Metallkylda reaktorer
|
|
- Charlotta Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metallkylda reaktorer Framtida nukleära energisystem Carl Hellesen Metaller modererar dåligt För att undvika moderering vid elastiska kollisioner krävs tunga kärnor Smälta metaller ett bra alternativ Natrium / bly Atommassa Na: A = 23 Pb: A = 208 För 23 Na krävs 218 kollisioner för termalisering, jämför med 18 för 1 H som moderator Inga neutroner hinner ner till termiska energier innan de fissionerar eller infångas flux [au] 2.5 x E n [MeV] no coolant lead no sodium
2 Kandidater till kylmedel Kylmdel H 2 O Na Pb Pb/Bi! [g/cm 3 ] T smält [K] T kok [K] c p [kj/kgk] !c p [J/m 3 K] k [W/mK] v max [m/s] Erfarenheter av metallkylda reaktorer 65 års erfarenhet av snabbreaktorer Totalt mer än 400 reaktor-år i drift Millitära reaktorer ej inkluderade T.ex. Pb/Bi i Sovjetiska ubåtar På 1950 talet underskattade man både urantillgångarna i världen När dessa visade sig vara större än man trodde övergick man till termiska vattenmodererade reaktorer (låganrikat bränsle) Reaktor! Land! Första kritikalitet! Kylmedel! Effekt [MW th ]! Clementine! USA! 1946! Hg! "#"$%! EBR-I! USA! 1951! Na/K! &#'! BN-2! Russia! 1956! Hg! &("#&! BR-5/BR-10! Russia! 1958! Na! )*+! DFR! UK! 1959! Na/K!,"! Fermi! USA! 1963! Na! $""! EBR-II! USA! 1963! Na!,$#)! Rapsodie! France! 1967! Na! '"! BOR-60! Russia! 1968! Na! ))! SEFOR! USA! 1969! Na! $"! KNK-II! Germany! 1972! Na! )+! BN-350! Kazakhstan! 1972! Na! -)"! Phenix! France! 1973! Na! ),%! PFR! UK! 1974! Na!,)"! FFTF! USA! 1980! Na! '""! BN-600! Russia! 1980! Na! &'-"! JOYO! Japan! 1982! Na! &'"! FBTR! India! 1985! Na! '"! Super- Phenix! France! 1985! Na! %"""! MONJU! Japan! 1995! Na! -&'!
3 EBR-I Liten härd (höganrikat 235 U) omgiven av breedmantel ( 238 U) Första elproducerande reaktorn (1951) EBR-I demonstrerade breedning för första gången (1952) EBR-I demonstrerade första oavsiktliga härdsmältan (1955) On December 20, 1951, these four light bulbs were energized by EBR-I, in the world s first production of nuclear energy. (ANL) Nuclear News, Feb 2004 EBR-I Liten härd (höganrikat 235 U) omgiven av breedmantel ( 238 U) Första elproducerande reaktorn (1951) EBR-I demonstrerade breedning för första gången (1952) EBR-I demonstrerade första oavsiktliga härdsmältan (1955) The core of EBR-I was about the size of a football. Prooving the Principle (ch 14) Argonne National Laboratory-East
4 Blykylda reaktorer Enda erfarenheterna från Sovjetiska attackubåtar Reaktorerna mycket kompaktare och lättare än motsvarande lättvattenreaktorer eftersom ingen moderering behövs Ubåtarna kunde åka ifrån dåtidens torpeder 7 st alpha klass-ubåtar byggdes mellan 1968 och 1981 Sista skrotades 1990 Reaktoreffekt 155 MWt Totalt 70 reaktor-år i drift Vid service i hamn skulle kylmedlet hållas flytande med superuphettad ånga från externa enheter Gick sönder tidigt 80-tal Ubåtarnas reaktorer gick sen i kontinuerlig drift i ca 10 år till Det underhåll som kunde göras var mycket begränsat Härdgeometrier Eftersom ingen moderering önskas kan man packa bränslestavarna tätare än i LWR Bränslestavarna är typiskt placerade i triangulära gitter (tätare packning) A = 3 4 P π 2 D 2 Diameter (D) Temperaturökningen i kylmedlet ges av P lin T cool = vaρc p Högsta flödeshastigeten är 2 m/s för bly och 8 m/s för natrium För "T = 100 K, P lin = 30 kw/m och H core = 1 m Bly: P/D = 1.6 Na: P/D = 1.2 Flow area per 1/2 pin Pitch (P)
