Vindkraftsanläggning Gunnarsbo, Kalmar

Transkript

1 Vindkraftsanläggning Gunnarsbo, Kalmar Miljöanmälan om uppförande av vindkraftpark enligt 9 Kap. Miljöbalken November, 2012 Anmälande bolag: GreenExtreme AB Östra Larmgatan Göteborg Kontaktperson: Anton Svensson Telefon: E-Post: anton@greenextreme.se

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om vindkraft... 5 Områdesbedömning... 6 Områdesbeskrivning... 8 Myndighetsplanering Miljöpåverkan Skugga Ljud/buller Kultur Riksintresse- och Naturvärden Riksintressen Naturvärden Fågel & Fladdermöss Fornlämningar Övriga intressen Infrastruktur Egenkontroll Säkerhet Summering Överensstämmelse med Hänsynsreglerna Referenser Bilagor 1. Skuggberäkning 2. Ljudberäkning 3. Fotomontage 4. Fågel & fladdermusbedömning 5. Teknisk beskrivning vindkraftverk 6. Remisser 7. Koordinater & avstånd 8. Kartor 2

3 Detta dokument utgör underlag för Miljöanmälan avseende upprättande av vindkraftverk i Gunnarsbo, Kalmar kommun och beskriver miljöaspekterna samt innehåller en teknisk beskrivning. Dokumentet har tagits fram av Anton Svensson på GreenExtreme AB och projektägare är GreenExtreme AB. ORT DATUM... Claes Lund Projektledare GreenExtreme AB Anmälande GreenExtreme AB org Östra Larmgatan Göteborg Kontaktperson: Anton Svensson Tel: E-post: anton@greenextreme.se FMH Verksamhetskod:

4 Inledning GreenExtreme AB avser att bygga fem vindkraftverk i området Gunnarsbo i Kalmar kommun, och vill med denna rapport med bilagor anmäla detta enligt nionde kapitlet i Miljöbalken till kommunen. Om den sökande GreenExtreme är ett bolag inom förnyelsebar energi som projekterar, uppför och investerar i produktion av miljövänlig vindkraft. Målsättningen under 2012/2013 är att etablera ett 10-tal verk där GreenExtreme tar ansvar för hela processen, från anskaffning av markområden, vindanalyser, bygglovsprocessen, entreprenad och byggprojektledning. Ärende I Kalmar kommun, Kalmar län, önskar sökanden att uppföra vindkraft i området Gunnarsbo. Sökanden har undersökt möjligheten att sätta upp 5 st. vindkraftverk med totalhöjd om max 150 meter. Området har bra vindförhållanden och ger därför ett bra utnyttjande av marken. 4

5 Allmänt om vindkraft Vindkraft ger en absolut ren och utsläppsfri produktion av energi som inte bidrar till några utsläpp av växthusgaser. Enligt de livscykelanalyser som utförts på vindkraftverk tar det mellan 6-9 månader för ett vindkraftverk att producera lika mycket energi som det går åt för att tillverka, transportera, bygga, driftsätta och riva verket. Vindkraftverken utnyttjar vindens rörelseenergi och omvandlar den till elektrisk energi genom en generator. Vindförhållandena på platsen är den absolut viktigaste frågan. Vindens energiinnehåll ökar enligt en exponentiell kurva, när vindhasigheten fördubblas så ökar vindens energiinnehåll åtta gånger. Vindkraftverk börjar i regel att producera energi när det blåser 3-4 m/s den når sin maxeffekt runt m/s och stängs av vid vindstyrkor på över 25 m/s av säkerhetsskäl och för att minska slitage. Ett vindkraftverks tekniska livstid beräknas till ca år. Ett vindkraftverk består i huvudsak av fyra komponenter: 1. Fundament 2. Torn 3. Maskinhus 4. Rotor På bilden till höger ser man de olika termer som vanligen används för att beskriva storlek och omfång på ett vindkraftverk. Fabrikat av vindkraftverk är inte fastställd, dock ska totalhöjden vara maximalt 150 meter. Rotordiameter och tornhöjd kan variera med olika fabrikat men totalhöjd får inte överskrida 150 meter för denna ansökan. Till exempel om vindkraftverket har en rotordiameter på 120 meter kan navhöjden maximalt vara 90 meter. Alla beräkningar har genomförts med fabrikatet Fuhrländer med en navhöjd på 100 meter och rotordiameter på 100 meter, med effekten 2,5 MW. Information om detta fabrikat finns under Bilaga 5 Teknisk beskrivning. Förväntad energiproduktion Den förväntade energiproduktionen från de fem vindkraftverken beräknas till ca MWh/år. Detta motsvarar den årliga elanvändningen hos 1500 eluppvärmda hus ( kwh) eller hushållsel till 6000 hus (5000 kwh). 5

