Metallkylda reaktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metallkylda reaktorer"

Transkript

1 Metallkylda reaktorer Framtida nukleära energisystem Carl Hellesen Metaller modererar dåligt För att undvika moderering vid elastiska kollisioner krävs tunga kärnor Smälta metaller ett bra alternativ Natrium / bly Atommassa Na: A = 23 Pb: A = 208 För 23 Na krävs 218 kollisioner för termalisering, jämför med 18 för 1 H som moderator Inga neutroner hinner ner till termiska energier innan de fissionerar eller infångas flux [au] 2.5 x E n [MeV] no coolant lead no sodium

2 Kandidater till kylmedel Kylmdel H 2 O Na Pb Pb/Bi! [g/cm 3 ] T smält [K] T kok [K] c p [kj/kgk] !c p [J/m 3 K] k [W/mK] v max [m/s] Erfarenheter av metallkylda reaktorer 65 års erfarenhet av snabbreaktorer Totalt mer än 400 reaktor-år i drift Millitära reaktorer ej inkluderade T.ex. Pb/Bi i Sovjetiska ubåtar På 1950 talet underskattade man både urantillgångarna i världen När dessa visade sig vara större än man trodde övergick man till termiska vattenmodererade reaktorer (låganrikat bränsle) Reaktor! Land! Första kritikalitet! Kylmedel! Effekt [MW th ]! Clementine! USA! 1946! Hg! "#"$%! EBR-I! USA! 1951! Na/K! &#'! BN-2! Russia! 1956! Hg! &("#&! BR-5/BR-10! Russia! 1958! Na! )*+! DFR! UK! 1959! Na/K!,"! Fermi! USA! 1963! Na! $""! EBR-II! USA! 1963! Na!,$#)! Rapsodie! France! 1967! Na! '"! BOR-60! Russia! 1968! Na! ))! SEFOR! USA! 1969! Na! $"! KNK-II! Germany! 1972! Na! )+! BN-350! Kazakhstan! 1972! Na! -)"! Phenix! France! 1973! Na! ),%! PFR! UK! 1974! Na!,)"! FFTF! USA! 1980! Na! '""! BN-600! Russia! 1980! Na! &'-"! JOYO! Japan! 1982! Na! &'"! FBTR! India! 1985! Na! '"! Super- Phenix! France! 1985! Na! %"""! MONJU! Japan! 1995! Na! -&'!

3 EBR-I Liten härd (höganrikat 235 U) omgiven av breedmantel ( 238 U) Första elproducerande reaktorn (1951) EBR-I demonstrerade breedning för första gången (1952) EBR-I demonstrerade första oavsiktliga härdsmältan (1955) On December 20, 1951, these four light bulbs were energized by EBR-I, in the world s first production of nuclear energy. (ANL) Nuclear News, Feb 2004 EBR-I Liten härd (höganrikat 235 U) omgiven av breedmantel ( 238 U) Första elproducerande reaktorn (1951) EBR-I demonstrerade breedning för första gången (1952) EBR-I demonstrerade första oavsiktliga härdsmältan (1955) The core of EBR-I was about the size of a football. Prooving the Principle (ch 14) Argonne National Laboratory-East

4 Blykylda reaktorer Enda erfarenheterna från Sovjetiska attackubåtar Reaktorerna mycket kompaktare och lättare än motsvarande lättvattenreaktorer eftersom ingen moderering behövs Ubåtarna kunde åka ifrån dåtidens torpeder 7 st alpha klass-ubåtar byggdes mellan 1968 och 1981 Sista skrotades 1990 Reaktoreffekt 155 MWt Totalt 70 reaktor-år i drift Vid service i hamn skulle kylmedlet hållas flytande med superuphettad ånga från externa enheter Gick sönder tidigt 80-tal Ubåtarnas reaktorer gick sen i kontinuerlig drift i ca 10 år till Det underhåll som kunde göras var mycket begränsat Härdgeometrier Eftersom ingen moderering önskas kan man packa bränslestavarna tätare än i LWR Bränslestavarna är typiskt placerade i triangulära gitter (tätare packning) A = 3 4 P π 2 D 2 Diameter (D) Temperaturökningen i kylmedlet ges av P lin T cool = vaρc p Högsta flödeshastigeten är 2 m/s för bly och 8 m/s för natrium För "T = 100 K, P lin = 30 kw/m och H core = 1 m Bly: P/D = 1.6 Na: P/D = 1.2 Flow area per 1/2 pin Pitch (P)

