Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid"

Transkript

1 Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Imre Pázsit Chalmers tekniska högskola Nukleär teknik Elenergi ur ett svenskt och västsvenskt perspektiv Möte med IVA Väst, Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

2 Innehåll 1. Dagens reaktorer och nuläget internationellt 2. Behov och möjlighet för utveckling 3. Nutid: evolution (Generation III och III+) 4. Närmaste framtid: revolution (Generation IV, kulbäddsreaktor, högtemperaturreaktorer för väteproduktion) 5. Längre framtid: acceleratorbaserad transmutation (ADS), fusion-fission hybrid system Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

3 Nuläget Det finns f n 439 reaktorer i drift i 31 länder. De producerar 16 % av världens elektricitet (i Europa 28% av allt el kommer från kkraft). 34 nya reaktorer är under uppbyggnad. Elproduktion i kärnkraft Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

4 Nuvarande reaktortyper Reaktortyp Antal MWe Andel Kokvattenreaktor (BWR) % Tryckvattenreaktor (PWR) % FBR GCR LWGR PHWR Total Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

5 Bränsle: fissila och fertila (breedbara) ämnen (nuklider) Fissila: udda masstal, t ex U-235, U-233, Pu-239. Jordens reserver består mest av fertila isotoper: U-238 och Th-232. Naturligt uran: % U % U-235 Anrikat uran Termiska lättvattenreaktorer utnyttjar enbart U-235 innehållet. Bridning: omvandling av fertila till fissila. Kräver överskott av neutroner i reaktorn: plutoniumladdning och snabbt neutronspektrum ( snabb brider ) yttre neutronkanon: acceleratordrivna system, ADS. Utnyttjande av bridtekniken förutsätter upparbetning. Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

6 Bränsletillgång - tidsaspekter Idag kända billiga uranreserver i dagens termiska reaktorer : Med övriga, dyra uranreserver, t ex uran i världshaven: Använding av snabba bridreaktorer + billigt uran: Termiska bridreaktorer eller acceleratordrivna system (ADS) som möjliggör användning av torium: 250 år år år år Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

7 Några energikällor Kol Olja Gas Summa fossila Uran i LWR Uran i breeder 24.3 *10 21 J 6.32 *10 21 J 5.59 *10 21 J *10 21 J 0.97 *10 21 J *10 21 J Energiinnehåll i uran är 2.7% av energiinnehållet i fossila bränslen om vi använder lättvattenreaktorer. Det är 5 gånger så mycket som energin i de fossila bränslena om vi använder breederteknik Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

8 Världens första reaktor som levererade ström var en snabb brideaktor: EBR-I i Idaho, USA (1951) För pionjärerna, bridteknik var en självklarhet!! Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

9 Prototyp av dagens reaktorer (här, en PWR) Termisk neutronspektrum, once-through bränslecykel (avfall) Dåligt utnyttjande av uranet (enbart U-235) Är baserad på aktiv säkerhet (ingrepp av operatör/elektronik) Termisk verkningsgrad: 33% Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

10 Kärnkraftens diskuterade egenskaper Problem Resurshushållning (bränsletillgång) säkerhet (olycka, bränsleskada, utsläpp av radioaktivitet) avfallet spridningsmöjligheter fissilt material ekonomi av Lösning Bridteknik, inklusive ADS passiv säkerhet materialutväckling Gen IV slutförvar; transmutation; Gen IV Safeguard GNEP (Global Nucl. En. Partnersh.) bättre verkningsgrad; Gen IV Väteproduktion i kärnkraft Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

11 Utvecklingsaspekter Bättre konstruktionsmaterial och bränslematerial. Högre temperatur - högre verkningsgrad, mindre risk för härdsmälta Bättre design, helt nya reaktorkonstruktioner (diversifiering, passiv säkerhet, större värmekapacitet) Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

12 Utveckling av kärnkrafttekniken Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

13 Mellan Gen II och Gen III fanns en mångårig stagnation, främst pga Three Mile Island Detta beskrevs av A. M. Weinberg, direktör av Institute for Energy Analysis, Oak Ridge, som end of The First Nuclear Era : In many ways, nuclear energy is a fantastic success......despite this extraordinary accomplishment, the first nuclear era seems to be coming to an end in many countries. Will there be a second nuclear era? (The Future of Nuclear Energy, Physics Today, March 1981) Svaret är ja. Det har redan börjat med Gen-III reaktorerna och symboliseras av begreppet Gen-IV som beskrivs nedan. Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