6 Områdesbedömning En bedömning av områdets lämplighet för vindkraft måste göras, då tas hänsyn till området i sig, lokaliseringen, avstånd till motstående intressen, kultur- natur- och riksintressen. Det planerade etableringsområdet är lokaliserat i Kalmar kommuns norra delar ca 21 km från Kalmar tätort och ca 7 km sydväst om Ålem. Lokalisering Översiktskarta 6

7 Lokalisering Fastighetskarta 7

8 Koordinater Detaljprojekteringen är inte ännu färdigställd, vilket gör att vindkraftverkens placering kan komma att behöva justeras, men tabellen nedan anger koordinaterna för de tänka placeringspunkterna. Vi avser att söka för en flyttmån á 100 meter åt vardera väderstreck inom fastighetsgränserna. SWEREF99TM RT90 MÖH Norr Öst Norr Öst Z (m) Navhöjd (m) Rotordiam (m) Totalhöjd max (m) Maxeffekt (MW) Vkv Vkv , Vkv Vkv , Vkv , Områdesbeskrivning Området består till största del av barrskog, sumpskog och mossor. Enligt Skogsstyrelsens webtjänst Skogens pärlor ligger verken utanför viktiga naturvärden. Tätorter Den närmaste tätorten är Ålem ca 7 km nordost om etableringsområdet. Landskapsbild Landskapsbilden kommer att förändras för de närboende. Det är svårt att i dagsläget visa på hur mycket landskapet kommer förändras under 25 år med eller utan vindkraftverk, och av tidigare erfarenheter vet man att intrycket är väldigt subjektivt. Vissa tycker att vindkraft är fina medan andra anser dem mindre fina. Skogen växer och kan då helt eller delvis dölja vindkraftverken, medans i andra områden kan skogen fällas vilket gör verken mer synliga. Det vi kan göra i dagsläget är att se hur området kan se ut om vindkraftverk etableras med dagens förutsättningar. Fem fotopunkter valdes längs vägen som sträcker sig från Helgesbo till E22 vid Kåremo då den samlande bebyggelsen ligger längs denna väg i området. Skogsterrängen är relativt tät vilket gör att området har god visuell tålighet för vindkraftverk. Se bilaga 3 Fotomontage för mer information. Närboende Närmaste boende bor 754 m ifrån verk 1. Se bilaga 7 Koordinater & avstånd för mer information om avstånd till närboende. Markägare Den tänkta etableringen är placerad på 1 fastighet som redovisas nedan. Fastighet: Gunnarsbo 1:16 Ägare: Privatägd mark Vindresurser För att få en uppfattning av hur vindläget är i området kring etablering används Energimyndighetens vindkartering över landet. Medelvinden vid Gunnarsbo vindkraftpark är ca 6,5-7 m/s på 100 meters höjd. 8

9 Energimyndigheten har använt sig av en modell som heter MIUU när de beräknat fram medelvindarna över Sverige. Hans Bergström vid Meteorologiska Institutet vid Uppsala Universitet genomförde på uppdrag av Energimyndigheten en dokumentation av landets vindpotential Resultatet av detta blev den sk MIUU vindkarteringen. Syftet var att öka tillförlitligheten i bedömningarna av vindpotentialen i olika områden. Vindkarteringen används av kommuner, länsstyrelser och projektörer som underlag vid lokalisering av vindkraft. Faktorer som är sammanställda och redovisade i kartmaterialet är lufttryck, topografi, markens ytråhet, markanvändning, marktemperatur, molnighet, longitud/latitud samt tid på året för mätningar. Karta över vindkarteringen vid 100 meter över mark, med befintliga vindkraftverk inritade. (vindbrukskollen.se) 9

10 Myndighetsplanering Etableringsområdet för vindkraft i Gunnarsbo ligger inom ett möjligt utredningsområde i den norra delen av området klassad som B1:1. Se karta nedan. B1:1 området är i största delen obebyggd skogslandskap, eller med mindre gårdar och torpbebyggelse. 10