5 Bränsleknippe från Monju, japansk snabbreaktor Naturlig cirkulation Skillnaden i densitet när kylmedlet värms upp skapar en lyftkraft P buoy = gh ρ Coolant out, T out Tryckfall i härden och värmeväxlaren skalar K 1 2 ρv2 = gh ρ Natriumkylda reaktorer har större tryckfall i härden än blykylda p.g.a. tätare gitter Pb: P/D = 1.6 # "P tot = 450 kpa Na: P/D = 1.2 # "P tot = 750 kpa Bly har större densitetsskillnad än natrium. Om T in = 673 K och T ut = 773 K "! Pb = 120 g/cm 3 "! Na = 24 g/cm 3 Core, T fuel Coolant in, T in ΔH
6 Naturlig cirkulation Naturlig cirkulation vid full effekt (ex. från Wallenius) "H = 5 m P lin = 30 kw/m T in = 673 K T ut = 773 K Bly: P buoy = 5.9 kpa (1.3%) Natrium: P buoy = 1.2 kpa (0.16%) Pumpar behövs för både bly och natriumkylda reaktorer Coolant out, T out Core, T fuel ΔH Coolant in, T in Naturlig cirkulation Naturlig cirkulation vid resteffekt P lin = 1.5 kw/m (5%) T in = 673 K Bly: "T cool = 58 K v = 0.17 m/s P buoy = 3.4 kpa (100%) Natrium: "T cool = 117 K v = 0.35 m/s P buoy = 1.4 kpa (100%) Inga större temperaturökningar i varken bly- eller natriumkylda reaktorer Ingen kokning av kylmedlet Både SFR och LFR klarar Loss Of Flow (LOF) med SCRAM Coolant out, T out Core, T fuel Coolant in, T in ΔH
7 Effektöverföring 3 temperaturgradienter efter bränslekutsen Luftgapet Inkapslingen I det laminära flödet vid randen Temperaturgradienter från exempel i Wallenius "T $ P lin [W/m] / % [W/m/K] % är materialberoende Ansätt % eff så att "T = 250 [K] = 30 [kw/m] / % eff Temperaturförändringar i bränsle och kylmedel Fuel pellet Airgap (ΔT gap = 200 K) Cladding (ΔT clad = 20 K) Laminar flow at edge (T clad,outer - T coolant = 30 K) Aktivering av kylmedlet Neutron infång i natrium n + 23 Na # 24 Na 24 Na halveringstid 15 h Betasönderfall Men I 99.9% av sönderfallen följs det av MeV gamma Väldigt farligt under några veckors tid
8 Problem med natrium Kraftigt kemiskt reaktivt Lösningen är en extra kylkrets för att garantera att vatten inte kan komma in i reaktortanken Brinner i kontakt med luft Exploderar i kontakt med vatten Komplicerar konstruktionen Fördyrar Bly reagerar inte med luft eller vatten Enklare konstruktion Problem med natrium Sekundär kylkrets Kraftigt kemiskt reaktivt Lösningen är en extra kylkrets för att garantera att vatten inte kan komma in i reaktortanken Brinner i kontakt med luft Exploderar i kontakt med vatten Komplicerar konstruktionen Fördyrar Bly reagerar inte med luft eller vatten Enklare konstruktion Primär kylkrets
9 Problem med natrium En kylkrets Kraftigt kemiskt reaktivt Brinner i kontakt med luft Exploderar i kontakt med vatten Lösningen är en extra kylkrets för att garantera att vatten inte kan komma in i reaktortanken Komplicerar konstruktionen Fördyrar Bly reagerar inte med luft eller vatten Enklare konstruktion Problem med bly Hög smältpunkt Riskerar att stelna Hände vid några tillfällen för de ryska ubåtarna De fick skrotas Kraftigt korrosivt Förstör pumpar och cladding et.c. Bly bismut ännu mer korrosivt Och väldigt dyrt Massan hos kylmedlet blir mycket stor Jorbävningar?