14 Nutid: Generation III och III+ idag Type Model Electric power Supplier Country of origin BWR ABWR MW GE/Hitachi, Toshiba/W USA Japan SWR MW Areva Tyskland ESBWR 1550 MW GE USA PWR EPR MW Areva France / Germany AP MW Westinghouse USA APWR 1700 MW Mitsubishi Japan Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

15 EPR: avancerad, högeffekt tryckvattenreaktor Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

16 Tekniska data Olkiluoto 3 Barsebäck 2 Termisk output MW 2775 MV Netto eleffekt MW 920 MW (1100) Reaktortryck 154 bar 155 bar Ångtemperatur 290 C 276 C Antal bränslepatroner Laddning UO ton 82 ton Turbiner 1 högtryck + 3 lågtryck Verkningsgrad 37 % 32.3 % 1 högtryck + 3 lågtryck Årlig produktion 13 TWh 7.5 TWh Loops = antal ånggeneratorer 4 3 Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

17 Särskilda egenskaper ekonomisk: bättre el/spillvärme kvot mindre förbrukning av bränsle per MWh mindre avfall förhöjd säkerhet (både härdsmälta och flygattack): redundant 4 x 100% kapacitet kan förbränna mixed oxid (MOX, UO2 + PuO2) bränsle Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

18 Exempel för materialutveckling: kulbäddsreaktorn Kulbäddsreaktorn uppfyller Gen-IV kriteria men utvecklas utanför och parallelt med Gen-IV samarbetet. Bränsle: små urankorn i pyrolitisk kol inbäddad i en grafitboll stror som en tennisboll (se nästa sidorna) ytterst värmetåligt (uppemot 2000 C) -> minskar sannolikhet för bränsleskada högre utbränning (av uranet). kylmedlet (heliumgas) har hög gastemperatur, -> högre termisk verkningsgrad bränslebyte under drift -> mindre överskottsreaktivitet reaktorn kan byggas i mindre enheter (mindre inversteringskostnader) Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

19 Pebble bed modular reactor (PBMR) Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

20 Bränslekulor i PBMR (TRISO bränsle) Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

21 Medellång framtid - Generation IV Började i USA med en energiutredning (National Energy Policy) runt Slutsats: på en medellång tidsperiod är kärnenergi en av de viktigaste energikällorna, därför att kärnreaktorer har en utmärkt driftsäkerhet och genererar elekticitet på ett pålitligt, miljömässigt säkert och ekonomiskt sätt, utan utsläpp av skadliga gaser i atmosfären. Behov (förutom eventuellt ökning av elbehov) gamla uttjända reaktorer måste ersättas nya högtemperaturreaktorer kan producera väte (istället för el) med en verkningsgrad av 60% - stor förbättring av verkningsgrad. Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

22 GIF - Generation IV International Forum. China Russia Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

23 Vad är GIF - Generation IV International Forum? Startades i januari 2000 och formellt överenskommet i juli 2001 Internationell överenskommelse mellan 12 länder som kommit överens om att kärnkraften k är viktig för att säkra framtida energitillförsel och välfärd Har enats om att gemensamt utveckla framtida energisystem baserat på kärnkraft Mer än hundra experter från de 12 länderna, IAEA, EU och OECD har gjort en roadmap över utvecklingen GIF beslöt i september 2002 vilka system som man skulle satsa på Westinghouse Proprietary Slide 1

24 GIF-s smål Utveckla framtida kärnkraftsystem som kan licensieras, konstrueras och drivas på ett sätt som: ger konkurrenskraftig och tillförlitlig produktion av energiprodukter möter säkerhetskrav möter krav på hantering av avfallet hindrar spridning av klyvbart material uppfyller allmänhetens krav på energiproduktionsanläggningar i i Målet är att ha anläggningarna klara för drift runt 2030 Westinghouse Proprietary Slide 2

25 Sex system stem utvalda för närmare granskning Gas-kyld snabb reaktor (GFR) Bly-kyld y snabb reaktor (LFR) Reaktor med flytande bränsle (MSR) Natrium-kyld snabb reaktor (SFR) Vatten-kyld reaktor med överkritiskt tryck (SCWR) Högtemperaturreaktor (VHTR) Westinghouse Proprietary Slide 3