11 Miljöpåverkan Skugga Skuggor från vindkraftverk består av både fast skugga från tornet men även roterande och blinkande skuggor. Det finns rekommendationer för att skuggor från vindkraftverk inte får påverka närboende med mer än 30 timmar per år under ett värsta fall scenario eller 8 timmar per år verkligt fall. Beräkningar visar på att vindkraftverket inte kommer påverka någon närboende med mer än 8 timmar per år, verkligt fall. Skulle det vara så att någon bostad påverkas mer än riktvärdena så finns möjlighet att installera skuggdetektorer som automatiskt kan stänga av verket vid de tillfällen skugga faller på bostaden. Beräkningarna är gjorda med programmet WindPro 2,7. Detta program är i det närmaste branschstandard när det gäller beräkningar inom vindbruk. Nedan visas en karta över skuggningen i verkligt fall. Denna karta återfinns under Bilaga 1 Skuggberäkning. 11

12 Ljud/buller Buller från vindkraftverk består av dels maskinellt ljud (motorer, fläktar mm. inuti tornet) men även av ett svischande ljud från vingarna. Buller mäts i enheten Decibel (dba) och i Sverige har man som riktlinje att påverkan inte ska vara större än 40 dba på närboende, dvs. lika starkt ljud som från ett modernt kylskåp. Etableringen kommer inte påverka närboende med mer än 40 dba. Det högsta värdet ligger på 37,8 dba för markerad fastighet A. Skulle det vara så att ljudpåverkan blir större än beräknat på någon av de närbelägna fastigheterna så kan man ställa in så att verken går på lägre effekt. Detta är dock inte att rekommendera då produktionen och därmed nyttan med vindkraftverken minskar. Nedan visas en karta över ljudutbredningen från vindkraftverken. 12

13 Ljudberäkningen är gjord enligt naturvårdsverkets rekommendationer och är en värsta fall - beräkning i och med att: Beräkningen tar inte hänsyn till det befintliga bakgrundsljudet. Man beräknar enbart på att suset som uppkommer från vindkraftverket och utelämnar dämpande effekter som vegetation, byggnader och vägar. Man beräknar på vindstyrkan 8 m/s på 10 meter höjd vilket är det värde då ett vindkraftverk låter som mest. Vid högre vindstyrkor tar bakgrundljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Vinden blåser från vindkraftverket mot respektive hus. Husen får alltid vinden mot sig. Det tas ingen hänsyn till att det förekommer mindre frekvens av vind i vissa riktningar. För att se en fullständig beräkning av ljudpåverkan rekommenderas bilaga 2 Ljudberäkning. 13

14 Kultur Riksintresse- och Naturvärden Riksintressen Riksintresse är ett område som är av speciellt intresse. Närmsta riksintresse i området är för naturvård. Avståndet mellan vindkraftverken och det närmaste riksintresse för naturvård är minst 2 km. Inga av dessa riksintressen kommer att påverkas, flyttas eller beträdas. Karta över riksintressen Natur Vid byggnation kan en temporär störning ske på vissa djur. Av erfarenhet har man dock sett att djuren kommer tillbaka efter att människorna som jobbat med maskinerna avlägsnat sig från platsen när byggnation är färdigt. 14

15 Naturvärden Nedan presenteras de naturvärden som finns i omgivningen. Inget vindkraftverk ligger direkt på något naturvärde. Naturen i området består i huvudsak av produktionsskog med inslag av mindre mossar och sumpskog. Karta över naturvärden Fågel & Fladdermöss Man har i utredningar (Vindval rapport 6467) sett att fåglar snabbt anpassar sig till vindkraft och kan på det sättet undvika verken. Rovfåglar och fladdermöss har man sett är mer känsliga för vindkraft. Kalmar Ornitologiska förening har frågats om de närmaste fågelstråken och lokalerna i området. Den närmsta fågellokalen i området är Böle Kronopark, ca 4-5 km västerut från vindkraftverken, där observationer av tjäder, orre och ugglor har påträffats. För fladdermöss och fågel brukar vi kunna göra en analys av området för att se hur det ser ut med en eventuell förekomst av dessa djurgrupper. Visar analysen att området är ett högriskområde kan vi gå vidare och göra en inventering. I detta fall så visade sig att området var ett osäkert läge och utredaren anser att inventeringar bör göras för att ta ett hänsynsfult beslut om vindkraftsanläggning i Gunnarsbo. Inventeringar kommer att beställas och göras under rätt säsong under

