Kärnkraftverk - Generation IV

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärnkraftverk - Generation IV"

Transkript

1 Uppsala Universitet Institutionen för fysik och astronomi Avdelningen för tillämpad kärnfysik Kärnkraft Teknik och System VT 08 Kärnkraftverk - Generation IV Författare: Mattias Wondollek

2 Innehållsförteckning Kärnkraftens utveckling... 1 Generation IV... 2 Very-High Temperature Reactor (VHTR)... 3 Gas-Cooled Fast Reactor (GFR)... 3 Lead-Cooled Fast Reactor (LFR)... 4 Sodium-Cooled Fast Reactor (SFR)... 5 Supercritical-Water-Cooled Reactor (SCWR)... 6 Molten Salt Reactor (MSR)... 7 Avslutande diskussion... 8 Källförteckning... 9

3 Kärnkraftens utveckling Det var i början av 1950-talet, efter att många länder erfarit svårigheter att tillskansa sig energi under krigsåren, som kärnkraften fick sitt genombrott i världen. [1] De första prototyperna, som numera går under beteckningen Generation I, byggdes i syfte att skaffa kunskap och erfarenhet om hur man senare ämnade använda storskaliga kärnkraftverk för elproduktion till elnäten. Dessa kännetecknades av egenartig design, medan Generation II, som dagens kärnkraftverk går under, oftast har en individuell design men följer samma designprinciper. [2] Mellan åren 1971 och 1987 ägde den stora utbyggnaden av kärnkraft rum, då dess andel av den globala elproduktionen ökade från 2% till 16%. Det var först med Tjernobylolyckan som utvecklingen stagnerade, efter att bl.a. folkomröstningar runt om i världen lett till stopp för fortsatt utbyggnad. [3] Bild 1: Kärnkraftens utveckling. [4] I en tid av oro för klimatförändringarna och dess konsekvenser, i kombination med det ökade energibehovet har blickarna återigen vänt sig till kärnkraften, som är ett koldioxidfritt (åtminstone när det gäller el-tillverkningen) komplement till de förnyelsebara energikällorna. Sedan första prototypreaktorn i Obninsk sattes i gång 27 juni, 1954, har kärnkraften genomgått enorma förändringar, såväl i energiutvinning såväl som inom säkerhetstänkande. Den första reaktorn hade en kapacitet på 5 MW, vilket kan jämföras med 1600 MW, som förväntas bli kapaciteten för den nybyggda EPR-reaktorn i Olkiluoto, Finland. [5] Ett problem med dagens kärnkraftverk, som tillhör generation II, är att de avfallsrester som bildas i kärnreaktorerna innehåller radioaktiva restprodukter som endast kan återanvändas ifall de upparbetas. Med upparbetning menas tillvaratagande av resterna av klyvbart uran och plutonium, för ytterligare energiutvinning. Idag finns upparbetningsanläggningar på tre ställen i världen: La Hague i Frankrike, Sellafield i Storbritannien samt Majak i Ryssland. Men även vid upparbetning uppstår långlivat avfall som behövs slutförvaras. Som ovan nämnts, har 1