26 GFR - Gas Cooled Fast Reactor System Ca 300 MW He-kyld med 850 C utlopps- temperatur Sluten bränslecykel. Integrerad med en upparbetning och refabrikation av bränslet på anläggningsplatsen Westinghouse Proprietary Slide 4

27 LFR - Lead-Cooled Fast Reactor System Westinghouse Proprietary Slide 5 Pb eller Pb/Bi kylmedium. Antingen en uppsättning batterier ( MW) eller modulärt system med MW grupper eller ett stort monolitiskt system på 1200 MW. Naturlig konvektion. Utloppstemperatur 550 C - kanske ända upp till 800 C Sluten bränslecykel. Återinmatning av konverterat uran och aktinider

28 MSR - Molten Salt Reactor System Blanding av natrium, zirkonium och uranfluorider Kanaler i grafit 1000 MWe Utloppstemperatur C Sluten bränslecykel bränner Pu och aktinider Undviker bränsletillverkning Westinghouse Proprietary Slide 6

29 SFR - Sodium-Cooled Fast Reactor System MWe med U-Pu-aktinid-Zr metallbränsle med återcykling vid anläggningsplatsen g MWe anläggning med MOX-bränsle och central upparbetning för flera anläggningar 550 C i utloppet Westinghouse Proprietary Slide 7

30 SCWR - Supercritical-Water-Cooled Reactor System 1700 MWe 250 bar, 510 C (ev 550 C) Termiskt eller snabbt neutronflöde Full aktinidåterföring med snabbt flöde (från central upparbetning) Westinghouse Proprietary Slide 8

31 VHTR - Very-High-Temperature Reactor System Grafitmodererad, He-kyld, utloppstem-peratur pe 1000 C 600 MWth Härd med prismatiska block eller bränslekulor (pebble bed) Väl lämpad för vätgasgenerering U/Pu-bränsle Westinghouse Proprietary Slide 9

32 Högtemperaturreaktor för väteproduktion (ej Gen-IV) Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

33 Längre framtid Omhändertagandet av långlivat avfall I Sverige: slutförvar enligt SKBs KBS-3 metod: geologiskt slutförvar. Den är en säker metod för hantering av utbränt kärnbränsle. Nackdelen är att det är en gigantisk slöseri med värdefullt fissilt/ klyvbart material. Bridteknik, och särskilt acceleratordriven transmutation (ADS) ger möjlighet att ta tillvara energiinnehållet i klyvbart material samtidigt som att den minskar mängden högaktivt avfall för slutförvar. Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

34 Avfall från utbränt kärnbränsle fissionsprodukter: kort halveringst. Cesium Strontium Technecium transuraner (aktinider): lång halveringstid Plutonium Americium Neptunium Curium Dessa utgör problem, men kan elimineras med transmutation Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

35 Avfallshantering: transmutation i acceleratordrivna system (ADS) Använder en underkritisk härd med en stark neutronkälla, vanligen baserad på spallation. Fördelar: Bättre driftsäkerhet (underkritisk) Mindre högaktivt avfall (kan förbränna även befintligt avfall) Bättre utnyttjande av bränsle/ resurser (bridning): kan använda torium Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

36 Avklingning av radioaktivitet i bränslet från en konventionell PWR och en Energy Amplifier (ADS) Vanlig PWR: år Avfall från transmutor : 500 år Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

37 Spallationsprocessen: kräver en accelerator och målplatta Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

38 Bättre neutronkälla: fusion (istället för acceleratorn) Fusion has powered the observable universe for ~12 billion years - It will eventually power the planet!! Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

39 Alternativ till ADS: fusion-fission hybrid systems. Ingen upparbetn! 100 years from now - Fusion could be phased in to destroy waste left out by the fission reactors Lower demand on Fusion Drive Q ~ 1-2 Excellent neutron spectrum to destroy residual actinides Blanket Transuranics 500 MW Fusion Neutron Source MW 50 systems operating for 50 years would end the legacy of fission waste 10 kgtru /GWe Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

40 Läget i Sverige och Västsverige Nordens största kärnkraftsstation finns på västkusten (Ringhals) med plats för minst två reaktorer till. Chalmers har alltid haft en ledande position i reaktorfysik i Sverige. En del av forskningen är internationellt mycket uppmärksammat. Chalmers och E.ON slöt ett avtal om samarbete i utbildning i uthålliga energisystem Mkr inom ett tioårsperiod. Inom kontraktet ingår inrättande av ett tvåårigt mastersprogram i kärnteknik som kommer att startas Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