16 När det gäller fladdermöss beror det på vad det är för slags fladdermusart som finns i området. Detta på grund av att olika arter söker föda på olika höjder. Vissa fladdermöss jagar insekter på höjder mellan meter och då kan de vara i ett riskområde när det gäller vindkraftverk, detta för att insekter oftast ansamlar sig vid nacellen, detta kan bero på att de alstras en viss värme där samt ljuset och den vita färgen lockar insekter. Det krävs dock rätt väderförhållanden för att fladdermöss ska jaga. Bland annat kräver de värme och svag vind, idealisk temperatur är på 15 C eller mer samt att vindhastigheterna är under 6 m/s. Klassning: Osäkert läge. Se bilaga 4 Fågel & Fladdermus bedömning. Fornlämningar Nedan kan du se fornlämningar i relation till vindkraftverken. Inga fornlämningar kommer beröras. Information om de närmsta fornlämningarna: Ryssby 50:1 Blästbrukslämning - Förstörd Ryssby 70:1 Fyndplats/Slagg 30m - Igenlagd Ryssby 69:1 Fyndplats/Slagg 40x20m - Bortodlad 16

17 Övriga intressen Om ett vindkraftverk står mellan två punkter som sänder ut signaler för t.ex. radio- och telekommunikation, sattelitkommunikation eller radarkommunikation så kan vindkraftverket störa dessa signaler. I och med att vindkraftverken är så pass höga så kan de även utgöra ett hinder för flygplan vid inflygning. Remisser har skickats till berörda radio- och teleoperatörer samt Luftfartsverket och Försvarsmakten för att låta göra en prövning om saken. Inga instanser har i dagsläget erinrat sig. Se bilaga 6 Remisser för mer information. Särskilt berörda Särskilt berörda är de grannar som har mark i anslutning till respektive verk. GreenExtreme kommer att skicka ut ett informationsbrev som berättar mer om projektet och vart på hemsidan de kan finna mer information om så önskas. Informationen kommer att skickas till alla markägare med en radie som uppgår till m från respektive verk. Infrastruktur Vägdragning Anläggning av de nya vägsträckningarna kommer utföras efter tillverkarens specifikationer. De konstrueras med ett förstärkningslager/grövre bärlager i botten upp till 60 cm och för att få en bra yta läggs bärlager ca 15 cm tjockt och därefter ett slitlager ca 5 cm tjockt med 0-300mm grusmaterial. Geotextilduk kan läggas mellan det grövre och finare gruslagren för att hindra blandning mellan skikten. Se bild nedan: Förstärkning och breddning av befintliga grusvägar innebär främst att ett cm tjockt lager ballast läggs på vägbanan. Vid breddning kommer berörda befintliga diken att flyttas i sidled och eller förses med trumma, detta kan innebära en kortvarig grumling vilket begränsas av tidsperioden för anläggningsarbetet. 17

18 Vid nybyggnation av väg kan också sträckningen komma att anpassas efter hydrologiska förhållanden, eventuella arkeologiska fynd och fynd av rödlistade arter utöver typ och storlek på vindkraftverk. Dränering i vägbanken för de nya vägarna och för vissa vägsträckor utmed befintliga vägar kan komma att krävas. Dräneringen kommer efter behov ske med hjälp av dikning, också av vägtrummor och mindre dräneringsrör för att inte påverka ytvattenavrinningen. Den totala markåtgången för varje verk med hänsyn till fundamentsyta, transformatorer och uppställningsplats för servicefordon och kran blir ca 4000m². Vägar och kranyta dimensioneras efter de största och tyngsta fordonen som kommer befinna sig där. Vägarna kommer bli ca 5 meter breda i raksträckorna och klara axeltryck på upp till 15 ton. De tyngsta fordonen krävs under själva etableringsfasen, därefter kommer vägar och kranyta användas av lättare lastbilar och personbilar vid service ett fåtal gånger varje år. Det finns risk för oljespill då maskiner och fordon tankas på plats. För att minimera detta är det viktigt att dieseltankar som används är godkända och att tankning sker över t.ex. absorptionsduk. Slutlig vägdragning fastställs i samband med upphandling av anläggningen. Ett tänkt vägdragningsförslag kan observeras under Bilaga 8 Kartor. Elanslutning För att kunna leverera den producerade elen så måste man ansluta vindkraftverken till befintligt elnät. Närmsta anslutningspunkt antas vara Idhult (detta efter diskussioner med EON). Ny 30 kvkablage från regionstationen i Idhult anpassas till den nya kraftproduktionen. EON har nätkoncession (rätten att dra elnätet i området). Diskussion förs med EON för att hitta bästa lösning på kabeldragningen. Preliminär anslutningsalternativ finns under Bilaga 8 Kartor. Transformatorn kan monteras både externt och internt i verket. För att minska risken för personskador på servicepersonal kommer en extern transformator med största sannolikhet bli aktuell. Kabeldragningen kommer, om det är lämpligt, göras utmed befintliga vägar för att minska avverkning, röjning och påverkan på naturvärden. Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagd elkabel. De metoder som vanligast används för att förlägga kablar i mark är plöjning, schaktning, kedjegrävning och tryckning. Vilket sätt det kommer användas av beror på markens förutsättningar och dess känslighet. 18

