Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Transkript

1 Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Nystart för kärnkraftsutbyggnaden i världen Carl-Erik Wikdahl Energikommunikation AB Kärnkraft har jag sysslat med i hela mitt yrkesverksamma liv. Jag började direkt efter Teknis på Sveriges första kärnreaktor R1 i Stockholm och flyttade 1958 till Studsvik där jag arbetade med reaktorfysikaliska experiment anställdes jag vid OKGs driftavdelning i Oskarshamn och deltog i uppstarten av Oskarshamn 1. I början av 1980-talet blev jag informationschef vid OKGs huvudkontor i Stockholm och 1988 startade jag ett eget konsultföretag, Energikommunikation AB. Sedan 1992 är jag och min fru tillbaka i Nyköping. Mitt föredrag skall handla om kärnkraftutbyggnaden i världen men inledningsvis vill jag deklarera min åsikt att mot bakgrunden av världens växande elkraftbehov och klimathotet behövs för överskådlig framtid både ny vindkraft och ny kärnkraft. Först två snabba jämförelser mellan vindkraft och kärnkraft. Koldioxid från olika kraftslag enligt Vattenfall 1

2 Diagrammet visar att vind och kärnkraft tillsamman med vattenkraft släpper ut minst koldioxid per producerad kwh en till två procent av utsläppen från ett kolkraftverk. Kärnkraften släpper faktiskt ut något minde koldioxid än vind men det är praktiskt ointressant. I nästa bild visas en jämförelse mellan elproduktionskostnaderna för nya kraftverk. Kostnadsjämförelse, euro/mwh Enheten på Y-axeln är euro/mwh men det ganska nära samma sak som öre/kwh. Materialet togs fram i samband med beslutet om Finlands femte reaktor TVO 3. Som bekant är projektet försenat och kostnaderna för leverantören har ökat. Kärnkraftbranschen har därför gjort en ny kostnadsuppskattning som antyder att produktionskostnaderna för ny kärnkraft i 2009 års prisnivå kan hamna nära 50 öre/kwh. 2

3 Elproduktionen i världen är nära TWh per år i Sverige cirka 150 TWh per år - och behovet ökar, men just nu inte i Sverige. Bilden visar att de fossila kraftslagen svarar för 2/3 av världens elförsörjning medan kärnkraft, vind och vatten står för 1/3. Kärnkraften ensam svarar för 15 % av världens elproduktion. Kärnkraften är väl utspridd i världen. Världens kärnkraftverk år 2006 Kärnkraftverken finns framför allt i Europa, USA och Sydostasien. Ryssland har ett stort kärnkraftprogram. I Europa saknas kärnkraft i bland annat Norge, Danmark, Polen, österrike, Grekland och Italien. I Sydamerika, Australien och Afrika finns bara några enstaka anläggningar. Kärnkraften i världen just nu 436 kärnkraftreaktorer i drift 53 kärnkraftreaktorer byggs 140 planerade Enligt IAEA och World Nuclear Association september

4 IAEA är FNs atomenergiorgan i Wien. Där finns den mest tillförlitliga statistiken för världens kärnkraft. Enligt IAEA är 436 reaktorer i drift och 53 håller på att byggas. Enligt branschorganet World Nuclear Association planeras därutöver 140 nya reaktorprojekt och ytterligare närmre 300 är under diskussion. Totalt kan det alltså på sikt, säg inom 25 år, bli en fördubbling av antalet kärnkraftreaktorer i världen. Den 28 mars 1979 inträffade en omfattande olycka i reaktorn TMI 2 i Harrisburg, Pennsylvania i USA. TMI, Harrisburg Reaktorhärden smälte men bara helt obetydliga mängder radioaktivitet läckte ut till omgivningen. Olyckan fick ändå utomordentligt stora konsekvenser för kärnkraftutbyggnaden i många länder. I USA har ingen ny reaktor beställts på 30 år sedan Harrisburgolyckan inträffade. Situationen är liknande i flera europeiska länder. I Sydostasien fortsatta dock utbyggnaden. Men situationen håller nu på att ändras snabbt i flera länder. Jag skall kortfattat beröra den aktuella situationen i Finland, USA, Storbritannien och Sverige. Finland I Finland togs det första initiativet till ny kärnkraftutbyggnad år 2000 då kraftbolaget TVO ansökte hos regeringen att få bygga ett tredje kärnkraftaggregat i Olkiluoto på Finlands västkust. Skälet var ökat elbehov och en stark önskan att minska beroendet av import från Ryssland 4

5 Olkiluoto 3 i Finland byggs just nu Det tredje aggregatet i Olkiluoto beställdes 2005 efter en hård internationell budgivning. Det syns inritat längst upp till vänster på bilden. Ordern gick till Areva, ett stort franskt elföretag, i samarbete med Siemens. Offerten omfattade en totalentrepenad till fast pris med böter vid försenad leverans. Reaktorn var av en ny typ som inte byggts tidigare, EPR European Pressurised Reactor, på 1600 MW, en storlek större än tidigare västerländska reaktorer. Fransmännen var oerhört ivriga på att få sälja en prototyp att användas som referensanläggning och finnarna utnyttjade situationen. Något år senare beställdes en likadan anläggning i Frankrike. Enligt nu gällande tidplan kommer den nya reaktorn att tas i drift 2013, flera år försenad. För närvarande diskuteras flera nya reaktorprojekt i Finland. Nordisk kärnkraft Olkiluotos ägare TVO har liksom Fortum som äger Lovisa kärnkraftverk hos regeringen begärt tillstånd att få bygga ytterligare en ny reaktor i Finland. Ett tredje nytt kraftbolag med bl.a. E.On som 5

6 delägare har också begärt att få bygga ny kärnkraft. Regeringens beslut väntas i november. Det kommer säkert inte att byggas tre nya reaktorer i den här omgången men om det blir en eller två är oklart. USA USA är världens största kärnkraftnation med 104 reaktorer i drift men några nya reaktorer har som sagt inte beställts på 30 år. År 2002 lanserade Department of Energy i samarbete med kärnkraftindustrin ett nytt initiativ, Nuclear Power Programmet innefattar utveckling av nya reaktortyper, förenkling av licensieringsförfarandet och vissa startsubventioner till kraftföretagen Planerade nya kärnkraftverk i USA Programmet har ökat intresset för ny kärnkraft och för närvarande bearbetas ett tjugotal konkreta reaktorprojekt. För de flesta har man begärt och erhållit tillstånd av myndigheterna att starta bygget. Några av kraftföretagen har förbeställt tunga komponenter med långa leveranstider men än finns ingen ekonomiskt bindande beställning på ett helt reaktorprojekt. Ett stort antal beställningar väntas dock under 2010 och driftstart av de första nya reaktorerna kan ske Areva marknadsför aktivt sin EPR-reaktor i USA. Storbritannien Storbritannien var tidigt ute redan på 1950-talet med att bygga kärnkraftverk. Det första startade De två äldsta reaktorerna som nu är i drift startade 1968 och skall stängas senare i år. 6

7 Planerade nya reaktorer på gamla platser i UK Totalt finns i England 19 reaktorer men de flesta är små. Alla utom en skall stängas senast är Kärnkraften svarar nu för 20 % av Englands elförsörjning men många vill med hänvisning till klimatförändringarna öka andelen till 40 % omkring Politiskt fanns det tidigare ett uttalat kraftigt motstånd mot ny kärnkraft inom regeringspartiet Labour men under 2006 förändrades attityden helt. Gordon Brown november 2006: In common with countries around the world we need to put nuclear back on the agenda and at least replace the nuclear energy we will lose. Without it we will not be able to meet any of our objectives on climate change or our objectives on energy security. Brittiska Labour stöder nu aktivt ett stort utbyggnadsprogram i England. För att komma igång snabbt har man erbjudit utländska kraftföretag att agera i stor skala på den engelska marknaden. Därför har bl.a. franska EdF och tyska. E.On etablerat sig i England. Även Vattenfall var intresserat men efter kontakter med svenska regeringen avbröts engagemanget. Den första beställningen väntas inom 1 till 2 år. Fyra reaktorer med en sammanlagd effekt på 6400 MW kan tas i drift Areva marknadsför sin EPR mycket aktivt även på den brittiska marknaden. 7

8 Sverige Den svenska alliansregeringen offentliggjorde i våras en avsikt att tillåta ny kärnkraft i Sverige som ersättning för nerlagda reaktorer i framtiden. Lagförslag väntas i november. Svensk kärnkraft 2009 Reaktor Startår Effekt (MW) Oskarshamn Oskarshamn Ringhals Ringhals Forsmark Forsmark Ringhals Ringhals Oskarshamn Forsmark Total effekt 8037 Regeringens utspel har lett till ny start av framtidsplanering hos kraftföretagen. Utgångspunkten för planeringen är att de fyra äldsta reaktorerna i Sverige blir 50 år gamla i perioden 2022 till Äldst och minst är Oskarshamn 1. Det kan vara ett ekonomiskt intresse att stänga den reaktorn före 50- årsdagen. Om alla de svenska reaktorerna skulle ersättas med 1600 MW aggregat vilket är långt ifrån säkert skulle den installerade kärnkrafteffekten fördubblas. Inom Socialdemokratin är man emot ny kärnkraft. Partistyrelsens skrivning till årets partikongress i månadsskiftet oktober/november är att den nuvarande lagstiftningen som förbjuder ny kärnkraft bör behållas. Huruvida en eventuell röd/grön koalitionsregering efter valet nästa år skulle riva upp ett borgerligt beslut om acceptans av ny kärnkraft är osäkert men kan inte uteslutas. Min bedömning är därför att kraftföretagen kommer att ligga lågt med detaljplanering av nya kärnkraftprojekt till efter valet i september Avslutning Jag vill sluta med att konstatera att privatekonomiskt tycker jag att elkostnaden är väl hög och därför anstränger jag mig att hålla nere familjens förbrukning av el även om den produceras som vindvatten- och kärnkraft. I vårt fritidshus använder vi I stället bioenergi för uppvärmning så mycket som möjligt. 8

9 Tack för intresset. 9