41 Slutsats Kärnenergi har en enorm utvecklingspotential. Den är uthållig, ren, säker, modern. Nya kärnreaktorer byggs även i Europa Ny kärnkraft har beställts även i USA. Kommer att vara i full bruk i de närmaste decennierna runtom i världen. Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september

Kärnkraftverk - Generation IV

Kärnkraftverk - Generation IV Uppsala Universitet Institutionen för fysik och astronomi Avdelningen för tillämpad kärnfysik Kärnkraft Teknik och System VT 08 Kärnkraftverk - Generation IV Författare: Mattias Wondollek Innehållsförteckning

Läs mer

Studsvik Report. Framtida kärnkraftreaktorer. Restricted distribution

Studsvik Report. Framtida kärnkraftreaktorer. Restricted distribution STUDSVIK/N-07/112 Framtida kärnkraftreaktorer En översikt av olika reaktorkoncept med fokus på material- och reaktorkemirelaterade frågeställningar Sofi a Björnsson Studsvik Report Restricted distribution

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!

Läs mer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

Fjärde generationens kärnkraft

Fjärde generationens kärnkraft Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 1 JUNI 2008 Bevakning av kärnkraftens utveckling Kärnkraften utgör jämte vattenkraften basen för den svenska elförsörjningen.

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

2013:18. Forskning. Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning. Författare:

2013:18. Forskning. Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning. Författare: Författare: Per Andersson Mikael Meister, Fredrik Nielsen Daniel Sunhede Forskning 2013:18 Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:18

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything

Läs mer

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European

Läs mer

Kärnkraft i nutid. IVA 2 april 2009. nils-olov.jonsson@vattenfall.com +46 8 739 6861

Kärnkraft i nutid. IVA 2 april 2009. nils-olov.jonsson@vattenfall.com +46 8 739 6861 Kärnkraft i nutid IVA 2 april 2009 nils-olov.jonsson@vattenfall.com +46 8 739 6861 Program 1 Kärnkraft i drift lite statistik och karakteristik 2 Vem bygger nytt och vem planerar bygga nytt? 3 Exempel

Läs mer

Kärnkraft som tekniskt system och energikälla

Kärnkraft som tekniskt system och energikälla Kärnkraft som tekniskt system och energikälla Gästföreläsning om kärnkraft Innehåll: Bakgrund till kärnkraft och reaktorer. Fysikaliska processer bakom kärnklyvning. Effektiva ångprocesser. Kokarvattenreaktorn

Läs mer

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari

Läs mer

Införandet av snabbreaktorer i Sverige

Införandet av snabbreaktorer i Sverige UTH-INGUTB-EX-KKI-2015/04-SE Examensarbete 15 hp Augusti 2015 Införandet av snabbreaktorer i Sverige Sam Samuelsson Abstract Introduction of Fast Neutron Reactors in Sweden Sam Samuelsson Teknisk- naturvetenskaplig

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 Februari 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Produktion av vapenplutonium

Produktion av vapenplutonium Produktion av vapenplutonium FREDRIK NIELSEN FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för

Läs mer

Torium är framtidens energikälla

Torium är framtidens energikälla Torium är framtidens energikälla (Min artikel, med några få senare kompletteringar, var publicerad i tidskriften Elbranschen Nr. 2, 2007) Kärnkraft är den enda realistiska och hållbara lösningen på problemet

Läs mer

IV:e generationens kärnkraftverk. Sofia Helsing 6.4.2009

IV:e generationens kärnkraftverk. Sofia Helsing 6.4.2009 IV:egenerationenskärnkraftverk SofiaHelsing 6.4.2009 Innehåll VadärGenerationIV? Omdagenskärnkraftochreaktorer GenerationIV:smålochreaktortyper VadärGenerationIV? Reaktorteknologisomberäknaskunnatasibruk2030.