4 kärnkraftverkens kapacitet utvecklats genom åren. En stor anledning till detta, är att man har blivit bättre på att låta bränslestavarna sitta kvar i reaktorn under längre tid och därigenom minska mängden klyvbart material i det använda bränslet. [6] Tredje generationens kärnkraftverk har idag börjat byggas runt om i världen. Japan var först 1996, med deras ABWR (Advanced Boiling Water Reactor). Såväl förbättrad säkerhet, såväl som förbättrad kapacitet är ett kännetecken. Dels valde man att placera de interna recirkulationspumparna inuti reaktorhärden, istället för utanför, vilket är både en billigare och säkrare lösning. [7] Dessutom går mindre värme förlorad och stråldosen till personalen vid underhåll minskar. En annan nyhet med ABWR var att den var utrustad med ett helautomatiskt säkerhetssystem i händelse av LOCA 1. [8] EPR-reaktorn (European Pressurized Reactor), som håller på att byggas i Olkiluoto, är ett kärnkraftverk som placerar sig mellan generation III och III+ och är designad så att i härden, i händelse av en härdsmälta, flyter ned i ett i ett särskilt säkrat utrymme under jorden. Den är även dimensionerad för att klara av störtande flygplan, genom dubbel reaktorinneslutning. Bild 2: EPR design i tvärsnitt. [9] Generation IV Generation IV International Forum (GIF), är ett samarbete mellan 10 länder i syfte att utveckla ännu effektivare och säkrare kärnkraftverk. Samarbetet började 2001, med att över 100 experter inom området definierade mål för de nya systemen, identifierade många lovande koncept, evaluerade dem, samt definierade den forskning och utveckling som var nödvändig för de mest lovande systemen. Det fanns många förslag på den fjärde generationens fissionskraftverk, men endast sex reaktoralternativ valdes året efter ut för vidare studier. Dessa kännetecknas bl.a. av ökad säkerhet, billigare byggnads- och driftskostnader, reducerat radioaktivt avfall, bättre tillvaratagande av naturresurser, samt bättre skydd mot stöld av fissilt material. Även nya användningsområden, såsom vätgasproduktion eller produktion av processånga till andra industrier, kommer bli aktuellt för vissa av reaktorerna. [10] Fjärde generationens kärnkraftverk förväntas inte bli tillgängliga för kommersiellt bruk förrän 2030, med undantag för VHTR och SCWR, som kan bli verklighet i början av 20-talet. [11] 1 Loss Of Coolant Accident. D.v.s. en händelse som resulterar i reducerad kylning.

5 Bild 3: VHTR. [12] Very-High Temperature Reactor (VHTR) VHTR, som är en grafitmodererad och heliumkylt reaktorsystem, använder liksom dagens kärnkraftverk, uranbränsle. Med en utgångstemperatur på 1000 grader ifrån reaktorhärden möjliggörs väteproduktion eller processånga för petrokemisk industri 2. Vätgas skulle kunna tänkas tillverkas av bara vatten och värme, genom en termokemisk jod-svavel-process eller genom högtemperaturelektrolysprocesser. Den största fördelen med VHTP är således att den, förutom el-tillverkning, även parallellt kan producera vätgas och användbar processånga. [13] Grundtekniken för en VHTR finns redan i tidigare prototyper, men den största utmaningen består i att utveckla material och bränsle för att systemet ska kunna operera med en temperatur över 1000 grader utan göra avkall på säkerheten hade sju av GIF-länderna inlett en förberedande forskning i med målet att 2010 ha definierat systemets grunder och 2015 ha optimerat designen. [14] Bild 4: GFR. [15] Gas-Cooled Fast Reactor (GFR) Gaskyld snabbreaktor (GFR) är en heliumkyld reaktor som kommer ha ett snabbt neutronspektrum och sluten bränslecykel. Valet av bränsle har ännu inte gjorts, men 2 Processindustri som tillverkar kemiska produkter med petroleum som råvara.

6 kandidaterna ska kunna klara av väldigt höga temperaturer och samtidigt innesluta fissionsprodukterna. Processångan kan tillsammans med kylmedlet helium, användas i termokemisk tillverkning av vätgas, alternativt i elproduktionssyfte. Referensreaktorn, vars kapacitet förväntas bli 1200 MW, kommer ha en anläggning för behandling och återproduktion av använt bränsle. Genom kombinationen av snabba neutroner och full återvinning av de radioaktiva aktiniderna, minimeras det långlivade radioaktiva avfallet. [16] Att använda snabba neutroner, möjliggör även användning av tillgängliga fissila och fertila material, såsom utarmat uranium, vilket är en fördel gentemot termiska kärnkraftverk. En av utmaningarna, förutom att hitta material och bränsle som kan operera vid 850 grader, är att hitta en lösning på hur gas med högt tryck och dålig termiska egenskaper ska kunna kyla en reaktor med låg termisk tröghet under tryckminskning. GIF har satt upp som mål att en GFRanläggning för forskning- och utvecklings-ändamål ska stå färdig [17] Bild 5: LFR. [18] Lead-Cooled Fast Reactor (LFR) Blykyld snabbreaktor (LFR) kommer istället för helium, använda bly eller vismut som flytande kylmedel, samt metall, nitridbaserat, fertil uran, eller transuraner som bränsle. Liksom GFR kommer LFR använda ett sprektrum av snabba neutroner och en sluten bränslecykel för omvandlig av fertilt uran 3 och hantering av aktinider. Med hjälp av en regional eller central anläggning, återanvänds aktiniderna. Reaktorns storlek kan variera från 50 till 1200 MW, beroende på härdens konstruktion. Tanken med små reaktorhärdar för LFR, är att de ska ha en sluten bränslecykel med ett tidsintervall på 15 till 20 och kunna ersättas som kassett eller modul. Syftet är att på så vis kunna förse t.ex. u-länder med billig kärnkraft, utan att för det behöva bygga upp en stor infrastruktur. Liksom ovannämnda reaktorer, kommer den höga temperaturen (uppemot 800 grader) förutom elproduktion, möjliggöra produktion av processånga, samt väte genom en 3 Med fertilt uran, avses uran-238, som kan omvandlas till det lätt klyvbara plutionium-239 genom neutronbestrålning [20]

