Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006"

Transkript

1 Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006 Utbyggnad i Finland Mikko Kara, vice VD för Finlands tekniska forskningscentrum VTT talade om bakgrunden till att Finland nu som ett av få västländer satsar på kärnkraft igen och bygger landets femte reaktor. I Finland finns också en unik ägarstruktur där industrin köper el till produktionskostnad. Slutligen har man som första land beslutat om slutförvaringen av avfallet en nyckelfråga för en fortsatt utbyggnad. Kärnkraften har det senaste decenniet blivit mer konkurrenskraftig i Finland jämfört med 1993 då parlamentet röstade mot en fortsatt utbyggnad. Argument för FIN5 som lades fram i den ansökan till parlamentet som godkändes 2002 var: Ger ett stabilt elpris i tid då energipriser ökat kraftigt Goda erfarenheter från de fyra tidigare reaktorerna som körs till över 90 procent av kapaciteten och som uppgraderats med 20 procent mer effekt Kan ersätta utgående basproduktion Hjälper till att uppnå åtaganden i Kyoto Minskar beroendet av energiimport Elmarknad i förändring Finland ingår i den gemensamma nordiska elmarknaden i Nordpool där över hälften av elkraften kommer från vattenkraft. I Finland är elproduktionen dock betydligt mer differentierad med en stor del från elproduktion från biobränsle i form av restprodukter från massaindustrin och kondenskraft med gas eller kol. Eftersom en större del av den finska produktionen är belagd med utsläppsrätter är den mindre konkurrenskraftig. Kara såg tecken på att det påverkar mixen av finsk elproduktion. Mellan 2004 och 2005 mer än halverades kondenskraft och importen tredubblades. Kärnkraften har enligt Kara en nyckelroll i en utsläppsfri finsk energiproduktion. Prissättningen genom NordPool fungerar bra för att reglera produktionen, genom att den sista elkraften som produceras är med den minst konkurrenskraftiga tekniken. Finland går in i en period där nya investeringar behövs, men Kara påpekade att det är en utmaning för politikerna att försöka styra på en fri marknad. De stora energibolagen investerar i länder där det är mest lönsamt. I den situationen måste politikerna låta elpriset öka för att styra nya investeringar. Att sätta ett pristak vore att förstöra den fria marknaden. Samtidigt är marknaden uppdelad på ett fåtal mycket stora aktörer som kan påverka priset att investera i ny produktion som sänker priset är inte intressant. Del i klimatarbetet Finlands parlament antog en nationell klimatstrategi 2001 där två scenarier för att nå Kyoto jämfördes det ena att ersätta kol med importerad gas, det andra att bygga ut kärnkraften. VTT analyserade 2004 olika strategier för att nå Kyoto-målen som även räknande in utsläppshandeln. Att ytterligare bygga ut kärnkraften blev då enligt Kara det mest kostnadseffektiva alternativet. Att VTT även är experter på bioenergi och energieffektivisering stärkte förtroendet hos allmänheten. Processen för FIN5 kommer att ha tagit ungefär 10 år när reaktorn står klar 2009 från licensiering, miljöprövning till installation och uppstart. TVO och Fortum startade 1999 med miljöprövning för placering. Kontrakt skrevs i december 2003 med en nyckelfärdig EPR-reaktor en modern lättvattenreaktor (LWR) som utvecklats av ett konsortium med Framatom och Siemens. Effektiviteten ligger på 37 procent, vilket är högre än dagens reaktorer.

2 OP5 räcker dock inte för att ersätta all äldre produktion som försvinner. Men Kara tror samtidigt att fler elintensiva fabriker kommer att stängas och att efterfrågan på sikt därmed minskar till en del. Unik ägarstruktur för FIN5 Industrin i Finland står för över hälften av den nationella elförbrukningen. En stabil och billig försörjning är avgörande för konkurrenskraften och ligger till grund för den unika ägarlösningen för FIN5. Industrins Kraft Ab (TVO) äger den nya reaktorn i Olkiluoto liksom de två tidigare reaktorerna här. TVO ägs i sin tur av energibolag och tung industri och enligt den så kallade Mankala-principen leveras el till ägarbolagen till produktionskostnad. Kara påpekade dock att myntet har två sidor tillgången till billigare elkraft kan också innebära en risk för att den tunga industrins utveckling mot energieffektivare processer hindras. Förbrukningen i framtiden är som sagt dock osäker. Kara pekade på att den globala konkurrensen gör att inga nya industrier placeras i Finland, och att en del av dagens verksamhet antagligen kommer att flytta. Hur mycket industrin påverkar visade Kara med ett diagram där en strejk i finsk massaindustri förra året syntes som en minskad förbrukning på 2,5 procent från 2004 till Avfallsfrågan och fortsatt utbyggnad En hörnsten i bygget av FIN5 var enligt Kara parlamentets beslut 2001 att välja Olkiluoto för ett slutförvar för avfallet. Det kom före beslutet om att bygga FIN5. VTT har även varit inblandat i den tekniska utredningen av slutförvaret. Kara tror att diskussion om ett sjätte reaktor kommer upp på allvar om några år när det är ekonomiskt intressant igen. TVO säger att de börjat planera för FIN6. Det är flera faktorer som moteller medverkar till en fortsatt utbyggnad: Fortsatt dyr energi med högt elpris och ökande kostnader för olja och gas, delvis genom mindre tilldelning av utsläppsrätter. Å andra sidan allt mer fokus på effektivare energianvändning. Den tunga industrin växer inte. Till exempel finns marknaden för massaindustrin i Asien och billig råvara i Sydamerika. Därmed kanske minskat framtida elbehov. Äldre produktionsanläggningar måste ersättas. Ny runda av Kyoto sätter ännu hårdare press på koldioxidfri produktion. Nya kärnkraftsreaktorer kan ge bredare användning, här är det intressant med mindre reaktorer (pebble bed), högtemperaturreaktorer som kan producera vätgas och reaktorer med bättre möjligheter till load-follow som passar för en spot-marknad Frågor: Kalkyler visar att dagens uranreserver räcker i 40 år för befintlig kärnkraft. Dessutom släpps det ut stora mängder koldioxid vid rening av uranmalm, togs de aspekterna med i det finska beslutet? Flera livscykelanalyser visar att kärnkraften är konkurrenskraftig när det gäller koldioxidutsläpp. När det gäller tillgång på bränsle kommer det att behövas mer gruvbrytning och snabbare utveckling av brid-tekniken enligt Kara. Thomas B Johansson: Det finns en anmälan mot TVO och FIN5 till EU kommissionen om olagligt statligt stöd i form av fördelaktiga lån och exportkrediter från Frankrike. 1 Kara visste inte något om anmälan och kunde bara säga att FIN5 byggs av privata aktörer. Jan Sigurd Vaagen: Hur ser framtiden ut när det gäller Ryssland som aktör på energimarknaden? Ryssland rör sig snabbare än många tror enligt Kara och har börjat en omställning med att öppna upp sin elmarknad, som nu är uppdelad i 24 produktionsenheter. Men det krävs stora investeringar och det gör att Ryssland är lika beroende av EU som köpare som vi är beroende av rysk energi. 1 Anmälan gjordes i slutet av 2004 av European Renewable Energy Federation (EREF).