10 Säkerhet med metallkylda reaktorer Metaller som kylmedel har många fördelar Hög ut-temperatur Ger högre termodynamisk verkningsgrad Stor marginal till kokning Reaktorn har stor termisk tröghet vid olyckor Reaktortanken behöver inte trycksättas Billigare och säkrare Bra förutsättningar för naturlig cirkulation Passiv säkerhet vid Fukushima liknande olyckor Na H 2 O T in T ut T kok > Marginal till kokning > EBR-II testerna Passiv säkerhet demonstrerades i en serie tester I EBR-II (1986) Säkerhetssystemen som skall stänga av reaktorn (styrstavar) kopplades ur Mycket allvarligt scenario Beyond design basis accident Unprotected Loss Of Flow (ULOF) Pumpar stannar Temperaturen ökar Negativa återkopplingar stänger av reaktorn Unprotected Loss Of Heat Sink (ULOHS) Värmeväxlaren tappar funktionen -Kylmedlet värms upp Negativa återkopplingar stänger av reaktorn Passiv säkerhet är möjligt i metallkylda reaktorer Dock hade EBR-II en liten härd med kraftigt negativ kylmedels koefficient Inte direkt överförbart till större reaktorer
Säkerhet i snabbreaktorer
Säkerhet i snabbreaktorer Carl Hellesen Återkopplingar Hur håller man en reaktor stabil Återkopplingar LWR Negativ Doppler-återkoppling (snabb) Negativ void-återkoppling, långsam först måste kylmedlet
Läs merDagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem
Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything
Läs merIntro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen
Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!
Läs merElförsörjningen och dess koppling till välfärd, miljö och klimat
Elförsörjningen och dess koppling till välfärd, miljö och klimat One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything in this world. Two to three billion
Läs merBreedning och transmutation i snabba reaktorer
Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)
Läs merFjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH
Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor
Läs merFjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa
Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European
Läs merFramställning av elektricitet
Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,
Läs merInförandet av snabbreaktorer i Sverige
UTH-INGUTB-EX-KKI-2015/04-SE Examensarbete 15 hp Augusti 2015 Införandet av snabbreaktorer i Sverige Sam Samuelsson Abstract Introduction of Fast Neutron Reactors in Sweden Sam Samuelsson Teknisk- naturvetenskaplig
Läs merFjärde generationens kärnkraft
Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda
Läs merKontrollerad termonukleär fusion
Kontrollerad termonukleär fusion Carl Hellesen Applied Nuclear Physics Department of Physics and Astronomy Uppsala Universitet Fusionsreaktioner Skillnaderna i nukleära bindningsenergier 62 Ni hårdast
Läs merFöreläsning 5. Reaktorfysik 3. Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.
Föreläsning 5 Reaktorfysik 3 Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf 1 Neutroncykeln Fission ger 2-4 neutroner 1,0000 av dessa ska ge ny
Läs merKärnkraftverk - Generation IV
Uppsala Universitet Institutionen för fysik och astronomi Avdelningen för tillämpad kärnfysik Kärnkraft Teknik och System VT 08 Kärnkraftverk - Generation IV Författare: Mattias Wondollek Innehållsförteckning
Läs merHur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?
Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne
Läs merNär man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta
Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien
Läs merLars-Erik Häll, personlig erfarenhet
Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet 1974 1976 1980 1980 1993 1988 1989 1994 1998 1999 2000 2001 2006 Dipl. Ing., Tekniska Högskolan i Helsingfors Driftsättare, Asea-Atom (Västerås Olkiluoto Västerås)
Läs merInförande av en sluten bränslecykel i Sverige
Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom
Läs merKärnteknik Mekaniska komponenter i kärntekniska anläggningar. DNV Nuclear Technology. Symposium i Stockholm den november 2001
Kärnteknik 2001 Mekaniska komponenter i kärntekniska anläggningar DNV Nuclear Technology Symposium i Stockholm den 21-22 november 2001 Säkerhetskultur för störningsfri drift Säkerhetskultur för lugn drift
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merKärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand, tel ) Carl Hellesen
Kärnkraftspaketet ES Henrik Sjöstrand, (henrik.sjostrand@physics.uu.se, tel 471 3329) Carl Hellesen Carl.hellesen@physics.uu.se 1 Varför ett kärnkraftspaket? Viktig nationell och internationell energikälla
Läs merKärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi
Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs mer2013:18. Forskning. Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning. Författare:
Författare: Per Andersson Mikael Meister, Fredrik Nielsen Daniel Sunhede Forskning 2013:18 Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:18
Läs merKärnkraft som tekniskt system och energikälla
Kärnkraft som tekniskt system och energikälla Gästföreläsning om kärnkraft Innehåll: Bakgrund till kärnkraft och reaktorer. Fysikaliska processer bakom kärnklyvning. Effektiva ångprocesser. Kokarvattenreaktorn
Läs merIV:e generationens kärnkraftverk. Sofia Helsing 6.4.2009
IV:egenerationenskärnkraftverk SofiaHelsing 6.4.2009 Innehåll VadärGenerationIV? Omdagenskärnkraftochreaktorer GenerationIV:smålochreaktortyper VadärGenerationIV? Reaktorteknologisomberäknaskunnatasibruk2030.
Läs merKärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid
Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Imre Pázsit Chalmers tekniska högskola Nukleär teknik Elenergi ur ett svenskt och västsvenskt perspektiv Möte med IVA Väst, 2008-09-08 Kärnkraftens nutid
Läs merFJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT
FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften
Läs merTentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 2001
Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 001 1 PWR-reaktorer i USA har en termisk verkningsgrad på 33% och använder i genomsnitt bränsle med en initial anrikning på 4% 35U, samt har en medelutbränning
Läs merNästa generations kärnkraft i Kina
Reseberättelse Framtidsgruppen, YG 21, nyhetsbrev, 2015-09-27 Lars Andersson, Johan Arvidsson, William Högfeldt, Stella Karlgren, Sara Marie Lindblom, Peter Jakobsson och Samira Shafie Nästa generations
Läs merFöreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf
Föreläsning 3 Reaktorfysik 1 Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf 1 Fissionsfragment (klyvningsprodukter) kärnor som bildas direkt vid fissionen Fissionsprodukter
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merP-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB
P-13-33 Utveckling av snabba reaktorer Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle Hans Forsström SKB International AB September 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear
Läs merHYDRAULIK Grundläggande ekvationer III
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 3 mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 21 feb 2014
Läs merStudsvik Report. Framtida kärnkraftreaktorer. Restricted distribution
STUDSVIK/N-07/112 Framtida kärnkraftreaktorer En översikt av olika reaktorkoncept med fokus på material- och reaktorkemirelaterade frågeställningar Sofi a Björnsson Studsvik Report Restricted distribution
Läs merSönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o
Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105
