering kan anses allt för känsliga för vindkraftsetablering (Ahlén, 2010; Rydell m. fl., 2011). Gölhult hamnade inom kategorin osäkra lägen, och denna rapport syftar i att kartlägga områdets fladdermusfauna med dess känslighet för vindkraft i åtanke. Allmänt om fladdermössens biologi I Sverige bedöms 19 arter fladdermöss finnas, av vilka 8 9 arter är relativt vanligt förekommande i Västergötland (Ahlén, 2011). Under de senaste åren har kunskapen om de svenska fladdermössens utbredning och status ökat markant, detta på grund av att en lång rad inventeringar gjorts. En betydande del av dessa inventeringar har utförts för att undersöka fladdermusfaunan inför planerade vindparker. Fladdermöss uppvisar en relativt komplex livscykel, som är av stor betydelse vid bedömning av eventuell påverkan av vindkraftsetablering. Efter övervintring på lämpliga ställen såsom gruvhål, byggnader eller andra ställen som håller en stabil temperatur och luftfuktighet söker sig fladdermöss 4

89 RAPPORT PC: under våren till sina sommarvisten. Honorna samlar sig under juni i yngelkolonier, där ungarna föds runt midsommar och föds upp under juli och början av augusti. Under denna tid är fladdermössen i regel mycket stationära och jagar nästan uteslutande runt kolonierna. Under augusti lämnar ungarna yngelkolonierna, vilka upplöses, och även hanarna lämnar sina sommarvisten och etablerar parningsrevir. Detta gör att fladdermusförekomsten lokalt ändras mycket, då det rörs om ordentligt i den lokala fladdermusfaunan. Under denna tid börjar hanarna spela och parningstiden börjar. Under augusti och september sker även merparten av flyttningen, då fladdermössen söker sig till sina övervintringsställen. Migrationen skiljer sig från till exempel fågelflyttningen genom att den inte är riktad åt varmare trakter med födotillgång, utan är istället riktad mot platser som erbjuder en stabil temperatur och med jämn luftfuktighet. Detta kan vara gruvhål, jordkällare, byggnader, eller i vissa fall ihåliga träd nere på kontinenten. Det senare gör att en betydande del av den svenska fladdermusfaunan trots allt flyttar söderut, och uppvisar då en migration liknande den hos fåglar. Under övervintringen kan parning också äga rum, men oavsett när denna sker befruktas honorna först under våren, och honorna håller spermierna vid liv inne i livmodern under övervintringen (Schober, 1984; Schober & Grimmberger, 1989). Fladdermöss använder ultraljud för ekolokalisering, och vi kan således använda deras sonar (sound navigation and ranging) för artbestämning. Olika arter producerar olika sonar och använder detta på olika sätt, och med bra utrustning och mycket träning kan de flesta svenska arter identifieras med hjälp av ultraljudsdetektorer, inspelningsutrustning och mjukvara för analys. Framför allt i kombination med visuella observationer kan en säker identifiering göras, men i vissa fall krävs fångst för helt säker artbestämning. Av de svenska fladdermusarterna anses arterna av släktena Pipistrellus, Nyctalus, Eptesicus och Vespertilio vara så kallade högriskarter i avseende på vindkraft. Bland dessa återfinns såväl vanliga arter (tex. dvärgfladdermus och nordisk fladdermus) som ovanliga arter (tex. trollfladdermus, sydfladdermus och Leisler s fladdermus). Dessa högriskarter har påvisats vara mer känsliga än arter som till exempel långörad fladdermus eller representanter av det artrika släktet Myotis, vilka generellt flyger på lägre höjd än vindkraftverkens rotorblad. METODIK Inventeringen gjordes utifrån dels de riktlinjer som rekommenderas av Naturvårdsverket, och dels med hänsyn till artkarteringsbeskrivningen från samma myndighet. Under den redan utförda bedömningen av området beskrevs naturen som mestadels trivial, men med stort inslag av våtmarker och även sjöar, gårdsmiljöer mm. 5