3 Kärnkraft åter aktuell i USA Kärnkraften har varit förbisedd länge i USA, men idag ökar intresset enligt Mujid Kazimi, professor som leder Center for Advanced Nuclear Systems vid universitetet MIT. En bred satsning sker för såväl en nära utbyggnad som för utveckling av en ny generation effektivare reaktorer där framför allt möjligheten att tillverka vätgas för transportsektorn lockar. Av USA:s totala energiproduktion kommer 8 procent från kärnkraft, medan olja står för 40 procent, varav 2/3 går till transporter. När det gäller elproduktion är kol den viktigaste källan, medan kärnkraften ger 20 procent. Andelen har växt genom uppgraderingar och att utnyttjandet har höjts från 70 till 90 procent det senaste decenniet något som tillsammans gett ett eltillskott motsvarande 22 nya reaktorer. Dessutom förlängs reaktorernas licenser från 40 till 60 år. Amerikanska myndigheter tar nu flera steg för att stödja en utveckling av kärnkraften, framför allt genom olika program vid energidepartementet (DoE) USA har idag 103 reaktorer men inga nya reaktorer har beställts på 30 år. Nu verkar nya order vara gång för vidareutvecklade lättvattenreaktorer med hög säkerhet som lämnat ritbordet och är klara att börja leveras. Dagens reaktorer kommer att börja tas ur bruk från Forskning sker för att utveckla en ny generation av effektivare reaktorer som bland annat kan producera vätgas. Bränsle- och avfallshantering ses över för att ge ett mer hållbart system där kärnkraften går från ett öppet bränslesystem till ett slutet system med återbruk av plutonium och klyvbara aktinider i avfallet. Utbyggnad av kärnkraften DoE:s program Nuclear Plants 2010 fokuserar på att hitta lokalisering och förenklad licensiering för förbättrade versioner av dagens LWR, så kallade Gen III Anledningar till förnyat intresse är: Kärnkraften har varit en pålitlig energikälla de senaste 15 åren. Olja- och gaspriser har fördubblats sedan 1990-talet, speciellt de senaste två åren. Osäkerheten att vara beroende av import gör att inhemska källor för transporter söks där kärnkraft ingår tillsammans med bränsleproduktion från kol och biobränslen. Utsläppen av koldioxid ökar och de stora källorna är elproduktion och transporter. Amerikansk industri försöker redan idag sänka sina utsläpp i väntan på kommande begränsningar, trots att USA står utanför Kyoto. Nya reaktorer bygger vidare på de omfattande erfarenheterna från dagens LWR kring förbättrad säkerhet och lägre produktionskostnader. Ett vägval är att införa passiva system som inte är beroende av operatörer för att fungera. Ett exempel är AP1000 med luftkylning som ska hindra att reaktorkammaren överhettas och spricker, en lösning som samtidigt gör reaktorn billigare eftersom det krävs färre pumpar och rör. En annan reaktor är ESBWR som helt saknar pumpar. Även EPR, den reaktor som byggs i Finland är aktuell för den amerikanska marknaden enligt Kazimi. Incitament hjälper fram nya order En del i programmet Nuclear Plants 2010 rör att staten tar på sig att dela kostnaderna för tillstånden som krävs för nya reaktorer. Här ingår att undersöka nya lokaliseringar och göra tillståndgivningen effektivare för att förenkla så att konstruktion och drift hanteras i en gemensam licens, och inte som idag i två separata. Energiföretag har börjat söka om licenser för 17 nya reaktorer. Kazimi tror att de första orderna kommer under 2007 och reaktorerna skulle då stå klara 2014.