19 Transporter För ett vindkraftverk med ståltorn går det åt ca 10 transporter fördelat på 1 infästningsplatta, 3-4 torndelar, 3 blad, 1 maskinhus och 1 noskon, utöver detta verktyg och interna detaljer. Till ett vindkraftverk går det åt cirka ton krossmaterial för varje 1km väg och kranyta (14 ton/lastbil= ca grusflak eller transporter med bil och släp beroende på hur terrängen ser ut). Till varje fundament går det åt cirka 400 m³ betong (7m³/lastbil= ca 60 transporter). En mobilkran på ca ton samt en mindre hjälpkran krävs för montage/uppresning av vindkraftverket och montering av bladen, mobilkranen kommer alltid vara placerad på uppställnings-platsen på grund av dess tyngd och kommer inte påverka marken i resten av arbetsområdet. Byggnationen kommer att pågå under ca ett års tid och är beroende av tillverkarens leveranstider av vindkraftverk, anslutningsmöjligheter och tillgång till anläggningsentreprenörer. Vid den efterföljande driften servas vindkraftverken av ett serviceteam som utför schemalagd service två till fyra gånger per år samt därutöver felavhjälpning vid akuta problem. Totalt blir antalet transporter cirka 100 stycken/vindkraftverk under dess livstid. Kranplats Kranplatserna planeras så att de kräver så lite skogsavverkning som möjligt. Utifrån tillverkarens (likaså uppförarens) specifikationer kommer kranplatsen att anläggas i anslutning till vindkraftverken. En yta om ca 100 x100 meter kommer utgöra uppställningsyta, kranplats, vändytan och arbetsplats under byggnationen av verken. Denna yta kan sedan återställas för att brukas till annat. Fundament Fuhrländer FL2500 Det som krävs av fundamentet är att det ska klara av att bära upp verkets tyngd och fungera som motvikt. Fundamentet upptar vanligtvis en yta på ca 400m². Tillverkaren och markförutsättningarna styr vilken typ av fundament som krävs. Vanligast är gravitationsfundament. Generellt gjuts ett gravitationsfundament på ca 3 meters djup och får en yta på ca 17 x 17 meter och består av ca 500m³ betong och ca 36 ton ingjuten armering. Överskottsmassor efter utgrävningen av fundamentshålet kan användas som återfyllnadsmaterial och motviktsfyllning. Bergfundament förankras direkt i berget och överblivna massor används här också som återfyllnadsmaterial. 19