90 RAPPORT PC: Figur 1. Karta över det inventerade området där planerade vindkraftverk är markerade med röda propellrar. Inventeringsaktiviteter är markerade med blått, där autoboxar representeras av kvadrater, manuell inventering med diagonalrutade ytor, och inventering från bil med streckade linjer. Inventeringen (figur 1) gjordes med kombination av manuell inventering till fots med handhållen ultraljudsdetektor (Pettersson D1000X), med hjälp av automatiska ultraljudsdetektorer ( autoboxar ; Pettersson D500X), och dels med handhållen detektor från bil. Den handhållna detektorn är av högsta klass, och möjliggör inspelningar i realtid, vilka kan analyseras vid datorn och avlyssnas med hjälp av tidsexpension. Autoboxarna spelar automatiskt in i realtid, och läggs ut under en natt på ett och samma ställe (och kan därför användas tex för att undersöka om fladdermöss passerar en punkt någon gång under natten). De punkter som användes för autoboxarna valdes strategiskt ut, vid två små sjöar/gölar som möjligtvis användes som drickplats och därför potentiellt lockar till sig fladdermöss från ett större område; två punkter nära de planerade verken; en punkt i öppet jordbrukslandskap och en punkt vid inloppet till en större sjö. Inventeringen med bil gjordes längs vägar i max 20 km/h, och stora delar av området kunde härigenom scannas över. 6

Förstudie. Siene Vindkraftspark

Förstudie. Siene Vindkraftspark Förstudie Siene Vindkraftspark Augusti 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Miljöanmälan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sökande... 4 Upplägg... 4 Projektdata... 5 Projektör... 5 Placering

Läs mer

Miljöanmälan. Södra Vibäck vindkraftverk

Miljöanmälan. Södra Vibäck vindkraftverk Miljöanmälan Södra Vibäck vindkraftverk November 2012 Revidering januari 2013 2 FÖRORD Föreliggande dokument utgör underlag för Miljöanmälan avseende upprättande av ett vindkraftverk i Södra Vibäck, Nässjö

Läs mer

Miljöanmälan. Stickninge vindkraftverk

Miljöanmälan. Stickninge vindkraftverk Miljöanmälan Stickninge vindkraftverk september 2012 2 FÖRORD Föreliggande dokument utgör underlag för Miljöanmälan avseende upprättande av ett vindkraftverk i Stickninge, Lekebergs kommun och beskriver

Läs mer

Vindkraftsanläggning Gisselås Strömsund kommun

Vindkraftsanläggning Gisselås Strömsund kommun Vindkraftsanläggning Gisselås Strömsund kommun Miljöanmälan om uppförande av vindkraftpark enligt 9 Kap. Miljöbalken September, 2013 FMH verksamhetskod: 40.100 Föreliggande dokument utgör underlag för

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun Göteborg den 23 november 2012 Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun GreenExtreme AB avser att bygga fem vindkraftverk i Kalmar kommun i området Gunnarsbo, och vill med detta brev informera er närboende eller

Läs mer

Vindkraftsanläggning Skederids-Boda Norrtälje kommun

Vindkraftsanläggning Skederids-Boda Norrtälje kommun Vindkraftsanläggning Skederids-Boda Norrtälje kommun Miljöanmälan om uppförande av vindkraftpark enligt 9 Kap. Miljöbalken Augusti, 2013 FMH verksamhetskod: 40.100 Föreliggande dokument utgör underlag

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Vindkraftsanläggning Gunnarsbo, Kalmar

Vindkraftsanläggning Gunnarsbo, Kalmar Vindkraftsanläggning Gunnarsbo, Kalmar Miljöanmälan om uppförande av vindkraftpark enligt 9 Kap. Miljöbalken November, 2012 Anmälande bolag: GreenExtreme AB Östra Larmgatan 13 41107 Göteborg Kontaktperson:

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK

SAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK SAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK 2013-09-05 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Kullboarp Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg 5 anställda

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas Teknisk beskrivning Vestas V112 Foto Vestas Vestas V112 Driftdata Märkeffekt 3 000 kw Inkopplingsvind 3 m/s Märkvind 12 m/s Urkopplingsvind 25 m/s Ljudnivå 7 m/s 100 db(a) 8 m/s 102,8 db(a) 10 m/s 106,5

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

WindPRO version jan 2011 Utskrift/Sida :19 / 1. DECIBEL - Huvudresultat. Beräkning Resultat. vårbo VKV.

WindPRO version jan 2011 Utskrift/Sida :19 / 1. DECIBEL - Huvudresultat. Beräkning Resultat. vårbo VKV. ! " "! # $! % % # & # ' ( ) * * +, -,. / 0 1 / 2 3, 4-5 0 +, 3 6 + 7 5., 4 0 2 + * 7 8 4 7 3 1 / + * * 5 * 9 ) 2 : 8 ; 5 ;, +, < - * = 3 5 4, 8 8 > 1 / ) 5 1 5 ;, / + 5? 8 + / = 0 + / 4 0 + 5 5 7 0 1 7

Läs mer

Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --."

Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --. BORAS STAD PROTOKOLL Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Nytt vindkraftverk i Sandvik-Stenninge. Lägesrapport oktober 2009.

Nytt vindkraftverk i Sandvik-Stenninge. Lägesrapport oktober 2009. Nytt vindkraftverk i Sandvik-Stenninge. Lägesrapport oktober 2009. Vindkraftverket i Stenninge fungerar och producerar bra. Därför har vi som äger verket Helianthemum Vind AB (se faktaruta) sedan drygt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Vindkraftprojektet Skyttmon

Vindkraftprojektet Skyttmon Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.

Läs mer

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare

Läs mer

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Skickas till: Samhällsenheten Box 100 796 22 Älvdalen Tel: 0251-313 00 e-post: kommun@alvdalen.se Administrativa

Läs mer

WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Projekt:

WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Projekt: WindPRO version 2.9.285 Sep 2014 Beskrivning: Utskrift/Sida Dessa beräkningar har utförts i dataprogramet WindPro av på uppdrag av Vindkraft AB och i enlighet med Vindkraft AB;s instruktioner. KABEKO KRAFT

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Projektspecifikationer

Projektspecifikationer Projektspecifikationer Lantmäteriet Medgivande I2013/00189 Antal verk: Upp till 8 st. Installerad effekt per verk: 2,5-4 MW Total installerad effekt: 20-32 MW Totalhöjd: Max 200 m. Tornhöjd: Ca 94-144

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark!

Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark! Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark! 2106-02-29 Syfte med informationsmötet Informera om: - Hur tillståndsansökan har tagits fram - Innehållet i tillståndsansökan

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Miljöanmälan enl. MB. Hylletofta Vindkraftspark

Miljöanmälan enl. MB. Hylletofta Vindkraftspark Miljöanmälan enl. MB Hylletofta Vindkraftspark Juni 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Ärende... 4 Sökande... 4 Upplägg... 4 Projektdata... 5 Projektör... 5 Placering Översiktskarta... 6 Vindresurser...

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Bilaga 1.6. Fotomontage

Bilaga 1.6. Fotomontage Bilaga 1.6 Fotomontage Gunbjörbyn Fotomontage Vindpark Gunbjörbyn Fotomontage har gjorts från följande punkter 1 Tingvallamossen 2 Böle 3 Gunbjörbyn 4 Kvarnekas 5 Bäckefors 6 Knä sjö Fotomontaget baserar

Läs mer

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.

