Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar
|
|
- Gun Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Chalmers University of Technology Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar Energi => Kärnkraft => Avfall Christian Ekberg
2 Kärnkraftsdebattens fokus Chalmers University of Technology
3 Nuclear Chemistry Chalmers University of Technology Dosberäkningar Ekvivalentdos, H (Sv) Används för att uttrycka den biologiska effekten av absorberad dos. H T i w R D T,R (enskilt organ) Med w R som vikningsfaktor för olika strålslag enligt tabellen nedan. Strålslag w R LET in water (ev/nm) Fotoner (röntgen och γ) elektroner med E β > 5keV långsamma neutroner (E n < 10keV) 5 20 protoner med E p > 2 MeV 5 snabba neutroner (2 MeV < En < 20 MeV) 10 intermediära neutroner (0.1 2 MeV) α-partiklar och högenergijoner
4 Nuclear Chemistry Chalmers University of Technology Dosberäkningar Effektiv ekvivalentdos, H E (Sv) Används för att uttrycka den totala effekten av absorberad dos. H E i w T H T (summera över alla organ) Med w T som vikningsfaktor för olika organ (celltyper) enligt tabellen nedan. Strålslag w R könsorgan (äggstockar, testiklar) 0.2 lungor, benmärg, magsäck, ändtarm 0.12 sköldkörtel, bröst, lever, matstrupe, blåsa, resten 0.05 hud, benytor 0.01 Σw T = 1 H E = Σw T Σw R D T,R
5 Nuclear Chemistry Chalmers University of Technology Effekt av momentandos på människa Dos (Sv) Överlevnad Symptom % Tillåten dos för allmänheten % Tillåten dos för personal i radiologiskt arbete % Tillåtet katastofvärde för personal % Bakgrund i Ramsar, Iran (berggrund etc.) % Inga yttre symptom. Påverkan på benmärgen gör att antalet röda blodkroppar minskar. 1-2 ca 100 % Påverkan på mag/tarmkanalen ger aptitlöshet och illamående % / 3v Påverkan på mag/tarmkanalen. Första symptom efter ca 3 timmar: illamående, kräkningar trötthet. Därefter symptomfri i 3v varefter feber, håravfall, blodiga diarrér och infektioner tillstöter. Vid överlevnad: förbättring eller fullständig återhämtning efter 6 20 veckor % / 3v Ungefär som 2-3 Sv % / 1-2v Påverkan på centrala nervsystemet och mag/tarmkanalen. Symptom enligt oven men dessutom vätskeförlust på grund av förstört tarmepitel.
6 Nuclear Chemistry Chalmers University of Technology Somatiska verkningar på människa Dos (Gy) Effekt 0.25 Antalet lymfocyter i blodet minskar 0.5 Nybildning av blodkroppar påverkas 1 Tillfällig sterilitet (man) 3-4 Håravfall 5 Permanent sterilitet (man) 6 Hudrodnad 10 Cellbildning i tarmepitel slutar 10 Sårbildning
7 Nuclear Chemistry Chalmers University of Technology Naturliga stålnivåer, ekostrålning Strålningskälla Årlig effektiv ekvivalentdos, msv Kosmisk strålning Mark, bostäder Människokroppen 0.2 Luftaktivitet (Rn) Medicinska källor Kärnkraft, nedfall 0.03 Alla källor (Sverige) 2-5
8 Chalmers University of Technology Atomkraft? Kärnkraft? Varför överhuvudtaget överväga användningen av kärnenergi? I förbränning av uran utnyttjas krafter som är flera miljoner gånger större än alla andra krafter vi kan få energi ur. För en given mängd producerad energi leder det till att: relativt liten mängd bränsle behövs. relativt liten mängd avfall produceras, vilket dessutom är lokaliserat. Exempelvis:
9 Chalmers University of Technology Atomkraft Ved: 5 kwh/kg. Olja: 10 kwh/kg. Kärnkraft Dagens kommersiella uranbränsle: kwh/kg. Energin i en bränslekuts motsvarar 800 liter olja. Det finns ca 15 miljoner bränslekutsar i en reaktor.
