Branddynamik ETT VERKTYG VID UTREDNINGAR

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Branddynamik ETT VERKTYG VID UTREDNINGAR"

Ulla-Britt Berglund
för 4 år sedan
Visningar:

1 Branddynamik ETT VERKTYG VID UTREDNINGAR

2 Innehåll Övertändning Fullt utvecklad brand Begränsad ventilation Spridning mellan byggnader

3 Övertändning

4 Övertändning Vägen till övertändning Branden skapar en plym med varma brandgaser Ett varmt brandgaslager ackumuleras under taket Värmestrålning från det varma brandgaslagret och varma ytor värmer upp rummet Flamspridningshastigheten över brännbara ytor ökar Brandeffekten ökar Brandgaslagret blir ännu varmare Feedback

5 Övertändning 20 kw/m 2 strålningsintensitet mot golvet Tillräckligt för att antända vanliga bränslen Brandgaslagrets temperatur o C Ger ca 20 kw/m 2 mot golvet Flammor ut genom öppningar

6 Övertändning Har övertändning inträffat?

7 Brandeffekt för övertändning Definition av övertändning 500 C ΔT = 500 C ΔT = 6.85 Använd MQH metoden och lös ut A o. 2 Q H o h k A T Q. FLASHOVER = Q. FO 1/3 ( H ) 1/2 o Q. FO = 610 h K A T A o h k = kρc t

8 Brandeffekt för övertändning MQH metoden ( H ) 1/2 o Q. FO = 610 h K A T A o Babrauskas metod Q. FO = 750 A o ( H ) o Thomas metod Q. FO = 7.8A t A o ( H ) o Vad händer när A T, A o or H o går mot noll?

9 Jämförelse av metoderna

10 Brandeffekt för övertändning Viktigt att ta hänsyn till materialet i väggarna Mindre isolerande material, högre effekt krävs för övertändning

11 Brandeffekt för övertändning Viktigt att ta hänsyn till materialet i väggarna Metaller Mindre isolerande material, högre effekt krävs för övertändning Korrelationer (MQHmetoden) dock framtagen för vissa förhållande

12 Exempel: Tid till övertändning Övertändning inträffade i en lägenhet innan räddningstjänsten kom till platsen. Den enda öppningen till lägenheten var en dörr (2x1 m). Byggnaden var gjord av betong och omslutande area är 100 m 2. Branden har troligen startat efter att ett ljus antänt en soffa. Brandutredaren vill undersöka om en kortare insatstid hade kunnat stoppa övertändningen. OBS om det varit en glödbrand kan den startat mycket tidigare

13 Fullt utvecklad brand

14 Fullt utvecklad brand Större förstörelse Svårare att hitta ledtrådar / spår Brinner där det finns bränsle och luft Öppningar Teoretiska modellerna grövre än innan ÖT Maximala temperaturer Brandeffekter

15 Maximal effekt Ventilationskontrollerad brand Brandeffekten styrs av öppningars storlek!q max =1.518 A o H o För att släcka en brand krävs Ca 0.4 l/s och MW 750 Exempel: Hade branden kunnat släckas i ett tidigt skede? Flow rate (l/min) Single room fire in residential building Multiple rooms in residential building Open-plan spaces in offices or industrial Heat release rate (MW) 10-30

16 Maximal temperatur Q! = q! m! = g L + q! m! a W + q! + m! R b + q! B Varje kg O 2 som används vid förbränning producerar 13.1 MJ Kan ge maximaltemperatur m! = 0.5 A a H o! Q max= 0. 09Ao Ho DH eff, wood

17 Hur hittar man effektutvecklingen?

18 Fullt utvecklad brand vad är viktigt? Viktigt för att skapa en temperaturkurva: Omslutande area, A t [m 2 ] Inkl. öppningar Brandbelastning [MJ] Frigjord energi från allt brännbart i rummet Brandbelastning per yta [MJ/m 2 ] n m i ΔH eff,i Q " = i t A t Öppningsfaktor: A o A t H o

19 Fullt utvecklad brand - metoder Två metoder som bygger på samma principer Eurocode Möjligt att beräkna T(tid) Komplicerat (?) Magnusson & Thelandersson Grafisk metod Grövre men mindre

20 Exempel: Hur långt var brandförloppet? En mindre industribyggnad (400 m 2 ) rasade efter att en fullt utvecklad brand pågått där. Konstruktionen ska ha varit klassad till R30. Brandutredaren vill undersöka hur stor värmepåverkan det varit på konstruktionen. Magnusson&Thelandersson Öppningar: portar 3x3 m 2 och 2x2 m 2 Omslutande area: 1100 m 2 Brandbelastning: bedöms vara 130 MJ/m 2 (t.ex. från referensdata, vittne, Boverkets handbok (per golvarea!)) OBS, ta hänsyn till kf-faktorn som styrs av material i väggar, tak och golv

21 Begränsad ventilation

22 Begränsad ventilation Ventilationskontroll è minskad intensitet è långsam avsvalning Backdraft Brandgasexplosion Självantändning av brandgaser Brandförloppet återupptas Branden slocknar

23 Begränsad ventilation - förutsättningar Brännbarhetsområde 0% 100% Bränsle LFL UFL Metan 5% 15% Vätgas 4% 75% Etanol 3% 19%

24 Begränsad ventilation Kombination av att kunna läsa brandmönster och branddynamik viktigt vid underventilerade bränder för att förstå brandens flöde eller rörelse. Brandutredaren lära sig att förstå påverkan av ventilation och utnyttja den kunskapen vid utredningen.

25 Begränsad ventilation Ventilation kan dramatiskt ändra storlek, form och plats för förbränning / kolning. Ventilation kan påverka djupet av kolmätningar samt många andra effekter / mönster Ventilationen styr var det faktiskt brinner och var heta gaser finns. Det kommer att påverka spridningen av branden. Högre CO- och sotproduktion

26 Begränsad ventilation Beräkna tid till syret tar slut, konstant brand V volym på slutet utrymme!q!q t = (0.23 X ) V ρ Δh c brandeffekt X gräns för syremängd för förbränning Δh c frigjord energi per kg O 2 ρ densitet på luft

27 Begränsad ventilation Beräkna tid till syret tar slut, tillväxande brand V volym på slutet utrymme α ( α t 2 ) t = (0.23 X ) V ρ Δh c brandtillväxt (kw/s 2 ) X gräns för syremängd för förbränning Δh c frigjord energi per kg O 2 ρ densitet på luft

28 Spridning till närliggande byggnader

29 Strålning mot vägg eller fasad Strålning värmetransport genom värmevågor

30 Strålning mot vägg eller fasad Varför vill man studera värmestrålning? Fanns det en risk för spridning? Utvärdera räddningsinsats, var det vattenbegjutning befogad? Vilka parametrar styr värmestrålning?

31 Strålning mot vägg eller fasad qconv Enclosure boundry hot gases, Tg qr Wall qcond

32 Strålning!q" = F 1 2 εσt 4 [W/m 2 ] F 1-2 synfaktor e emissionstalet s Stefan-Boltzmanns konstant T temperatur (K) "!q tot = ε ( "!q inc σt 4 ) + h c T g T s ( ) Kritisk värmestrålning med pilotlåga (kw/m 2 ) Trä 12 Polyethylene (mjukplast) Polypropylene (termoplast, hårdplast) Polystyrene (frigolit, plast)

33 Flamtemperatur Varierar med bränsle Sotande flammor lägre temperatur» Brinner mer ofullständigt» Avger mer strålning Varierar med position i flamman C i flamman C i flammans topp

34 Emissivitet Emissionstal flamma (Hägglund & Persson, 1974)

35 Synfaktor platta till punkt S = Y/X α = XY/Z 2 F 1-2 = F 1 +F 2 +F 3 +F 4

36 Synfaktor punktkälla Punkt till punkt, förenkla branden till en punkt Cirkel till punkt, förenkla branden till en cirkel R D q " = Q r 4π R d 2 F 1 2 = D 2 4R 2 + D 2

37 Fönsterflamma

38 Fönsterflamma Rektangel Måste veta eller bestämma höjden Punkt Cirkel

39 Fönsterflamma!Q L L = h eq 2.37 A v ρ g h eq g 2/3 1 Obs, brandeffekt i MW För ρ g = 0,45 kg/m³ (ca 500 C) och g = 9,81 m/s² kan ekvationen skrivas: L L =1.9 Q! w t 2/3 h eq OBS, flera special fall finns, se Eurocode1

strålningsnivån som den närliggande byggnaden utsattes för. Fönster: 1.0 x 1.

40 Exempel: Strålning från fönster Det har brunnit i en lägenhet, branden spreds inte till närliggande byggnad som låg bara 3 m från fönstret en brandutredare vill bedöma den strålningsnivån som den närliggande byggnaden utsattes för. Fönster: 1.0 x 1.2 m 2 Avstånd mellan byggnader: 3 m OBS, beräknad flamhöjd kan synkas med brandmöster / tecken ovanför fönstret

Relevanta dokument

BRANDFÖRLOPP. Från boken Inomhus-brand av Lars-Göran Bengtsson. Målsättning Bild 1: Brandförlopps

BRANDFÖRLOPP. Från boken Inomhus-brand av Lars-Göran Bengtsson. Målsättning Bild 1: Brandförlopps BRANDFÖRLOPP Från boken Inomhus-brand av Lars-Göran Bengtsson Målsättning Bild 1: Brandförlopps kurvan: Rita på tavla. Låt den vara kvar under hela lektionen. Fylls på efterhand. Initialbrand Bild 2 Tidiga