5 Bränsleknippe från Monju, japansk snabbreaktor Naturlig cirkulation Skillnaden i densitet när kylmedlet värms upp skapar en lyftkraft P buoy = gh ρ Coolant out, T out Tryckfall i härden och värmeväxlaren skalar K 1 2 ρv2 = gh ρ Natriumkylda reaktorer har större tryckfall i härden än blykylda p.g.a. tätare gitter Pb: P/D = 1.6 # "P tot = 450 kpa Na: P/D = 1.2 # "P tot = 750 kpa Bly har större densitetsskillnad än natrium. Om T in = 673 K och T ut = 773 K "! Pb = 120 g/cm 3 "! Na = 24 g/cm 3 Core, T fuel Coolant in, T in ΔH

6 Naturlig cirkulation Naturlig cirkulation vid full effekt (ex. från Wallenius) "H = 5 m P lin = 30 kw/m T in = 673 K T ut = 773 K Bly: P buoy = 5.9 kpa (1.3%) Natrium: P buoy = 1.2 kpa (0.16%) Pumpar behövs för både bly och natriumkylda reaktorer Coolant out, T out Core, T fuel ΔH Coolant in, T in Naturlig cirkulation Naturlig cirkulation vid resteffekt P lin = 1.5 kw/m (5%) T in = 673 K Bly: "T cool = 58 K v = 0.17 m/s P buoy = 3.4 kpa (100%) Natrium: "T cool = 117 K v = 0.35 m/s P buoy = 1.4 kpa (100%) Inga större temperaturökningar i varken bly- eller natriumkylda reaktorer Ingen kokning av kylmedlet Både SFR och LFR klarar Loss Of Flow (LOF) med SCRAM Coolant out, T out Core, T fuel Coolant in, T in ΔH

7 Effektöverföring 3 temperaturgradienter efter bränslekutsen Luftgapet Inkapslingen I det laminära flödet vid randen Temperaturgradienter från exempel i Wallenius "T $ P lin [W/m] / % [W/m/K] % är materialberoende Ansätt % eff så att "T = 250 [K] = 30 [kw/m] / % eff Temperaturförändringar i bränsle och kylmedel Fuel pellet Airgap (ΔT gap = 200 K) Cladding (ΔT clad = 20 K) Laminar flow at edge (T clad,outer - T coolant = 30 K) Aktivering av kylmedlet Neutron infång i natrium n + 23 Na # 24 Na 24 Na halveringstid 15 h Betasönderfall Men I 99.9% av sönderfallen följs det av MeV gamma Väldigt farligt under några veckors tid

8 Problem med natrium Kraftigt kemiskt reaktivt Lösningen är en extra kylkrets för att garantera att vatten inte kan komma in i reaktortanken Brinner i kontakt med luft Exploderar i kontakt med vatten Komplicerar konstruktionen Fördyrar Bly reagerar inte med luft eller vatten Enklare konstruktion Problem med natrium Sekundär kylkrets Kraftigt kemiskt reaktivt Lösningen är en extra kylkrets för att garantera att vatten inte kan komma in i reaktortanken Brinner i kontakt med luft Exploderar i kontakt med vatten Komplicerar konstruktionen Fördyrar Bly reagerar inte med luft eller vatten Enklare konstruktion Primär kylkrets

9 Problem med natrium En kylkrets Kraftigt kemiskt reaktivt Brinner i kontakt med luft Exploderar i kontakt med vatten Lösningen är en extra kylkrets för att garantera att vatten inte kan komma in i reaktortanken Komplicerar konstruktionen Fördyrar Bly reagerar inte med luft eller vatten Enklare konstruktion Problem med bly Hög smältpunkt Riskerar att stelna Hände vid några tillfällen för de ryska ubåtarna De fick skrotas Kraftigt korrosivt Förstör pumpar och cladding et.c. Bly bismut ännu mer korrosivt Och väldigt dyrt Massan hos kylmedlet blir mycket stor Jorbävningar?

10 Säkerhet med metallkylda reaktorer Metaller som kylmedel har många fördelar Hög ut-temperatur Ger högre termodynamisk verkningsgrad Stor marginal till kokning Reaktorn har stor termisk tröghet vid olyckor Reaktortanken behöver inte trycksättas Billigare och säkrare Bra förutsättningar för naturlig cirkulation Passiv säkerhet vid Fukushima liknande olyckor Na H 2 O T in T ut T kok > Marginal till kokning > EBR-II testerna Passiv säkerhet demonstrerades i en serie tester I EBR-II (1986) Säkerhetssystemen som skall stänga av reaktorn (styrstavar) kopplades ur Mycket allvarligt scenario Beyond design basis accident Unprotected Loss Of Flow (ULOF) Pumpar stannar Temperaturen ökar Negativa återkopplingar stänger av reaktorn Unprotected Loss Of Heat Sink (ULOHS) Värmeväxlaren tappar funktionen -Kylmedlet värms upp Negativa återkopplingar stänger av reaktorn Passiv säkerhet är möjligt i metallkylda reaktorer Dock hade EBR-II en liten härd med kraftigt negativ kylmedels koefficient Inte direkt överförbart till större reaktorer

Säkerhet i snabbreaktorer

Säkerhet i snabbreaktorer Säkerhet i snabbreaktorer Carl Hellesen Återkopplingar Hur håller man en reaktor stabil Återkopplingar LWR Negativ Doppler-återkoppling (snabb) Negativ void-återkoppling, långsam först måste kylmedlet

Läs mer

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything

Läs mer

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!

Läs mer

Elförsörjningen och dess koppling till välfärd, miljö och klimat

Elförsörjningen och dess koppling till välfärd, miljö och klimat Elförsörjningen och dess koppling till välfärd, miljö och klimat One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything in this world. Two to three billion

Läs mer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)

Läs mer

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor

Läs mer

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Införandet av snabbreaktorer i Sverige

Införandet av snabbreaktorer i Sverige UTH-INGUTB-EX-KKI-2015/04-SE Examensarbete 15 hp Augusti 2015 Införandet av snabbreaktorer i Sverige Sam Samuelsson Abstract Introduction of Fast Neutron Reactors in Sweden Sam Samuelsson Teknisk- naturvetenskaplig

Läs mer

Fjärde generationens kärnkraft

Fjärde generationens kärnkraft Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda

Läs mer

Kontrollerad termonukleär fusion

Kontrollerad termonukleär fusion Kontrollerad termonukleär fusion Carl Hellesen Applied Nuclear Physics Department of Physics and Astronomy Uppsala Universitet Fusionsreaktioner Skillnaderna i nukleära bindningsenergier 62 Ni hårdast

Läs mer

Föreläsning 5. Reaktorfysik 3. Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.

Föreläsning 5. Reaktorfysik 3. Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012. Föreläsning 5 Reaktorfysik 3 Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf 1 Neutroncykeln Fission ger 2-4 neutroner 1,0000 av dessa ska ge ny

Läs mer

Kärnkraftverk - Generation IV

Kärnkraftverk - Generation IV Uppsala Universitet Institutionen för fysik och astronomi Avdelningen för tillämpad kärnfysik Kärnkraft Teknik och System VT 08 Kärnkraftverk - Generation IV Författare: Mattias Wondollek Innehållsförteckning

Läs mer

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet 1974 1976 1980 1980 1993 1988 1989 1994 1998 1999 2000 2001 2006 Dipl. Ing., Tekniska Högskolan i Helsingfors Driftsättare, Asea-Atom (Västerås Olkiluoto Västerås)

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

Kärnteknik Mekaniska komponenter i kärntekniska anläggningar. DNV Nuclear Technology. Symposium i Stockholm den november 2001

Kärnteknik Mekaniska komponenter i kärntekniska anläggningar. DNV Nuclear Technology. Symposium i Stockholm den november 2001 Kärnteknik 2001 Mekaniska komponenter i kärntekniska anläggningar DNV Nuclear Technology Symposium i Stockholm den 21-22 november 2001 Säkerhetskultur för störningsfri drift Säkerhetskultur för lugn drift

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand, tel ) Carl Hellesen

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand, tel ) Carl Hellesen Kärnkraftspaketet ES Henrik Sjöstrand, (henrik.sjostrand@physics.uu.se, tel 471 3329) Carl Hellesen Carl.hellesen@physics.uu.se 1 Varför ett kärnkraftspaket? Viktig nationell och internationell energikälla

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

2013:18. Forskning. Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning. Författare:

2013:18. Forskning. Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning. Författare: Författare: Per Andersson Mikael Meister, Fredrik Nielsen Daniel Sunhede Forskning 2013:18 Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:18

Läs mer

Kärnkraft som tekniskt system och energikälla

Kärnkraft som tekniskt system och energikälla Kärnkraft som tekniskt system och energikälla Gästföreläsning om kärnkraft Innehåll: Bakgrund till kärnkraft och reaktorer. Fysikaliska processer bakom kärnklyvning. Effektiva ångprocesser. Kokarvattenreaktorn

Läs mer

IV:e generationens kärnkraftverk. Sofia Helsing 6.4.2009

IV:e generationens kärnkraftverk. Sofia Helsing 6.4.2009 IV:egenerationenskärnkraftverk SofiaHelsing 6.4.2009 Innehåll VadärGenerationIV? Omdagenskärnkraftochreaktorer GenerationIV:smålochreaktortyper VadärGenerationIV? Reaktorteknologisomberäknaskunnatasibruk2030.

Läs mer

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Imre Pázsit Chalmers tekniska högskola Nukleär teknik Elenergi ur ett svenskt och västsvenskt perspektiv Möte med IVA Väst, 2008-09-08 Kärnkraftens nutid

Läs mer

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften

Läs mer

Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 2001

Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 2001 Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 001 1 PWR-reaktorer i USA har en termisk verkningsgrad på 33% och använder i genomsnitt bränsle med en initial anrikning på 4% 35U, samt har en medelutbränning

Läs mer

Nästa generations kärnkraft i Kina

Nästa generations kärnkraft i Kina Reseberättelse Framtidsgruppen, YG 21, nyhetsbrev, 2015-09-27 Lars Andersson, Johan Arvidsson, William Högfeldt, Stella Karlgren, Sara Marie Lindblom, Peter Jakobsson och Samira Shafie Nästa generations

Läs mer

Föreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf

Föreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf Föreläsning 3 Reaktorfysik 1 Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf 1 Fissionsfragment (klyvningsprodukter) kärnor som bildas direkt vid fissionen Fissionsprodukter

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

P-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB

P-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB P-13-33 Utveckling av snabba reaktorer Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle Hans Forsström SKB International AB September 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 3 mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 21 feb 2014

Läs mer

Studsvik Report. Framtida kärnkraftreaktorer. Restricted distribution

Studsvik Report. Framtida kärnkraftreaktorer. Restricted distribution STUDSVIK/N-07/112 Framtida kärnkraftreaktorer En översikt av olika reaktorkoncept med fokus på material- och reaktorkemirelaterade frågeställningar Sofi a Björnsson Studsvik Report Restricted distribution

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Lågtemperaturkorrosion

Lågtemperaturkorrosion Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion

Läs mer

Produktion av vapenplutonium

Produktion av vapenplutonium Produktion av vapenplutonium FREDRIK NIELSEN FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

Värmeväxlarpaket. Montage, drift och skötsel THE FLOW OF ENERGY

Värmeväxlarpaket. Montage, drift och skötsel THE FLOW OF ENERGY Montage, drift och skötsel THE FLOW OF ENERGY Användningsområde Med Neotherm värmeväxlarpaket är det möjligt att installera vattenburen golvvärme kopplad till husets värmesystem i t. ex. små markvärmeanläggningar

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Tekniska data Ringhals

Tekniska data Ringhals Tekniska data Ringhals Här har vi samlat kortfattade tekniska data om våra anläggningar. Reaktor Turbin Elutrustning Värt att veta om våra anläggningar R1 R2 Nettoeffekt (el) MW 865 865 Reaktortyp Kokvattenreaktor