10 Motiv Chalmers University of Technology Närmare 1 miljard människor saknar dricksvatten idag. Livsmedelproduktionen knäar. Oöverskådliga konsekvenser av fossilanvändningen etc. Generation IV innebär möjligheter för: Färskvatten ur havsvatten Väte för transportsektorn Koldioxidtransformering Uppbyggnad av global välfärd Säkerhetsläget i världen förstärks kraftfullt
11 Chalmers University of Technology För- och nackdelar med teknologi en filosofisk reflexion
12 Fördel Exempel -Eld Teknisk lösning Chalmers University of Technology Nackdel Motmedel Redundans
13 Fördel Chalmers University of Technology Exempel -Medicin Teknisk lösning Nackdel Biologiska massförstörelsevapen Motmedel! Redundans
14 Chalmers University of Technology Exempel Energiförsörjning Fördel En teknisk lösning Principiell nackdel Kärnvapnen blir vi knappast av med men Gen IV systemen kommer inte vara sannolika Motmedel Kärnämnes- beståndsdelar i kärnvapenprogram. Mycket redundans kontroll
15 Några noteringar Chalmers University of Technology All teknikanvändning medför för- och nackdelar. Liksom vid all teknikanvändning finns inget vaccin mot olyckor konsekvenslindrande åtgärder därför viktiga. Kärnkraftsprincipen är utmärkt och har unika egenskaper. Dagens kärnkraftteknologi har dock mindre utmärkta och unika egenskaper. Kärnkraftsystem av Generation IV-typ adresserar upplevda och faktiska problem med dagens teknik. Erbjuder möjlighet att energiförsörja vår jord under lång tid med minimering av miljöpåverkan och maximering av säkerhet. Slutförvar nödvändigt men kravbilden ser annorlunda ut.
16 Chalmers University of Technology Snabb neutron Vatten Långsam neutron Fissionsprodukter Snabba neutroner U 235 U 238 Pu 239
17 Kärnkraft Chalmers University of Technology
18 Kärnkraft Chalmers University of Technology
19 Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius, Christian Ekberg & Ane Håkansson
20 Varför? Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda uranet 100 gånger mer effektivt 2) Driva kärnkraft i dagens omfattning i 5000 år utan att bryta nytt uran 3) Minska mängden högaktivt långlivat avfall till en hundradel 4) Förkorta förvaringstiden för resterande avfall till en hundradel 5) Öka kapaciteten i svenska djupförvaret med en faktor 6
21 Hur? För att åstadkomma detta behövs Reaktorer med snabba neutroner (vatten är uteslutet som kylmedel) + Återvinningsanläggningar för plutonium, americium & curium + Bränslefabriker som kan hantera plutonium, americium & curium + Kärnämneskontroll = Fjärde generationens kärnkraftssystem
22 Andra, tredje och fjärde generationen Gen-II & III Gen-IV Lättvattenreaktorer (Gen-II & III) Kylmedel Vatten Na, Pb, He Bränsle Oxider av (U,Pu) Olika (U,Pu,Am,Cm) Använt bränsle Bränsletub Zirkonium Stål Återvinning Endast Pu U, Pu, Am & Cm Avfallslagring > år < år Bränsleresurs ~100 år > 5000 år Återvinning Avfall Använt bränsle Slutförvar Fjärde generationens snabbreaktorer
23 Vilka varianter kan tänkas? Kylmedel: Natrium, bly och helium Återvinningsteknik: Vattenlösning, saltlösning, lösning i metallsmältor Bränsletyper: Oxider, metaller och nitrider
24 Vad finns idag? Natriumkylning är en industriellt mogen teknik. BN-600 i Ryssland har producerat 560 MW elektricitet sedan BN-600 Tio sovjetiska militära reaktorer har använt bly/vismutkylmedel La Hague K-705 Vattenbaserad återvinning av plutonium är industriellt mogen. I La Hague återvinns plutonium från Frankrike, Schweiz och Nederländerna. Tillverkning av plutoniumbränsle i oxidform (MOX) är en industriellt mogen teknik. I Marcoule tillverkas 195 ton MOXbränsle om året.