Läs mer

P-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB

P-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB P-13-33 Utveckling av snabba reaktorer Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle Hans Forsström SKB International AB September 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 19 MARS 2013 ÅTERIGEN VÅRAS DET för kärnkraften, åtminstone i öster. Det tidigare loket, Kina, har avvaktat med flera planerade konstruktionsstarter

Läs mer

Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,

Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima, Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima, 2012-01-24 Claes Halldin Manager Nuclear Safety E.ON Kärnkraft Sverige AB, Malmö Kärnkraftreaktorer- Utveckling Antal

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass*" IBK2D 7801421-4 G 21 C 3/22 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 81-02-1 6 ningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt tillgänglig

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål Projektnamn Projektägare Grupp 2 Projektgrupp 3 Förstudie om Toriumrektor (LFTR) Robin Nyberg Britta Jonasson Jonas Åkerdahl Johan Mattsson Råbbin Johansson Projektperiod 8/4-22/5 2015 Bakgrund Dagens

Läs mer

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000 3/00 TERTIALRAPPORT September december 2000 Tertialrapport 3/00 Rapporten täcker perioden september till och med december 2000 Inledare 5 Sammanfattning av händelser 7 Internationellt 8 Barsebäcks kärnkraftverk

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften

Läs mer

R-05-79. Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR. K Lundgren, ALARA Engineering. December 2005

R-05-79. Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR. K Lundgren, ALARA Engineering. December 2005 R-05-79 Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR K Lundgren, ALARA Engineering December 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864

Läs mer

Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006

Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006 Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006 Utbyggnad i Finland Mikko Kara, vice VD för Finlands tekniska forskningscentrum VTT talade om bakgrunden till att Finland nu

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

2013:05. Forskning. Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:

2013:05. Forskning. Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare: Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen Daniel Sunhede Forskning 2013:05 Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:05 ISSN:2000-0456

Läs mer

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Henrik Sjöstrand (kursansvarig) Henrik.sjostrand@physics.uu.se, 471 3329, hus 1 vån 3 längst söderut. Erik Brager (inlämningsuppgifter och projektet) erik.branger@physics.uu.se

Läs mer

Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter

Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter Bakgrund utges av analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Telefax 0155-26 30 74 Nr 1. Mars 1999 Sekretariat/distribution: Analysgruppen

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker

Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker Delrapport Kärnkraft Elforsk rapport 08:80 Anders Wik December 2008 Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker Delrapport Kärnkraft

Läs mer

Kärnkraften nu och i framtiden. I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21

Kärnkraften nu och i framtiden. I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21 Kärnkraften nu och i framtiden I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Det Globala Energisystemet

Det Globala Energisystemet Det Globala Energisystemet Sommarkurs, Föreläsning 6: Energiproduktion II Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2012-06-20 Dr Mikael Höök, universitetslektor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Kärnenergi

Läs mer

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Kärnkraften i vår omvärld

Kärnkraften i vår omvärld Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 3 April 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem 1(1) Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem Rapporten är framtagen av Örjan Bernander, CoreTech, på uppdrag av Analysgruppen vid KSU 1999 1 Inledning Det är ju något av ett naturens under

Läs mer

Kärnkraften nu och i framtiden

Kärnkraften nu och i framtiden Kärnkraften nu och i framtiden I Sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsanalys ER 2010:21 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är

Läs mer

Svensk kärnavfallshantering och den europeiska renässansen för kärnkraft

Svensk kärnavfallshantering och den europeiska renässansen för kärnkraft Svensk kärnavfallshantering och den europeiska renässansen för kärnkraft Mark Elam Göteborgs universitet Presentation till workshopen: Sveriges kärnavfallshantering i internationellt perspektiv, organiserad

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

2013:02. Forskning. Forskningsreaktorer en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:

2013:02. Forskning. Forskningsreaktorer en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare: Författare: Lena Oliver Jenny Peterson Katarina Wilhelmsen Forskning 2013:02 Forskningsreaktorer en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:02 ISSN:2000-0456 Tillgänglig

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Plutoniumanvändning i svenska reaktorer

Plutoniumanvändning i svenska reaktorer Plutoniumanvändning i svenska reaktorer Hans Forsström September 1982 G j) U POSTA DRESS: SKBF, Box 5864, 102 48 Stockholm, Telefon 08-67 95 40 SAMMANFATTN1NG Vid upparbetning av använt kärnbränsle i enlighet

Läs mer

Kärnkraft användning och konsekvenser

Kärnkraft användning och konsekvenser Föreningen Värmland mot Kärnkraft www.varmlandmotkarnkraft.se folkkampanjen.karlstad@gmail.com Material från studiecirkeln Kärnkraft användning och konsekvenser Föreläsare: Wolfgang Ranke, fysiker, Kil

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet

Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet 1974 1976 1980 1980 1993 1988 1989 1994 1998 1999 2000 2001 2006 Dipl. Ing., Tekniska Högskolan i Helsingfors Driftsättare, Asea-Atom (Västerås Olkiluoto Västerås)

Läs mer

Säkerhet och ny kärnkra.