7 termokemisk process. Energiomvandlingen till elektricitet förväntas vara runt 44%, med hjälp av en superkritisk koldioxidbaserad braytoncykel 4. [19] LFR förväntas leva upp till samtliga av Generation IVs mål vad gäller ickespridning, uthållighet, säkerhet, tillförlitlighet och ekonomi. Detta kan LFR uppfylla, dels eftersom den använder bly som kylmedel. Bly är nämligen dålig absorbent av snabba neutroner, vilken möjliggör längre uthållighet. Dessutom interagerar inte blyg nämnvärt med luft, vatten/ånga eller koldioxid, vilket minimerar risken för exotermiska reaktioner. Utöver det kommer LFR vara självgående, enkel att manövrera samt ha låg produktion av långlivade radioaktiva restpartiklar och aktinider. Två LFR-anläggningar för forskning och utveckling, förväntas stå färdig 2018, en liten, transportabel LFR med en lång reaktorhärdlivslängd och ett medelstolt kraftverk med högre kapacitet.[21] Bild 6: SFR. [22] Sodium-Cooled Fast Reactor (SFR) Natriumkyld snabbreaktor (SFR) kombinerar liksom GFR och LFR, snabba neutroner med en sluten bränslecykel för effektiv hantering av aktinider och omvandling av fertilt uran, fast med natrium som kylmedel. SFR är särskilt utvecklat för att effektivt och nästan fullkomligt konsumera transuranium som bränsle och reducera mängden aktinider i det högaktiva radioaktiva avfallet. Viktiga säkerhetsfunktioner inkluderar en lång termisk svarstid, hög kokpunkt hos kylmedlet, ett primärsystem som opererare nära det atmosfäriska trycket, samt ett mellanliggande natriumsystem mellan det radioaktiva natriumet i primärsystemet och kraftomvandlingssystemet. [23] Två möjliga bränslevarianter finns. Den första är blandad uran-plutoniumoxid (MOX) och förutsätter en effekt på mellan 150 och 500 MW, medan den andra är blandad uraniumplutonium-zirkonium-metall med en möjlig effekt på 500 till 1500 MW. Den senare har en fördel ur säkerhetssynpunkt, medan den förra har en fördel av att MOX idag redan 4 Braytoncykeln är en konstant-tryck-cykel som beskriver arbetet en gasturbinmotor utför. Användningsområdet är bland annat jetmotorer. [24]