25 Vad byggs idag? CEFR Rokkasho Kinesisk natriumkyld reaktor kopplades till nätet i juli 2011 Indisk natriumkyld reaktor med 500 MW eleffekt tas i drift 2012 Återvinningsanläggning i Japan planerad att tas i drift PFBR Rysk natriumkyld reaktor med 800 MW eleffekt tas i drift 2014
26 Vad planeras? Inom år planeras följande reaktorer tas i drift i Europa: SVBR SVBR: Rysk bly/vismutkyld reaktor med 100 MW eleffekt BREST: Rysk blykyld reaktor med 300 MW eleffekt MYRRHA: Belgisk bly/vismutkyld reaktor för materialforskning ASTRID: Fransk natriumkyld reaktor med 600 MW eleffekt MYRRHA ALFRED: Europeisk blykyld reaktor med 130 MW eleffekt ALLEGRO: Europeisk gaskyld reaktor med 60 MW värmeeffekt
27 Varför kyla med bly? Snabbreaktortekniken kan bli säkrare och billigare med blykylmedel: + Reagerar inte våldsamt med vatten (i motsats till natrium) + Kokar vid mycket högre temperaturer än natrium och vatten + Har god självcirkulation - behöver ej reservkraft för att kyla bort restvärme. Sannolikhet för härdsmälta mycket låg. + Utgör ett utmärkt strålskydd ifall härdsmälta ändå skulle inträffa.
28 Forskning om reaktorer i EU och Sverige För natriumreaktorer är säkerhet den stora akilleshällen (natriumbränder & natriumkokning) Stort franskt utvecklingsprogram (600 M ). EU-projektet ESFR (12 M ). VR utlyser 4.8 M för svenskt deltagande i ASTRID. För blyreaktorer är material det stora problemet (korrosion av stål och erosion av pumpar). Belgiskt utvecklingsprogram (60 M ). EUprojekten LEADER, CDT & SEARCH (18 M totalt) VR finansierar GENIUS-konsortiet med 36 MSEK för studier av material, bränsle och säkerhet i blykylda reaktorer
29 Vad behöver återvinnas? Radiotoxic inventory [Sv/g] 240 Pu 239 Pu 238 Pu 243 Am 242 Pu U nat TRU 241 Am Plutonium och americium dominerar farligheten i använt bränsle på lång sikt Efter år har dessa ämnen klingat av till samma nivå som uran har i naturen (inklusive urandöttrar som radium, radon & polonium) 237 Np t [y] Vid transmutation av americium bildas radiotoxiskt & långlivat curium, som också bör återvinnas.
30 Återvinning idag Dagens teknik: PUREX (patenterad 1947, industriell sedan 1972) 30% av världens använda kärnbränsle har upparbetats Salpetersyra Använt bränsle Kapsling & fissionsgaser Tributylfosfat & fotogen Upplöst bränsle Klyvningsprodukter + Am + Cm Reduktion av plutonium Uran & plutonium Förglasat avfall Uranoxid Plutoniumoxid
31 Återvinning för Generation IV Americium & curium behöver separeras från klyvningsprodukter Relativt svårt eftersom de kemiskt liknar så kallade lantanider DIAMEX-processen provad på pilotskala i EUs sjätte ramprogram DIAMEX Klyvningsprodukter + Am + Cm Klyvningsprodukter SANEX Lantanider + Am+Cm Am + Cm Lantanider Förglasat avfall
32 Återvinning utan vapenplutonium Salpetersyra GANEX Använt bränsle Upplöst bränsle PUREX-processen ger upphov till rent plutonium. Reaktorplutonium kan (trots vad som ibland hävdas) användas för funktionsdugliga kärnvapen. Pu + Am +Cm U FP Nya processer är under utveckling i EUprojekten ACSEPT (26 M ) och ASGARD (11 M ) som ej separerar Am & Cm från plutonium. En miljondel Cm-244 garanterar förtida avfyrning av ett kärnvapen.
33 Återvinning i Sverige nu och i framtiden I Sverige finns redan idag ett av världens få universitetslabb som kan jobba med återvunnet kärnbränsle i signifikanta mängder. De stora nationerna har byggt fast sig i PUREXkonceptet. Med en flexibel liten pilot/ forskningsanläggning med kapacitet på 1-5 ton använt bränsle per år kan man leda utvecklingen och alltid välja bästa teknik. Detta ger små/ kompakta anläggningar med hög säkerhet och ingen risk för kedjereaktioner.