4 Han pekade också på att det finns fler ekonomiska incitament i kongressens Energy Policy Act som antogs Kontentan enligt Kazimi är att det är lönsamt för företagen att vara först med att komma igång att bygga. En försäkring för fördröjningar där staten står för hela kostnaden upp till 500 miljoner USD för de två första reaktorerna och hälften för de fyra efterföljande upp till 250 miljoner USD. Skattelättnader för de första utbyggda MW med 1,8 cent per kilowatt samma garantier som vindkraft haft under lång tid och som fått den att växa kraftigt enligt Kazimi. Förmånliga lånegarantier på 30 år till 80 procent av reaktorernas produktionskostnad. Nästa generation kärnkraft Programmet Generation IV fokuserar på att utveckla nya reaktorer som löser problem med dagens kärnkraft. En del är att höja reaktortemperaturen vilket kan öka effektiviteten från 33 procent i dagens LWR till över 40 procent i nya reaktorer. En högtemperaturreaktor ger förutom elproduktion även möjlighet vätgasproduktion och användning i olika industriprocesser. I USA ligger fokus just nu på att utveckla en gaskyld högtemperaturreaktor förklarade Kazimi. Här finns en del erfarenheter från tidigare reaktorer, även om det krävs mycket forskning. Heliumkylning vid en reaktortemperatur på 800 grader är mest intressant, men kylning med superkritisk kodioxid där det räcker med 500 grader för att nå bra effektivitet är också intressant eftersom det ställer mindre höga krav på material. En utveckling är låta kylgasen driva turbinen direkt, istället för att gå via vattenånga. Det är ett sätt att sänka produktionskostnaden eftersom turbinen kan göras tio gånger mindre än dagens turbiner. Regeringen satsar nu på en demo-reaktor för att testa heliumkylning och vätgasproduktion i något som kalls Very High Temperatur Reactor (VHTR). En fullskalig prototyp planeras till 2021 i Idaho. Högtemperaturreaktorerna har fortfarande en öppen bränslekedja. På längre sikt är målet att införa en ny sluten bränslecykel för kärnkraften där plutonium och aktinider bränns i reaktorerna istället för att bli till avfall. USA deltar i det internationella samarbetet Generation IV International Forum (GIF) som valt ut sex reaktortyper som intressanta framtidsteknologier. Här ingår satsningar på olika typer av snabba reaktorer som klarar av ett slutet bränslesystem. Nuclear Hydrogen Initiative för att ta fram vätgasproduktion Att producera vätgas är intressant eftersom den kan ersätta oljan som bränsle i transportsektorn. Vätgasen har även andra användningsområden, ett exempel är inblandning i den olja som går att utvinna ur jord och skiffer i USA en resurs tre gånger större än Saudiarabiens oljetillgångar. Kärnkraften är ett intressant alternativ för att producera vätgas eftersom de flesta andra metoder, som exempelvis tillverkning från naturgas eller kol utan koldioxidinfångning, innebär stora klimatutsläpp. Programmet Nuclear Hydrogen Initiative drivs av DoE för att utveckla tekniken för vätgasproduktion. Målet är att ta fram en prototyp i labbskala 2007 för att splittra vatten i högtemperaturelektrolys, därefter en anläggning i pilotskala 2011 och slutligen en demoanläggning för produktion med kärnkraft DoE har skickat ut en förfrågan till energibolag om att börja testa teknik i befintliga reaktorer och fått in positiva svar. Kazimi förklarade att det handlar om stora anläggningar. En stor omvandlare från naturgas som håller på att byggas har sådan kapacitet att den skulle passa att drivas med tre reaktorer på MW. Sluten bränslekedja för att minska avfallet Ett nytt bränslesystem är en viktig del i framtidens kärnkraft förklarade Kazimi. Det gäller såväl att minska avfallsmängderna som att få ett bättre resursutnyttjande av uran. Utmaningarna förutom den tekniska forskningen är konkurrenskraftiga kostnader och att hantera riskerna för spridning av klyvbart material för kärnvapen. De olika målen är inte alltid lätta att balansera.

5 Debatten pågår i USA och en viktig fråga är att försöka minimera avfallet. USA:s strategi är idag att på sikt skicka det till ett slutförvar. Idag finns ton avfall lagrat runt om i landet. Den plats som är utsedd för slutförvaret är Yucca Mountain i Nevada men en lösning är inte klar ännu, delvis för att delstaden är emot placeringen. Redan med dagens reaktorer som fått förlängd livslängd överskrids dessutom den godkända lagringskapaciteten i Yucca Mountain. DoE:s program Advanced Fuel Cycle Initiative ser över vilka alternativ som finns för att återanvända avfallet. Frankrike, Japan och Storbritannien upparbetar avfall och renar fram det plutonium som bildats för tillverkning av MOX-bränsle. På så sätt går det att få ut mer energi ur uranet och lagringstiden för avfallet minskar. Programmet identifierar många val för framtidens kärnkraft, när det gäller såväl högtemperaturreaktorer eller snabba reaktorer som olika alternativ av upparbetat bränsle eller torium. Ett alternativ är snabba reaktorer som kan bränna både plutonium och aktininder. Fördelar med en teknik som bränna både plutonium och aktinider: Energiuttaget ur bränslet kan öka till det dubbla mot dagens reaktorer Avfallet når samma strålningsnivå som uranmalm på endast ca tusen år Med högre uttag alstrar dessutom avfallet mindre energi vid lagring USA deltar som ett av länderna i Global Nuclear Energy Partnership. GNEP är ett internationellt program som startade 2006 och vill harmonisera synen på bränslecykeln med plutonium och aktinider. För att hantera risken för spridning av klyvbart material vill programmet skilja på Reactor States och Fuel Cycle States där de förra enbart har reaktorer och de senare även upparbetar avfall och förser övriga länder med bränsle. I programmet ingår att bygga demoanläggningar för en reaktor och upparbetning av avfall. När DoE undersökte om företag i USA var intresserade av att ha hand om upparbetning fick de in över 40 intresseansökningar. Frågor Räcker tillgången på helium för någon större omfattning av gaskylda reaktorer? Enligt Kazimi är det inget problem med en utbyggnad till procent av framtida reaktorer. Waclaw Gudowski: GNEP fokuserar mycket på icke-spridning, är risken att det styr bort från en fri marknad? Finns det en intressekonflikt mellan framtidsfokus inom GNEP och GEN IV? Enligt energiministern ska DoE bygga demoprojekt för både högtemperaturreaktor och snabb reaktor om man får pengar från kongressen. Men Kazimi påpekade samtidigt att tidigare erfarenheter visar att det kan vara svårt att driva två parallella reaktortyper. När både LWR och natriumkylning var konkurrerande tekniker tidigare decennier resulterade det i att LWR vann och blev tekniken som dominerar. Jan Sigurd Vaagen: Är blyreaktorer i ryska ubåtar en intressant teknik? Det finns intressanta teoretiska framsteg, men det behövs mer erfarenhet av hur tekniken fungerar i praktiken. Vi kan natriumkylning bättre, men bly är en av backup-teknikerna i GEN IV tillsammans med gaskylda snabba reaktorer. Ny generation kärnkraft i Frankrike Jacques Bouchard vid statliga forskningsorganet Commissariat à l'energie Atomique (CEA) förklarade att Frankrike får 80 procent av sin elenergi från kärnkraft. Landet satsar på att fasa över till nya reaktorer och han påpekade att det gäller planera och utveckla redan nu för att det ska gå smidigt. Avfallsfrågan är också aktuell i Frankrike med fokus på snabba reaktorer som bränner upp de ämnen som kräver längst lagringstid.