8 förekommer i kärnkraftverk i runt om i världen. Oskarshamn har planer på att även de börja använda MOX i sina reaktorer, men väntar på SKI:s säkerhetsrapport. MOX kan framställas av upparbetat kärnbränsle, från t.ex. Sellafield Oskarshamn och har fördelen att man därigenom kan återanvända de ursprungliga bränsleresterna samtidigt som en del av plutoniumet kan förbrukas. För båda alternativen kommer kylmedlet ha en temperatur runt 550 grader. [25], [26] Bild 7: SCWR. [26] Supercritical-Water-Cooled Reactor (SCWR) Den superkritiska vattenkylda reaktorn (SCWR), arbetar under högt tryck och temperatur (374 C och 22 MPa), vilket är ovanför den termodynamiska kritiska punkten för vatten. Tekniken bakom SCWR är en blandning av vanlig lättvattenreaktor och superkritisk fossileldad kokare. SCWRs kommer ha en högre termiska verkningsgrad, 45% jämfört med 33% för dagens LWR. Drift ver det kritiska trycket, eliminerar kylmedelskokning. D.vs. kylmedlet förblir i vätskefas genom systemet. Således finns inte det behov man i dagens lättvattenreaktorer har av recirculations-och rörpumpar, tryckutjämnare, ånggeneratorer, ångseparerare och torkare, vilket möjliggör en enklare konstruktion. [28] SCWR är främst designad för effektiv elproduktion men kommer även ha en möjlighet till aktinidhantering. Här finns det två möjligheter. Den första är en termisk snabbneutronspektrumreaktor. Den andra är en sluten bränslecykel med snabba neutroner och full aktinidåtervinning, baserad på avancerad vätskebehandling i en särskild anläggning. Kärnbränslet i en SCWR förväntas bli uranoxid och reaktorn förväntas ha en kapacitet på 1700 MW. [29] När det gäller SCWR, forskas det i dagsläget, kring material, vattenkemi, termohydraulik, reaktorhärddesign och säkerhet. Målet är att en prototypreaktor med en kapacitet mellan MW ska vara i drift 2020 och en kommersiell lansering strax därefter. [30]

9 Bild 8: MSR. [31] Molten Salt Reactor (MSR) Smält saltreaktor (MSR) är en flytande bränslereaktor som kan komma att användas för elproduktion, aktinidförbränning, produktion av vätgas och produktion av fissilt material. Det smälta kärnbränslet, bestående av en blandning av natrium, zirkonium och uranflourider, är även reaktorns kylmedel. Blandningen uppstår när fissila och fertila radioaktiva isotoper löses i ett högtempererat fluoridsalt, med en kokpunkt på 1400 grader. [32] Processen går till så att kärnbränslet flyter igenom reaktorhärden, där fission äger rum via epitermiskt neutronspektrum 5, vid en temperatur på 700 rader för att sedan flyta in i en primär värmeväxlare, där värmet överförs till ett sekundärt smältsaltkylmedel. Därefter flyter bränslet tillbaka till den grafitmodererade reaktorhärden. Det rena saltet i det sekundära värmetransportsystemet överför värmet från primära värmeväxlare till en högtemperaturs- Braytoncykel, vilken konverterar värmet till elektricitet. Braytoncykeln kommer antingen använda kväve- eller heliumgas och effekten på referensanläggningen förväntas bli 1000 MW. En fördel med MSR, är att flouridsalter, som bildas av fissionsprodukterna i det flytande kylmedlet, har utmärkt värmeöverföringsförmåga samt lågt ångtryck, vilket minskar belastningen på reaktorinneslutningen och rören. [34] 5 Neutroner med en energi mellan 10 kev och 5 ev. [33]

10 Avslutande diskussion De sex reaktortyperna som redogjorts för ovan, har i mitt tycke väldigt intressanta användningsområden. De tre snabbreaktorerna, tillsammans med smältsaltreaktorn möjliggör aktinidhantering, vilket jag tycker ligger helt rätt i tiden. Att kunna återanvända kärnbränslet på ett effektivare sätt, än vad som är möjligt idag, och samtidigt få ner livslängden på kärnbränsleavfallet markant, är nog en förutsättning för att kärnkraften fortfarande ska ses som ett alternativ till de förnyelsebara energikällorna om 50 år. Samtliga reaktorer, förutom SCWR och SFR kommer att kunna erbjuda vätgasproduktion, en tillämpning jag tror kommer att bli alltmer efterfrågad i takt med att forskningen kring vätgas och bränsleceller övergår i en kommersialisering. Vätgas i kombination med bränsleceller som kan omvandla vätgas till el och värme, spås bli en av framtidens viktigaste tekniker för energiutvinning. Det kan även tänkas att endast ett par stycken av ovanstående reaktormodeller kommer bli verkligen, då det historiskt sett har visat sig svårt att driva flera parallella reaktortyper. LWRtekniken vann t.ex. över natriumkylningstekniken när de var konkurrerade tekniker, flera decennier sedan. Den största utmaningen ligger i att ta fram material och tekniker som tål drift under väldigt höga temperaturer, för att inte äventyra säkerheten. Huruvida ovanstående kärnkraftverk har någon framtid kommer antagligen även vara beroende av kostnaden för FoU och hur dyrt det kommer att bli att bygga kärnkraftverken. Priset på uran och andra energikällor, kommer förmodligen också avgöra hur snabbt utvecklingen går. Det kan tänkas att priset på uran kommer att stiga kraftigt i samband med den stora kärnkraftsexpansion som idag sker runt om i världen.