Säkerhet och ny kärnkra. Säkerhet och ny kärnkra. Hållbarhetsdagarna 2013-02- 06 Lars G Larsson, SiP Nuclear ConsulDng AB Tack för aj jag fick komma hit för aj ni som arrangörer är djärva nog aj prata om hållbarhet och kärnkra.

Läs mer

Metallkylda reaktorer

Metallkylda reaktorer Metallkylda reaktorer Framtida nukleära energisystem Carl Hellesen Metaller modererar dåligt För att undvika moderering vid elastiska kollisioner krävs tunga kärnor Smälta metaller ett bra alternativ Natrium

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3

Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3 Projektledning 1 Nät-Elkraft Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3 21 maj 2015 Sammanfattning Toriumreaktorer har varit teoretiskt aktuella, som energikälla sedan forskningen på kärnkraften

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget

Läs mer

2013:03. Forskning. Torium en studie ur ett kärntekniskt perspektiv. Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen

2013:03. Forskning. Torium en studie ur ett kärntekniskt perspektiv. Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen Forskning 2013:03 Torium en studie ur ett kärntekniskt perspektiv Rapportnummer: 2013:03 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM perspektiv

Läs mer

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall

Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk 118 Stockholm. Telefon 08 44900 FBA8/8 Radioaktiva ämnen i från förbränning av torv en preliminär studie Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk Radioaktiva ämnen i från förbränning

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Kriticitetsanalys och utbränningskreditering - Metodikrapport

Kriticitetsanalys och utbränningskreditering - Metodikrapport Öppen Rapport DokumentID 1369704 Författare Version 2.0 Fredrik Johansson Kvalitetssäkrad av Status Godkänt Reg nr Datum 2013-11-25 Kvalitetssäkrad datum Sida 1 (20) Godkänd av Ulrika Broman Kommentar

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet

Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet Martin Karlsson, Westinghouse Beräkningsingenjör 1 WSE 12.1_Bl23 rev 1, 2016-01-08 Agenda Energisäkerhet, förklaring av begreppet. Fyra

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Kärnkra' är vansinnigt dyrt. 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace

Kärnkra' är vansinnigt dyrt. 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace Kärnkra' är vansinnigt dyrt 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace Bakgrund Ansvaret för de svenska kärnkra'verken, delas mellan

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 46 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 24,9 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Nystart för kärnkraftsutbyggnaden i världen Carl-Erik Wikdahl Energikommunikation AB Kärnkraft har jag sysslat med i hela mitt yrkesverksamma

Läs mer

- kan solens energikälla bemästras på jorden?

- kan solens energikälla bemästras på jorden? CMS - kan solens energikälla bemästras på jorden? Kai Nordlund Acceleratorlaboratoriet Institutionen för fysikaliska vetenskaper Helsingfors Universitet Innehåll Vad är fusion? Hur kan man utvinna energi

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 45 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 26,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission Hur fungerar en kärnreaktor? Några reaktorfysikaliska grundbegrepp med tillämpning på den första nukleära kedjereaktionen. Bengt Pershagen Utgivet till utställningen Kärnenergin 50 år på Tekniska Museet

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

De 20 vanligaste frågorna om Svanen De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning

Läs mer

Moderna reaktorer. Världens två första kommersiella kärnkraftverk startade i USA år 1960. Nu, drygt femtio år. 2:a omarbetade upplagan

Moderna reaktorer. Världens två första kommersiella kärnkraftverk startade i USA år 1960. Nu, drygt femtio år. 2:a omarbetade upplagan Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 Juni 2012 Årgång 25 Sekretariat/distribution

Läs mer

Kärnkraftens bränslecykler

Kärnkraftens bränslecykler Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 December 2009 Årgång 22 Sekretariat/distribution

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 7 MARS 2010 Ett händelserikt kärnkraftsår avslutades med att Ignalina 2 stängdes för gott i december 2009. Ytterligare

Läs mer

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011. Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011. Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011 Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation 1 Norra Djurgårdsstaden ett framväxande miljöprofilområde och internationellt

Läs mer

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv Bo Normark Power Circle Det kan vara svårt att spå.. I slutet av 1960-talet genomfördes ett antal intervjuer med 24 personer. De skulle uttala

Läs mer