6 Frankrike är ett av de länder som tydligast satsar på kärnkraft. Trots det finns det även här en livlig debatt förklarade Bouchard. Framförallt var allmänheten engagerad för två år sedan i samband med en ny lag som slog fast att kärnkraften även framöver kommer att vara den största källan, men att staten även ska satsa på energieffektivisering och förnyelsebara källor. Debatten rör också en lag som planeras i avfallsfrågan och det kommande bygget av en EPR-reaktor i Flamanville. 2 I ett globalt perspektiv såg Bouchard att världen behöver allt mer energi. IEA har ett scenario där både befolkning och energibehov ökar kraftigt fram till Det enda alternativet förutom förnybara källor för att fasa över från fossila bränslen är kärnkraft enligt Bouchard, som påpekar att beslut idag får effekt först 2030, eftersom förändringar av energisystemet är en långsam process. Samtidigt kan industrin erbjuda nya reaktorer som bygger på den långa erfarenheten från LWR och framför allt har högre säkerhet. Längre bort finns även ännu effektivare GEN IV som ger mindre avfall. Vid en IAEA konferens 2005 pekades problem ut som måste lösas för framtidens kärkraft: billigare reaktorer och säker finansiering, andra drivkrafter än Kyoto som styr för långsamt och satsning på utbildning inom området. Satsning på dagens teknik De modernaste reaktorer industrin kan börja leverera idag kallas Gen III. Säkerheten är den viktigaste förbättringen jämfört med dagens LWR. Här ingår att minimera spridningen vid en olycka genom lärdomar från många decenniers driftserfarenhet och olyckorna i Tjernobyl och Three Mile Island. EPR har till exempel dubbla inneslutningar och ett skydd mot härdsmältor. Bouchards slutsats var att när GEN III ersatt dagens reaktorer blir kärnkraften så säker att det inte längre finns något behov av evakueringsplaner för kringboende och att dela ut jodtabletter. Han förklarade att det finns två angreppsätt i utvecklingen små/stora reaktorer och passiva/aktiva säkerhetssystem. Små reaktorer är mindre kontroversiella men dyrare. Passiva system är bra, men samtidigt svårare att åtgärda vid störningar. Det är alltså inget självklart val vad kärnkraftsindustrin ska satsa på som kommande reaktorer de närmaste åren. När det gäller bränslecykeln sker det också en utveckling. Att upparbeta till MOX ger mindre avfallsvolymer och utnyttjar bränslet effektivare. Några länder upparbetar idag sitt avfall och 32 reaktorer i Europa drivs delvis med MOX. Enligt Bouchard är tekniken alltså mogen och kräver inte flera års utveckling innan den kan få bredare spridning. Kostnaden för upparbetning uppgår till några procent av värdet på elproduktionen. Nästa generation reaktorer När det gäller reaktortyper räcker dock dagens LWR inte för att på längre sikt göra kärnkraften mer hållbar. I det öppna system som Sverige och många andra länder har, utnyttjas bara en procent av uranbränslet och tekniken tillåter inte temperaturer på över 300 grader vilket begränsar effektiviteten. Nya reaktorer i form av GEN IV kan lösa båda de problemen. En viktig egenskap med nya reaktorer är att de skulle kunna bredda användningsområdena för kärnkraften utanför enbart elproduktion, genom att även produceras vätgas. Frankrike satsar på snabba reaktorer där mer av bränslet kan utnyttjas. Dessutom ser Bouchard även att brid-teknik som ger mer plutonium och brännare för aktinider behövs på längre sikt för att lösa tillgången på bränsle och avfallsfrågan. En ny fransk lag om slutförvaring och upparbetning av avfall ska upp i parlamentet. Bouchard förklarade att uranreserverna i världen räcker till 2060 med dagens bränslesystem. Den mer avgörande frågan är att avfall där både plutonium och aktinider utnyttjas ger mindre avfall med lagringstider på endast tusen år. En utökad upparbetning kräver samtidigt ett skydd mot spridning av klyvbart material som kan användas i kärnvapen. Enligt Bouchard är det viktigt att utveckla system där enskilda ämnen som plutonium inte separeras fram. 2 Frankrike har redan 58 reaktorer i drift och inget akut behov av nya. Ett skäl att bygga den nya EPR-reaktorn är en förhoppning om att det ska underlätta för en export till andra länder.