11 Källförteckning [1], [3] Vetenskapliga argument i energidebatten, no 2, Juni 2006, Information från Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott. Tillgänglig på: [2] Wikipedia, Generation II reactor. Tillgänglig på: [4] GIF, Evolution of Nuclear Energy Systems. Tillgänglig på: [5] Wikipedia, Generation IV reactor. Tillgänglig på: [6] Svensk Kärnbränslehantering AB, Upparbetning av använt kärnbränsle. Tillgänglig på: aspx [7] BBC News, UK Nuclear power: The contenders, Tillgänglig på: [8] Wikipedia, Advanced Boiling Water Reactor. Tillgänglig på: [9] STUK, Olkiluoto3. Tillgänglig på: iluoto3/ [10] GIF, A technology roadmap for generation IV nuclear energy systems. Tillgänglig på: [11] Idaho Department of Environmental Quality, INL and Economic Development: Generation IV, Back to the Future for INL. Tillgänglig på: [12],[14] GIF, Very-High-Temperature Reactor. Tillgänglig på: [13] Idaho National Laboratory, Very High Temperature Reactor (VHTR). Tillgänglig på: [15],[17] GIF, Gas-cooled Fast Reactor. Tillgänglig på: [16] Idaho National Laboratory, Gas-cooled Fast Reactor (GFR). Tillgänglig på: [18],[19] GIF, Lead-cooled Fast Reactor. Tillgänglig på:

12 [20] Vattenfall, Energilexikon. Tillgänglig på: p?itemid=344 [21] Idaho National Laboratory, Appendix 4 Lead cooled Fast Reactor. Tillgänglig på: [22], [23] GIF, Sodium-cooled Fast Reactor. Tillgänglig på: 4.org/Technology/systems/sfr.htm [24] Wikipedia, Brayton cycle. Tillgänglig på: [25] Idaho National Laboratory, Sodium-cooled Fast Reactor (SFR). Tillgänglig på: [26] Statens kärnkraftinspektion, MOX- bränsle. Tillgänglig på: [27], [28] GIF, Supercritical-Water-Cooled Reactor. Tillgänglig på: [29] Idaho National Laboratory, Supercritical-Water-Cooled Reactor (SCWR). Tillgänglig på: [30] Helsinki University of Technology, Department of Engineering, Physics and Mathematics, Tulkki Ville, Supercritical Water Reactors A Survey on International State of Research in 2006, Tillgänglig på: [31], [32] GIF, Molten-Salt-cooled Reactor. Tillgänglig på: [33] Fairchild R G, Medical Research Center, Brookhaven National Laboratory, Upton, L.I., N.Y., , Development and Dosimetry of an Epithermal Neutron Beam for Possible Use in Neutron Capture Therapy I. Epithermal Neutron Beam Development. Tillgänglig på: [34] Idaho National Laboratory, Molten-Salt-cooled Reactor (MSR). Tillgänglig på:

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Imre Pázsit Chalmers tekniska högskola Nukleär teknik Elenergi ur ett svenskt och västsvenskt perspektiv Möte med IVA Väst, 2008-09-08 Kärnkraftens nutid

Läs mer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!

Läs mer

Fjärde generationens kärnkraft

Fjärde generationens kärnkraft Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda

Läs mer

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European

Läs mer

Studsvik Report. Framtida kärnkraftreaktorer. Restricted distribution

Studsvik Report. Framtida kärnkraftreaktorer. Restricted distribution STUDSVIK/N-07/112 Framtida kärnkraftreaktorer En översikt av olika reaktorkoncept med fokus på material- och reaktorkemirelaterade frågeställningar Sofi a Björnsson Studsvik Report Restricted distribution

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Kärnkraft som tekniskt system och energikälla

Kärnkraft som tekniskt system och energikälla Kärnkraft som tekniskt system och energikälla Gästföreläsning om kärnkraft Innehåll: Bakgrund till kärnkraft och reaktorer. Fysikaliska processer bakom kärnklyvning. Effektiva ångprocesser. Kokarvattenreaktorn

Läs mer

2013:18. Forskning. Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning. Författare:

2013:18. Forskning. Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning. Författare: Författare: Per Andersson Mikael Meister, Fredrik Nielsen Daniel Sunhede Forskning 2013:18 Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:18

Läs mer

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything

Läs mer

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor

Läs mer

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften

Läs mer

Införandet av snabbreaktorer i Sverige

Införandet av snabbreaktorer i Sverige UTH-INGUTB-EX-KKI-2015/04-SE Examensarbete 15 hp Augusti 2015 Införandet av snabbreaktorer i Sverige Sam Samuelsson Abstract Introduction of Fast Neutron Reactors in Sweden Sam Samuelsson Teknisk- naturvetenskaplig

Läs mer

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är

Läs mer

IV:e generationens kärnkraftverk. Sofia Helsing 6.4.2009

IV:e generationens kärnkraftverk. Sofia Helsing 6.4.2009 IV:egenerationenskärnkraftverk SofiaHelsing 6.4.2009 Innehåll VadärGenerationIV? Omdagenskärnkraftochreaktorer GenerationIV:smålochreaktortyper VadärGenerationIV? Reaktorteknologisomberäknaskunnatasibruk2030.

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3

Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3 Projektledning 1 Nät-Elkraft Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3 21 maj 2015 Sammanfattning Toriumreaktorer har varit teoretiskt aktuella, som energikälla sedan forskningen på kärnkraften

Läs mer

Torium är framtidens energikälla

Torium är framtidens energikälla Torium är framtidens energikälla (Min artikel, med några få senare kompletteringar, var publicerad i tidskriften Elbranschen Nr. 2, 2007) Kärnkraft är den enda realistiska och hållbara lösningen på problemet

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Metallkylda reaktorer

Metallkylda reaktorer Metallkylda reaktorer Framtida nukleära energisystem Carl Hellesen Metaller modererar dåligt För att undvika moderering vid elastiska kollisioner krävs tunga kärnor Smälta metaller ett bra alternativ Natrium

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

P-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB

P-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB P-13-33 Utveckling av snabba reaktorer Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle Hans Forsström SKB International AB September 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006

Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006 Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006 Utbyggnad i Finland Mikko Kara, vice VD för Finlands tekniska forskningscentrum VTT talade om bakgrunden till att Finland nu

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Produktion av vapenplutonium

Produktion av vapenplutonium Produktion av vapenplutonium FREDRIK NIELSEN FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:3

NyhetsblAD nr. 2012:3 NyhetsblAD nr. 2012:3 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET KÄRNAVFALL Börda eller tillgång? Möjligheten att återta och utvinna mer energi ur använt kärnbränsle är något som varit föremål för stort internationellt intresse

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 Februari 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid FUSION Innehållsförteckning Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid Historia dahlstiernska skriver att forskningen om fusion började kring 1930 och har fortsatt att utvecklas. Under

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Kärnkraften nu och i framtiden

Kärnkraften nu och i framtiden Kärnkraften nu och i framtiden I Sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsanalys ER 2010:21 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Kärnkraften nu och i framtiden. I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21

Kärnkraften nu och i framtiden. I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21 Kärnkraften nu och i framtiden I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar

Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar Chalmers University of Technology Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar Energi => Kärnkraft => Avfall Christian Ekberg Kärnkraftsdebattens fokus

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Henrik Sjöstrand (kursansvarig) Henrik.sjostrand@physics.uu.se, 471 3329, hus 1 vån 3 längst söderut. Erik Brager (inlämningsuppgifter och projektet) erik.branger@physics.uu.se

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass*" IBK2D 7801421-4 G 21 C 3/22 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 81-02-1 6 ningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt tillgänglig

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 1 JUNI 2008 Bevakning av kärnkraftens utveckling Kärnkraften utgör jämte vattenkraften basen för den svenska elförsörjningen.