34 Kärnämneskontroll Kärnämneskontroll är en väsentlig del av alla kärnkraftsystem: Införande av egenskaper hos kärntekniska system som försvårar 1) Försnillande eller oredovisad tillverkning av kärnmaterial 2) Teknikmissbruk i syfte att införskaffa kärnvapen. Analysen fokuserar på (multipla) barriärer som förhindrar avledning av kärnämne.
35 Barriärer Barriärer mot avledning av kärnämne Tekniska barriärer Institutionella barriärer Isotopsammansättning, radiotoxicitet, massa, kemisk och fysisk form av kärnämne, tillgänglighet, upptäcktsrisk, tidsaspekt, skicklighet och kunskap som krävs för avledning. Internationella avtal, överenskommelser, nationell policy och lagstiftning, inspektioner och exportkontroll.
36 Forskning om kärnämneskontroll i Sverige Målsättning är att hitta tekniker och metodologi för att med hjälp av mönsterigenkänning, detektorteknologi & återvinningsmetoder optimera Tekniska svårigheter att avleda kärnämnen Tid och kostnader för avledning Sammansättning av kärnbränsle Detektionssannolikhet Resurser för övervakning av klyvbart material
37 Kärnämneskontroll idag och i morgon I dagens så kallade öppna bränslecykel skyddas använt bränsle av högaktiva fissionsprodukter => ökad spridningsrisk med tiden (plutoniumbrytning) => låg resurseffektivitet (långtidsövervakning av klyvbart material). I fjärde generationens kärnkraftssystem innebär valet av återvinningsteknik att spridningsrisken kan göras (A) relativt hög - klyvbart material uppträder i fri form (B) relativt låg - det klyvbara materialet hanteras inte i fria strömmar.
38 Forskning om bränsle, bly och material Nitridbränslen har hög värmeledningsförmåga, vilket ökar marginalen till härdsmälta. I Sverige finns unik kompetens och erfarenhet från utveckling av nitridbränslen. Labb för tillverkning av uranbränslen i drift sedan 2009, labb för plutoniumbränslen tas i drift Vi har unik anläggning för studier av naturlig cirkulation i bly. Svensk materialindustri (Sandvik) tog under tidigt 70-tal fram referensstålet för natriumreaktorer, och utvecklar idag korrosionståliga aluminiumlegerade stål för blyreaktorer.
39 ELECTRA European Lead Cooled Training Reactor Kompakt blykyld reaktor med 0.5 MW effekt 100% självcirkulation (inga pumpar) Plutonium-zirkonium-nitridbränsle med hög värmeledningsförmåga. Inget bränslebyte. (Pu,Zr)N Pre-konceptuell design antagen för publicering i tidskriften Nuclear Technology
40 ELECTRA ur svenskt perspektiv En unik pilotanläggning för fjärde generationens kärnkraftssystem med reaktor + återvinning + bränsletillverkning Ger Sverige en möjlighet att leda forskning om blyreaktorer och slutna bränslecykler i Europa. Plutoniumbränslet utmaning ur kärnämneskontrollaspekt. Placering jämte CLAB i Oskarshamn förmodligen enda alternativ. Oskarshamns kommunstyrelse informerad och positivt inställd! Möjliga Pu-källor: OKGs separerade plutonium, nu i Sellafield, eller återvinning av sista Barsebäckladdningen på plats i Oskarshamn (!)
41 ELECTRA ur internationellt perspektiv Globalt intresse för ELECTRA som utbildningsanläggning. Belgien vill inte gärna se en konkurrent inom materialtestområdet. Intresse kan finnas för att använda ELECTRA för forskning om reaktorsäkerhet (naturlig cirkulation, reaktordynamik). Bränslecykelanläggningar kan användas för att tillverka avancerade bränslen för bestrålning i MYRRHA och ASTRID. Tydligt intresse från norska och finska forskare att delta i projektet.