7 Nya tekniker tar dock flera decennier att utveckla. I Frankrike kommer dagens reaktorer att börja tas ur drift Här behövs en infasning av GEN III och på sikt från 2035 av GEN IV. Ett budskap från Bouchard var att vi inte behöver prioritera mellan olika tekniker utan satsa brett. Frankrike deltar i samarbetet inom GIF kring de sex reaktortekniker som valts ut som mest lovande. GIF har idag har 8 medlemmar, och Sydafrika ansluter snart. Förhandlingar pågår med Brasilien och Argentina. Även Kina och Ryssland är möjliga nya medlemmar. Erfarenheter med snabba reaktorer Det finns redan en omfattande erfarenhet av snabba reaktorer i Frankrike, framför allt när det gäller natriumkylning vid anläggningarna Phenix och Superphenix där intresset var stort vid oljekrisen i början av 1970-talet. Bouchard berättade lite om erfarenheterna och förklarade att de främsta utmaningen rör att ta fram tekniken till lägre kostnad, göra den lättare att inspektera och ge bättre skydd mot spridning av klyvbart material. I ett gemensamt projekt med bland annat Tyskland och Storbritannien sker utveckling av en snabb reaktor som ser ut att bli bara 20 procent dyrare än dagens LWR. Att snabba reaktorer är svårare att inspektera med dagens metoder beror på att det inte går att tömma reaktorkammaren på samma sätt här krävs nya system. Frankrike planerar att ta fram en prototyp för GEN IV till Även om natriumkylning är huvudalternativet är frågan om vilken framtida reaktorteknik Frankrike ska satsa på dock öppen, eftersom det har varit svårt att få brett stöd hos allmänheten som tycker att natrium låter osäkert. Ett presentera något som den enda lösningen är inte taktiskt enligt Bouchard. Ett alternativ är gaskylning även om helium inte är en lika effektivt kylmedium som metall. Även små reaktorer som SMFR är intressanta liksom teknik med bly där Ryssland går vidare, även om det återstår mycket forskning kring tekniken. Avslutningsvis förklarade Bouchard att framtiden innehåller såväl GEN III och utveckling av flera tekniker inom GEN IV. Samlingen inom GIF är viktigt eftersom stora utmaningar för forskningen återstår och flera demonstrationsreaktorer måste byggas. I valet krävs ett samarbete med USA och andra aktörer för att testa olika tekniker. Frågor Har GIF tittat på torium som framtida bränsle? GIF har diskuterat torium, men kommit fram till att det inte behövs som bränsle på länge. Det har inte fördelar jämfört med uran och skulle kräva en helt ny infrastruktur. LWR har tagit decennier att få effektiva, hur länge behövs för GEN IV? Det finns redan lång erfarenhet av föregångare till teknikerna i några länder, men visst kommer det att kräva en hel del FoU förklarade Bouchard. Japans kärnenergiprogram Masakazu Ichimiya vid Japan Atomic Energy Agency (JAEA) berättade om hur GEN III införs och utvecklingen av GEN IV i landet. En utredning har kommit fram till natriumkyld snabb reaktor som den bästa framtidstekniken samt vilken bränsleframställning som är bäst. En del i arbetet med att utveckla en ny genration av den japanska kärnkraften är att återstarta prototypreaktorn Monju som stått still i över tio år. Ichimiya inledde med att japanska Atomic Energy Commission (AEC) reviderar sin nationella energipolicy vart fjärde år. I den senaste versionen från 2005 slås fast att kärnkraft ska fortsätta att vara en ryggrad i Japans energiproduktion för att garantera en stabil elförsörjning och hålla nere koldioxidutsläppen. Regeringen har accelererat landets utbyggnad så att dagens 55 reaktorer i drift på några års sikt ska bli 68, varav 2 redan är under byggnad och 11 är på planeringsstadiet. Bland de