20 Fundamentet Genomskärning för ett FL2500 En geoteknisk detaljundersökning ska genomföras på varje verksplats för att ta hänsyn till markförhållanden och grundvattennivån. Den största miljöpåverkan vid etableringen av fundament sker vid utgrävningen av marken och under anläggningen av fundamentet då utsläpp kommer från anläggningsmaskiner och transportfordon. Återställelse av mark - Avveckling Ett vindkraftverks livstid beräknas i nuläget till år. Vid en framtida avveckling, efter att den definitiva driften av anläggningen har upphört, kommer allt material, så långt det är ekonomiskt försvarbart och möjligt, att återvinnas på lämpligt sätt. Vindkraftverket med torn, nacell och rotorblad kommer att demonteras och fraktas bort från etableringsområdet. Fundamenten kommer att övertäckas, återanvändas eller tas bort ned till 1 m markdjup och därefter övertäckas. Ingjutningsringen i fundamentet tas bort. Vägar och elkablar i mark lämnas kvar med möjlighet till fortsatt användning. Egenkontroll Etableringsfas Vid byggnation kommer en uppföljning att ske av de avvikelser och svårigheter som byggverksamheten kan komma att föra med sig, så som vägbyggnation, fundament och resning av kran och verk. Oförutsedda händelser och incidenter med miljöpåverkan kommer att registreras, dokumenteras och analyseras, för att i fortsatta projekt undvika att liknande incidenter inträffar. Driftfasen För att övervaka vindkraftparkens påverkan på miljön kommer GreenExtreme att ta fram ett kontrollprogram som följer med till det driftbolag som bildas vid försäljningen av vindkraftverken. Kontrollprogrammet förutsätts omfatta de undersökningar som behövs för att följa upp vindkraftverkens påverkan i förhållande till GreenExtremes villkor för verksamheten. Främst mätning av ljud borde vara den uppföljning som har störst intresse för närboende och kommun. 20

21 Elledning Kraftledningar måste prövas och få tillstånd innan byggnation enligt ellagen (1997:857). Prövningen för kraftledningen drivs av EON och ingår inte i denna miljöanmälan. Säkerhet Vindkraftverk av ovan typ är utrustade med en mängd säkerhetsfunktioner. Dels för personal som arbetar i verket men även för människor runtomkring. Generella säkerhetsåtgärder är: Varningsskyltar som upplyser om vindkraftverken sätts upp i närområdet. Vid höga vindar (över 25 m/s) stängs verken av automatiskt. Åskledare finns installerat. Service sker regelbundet (flera gånger per år). Dörr in till vindkraftverken är låsta. Hindermarkering Vindkraftverken kommer bli maximalt 150 meter höga och kommer att hindermarkeras enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Det medför att de ska vara försedda med blinkande medelintensivt rött ljus (20-60 blinkningar/minut) under skymning, gryning och mörker. Ljusmarkeringen ska placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, vilket innebär att ljusmarkeringen placeras på taket till maskinhuset. Vindkraftverken skall vara vita i färgen. Isbildning Under speciella väderförhållanden kan is bildas på vindkraftverkets blad och torn. Isbildningen sker då regn och dimma följs av kraftig kyla samtidigt som det blir vindstilla, och åtföljt av en snabb upptining samtidigt som vinden tilltar. Isskikten är normalt några få mm tjocka och täcker mindre ytor. När rotorn börjar rotera faller isen av inom en radie på ca meter. Bortsett från risken för isbildning och issläpp finns inga hinder att vistas under eller i närheten av vindkraftverken. Varningsskyltar för issläpp kommer att monteras i anslutning till vindkraftverken. Brand GreenExtreme har vid etableringen ett byggsamråd med Brandmyndigheten för att gå igenom de restriktioner som gäller i dagsläget. Brandsläckare finns på plats inne i verken, säkerhetsföreskrifter gällande brand uppfylls av leverantör. Summering Kalmar kommun har ett tematiskt tillägg till översiktsplanen från Kommunens vision är att länet skall vara fossilbränslefritt 2030 med tanke på all energianvändning. Kalmar län är det enda län i Sverige där alla kommuner ingår i projektet Uthållig kommun. Enligt Kalmar kommuns 21

22 vindkraftsplan anser kommunen att vindkraften är en viktig förnyelsebar energiresurs och kommunen vill ge uttryck för en generös syn på utbyggnaden av den. Tabellen nedan visar påverkan på miljömålen vi har i Sverige. Ett + visar en positiv inverkan på miljömålen. Ett visar en negativ påverkan. Parantes runt bedömningen betyder att påverkan eller inverkan är mycket liten. +/- betyder att påverkan gör ingen skillnad.? betyder att bedömning inte kan ges ännu. Aktivitet Miljömål Begränsad klimatpåverkan Friskt luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Nollalternativ Exploatering Kommentarer +/- + Förnyelsebar energiproduktion +/- (+) +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- (-) +/- (-) +/- +/- +/- +/- +/- (-)?? Förnyelsebar energi skulle kunna ersätta energi som är baserad på icke förnyelsebara råvaror Marginell påverkan på närheten till mindre sumpskogar En ny lokal verksamhet i skogen som genererar ljud och skuggor Minimal påverkan pga. avstånd till närboende. Osäkert läge för fågel och fladdermus. Inventeringar måste göras. 22

23 Överensstämmelse med Hänsynsreglerna Nedan följer en redogörelse för hur den planerade verksamheten kommer följa de allmänna hänsynsreglerna i 2 kapitlet i Miljöbalken. 1 Tillämpning och Bevisbörda När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön. I detta kapitel avses med åtgärd en sådan åtgärd som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet. Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllt då sökanden gjort denna miljöanmälan. Anmälan granskar på ett objektivt sätt projektet och dess påverkan på omgivningen. Detta gör att de negativa aspekterna minskar till ett minimum. 2 Kunskapskrav Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllt då sökanden har gjort denna miljöanmälan. Sökanden har även tidigare uppföra verk och har personal som genomgått relevant utbildning. Då kunskapen inte finns hos sökanden används externa konsulter. 3 Försiktighetsprincip Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då sökanden gjort beräkningar och undersökningar för att minska påverkan på närboende och närmiljö. Sökanden har kontinuerlig kontakt med den kvalitetssäkrade tillverkaren i Tyskland för att utreda vilket verk som för stunden lämpar sig bäst. Sökanden innehar även försäkringar som täcker eventuella skador. 4 Kemiska Produkter Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller 23

24 organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014). Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då de verk som sökanden tittat på har uppsamlingskärl för de kemikalier som verket innehar. Vid val av kemikalier skall sökanden välja de mest miljövänliga alternativen som fungerar. 5 Hushållningsprincipen Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då vindkraft i sig är en förnyelsebar energikälla och bidrar till att hushålla med andra ändliga energislags råvaror. Ett vindkraftverk producerar under 6-12 månader sin egen tillverkningsenergi, efter detta producerar verket ren energi i ca år till. Verket kan vid avvevckling återvinnas i stor utsträckning då verket till största del består av metaller. 6 Lokaliseringsprincipen För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap., regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och prövning av verksamheter enligt 9 kap. 6, 11 kap. 9 a och 12 kap. 6 ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden. Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Lag (2010:902). Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då verken är placerad på säkert avstånd från närboende och viktiga naturvärden. Verket använder sig av den senaste tekniken som gör att utnyttjandet av marken blir så effektivt som möjligt. 7 Rimlighetsavvägning Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller en åtgärd som behövs för totalförsvaret, ska vid avvägningen hänsyn tas även till detta förhållande. Trots första stycket ska de krav ställas som behövs för att följa en miljökvalitetsnorm som avses i 5 kap. 2 första stycket 1. Om det finns ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, ska det vara vägledande för bedömningen av behovet. 24

25 Vid prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens för en verksamhet eller åtgärd som ger en ökad förorening eller störning och kan antas på ett inte obetydligt sätt bidra till att en miljökvalitetsnorm som avses i 5 kap. 2 första stycket 1 inte följs, får verksamheten eller åtgärden vid avvägningen enligt första och andra styckena tillåtas om den 1. är förenlig med ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, 2. förenas med villkor om att vidta eller bekosta kompenserande åtgärder som ökar möjligheterna att följa normen i en utsträckning som inte är obetydlig, eller 3. trots att den försvårar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormen på kort sikt eller i ett litet geografiskt område, kan antas ge väsentligt ökade förutsättningar att följa normen på längre sikt eller i ett större geografiskt område. Lag (2010:882). Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då sökanden tecknar försäkringar som täcker sådana oförutsedda händelser som paragrafen hänvisar till. Sökanden ihop med leverantörer och konsulter kommer upprätta kontrollprogram som minimerar risken för att olägenheter uppstår. 8 Ansvar för skadad miljö Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då sökanden tecknar försäkringar som täcker sådana oförutsedda händelser som paragrafen hänvisar till. Sökanden ihop med leverantörer och konsulter kommer upprätta kontrollprogram som minimerar risken för att olägenheter uppstår. 9 Slutavvägning Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte, om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. 1, 3 eller 4. Lag (2002:175). Ovanstående paragrafs krav bör anses uppfyllda då sökanden är införstådd i dess betydelse. Om oväntade händelser skulle göra att beräkningar visar sig helt fel finns alltid möjligheten till att återställa platsen till dess ursprungliga skick. 25

26 Referenser Vindval rapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Internetsidor Artportalen Energimyndigheten Eniro Fuhrländer Kalmar kommun Lantmäteriet Miljömålsportal Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Skogens källa Skogstyrelsen Vindlov