42 ELECTRA: kostnad & finansiering Reaktor med 0.5 MW effekt ~ 300 MSEK Återvinningsanläggning med kapacitet 3-5 ton/år ~ 100 MSEK Bränsletillverkning med kapacitet 1 bränslestav/dag ~ 100 MSEK Forskning & utveckling ~ 300 MSEK Oförutsedda utgifter (25%) ~ 200 MSEK Finansiering: Regering, kärnkraftsindustri, Oskarshamns kommun (mervärdesavtal), EU, internationella användare & studenter.
43 ELECTRA: tidsplan Begränsande faktor för start av reaktor är licensiering av bränslet. Kräver cirka 10 års arbete med bestrålningstester Driftstart för reaktor möjlig c:a Design av reaktor, design & licensiering av bränslecykelanläggningar Test av elektrisk uppvärmd version Licensiering av reaktor Bygge av reaktor Bygge och drift av återvinningsanläggning Bygge och drift av bränslefabrik Bestrålningstester av bränsle & stål (enstaka stavar) Större bestrålning av bränsle
44 Sammanfattning Fjärde generationens kärnkraftssystem ökar bränsleresurser 100 ggr, minskar mängden högaktivt avfall 100 ggr samt reducerar lagringstiden med 100 ggr Kräver nya snabbreaktorer, återvinningsanläggningar och bränslefabriker med oantastlig kärnämneskontroll. ELECTRA: en pilotanläggning med blykyld reaktor, återvinning & bränsletillverkning kan uppföras i Oskarshamn och användas för världsledande forskning och utbildning. Kostnad ~ 1000 MSEK.
Fjärde generationens kärnkraft
Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda
Läs merFjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH
Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor
Läs merDagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem
Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything
Läs merInförande av en sluten bränslecykel i Sverige
Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom
Läs merFjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa
Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merIntro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen
Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!
Läs merBreedning och transmutation i snabba reaktorer
Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merElförsörjningen och dess koppling till välfärd, miljö och klimat
Elförsörjningen och dess koppling till välfärd, miljö och klimat One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything in this world. Two to three billion
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merFJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT
FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften
Läs merKärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi
Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin
Läs merTorium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle
Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är
Läs merSlutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder. Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet
Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet INTRODUKTION O Citat Nuclear power is the only large-scale energy-producing technology
Läs merSäkerhet i snabbreaktorer
Säkerhet i snabbreaktorer Carl Hellesen Återkopplingar Hur håller man en reaktor stabil Återkopplingar LWR Negativ Doppler-återkoppling (snabb) Negativ void-återkoppling, långsam först måste kylmedlet
Läs merHur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?
Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne
Läs merStatens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;
SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merKärnkraftverk - Generation IV
Uppsala Universitet Institutionen för fysik och astronomi Avdelningen för tillämpad kärnfysik Kärnkraft Teknik och System VT 08 Kärnkraftverk - Generation IV Författare: Mattias Wondollek Innehållsförteckning
Läs merNyhetsblAD nr. 2012:3
NyhetsblAD nr. 2012:3 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET KÄRNAVFALL Börda eller tillgång? Möjligheten att återta och utvinna mer energi ur använt kärnbränsle är något som varit föremål för stort internationellt intresse
Läs merHögre säkerhet i svenska kärnreaktorer
Försvarsutskottets yttrande 2010/11:FöU1y Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer Till näringsutskottet Näringsutskottet har den 28 april 2011 beslutat att bereda bl.a. försvarsutskottet tillfälle att yttra
Läs merNär man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta
Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien
Läs merSönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o
Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105
Läs merHot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv
Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna
Läs merFJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317
FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317 Fjärde generationens kärnkraft Teknik, möjligheter och förutsättningar DANIEL WESTLÉN ISBN 978-91-7673-317-2 2016 ENERGIFORSK Energiforsk AB Telefon: 08-677
Läs merHur länge är kärnavfallet farligt?
Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter
Läs merInförandet av snabbreaktorer i Sverige
UTH-INGUTB-EX-KKI-2015/04-SE Examensarbete 15 hp Augusti 2015 Införandet av snabbreaktorer i Sverige Sam Samuelsson Abstract Introduction of Fast Neutron Reactors in Sweden Sam Samuelsson Teknisk- naturvetenskaplig
Läs merHantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick
Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari
Läs merStudsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22
Studsvik Nuclear AB:s anläggningar Erik Slunga 2015-05-22 Studsvikkoncernen i korthet En ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Mer än 60 års erfarenhet av kärnteknik
Läs merMarie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.
Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen
Läs merKärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3. Carl Reinhold Bråkenhielm
Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3 Carl Reinhold Bråkenhielm Kärnbränslecykeln Kärnämneskontrollens huvudmotiv Att förhindra att kärnämnen avleds från den civila kärnbränsecykeln till
Läs merInnehållsförteckning:
Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8
Kärnfysik 0-0. Se lärobokens facit. c 3,0 08 03. a) f Hz 4,6 0 4 Hz 6500 9 b) E hf 6,630 34 4,6 0 4 J 3, 0 9 J 3,0 9 J 3,09 ev,9 ev,6 09 Svar: a) 4,6 0 4 Hz b) 3, 0 9 J (,9 ev) 04. a) Kol är nr 6 i det
Läs merTorium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle
Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 Februari 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution
Läs merFramställning av elektricitet
Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,
Läs merGemensam skrivelse om samordning av nationell forskningsinfrastruktur
m i w ^jl REGERINGSKANSLIET 2014-04-28 U2012/3504/F Utbildni ngsdepartementet Katarina Bjelke Departementsråd VETENSKAPSRÅDET Ink 2G14-05- 0 5 ^? y / ^ D / y * ^ y f r Handl 6^4 ^//^f. B ''Vetenskapsradet
Läs merRegionförbundet Uppsala län
Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik
Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2015-10-15 Diarienr: SSM2015-2819 Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild
Läs merKärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid
Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Imre Pázsit Chalmers tekniska högskola Nukleär teknik Elenergi ur ett svenskt och västsvenskt perspektiv Möte med IVA Väst, 2008-09-08 Kärnkraftens nutid
Läs merInnehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15
Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för
Läs merFöreläsning 11 Kärnfysiken: del 3
Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs mer11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm
11 Kärnfysik 1101-1102. Se lärobokens facit. c 3,0 108 1103. a) f Hz 4,6 10 14 Hz 65010 9 b) E hf 6,6310 34 4,610 14 J 3,1 10 19 J 3,110 19 J 3,11019 ev 1,9 ev 1,6 1019 Svar: a) 4,6 10 14 Hz b) 3,1 10
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merKundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3
Projektledning 1 Nät-Elkraft Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3 21 maj 2015 Sammanfattning Toriumreaktorer har varit teoretiskt aktuella, som energikälla sedan forskningen på kärnkraften
Läs meranläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.
Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs merSKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Läs merKärnkraftens bränslecykler
Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 December 2009 Årgång 22 Sekretariat/distribution
Läs merTorium är framtidens energikälla
Torium är framtidens energikälla (Min artikel, med några få senare kompletteringar, var publicerad i tidskriften Elbranschen Nr. 2, 2007) Kärnkraft är den enda realistiska och hållbara lösningen på problemet
Läs mer14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning
2017-09-05 1 14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning Vd:s inledning Vägen fram till ansökan Radioaktivitet, strålning och avfallstyper 2017-09-05 2 Vd:s inledning
Läs merFusionskraft under utveckling
Fusionskraft under utveckling Jan Weiland Transportteori, Radio och Rymd, Chalmers Elenergi för Västsverige, IVA F5-65, Göteborg 2008 Varför fusion? Fusionsforskning Termonukleär fusion har förutsättningar
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merHur länge är kärnavfallet
Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd
Läs merMetallkylda reaktorer
Metallkylda reaktorer Framtida nukleära energisystem Carl Hellesen Metaller modererar dåligt För att undvika moderering vid elastiska kollisioner krävs tunga kärnor Smälta metaller ett bra alternativ Natrium
Läs merRinghals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Läs merHur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara
Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merNy kärntekniklag - med förtydligat ansvar
Ny kärntekniklag - med förtydligat ansvar Gábor Szendrö Särskild utredare Statens Offentliga Utredningar 1 Utredningen Regeringsbeslut 27 juni 2017 Kommittédirektiv (Dir. 2017:76) Särskild utredare Gábor
Läs merstrålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.
strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver
Läs merIntroduktion till Strålskyddsläran
Introduktion till Strålskyddsläran Komplement till laborationshandledningarna i Kärnfysik Under laborationerna i kärnfysik kommer du att handskas med ett antal radioaktiva preparat. För att detta skall
Läs merInförande av en sluten kärnbränslecykel i Sverige
Införande av en sluten kärnbränslecykel i Sverige Version 1.0 2013-12-17 Jitka Zakova & Janne Wallenius Reaktorfysik Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm, Sweden Förord Svensk Kärnbränslehantering AB
Läs mer2. Till följd av intensivt arbete i arbetsgruppen för atomfrågor har enighet nåtts om texten i bilagan 1.
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 maj 2019 (OR. en) 9437/19 ATO 56 RECH 271 SAN 256 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper II)/rådet
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merRESERAPPORT FRÅN KSO OCH LOKALA SÄKERHETSNÄMNDERNAS STUDIERESA TILL FRANKRIKE 14/5-17/5 2013
RESERAPPORT FRÅN KSO OCH LOKALA SÄKERHETSNÄMNDERNAS STUDIERESA TILL FRANKRIKE 14/5-17/5 2013 KSO- gruppen vid EPR- bygget i Flamanville Gunbritt Lindfors Sten Huhta Mats Rosén Ted Lindquist Onsdag 15 maj
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2013:1130 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM116. Meddelande om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt Utbildningsdepartementet 2017-07-26 Dokumentbeteckning KOM (2017) 319 Meddelande från KOM till Europaparlamentet
Läs merP-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB
P-13-33 Utveckling av snabba reaktorer Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle Hans Forsström SKB International AB September 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear
Läs merR-00-36. Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB. Oktober 2000
R-00-36 Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle Svensk Kärnbränslehantering AB Oktober 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm
Läs merStudiebesök i Tyskland
YG16 Avfallsgruppen Ulrika Bäckström, Petty Bernitt Cartemo, Emma Nilsson, Katri Pajander, Niklas Bergh, Daniel Welander, Catharina Solén-Gregorsson, Olga Korneevets, Patrik Konnéus, Sofie Skoog, Rasmus
Läs merP Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB
P-13-33 Utveckling av snabba reaktorer Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle Hans Forsström SKB International AB September 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear
Läs merEnergiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.
Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar
Läs merHotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer
Läs merfacit och kommentarer
facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd
Läs merRisker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan
Läs merFORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB
FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merNästa generations kärnkraft i Kina
Reseberättelse Framtidsgruppen, YG 21, nyhetsbrev, 2015-09-27 Lars Andersson, Johan Arvidsson, William Högfeldt, Stella Karlgren, Sara Marie Lindblom, Peter Jakobsson och Samira Shafie Nästa generations
Läs merStrålningsskador i fusionsreaktormaterial
i fusionsreaktormaterial FM Ville Jansson ville.b.c.jansson@gmail.com Helsingfors universitet 23.3.2009 Ville Jansson (Helsingfors universitet) i fusionsreaktormaterial 23.3.2009 1 / 21 Fusion Fusion Ville
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet; Utkom från trycket den 28 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen
Läs merSol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Läs merKraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs mer2013:02. Forskning. Forskningsreaktorer en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:
Författare: Lena Oliver Jenny Peterson Katarina Wilhelmsen Forskning 2013:02 Forskningsreaktorer en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:02 ISSN:2000-0456 Tillgänglig
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merFörslag till förordning (COM(2018)0437 C8-0380/ /0226(NLE))
11.1.2019 A8-0406/ 001-030 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-030 från utskottet för industrifrågor, forskning och energi Betänkande Miapetra Kumpula-Natri Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2021-2025 A8-0406/2018
Läs merProduktion av vapenplutonium
Produktion av vapenplutonium FREDRIK NIELSEN FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för
Läs merRivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild
Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska
Läs merENERGI Om energi, kärnkraft och strålning
ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag
Läs merUtrikesutskottets betänkande 1999/2000:UU13. Effektiv kontroll för att hindra spridning av kärnvapen. Sammanfattning. Propositionen.
Utrikesutskottets betänkande Effektiv kontroll för att hindra spridning av kärnvapen 1999/2000 UU13 Sammanfattning Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens proposition 1999/2000:54 Effektiv
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs mer