8 planerade reaktorerna finns den japanska Advanced Pressurized Water Reactor (APWR) med förbättrad säkerhet. En del i policyn är att fortsätta att utveckla förbättrade GEN III versioner av LWR som kan ersätta dagens reaktorer från Ichimiya förklarade att JAEA håller på med en feasability study för det som ska vara klar till 2010, och därefter startar en mer målinriktad utveckling. Förutom ökad säkerhet är ekonomin en viktig aspekt i utvecklingen, Ett mål för de framtida reaktorerna är att de ska vara 20 procent billigare att bygga än dagens LWR. Nästa generation På längre sikt slår energipolicyn fast som ett mål att Japan ska utveckla en snabb reaktor inom Gen IV som kan införas i kommersiell drift JAEA har tagit fram en feasability study för att hitta bästa teknik som blev klar våren 2006 och har överlämnats till regeringen. Flera tekniker med olika kylmedium har jämförts under sju år. Förutom natrium även helium och bly-vismut samt en avancerad snabb LWR. Även olika upparbetnings- och tillverkningsmetoder för bränsle har studerats. Det som utsågs till den mest lovande framtidstekniken är en natriumkyld snabb reaktor med MOX som tillverkas genom vattenbaserad upparbetning och pelletering. Japan har redan erfarenhet av natriumkylning genom experimentreaktorn Joyo där den grundläggande tekniken testats samt den större prototypen Monju. En del i energipolicyn är att återstarta Monju till 2007 för att utveckla tekniken med natriumkylning. Reaktorn stängde 1994 efter en incident med läckande natrium. För att inte låsa sig vid en enda teknik har regeringen dock bett JAEA att välja ut två tekniker till natriumkylning med gjutet metallbränsle respektive heliumkylning med bränsle i partikelform. När politikerna sagt sitt startar en djupare studie fram till 2015, och till 2030 ska en demonstrationsreaktor byggas, för att 2050 slutligen kunna börja ställa om till snabba reaktorer. Ekonomin en stor utmaning Målen för den snabba reaktor Japan utvecklar är de samma som för övriga satsningar inom GIF de rör säkerhet, ekonomi, avfall och skydd mot spridning av klyvbart material. En lång rad FoUprojekt startar för att undersöka passiva system och hur olyckor med läckande natrium går att undvika. Även olika typer av bränsle testas i Monju, bland att aktinider i samarbete med Frankrike. Ekonomin är också en stor utmaning. En del är att utveckla tekniken så att det leder till kostnadsbesparingar när det gäller till exempel gäller att minimera antalet pumpar. Målet är att en snabb reaktor ska hamna på en konstruktionskostnad under framtidens LWR. Idag ligger kostnaden för Monju 5 ggr högre än det och 3 ggr högre än dagens LWR. En väg är att minska mängden rörsystem och volym på reaktorn. Ichimiya avslutade med att poängtera vikten av det globala arbetet, där Japan är med och utvecklar 5 av 6 typer inom GIF programmet. Det pågår också arbete med att utveckla kärnkraftsbaserad vätgasproduktion med en elektrolytisk process vid grader och med över 40 procents verkningsgrad. Frågor: Kina har planer på att bygga 40 snabba reaktorer i en nära framtid är det ett realistiskt mål? Kina och Japan har 30 år av samarbete bakom sig och arbetar efter samma tekniska koncept. Ichimiya trodde att även om det nog kan vara tekniskt möjligt, kommer planerna nog att bli svåra att genomföra på grund av ekonomiska begränsningar. Hur hanteras riskerna för seismisk aktivitet? Finns det planer på att bygga underjordiska reaktorer? Att bygga under markytan minskar inverkan vid jordbävningar, men försvårar samtidigt internationell övervakning med satelliter så det är inte ett bra alternativ. Istället satsar Japan andra tekniker för skydd vid jordbävningar.

9 Paneldebatt Sven Kullander, ordförande i KVA:s energiutskott ledde paneldebatten som tog upp riskerna för ökad spridning av klyvbart material, kärnkraftens konkurrenskraft gentemot andra energikällor samt slutligen hur avfallsfrågan ska hanteras. Spridning av klyvbart material Hans Blix, tidigare chef för Internationella atomenergiorganet IAEA, arbetar nu på rapporten om Irans kärnkraftsprogram som ska presenteras i sommar. Det förnyade intresset för kärnkraft globalt förklarar han med ökande energibehov, hotet från växthusgaser, att det varit en stabil källa utan incidenter de senaste 20 åren och inte minst nationers behov att känna sig oberoende. Exempel på olaglig spridning i Irak och Libyen har inte gått via civil kärnkraft många länder har istället skaffat vapen först, ibland till och med utan att sedan skaffa kärnkraft. Att länder har civil kärnteknik är alltså inte ett direkt incitament för militär utveckling, men det gör dock vägen till militär teknik kortare och gör också en olaglig utveckling lite enklare att dölja. Enligt Hans Blix är det viktigt att se på de processer som får länder att vilja utveckla kärnvapen, och att sätta spärrar som stoppar dem som vill göra det. För det första är ländernas känsla av säkerhet avgörande för deras intresse för kärnvapen. Irans vapenprogram föddes till exempel redan på 1980-talet i skuggan av kriget med Irak. Ett sätt att komma till rätta med intresset för vapenutveckling är att hitta sätt att minska pressen på länderna. Här påpekade Blix att strategierna för EU och USA skiljer sig, med belöningar respektive hot om bestraffningar som snarare ökare pressen. När det gäller Nordkorea sker dock diskussioner och en lösning kan vara att erbjuda ett icke-angreppsavtal för att lätta på spänningen. En utökad kärnkraft kommer antagligen att även leda till utökad upparbetning av avfall. För att inte det ska innebära ökad risk för spridning av kärnvapen finns olika förslag. El-Baradei vid IAEA har föreslagit att upparbetningsanläggningar ska drivas i multinationell regi och att dessa förser stater med bränsle. Tanken är att den här formen av bränslebank inte ska ha monopol på upparbetning, men den minskar intresset för länder att utveckla egen kapacitet. Det andra förslaget är GNEP:s där endast vissa stater får rätt att upparbeta avfall och förser övriga med bränsle. Här bildas en kartell med mycket makt något som kanske inte är så populärt bland övriga länder. När det gäller kärnkraften och globalt risktänkande ville Hans Blix vidga vyn och till att innefatta hela energiförsörjningen. Tillgången på olja och gas är ett större hot såväl ur säkerhet- som miljösynpunkt. Riskerna blir mindre med ett minskat beroende av fossila bränslen där en utbyggnad av kärnkraften kan ingå. Masako Ikegami, föreståndare för Centrum för stillahavsasienstudier (CPAS) vid Stockholms universitet, var oroad över utvecklingen i Nordkorea. Hon studerar landet sedan lång tid i sin forskning om säkerhetspolitik och trodde att det är en fråga om när, inte om, Nordkorea börjar med kärnvapentester. En del i det internationella arbetet för att hindra spridningen av kärnvapen är att tydligare fokusera på avrustning och provstopp. Här trodde Ikegami att USA och Kina som ännu inte skrivit på provstoppsavtalet CTBT, genom att göra det skulle sätta press på framför allt Nordkorea. Andra åtgärder som behövs för att försvåra spridningen är stärkta riktlinjer med kraftiga böter inom Nuclear Suppliers Group, tydligare fokus på provstopp och avtalet för produktion och lagring av klyvbart material (FMCT) samt black box-teknik. Lena Oliver, forskare vid FOI, lyfte fram black box-teknik och nyckelfärdig utrustning som möjliga lösningar eftersom det ger utrustning som är svår att vidareutveckla genom så kallad reversed engineering. Teknikerna har testats av bland annat Eurenco och franska företag. Hon kunde till exempel se framför sig någon typ av självförstörande mekanism i en upparbetningsanläggning som gör den obrukbar om något olagligt sker. Oliver frågade panelen hur