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Henrik Sjöstrand (kursansvarig) Henrik.sjostrand@physics.uu.se, 471 3329, hus 1 vån 3 längst söderut. Erik Brager (inlämningsuppgifter och projektet) erik.branger@physics.uu.se

Läs mer

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317 FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT RAPPORT 2016:317 Fjärde generationens kärnkraft Teknik, möjligheter och förutsättningar DANIEL WESTLÉN ISBN 978-91-7673-317-2 2016 ENERGIFORSK Energiforsk AB Telefon: 08-677

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,

Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima, Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima, 2012-01-24 Claes Halldin Manager Nuclear Safety E.ON Kärnkraft Sverige AB, Malmö Kärnkraftreaktorer- Utveckling Antal

Läs mer

Säkerhet och ny kärnkra.

Säkerhet och ny kärnkra. Säkerhet och ny kärnkra. Hållbarhetsdagarna 2013-02- 06 Lars G Larsson, SiP Nuclear ConsulDng AB Tack för aj jag fick komma hit för aj ni som arrangörer är djärva nog aj prata om hållbarhet och kärnkra.

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen Comment [PM1]: Här fyller du i ev. diarienummer. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen Examinator: Docent Louise

Läs mer

Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion

Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion Reaktionslära MP 12.1 Tvärsnitt MP 12.1 Fission MP 12.2 Fusion MP 12.2 Se även: http://library.thinkquest.org/17940/texts/star/star.html 1 TID Reaktionslära

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Kärnkraftspaketet. Carl Hellesen. Henrik Sjöstrand, tel:

Kärnkraftspaketet. Carl Hellesen. Henrik Sjöstrand,  tel: Kärnkraftspaketet Carl Hellesen carl.hellesen@physics.uu.se Henrik Sjöstrand, henrik.sjostrand@physics.uu.se tel: 018 471 3329 Kärnkraftens roll i världen Kärnkraftens roll i världen The Paris Agreement

Läs mer

Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1

Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re)

Läs mer

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem 1(1) Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem Rapporten är framtagen av Örjan Bernander, CoreTech, på uppdrag av Analysgruppen vid KSU 1999 1 Inledning Det är ju något av ett naturens under

Läs mer

Termoventiler 4H_SE.indd 88000001 150320 4H-SERIEN

Termoventiler 4H_SE.indd 88000001 150320 4H-SERIEN Termoventiler 4H_SE.indd 88000001 150320 4H-SERIEN 4H-SERIEN LADDOMATIC 125 (alternativ) Sida 6-7 LADDOMAT 11-30 125 Sida 4-5 2 THERMOMATIC 125 Sida 8-9 LADDOMAT Pumpenhet 125 Sida 10-11 Fördelningsbalk

Läs mer

2013:05. Forskning. Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:

2013:05. Forskning. Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare: Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen Daniel Sunhede Forskning 2013:05 Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:05 ISSN:2000-0456

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 2014-11-15 Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp Lösningsförslag Tid: 141115, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra paviljongerna

Läs mer

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

Kraftvärme. - Powered by Swebo. Kraftvärme - Powered by Swebo. Kraftvärme UNICONFORT har arbetat i 60 år inom tekniksektorn av energiomvandling med hjälp av fast bio- massa. Främst från skogen, träindustrin, jordbruk, livsmedelsindustrin,

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Max arbetstryck 16 bar (232 psi) Automatisk avluftningsventil med Auto. Höggradig neodymiummagnet för

Max arbetstryck 16 bar (232 psi) Automatisk avluftningsventil med Auto. Höggradig neodymiummagnet för TF DELTA FILTER Utformat för värme- och kylsystem med stor volym som vid låg temperatur skyddar nyckelkomponenter från magnetiskt och icke- magnetiskt avfall och instängd luft i systemvatten. TF Delta

Läs mer

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter

Läs mer

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass*" IBK2D 7801421-4 G 21 C 3/22 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 81-02-1 6 ningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt tillgänglig

Läs mer

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning. Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10

ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 ANVÄNDARMANUAL MARKUS 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida 1) Inledning 3 2) Instrumentet 3 3) Mätning 4 4) Batteriet 5 5) Vattenlåset 5 6) Underhåll - Kontroll 5 7) Service 5 8) Tekniska data 5 2013-10-17-V2.1-2

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Branddynamik ETT VERKTYG VID UTREDNINGAR

Branddynamik ETT VERKTYG VID UTREDNINGAR Branddynamik ETT VERKTYG VID UTREDNINGAR Innehåll Övertändning Fullt utvecklad brand Begränsad ventilation Spridning mellan byggnader Övertändning Övertändning Vägen till övertändning Branden skapar en

Läs mer

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Information om utländska kärntekniska anläggningar

Information om utländska kärntekniska anläggningar SKI Rapport 2005:43 Forskning Information om utländska kärntekniska anläggningar Esther Jonsson Januari 2005 ISSN 1104 1374 ISRN SKI-R-05/43-SE SKI-perspektiv Bakgrund SKI hade ett behov av en inventering

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer

Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.

Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt. B1 En vätska passerar nedåt genom ett vertikalt rör med innerdiametern 1 dm. Den aktuella vätskan är kemiskt instabil och kräver en extra omsorgsfull hantering. Detta innebär bl.a. att storleken av den

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Grundläggande Kemi 1

Grundläggande Kemi 1 Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är

Läs mer

HYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA

HYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA HYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA Orsaker till minskad verkningsgrad Minskad verkningsgrad för pumpar kan uppstå på grund av följande orsaker: Kavitation

Läs mer

Lösning: Vi börjar med ekvationen för buktighet hos cylindrisk geometri (19.21c) b m 1. b 2. L2. m ( 1 f) k inf Σ amod. afuel.

Lösning: Vi börjar med ekvationen för buktighet hos cylindrisk geometri (19.21c) b m 1. b 2. L2. m ( 1 f) k inf Σ amod. afuel. Lösningar till tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 12 maj 1999 1 En liten homogen termisk reaktor ör en rymdarkost skall konstrueras som består av rent 233UO 2 -pulver (täthet 104 g/cm3) jämnt ördelat i

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β += Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ

Läs mer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 5

Termodynamik Föreläsning 5 Termodynamik Föreläsning 5 Energibalans för Öppna System Jens Fjelstad 2010 09 09 1 / 19 Innehåll TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 4.5 4.6 5.3 5.5 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner & Cimbala) 6.1 6.5

Läs mer

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump. ÅNGCYKEL CARNOT Arbetsmedium: H 2 O, vanligt vatten. Isobarer och isotermer sammanfaller i det fuktiga området. Låt därför vattnet avge värme under kondensation vid ett lågt tryck (temperaturt L ) ochuppta

Läs mer

LYMA KEMITEKNIK SPECIALISTER INOM KORROSIV FLÖDESTEKNIK TILLBEHÖR

LYMA KEMITEKNIK SPECIALISTER INOM KORROSIV FLÖDESTEKNIK TILLBEHÖR LYMA KEMITEKNIK SPECIALISTER INOM KORROSIV FLÖDESTEKNIK TILLBEHÖR Wilk-Graphite Grafitvärmeväxlare Wilk-Graphite är synonymt med högsta kvalitet från en av världens största producenter. Produkterna finns

Läs mer

Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar

Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar Chalmers University of Technology Fjärde generationens kärnkraftsystem: Kort beskrivning av tekniken med fördelar och nackdelar Energi => Kärnkraft => Avfall Christian Ekberg Kärnkraftsdebattens fokus

Läs mer

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Kärnkraft och värmeböljor

Kärnkraft och värmeböljor Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Manuellt förinställda ventiler MSV-F2, PN 16/25, DN

Manuellt förinställda ventiler MSV-F2, PN 16/25, DN Manuellt förinställda ventiler MSV-F2, PN 16/25, DN 15-400 V4-14 Beskrivning MSV-F2 DN 15-150 MSV-F2 DN 200-400 MSV-F2-ventilerna är manuellt förinställda ventiler. De används för att styra flödet i system

Läs mer

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Så fungerar kärnkraft version 2019

Så fungerar kärnkraft version 2019 Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som

Läs mer