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Nystart för kärnkraftsutbyggnaden i världen Carl-Erik Wikdahl Energikommunikation AB Kärnkraft har jag sysslat med i hela mitt yrkesverksamma

Läs mer

Miljödeklaration EPD Kärnkraft

Miljödeklaration EPD Kärnkraft Miljödeklaration EPD Kärnkraft Sammanfattning av EPD för el från Vattenfalls kärnkraftverk (Ringhals och Forsmark) S-P-00021 S-P-00026 S-P-00021 S-P-00026 2014-03-27 Vattenfall AB Sammanfattning av EPD

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte

Läs mer

Kärnkraft användning och konsekvenser

Kärnkraft användning och konsekvenser Föreningen Värmland mot Kärnkraft www.varmlandmotkarnkraft.se folkkampanjen.karlstad@gmail.com Material från studiecirkeln Kärnkraft användning och konsekvenser Föreläsare: Wolfgang Ranke, fysiker, Kil

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem 1(1) Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem Rapporten är framtagen av Örjan Bernander, CoreTech, på uppdrag av Analysgruppen vid KSU 1999 1 Inledning Det är ju något av ett naturens under

Läs mer

Vad menas med gamla reaktorer?

Vad menas med gamla reaktorer? Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Kärnkraftens bränslecykler

Kärnkraftens bränslecykler Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 December 2009 Årgång 22 Sekretariat/distribution

Läs mer

INFO från projektet 04

INFO från projektet 04 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste

Läs mer

10 % Överlägsen systemeffektivitet Ett nytt sätt att minska kostnaderna Micro Plate -värmeväxlare för värmesystem. mphe.danfoss.

10 % Överlägsen systemeffektivitet Ett nytt sätt att minska kostnaderna Micro Plate -värmeväxlare för värmesystem. mphe.danfoss. MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Överlägsen systemeffektivitet Ett nytt sätt att minska kostnaderna Micro Plate -värmeväxlare för värmesystem 10 % Bättre värmeöverföring Tack vare en innovativ plåtkonstruktion

Läs mer

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift

Läs mer

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317 FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317 Fjärde generationens kärnkraft Teknik, möjligheter och förutsättningar DANIEL WESTLÉN ISBN 978-91-7673-317-2 2016 ENERGIFORSK Energiforsk AB Telefon: 08-677

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329)

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329) Kärnkraftspaketet ES Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329) 1 Varför ett kärnkraftspaket? Viktig nationell och internationell energikälla Tekniskt (och sociotekniskt) avancerat system Ger

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Fusionskraft under utveckling

Fusionskraft under utveckling Fusionskraft under utveckling Jan Weiland Transportteori, Radio och Rymd, Chalmers Elenergi för Västsverige, IVA F5-65, Göteborg 2008 Varför fusion? Fusionsforskning Termonukleär fusion har förutsättningar

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22 Studsvik Nuclear AB:s anläggningar Erik Slunga 2015-05-22 Studsvikkoncernen i korthet En ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Mer än 60 års erfarenhet av kärnteknik

Läs mer

Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer

Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer Försvarsutskottets yttrande 2010/11:FöU1y Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer Till näringsutskottet Näringsutskottet har den 28 april 2011 beslutat att bereda bl.a. försvarsutskottet tillfälle att yttra

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM116. Meddelande om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM116. Meddelande om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt Utbildningsdepartementet 2017-07-26 Dokumentbeteckning KOM (2017) 319 Meddelande från KOM till Europaparlamentet

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Så fungerar en Tryckvattenreaktor Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål Projektnamn Projektägare Grupp 2 Projektgrupp 3 Förstudie om Toriumrektor (LFTR) Robin Nyberg Britta Jonasson Jonas Åkerdahl Johan Mattsson Råbbin Johansson Projektperiod 8/4-22/5 2015 Bakgrund Dagens

Läs mer

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017 SERO Remissvar slutförvarsprocess avseende tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M 1333-11 Svar: 14 februari 2017 Sammanfattning

Läs mer