10 problemet med spridning hanteras när det gäller slutna bränslesystem och nya typer av snabba reaktorer. Bouchard svarade att upparbetningen var den mest känsliga länken, och att förutom olika typer av multilateral kontroll så kommer även tekniska säkerhetslösningar att krävas, till exempel i form av black box-teknik som hindrar från att upparbeta enskilda ämnen och därmed försvåra spridning av plutonium. När det gäller snabba reaktorer är det framför allt brid-reaktorer som är känsliga. Här trodde han att det skulle gå att "förorena" det uran som placeras i brid-zonen kring härden så att det inte bildas tillräckligt rent plutonium för vapen. Blix påpekade dock att upparbetning går att göra med enkel teknik som är svår att kontrollera något Nordkorea har lyckats med. Per Hegelund, Milkas frågade om andra faror än regelrätta kärnvapen, till exempel terrorattacker på reaktorer och upparbetningsanläggningar, eller spridning av material till dirty bombs. Hans Blix trodde att reaktorer och andra anläggningar är byggda med större säkerhetsmarginaler, och klarar en krasch från till exempel ett flygplan, bättre än många andra känsliga anläggningar som till exempel kemiska fabriker. När det gäller spridning till terrorister är det en annan fråga med andra lösningar än när det gäller nationer. Här gäller det istället att minska riskerna för att grupper kommer åt radioaktivt material genom att flytta avfall till säkra ställen och ha en noggrann gränskontroll. För dirty bombs finns det dock redan gott om icke-klyvbart radioaktivt material på bland annat sjukhus som går att få tag på. Kazimi påpekade att IAEA i en rapport listat de 500 incidenter de senaste åren med radioaktivt material som fastnat i gränskontroller och endast ett fåtal var klyvbart material och då bara i grammängder. Kärnkraftens konkurrenskraft Thomas B Johansson, professor i energisystemanalys vid Internationella miljöinstitutet IIIEE i Lund påpekade att kärnkraften redan om några år kommer att minska i och med att reaktorer börjar tas ur drift, medan nya system dröjer flera decennier. Samtidigt blir energibrist ett allt tydligare globalt säkerhetshot. Hans slutsats var att andra energikällor och energieffektivisering är viktigare att satsa på för att säkra energitillgången i närtid. En annan aspekt är var kärnkraften behöver växa. En kraftig utbyggnad som skulle innebära att kärnkraften stod för hälften av den globala elproduktionen 2050 skulle minska koldioxidutsläppen med 25 procent. Men för att fungera skulle kärnkraften inte behöva växa i västvärlden, utan där människor bor och behoven är störst i länder som Kina, Indien, Nigeria, Pakistan, Indonesien, Brasilien och Kongo. Bouchard påpekade att GEN III finns klara redan idag och kan börja levereras. I USA finns som sagt planer på att bygga nya reaktorer, även Kina planerar en omfattande utbyggnad med den här typen av reaktorer. Kärnkraft kan inte bli den enda lösningen, men den är effektiv. Kazimi ville motsäga farhågor om att den industriella infrastrukturen skulle vara en flaskhals för en snabb utbyggnad. Han förklarade att det vissa år har byggts så mycket som tio reaktorer i USA. Idag är kärnkraftsbolagen inte heller hänvisade till nationella leverantörer, utan verkar på en global marknad för att få tag på specialstål och annat material som krävs. När det gäller utbildning inom området trodde Kazimi att det går att locka fler unga om samhället tydligt visar att kärnkraften har en framtid. Jan Sigurd Vaagen, Universitetet i Bergen och EPS-TG, saknade en gemensam strategi för ett helt spektrum av energikällor. Idag är debatten ofta destruktiv med konkurrens mellan olika källor. Bouchard ansåg att marknaden inte driver på för alla källor. Utsläppsrätterna har en för långsam påverkan för att gynna kärnkraften. Saida Laârouchi Engström, vid SKB, påminde om den sociala dimensionen inför en utbyggnad av kärnkraften. Idag vill ingen bo nära en ny reaktor eller någon annan stor industri. Inte heller vindkraft är lätt att lokalisera. Det här måste också ingå i debatten.