Läs mer

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

1. Nybyggnadskarta och situationsritning

1. Nybyggnadskarta och situationsritning Tidaholms kommun Miljö- och byggkontoret 522 83 Tidaholm Dnr 2011-0336-4 Datum: 2011-11-04 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggkontoret har den 24 oktober

Läs mer

Om Vindkraft. Vindkraftverk, anläggning som omvandlar

Om Vindkraft. Vindkraftverk, anläggning som omvandlar Vindkraft Solberg Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till

Läs mer

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Bilaga 1.6. Fotomontage

Bilaga 1.6. Fotomontage Bilaga 1.6 Fotomontage FOTOMONTAGE TILL MKB Vindpark Liane STEFAN LARSSON Fotomontage till MKB, augusti 2013 Inledning Syftet med dessa fotomontage, är att visualisera hur de planerade vindkraftverken

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN Munkflohögen AB 2013-10-10 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 TILLSTÅND

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(11) Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning Fastighetens gatuadress Fastighetens postnummer och ort Sökande Namn Telefon dagtid Adress Postnummer och ort E-postadress Ev. referensnummer Lokal/verksamhet

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan enligt miljöbalken 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Tillsynsnämnden Anmälan enligt miljöbalken 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Anläggningens namn Fastighetsbeteckning Besöksadress Utdelningsadress Postnummer

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701 TILLSTÅNDSANSÖKAN Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken avseende uppförande och drift av gruppstation för vindkraft vid Fredriksdal i Nässjö kommun, Jönköpings län Sökande: Höglandsvind AB Org. nr 556543-8701

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun

BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun 2013-01-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20

Läs mer

Vindkraftprojektet Kettstaka

Vindkraftprojektet Kettstaka Vindkraftprojektet Kettstaka Miljökonsekvensbeskrivning Juni 2010 Kettstaka Vind AB www.kettstakavind.se Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning sid 2 2 Redovisning av verksamhetens omfattning

Läs mer

Vägledning avseende anmälan om vindkraft inom Ystad- Österlenregionen

Vägledning avseende anmälan om vindkraft inom Ystad- Österlenregionen Version 2010-12-29 Vägledning avseende anmälan om vindkraft inom Ystad- Österlenregionen Nedanstående vindkraftsanläggningar räknas enligt miljöbalken som miljöfarlig verksamhet och ska anmälas till direktionen

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Miljö- och byggnadskontoret Anmälan Miljö- och hälsoskyddsenheten Sidan 1 av 10 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Bilaga E. Vindpark Östra Frölunda

Bilaga E. Vindpark Östra Frölunda Bilaga E Miljötillståndsansökan Detaljstudie Huvudlayout och alternativa layouter i förhållande till detaljplanelagda områden Vindpark Östra Frölunda Detaljstudie huvudlayout och alternativa layouter i

Läs mer

Vindkraftpark Galtryggen Karlstad kommun

Vindkraftpark Galtryggen Karlstad kommun Vindkraftpark Galtryggen Karlstad kommun Samrådsunderlag: tidigt utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 2013-10-21 Samrådsunderlag Detta dokument är ett samrådsunderlag till allmänheten inför samråd

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

Välkomna till samråd angående Hån vindpark

Välkomna till samråd angående Hån vindpark Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.

Läs mer

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy. Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet drivs av ett konsortium som består av: Kolmårdsvind

Läs mer

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Energy AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Gottenvik Projektet

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Beräkning av lågfrekvent ljud

Beräkning av lågfrekvent ljud Rabbalshede Kraft AB (publ) Beräkning av lågfrekvent ljud Projekt: Kommun: Sköllunga Stenungsund Datum: 14-7-18 Beräkning av lågfrekvent ljud Sammanfattning: Beräkningar avseende lågfrekvent ljud i ljudkänsliga

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Utställningen ger aktuell information om projektet - Vad har skett sedan samrådet - Utförda inventeringar och undersökningar - Kommande inventeringar

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat: 2013-01-25 Mi 2010-816 Kenneth Kallin 0413-62085 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över tillståndsansökan om att uppföra två eller tre vindkraftverk norr om Högseröd, inom fastigheterna Högseröd

Läs mer