Läs merLågtemperaturkorrosion
Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion
Läs merProduktion av vapenplutonium
Produktion av vapenplutonium FREDRIK NIELSEN FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för
Läs merFöreläsning 11 Kärnfysiken: del 3
Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken
Läs merVärmeväxlarpaket. Montage, drift och skötsel THE FLOW OF ENERGY
Montage, drift och skötsel THE FLOW OF ENERGY Användningsområde Med Neotherm värmeväxlarpaket är det möjligt att installera vattenburen golvvärme kopplad till husets värmesystem i t. ex. små markvärmeanläggningar
Läs merKarl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Läs merKap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande
Läs merTekniska data Ringhals
Tekniska data Ringhals Här har vi samlat kortfattade tekniska data om våra anläggningar. Reaktor Turbin Elutrustning Värt att veta om våra anläggningar R1 R2 Nettoeffekt (el) MW 865 865 Reaktortyp Kokvattenreaktor
Läs merRäkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
Läs merVälkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp
Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Henrik Sjöstrand (kursansvarig) Henrik.sjostrand@physics.uu.se, 471 3329, hus 1 vån 3 längst söderut. Erik Brager (inlämningsuppgifter och projektet) erik.branger@physics.uu.se
Läs merFJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317
FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317 Fjärde generationens kärnkraft Teknik, möjligheter och förutsättningar DANIEL WESTLÉN ISBN 978-91-7673-317-2 2016 ENERGIFORSK Energiforsk AB Telefon: 08-677
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merHur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,
Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima, 2012-01-24 Claes Halldin Manager Nuclear Safety E.ON Kärnkraft Sverige AB, Malmö Kärnkraftreaktorer- Utveckling Antal
Läs merSäkerhet och ny kärnkra.
Säkerhet och ny kärnkra. Hållbarhetsdagarna 2013-02- 06 Lars G Larsson, SiP Nuclear ConsulDng AB Tack för aj jag fick komma hit för aj ni som arrangörer är djärva nog aj prata om hållbarhet och kärnkra.
Läs merTentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen
Comment [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen Examinator: Docent Louise
Läs merFöreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion
Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion Reaktionslära MP 12.1 Tvärsnitt MP 12.1 Fission MP 12.2 Fusion MP 12.2 Se även: http://library.thinkquest.org/17940/texts/star/star.html 1 TID Reaktionslära
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merKärnkraftspaketet. Carl Hellesen. Henrik Sjöstrand, tel:
Kärnkraftspaketet Carl Hellesen carl.hellesen@physics.uu.se Henrik Sjöstrand, henrik.sjostrand@physics.uu.se tel: 018 471 3329 Kärnkraftens roll i världen Kärnkraftens roll i världen The Paris Agreement
Läs merLektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1
Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re)
Läs merTransmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem
1(1) Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem Rapporten är framtagen av Örjan Bernander, CoreTech, på uppdrag av Analysgruppen vid KSU 1999 1 Inledning Det är ju något av ett naturens under
Läs merTermoventiler 4H_SE.indd 88000001 150320 4H-SERIEN
Termoventiler 4H_SE.indd 88000001 150320 4H-SERIEN 4H-SERIEN LADDOMATIC 125 (alternativ) Sida 6-7 LADDOMAT 11-30 125 Sida 4-5 2 THERMOMATIC 125 Sida 8-9 LADDOMAT Pumpenhet 125 Sida 10-11 Fördelningsbalk
Läs mer2013:05. Forskning. Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:
Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen Daniel Sunhede Forskning 2013:05 Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:05 ISSN:2000-0456
Läs merKapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Läs merKapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Läs merOm-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 2014-11-15 Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp Lösningsförslag Tid: 141115, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra paviljongerna
Läs merKraftvärme. - Powered by Swebo.
Kraftvärme - Powered by Swebo. Kraftvärme UNICONFORT har arbetat i 60 år inom tekniksektorn av energiomvandling med hjälp av fast bio- massa. Främst från skogen, träindustrin, jordbruk, livsmedelsindustrin,
Läs merRinghals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Läs merMax arbetstryck 16 bar (232 psi) Automatisk avluftningsventil med Auto. Höggradig neodymiummagnet för
TF DELTA FILTER Utformat för värme- och kylsystem med stor volym som vid låg temperatur skyddar nyckelkomponenter från magnetiskt och icke- magnetiskt avfall och instängd luft i systemvatten. TF Delta
Läs merVarför Vind? GENERAL PRESENTATION
Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter
Läs mer(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT
SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass*" IBK2D 7801421-4 G 21 C 3/22 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 81-02-1 6 ningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt tillgänglig
Läs merKapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har
Läs merANVÄNDARMANUAL MARKUS 10
ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merBranddynamik ETT VERKTYG VID UTREDNINGAR
Branddynamik ETT VERKTYG VID UTREDNINGAR Innehåll Övertändning Fullt utvecklad brand Begränsad ventilation Spridning mellan byggnader Övertändning Övertändning Vägen till övertändning Branden skapar en
Läs merPulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd
Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merTentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen
Läs merSVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP
SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merInformation om utländska kärntekniska anläggningar
SKI Rapport 2005:43 Forskning Information om utländska kärntekniska anläggningar Esther Jonsson Januari 2005 ISSN 1104 1374 ISRN SKI-R-05/43-SE SKI-perspektiv Bakgrund SKI hade ett behov av en inventering
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merKostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se
Läs merVätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.
B1 En vätska passerar nedåt genom ett vertikalt rör med innerdiametern 1 dm. Den aktuella vätskan är kemiskt instabil och kräver en extra omsorgsfull hantering. Detta innebär bl.a. att storleken av den
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs meranläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.
Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs merGrundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Läs merHYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA
HYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA Orsaker till minskad verkningsgrad Minskad verkningsgrad för pumpar kan uppstå på grund av följande orsaker: Kavitation
Läs merLösning: Vi börjar med ekvationen för buktighet hos cylindrisk geometri (19.21c) b m 1. b 2. L2. m ( 1 f) k inf Σ amod. afuel.
Lösningar till tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 12 maj 1999 1 En liten homogen termisk reaktor ör en rymdarkost skall konstrueras som består av rent 233UO 2 -pulver (täthet 104 g/cm3) jämnt ördelat i
Läs merrep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.
1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet
Läs merLösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ
Läs merKap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer
Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)
Läs merTermodynamik Föreläsning 5
Termodynamik Föreläsning 5 Energibalans för Öppna System Jens Fjelstad 2010 09 09 1 / 19 Innehåll TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 4.5 4.6 5.3 5.5 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner & Cimbala) 6.1 6.5
Läs merÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.
ÅNGCYKEL CARNOT Arbetsmedium: H 2 O, vanligt vatten. Isobarer och isotermer sammanfaller i det fuktiga området. Låt därför vattnet avge värme under kondensation vid ett lågt tryck (temperaturt L ) ochuppta
Läs merLYMA KEMITEKNIK SPECIALISTER INOM KORROSIV FLÖDESTEKNIK TILLBEHÖR
LYMA KEMITEKNIK SPECIALISTER INOM KORROSIV FLÖDESTEKNIK TILLBEHÖR Wilk-Graphite Grafitvärmeväxlare Wilk-Graphite är synonymt med högsta kvalitet från en av världens största producenter. Produkterna finns
Läs merFjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar
Chalmers University of Technology Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar Energi => Kärnkraft => Avfall Christian Ekberg Kärnkraftsdebattens fokus
Läs merHantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick
Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari
Läs merKapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merManuellt förinställda ventiler MSV-F2, PN 16/25, DN
Manuellt förinställda ventiler MSV-F2, PN 16/25, DN 15-400 V4-14 Beskrivning MSV-F2 DN 15-150 MSV-F2 DN 200-400 MSV-F2-ventilerna är manuellt förinställda ventiler. De används för att styra flödet i system
Läs merBILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs mer