11 Thomas förde in den ekonomiska sidan av kärnkraften. Trots att industrin säger att dagens nya reaktorer blir billigare att bygga kommer det inga stora nya investeringar. Kina planerar att bygga ut 1 GW kärnkraft, men bygger samtidigt 50 GW kolkraft. Han påpekade att förnyelsebara källor samtidigt kommer starkt och reagerar på marknadskrafterna. På global nivå byggdes det 12 GW i vindkraft 2005, och endast 1 GW kärnkraft. I USA verkar nya order vara på gång, men först efter kraftiga subventioner. Sammantaget är det svårt att få fram siffror för subventioner, skattelättnader och kostnader för avfallshantering. När det gäller statliga satsningar lägger IEA-länder FoU-pengar till 60 procent på kärnkraft, medan energieffektivisering endast får 10 procent och förnyelsebara ännu mindre ett stort dolt statligt stöd till kärnkraften. Thomas undrade hur långt vi bör gå på vägen till GEN IV. Är inte sol, vind och biobränslen lika värda att utforska? Kazimi påpekade att förnyelsebara energikällor får mycket forskningspengar i USA, trots att de endast står för 0,2 procent av den totala elproduktionen medan kärnkraften står för 20 procent. När det gäller den skattelättnad som kärnkraften får nu, har vindkraften sedan länge fått samma subvention. Thomas lyfte också fram andra siffror som han anser visar på en snedfördelning av resurser. Inom OECD har under åren statliga energisubventioner på 57 miljarder dollar gått till fossila källor, 16 musd till kärnkraft och endast 9 musd till förnybara. Richard Lundin, vid energiutskottet frågade kring vad det innebär att vi har en fri elmarknad, men som är dominerad av ett fåtal stora aktörer. Thomas ansåg att den utvecklingen kommer att förstärkas ännu mer med en satsning på kärnkraft, eftersom det krävs stora investeringar som de stora företagen har bäst råd med. Avfallsfrågan Waclaw Gudowski, professor i reaktorfysik vid KTH talade om öppna/slutna bränslesystem. Förutom ett helt öppet system där enbart isotopen U235 utnyttjas i bränslet, är den enda form av återanvändning som finns idag upparbetning av avfall och återföring av plutonium till MOXbränsle. Även andra aktinider kan återföras i bränslet, men här befinner vi oss fortfarande på experimentstadiet. En nackdel är att bränslet som innehåller andra klyvbara ämnen blir högstrålande och svårare att hantera än dagens uranbränsle. Gudowski påpekade dock att valet mellan en öppen eller sluten bränslecykel bara delvis är en teknisk fråga. Framförallt rör den ekonomiska och politiska val och innebär en stor utmaning för samhället. Saida Laârouchi Engström förklarade att det är grundläggande för kärnkraftens framtid att visa hur man ska ta hand om avfallet. Ett avfallsprogram med brett stöd är ett viktigt verktyg om en fortsatt utbyggnad ska bli aktuell. SKB har arbetat efter politiska direktiv och har en bra teknisk lösning. Man hoppas att ha en lokalisering klar I en enkät var 74 respektive 80 procent positiva i Öregrund och Oskarshamn till att få slutförvaret i sin kommun. Det är resultatet av ett hårt arbete med att få social acceptans förklarade Saida. Hon berättade att det finns ett samarbete med Murmansk som vill lära av Forsmark och närboende. I andra länder händer det också saker. Finland har som första land i värden löst sitt slutförvar. Storbritannien tog nyligen ett beslut om att satsa på ett geologiskt slutförvar och Frankrike är också på gång i frågan. Saida påminde också om att även med tekniken inom GEN IV med en slutet bränslecykel behövs ett slutförvar för avfall. Den största utmaningen när det gäller avfallet är inte tekniken, utan den sociala och politiska dimensionen.

Fjärde generationens kärnkraft

Fjärde generationens kärnkraft Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda

Läs mer

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften

Läs mer

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? Johan Svenningsson Det är dags att komma ut 2 Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien.

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson Framtidens elmarknad Johan Svenningsson Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien. De viktigaste marknaderna är Tyskland, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Beneluxländerna

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder. Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder. Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet INTRODUKTION O Citat Nuclear power is the only large-scale energy-producing technology

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet

Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet Martin Karlsson, Westinghouse Beräkningsingenjör 1 WSE 12.1_Bl23 rev 1, 2016-01-08 Agenda Energisäkerhet, förklaring av begreppet. Fyra

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 1 JUNI 2008 Bevakning av kärnkraftens utveckling Kärnkraften utgör jämte vattenkraften basen för den svenska elförsörjningen.

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Vindkraftens roll i USA nu och i framtiden Karin Widegren Teknisk vetenskaplig Attaché Tillväxtanalys, San Francisco Drivkrafter för Cleantech Globalt

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Imre Pázsit Chalmers tekniska högskola Nukleär teknik Elenergi ur ett svenskt och västsvenskt perspektiv Möte med IVA Väst, 2008-09-08 Kärnkraftens nutid

Läs mer

Kärnkraftverk - Generation IV

Kärnkraftverk - Generation IV Uppsala Universitet Institutionen för fysik och astronomi Avdelningen för tillämpad kärnfysik Kärnkraft Teknik och System VT 08 Kärnkraftverk - Generation IV Författare: Mattias Wondollek Innehållsförteckning

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö En hårdnande global konkurrens ett utmanat Sverige Ett företags konkurrenskraft

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Kärnkra' är vansinnigt dyrt. 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace

Kärnkra' är vansinnigt dyrt. 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace Kärnkra' är vansinnigt dyrt 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace Bakgrund Ansvaret för de svenska kärnkra'verken, delas mellan

Läs mer

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)

Läs mer

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Johan Hall 2016-03-30 20150510 ERT DATUM ER REFERENS 2015-12-18 M2015/04264/Ee Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet

Läs mer

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Prof. Emeritus Bo Nordell Luleå Tekniska Universitet bon@ltu.se Sköra Bottenviken Luleå den 9 mars 2019 Global energibalans Reflekterande strålning

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer