Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid
|
|
- Åsa Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Imre Pázsit Chalmers tekniska högskola Nukleär teknik Elenergi ur ett svenskt och västsvenskt perspektiv Möte med IVA Väst, Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
2 Innehåll 1. Dagens reaktorer och nuläget internationellt 2. Behov och möjlighet för utveckling 3. Nutid: evolution (Generation III och III+) 4. Närmaste framtid: revolution (Generation IV, kulbäddsreaktor, högtemperaturreaktorer för väteproduktion) 5. Längre framtid: acceleratorbaserad transmutation (ADS), fusion-fission hybrid system Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
3 Nuläget Det finns f n 439 reaktorer i drift i 31 länder. De producerar 16 % av världens elektricitet (i Europa 28% av allt el kommer från kkraft). 34 nya reaktorer är under uppbyggnad. Elproduktion i kärnkraft Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
4 Nuvarande reaktortyper Reaktortyp Antal MWe Andel Kokvattenreaktor (BWR) % Tryckvattenreaktor (PWR) % FBR GCR LWGR PHWR Total Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
5 Bränsle: fissila och fertila (breedbara) ämnen (nuklider) Fissila: udda masstal, t ex U-235, U-233, Pu-239. Jordens reserver består mest av fertila isotoper: U-238 och Th-232. Naturligt uran: % U % U-235 Anrikat uran Termiska lättvattenreaktorer utnyttjar enbart U-235 innehållet. Bridning: omvandling av fertila till fissila. Kräver överskott av neutroner i reaktorn: plutoniumladdning och snabbt neutronspektrum ( snabb brider ) yttre neutronkanon: acceleratordrivna system, ADS. Utnyttjande av bridtekniken förutsätter upparbetning. Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
6 Bränsletillgång - tidsaspekter Idag kända billiga uranreserver i dagens termiska reaktorer : Med övriga, dyra uranreserver, t ex uran i världshaven: Använding av snabba bridreaktorer + billigt uran: Termiska bridreaktorer eller acceleratordrivna system (ADS) som möjliggör användning av torium: 250 år år år år Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
7 Några energikällor Kol Olja Gas Summa fossila Uran i LWR Uran i breeder 24.3 *10 21 J 6.32 *10 21 J 5.59 *10 21 J *10 21 J 0.97 *10 21 J *10 21 J Energiinnehåll i uran är 2.7% av energiinnehållet i fossila bränslen om vi använder lättvattenreaktorer. Det är 5 gånger så mycket som energin i de fossila bränslena om vi använder breederteknik Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
8 Världens första reaktor som levererade ström var en snabb brideaktor: EBR-I i Idaho, USA (1951) För pionjärerna, bridteknik var en självklarhet!! Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
9 Prototyp av dagens reaktorer (här, en PWR) Termisk neutronspektrum, once-through bränslecykel (avfall) Dåligt utnyttjande av uranet (enbart U-235) Är baserad på aktiv säkerhet (ingrepp av operatör/elektronik) Termisk verkningsgrad: 33% Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
10 Kärnkraftens diskuterade egenskaper Problem Resurshushållning (bränsletillgång) säkerhet (olycka, bränsleskada, utsläpp av radioaktivitet) avfallet spridningsmöjligheter fissilt material ekonomi av Lösning Bridteknik, inklusive ADS passiv säkerhet materialutväckling Gen IV slutförvar; transmutation; Gen IV Safeguard GNEP (Global Nucl. En. Partnersh.) bättre verkningsgrad; Gen IV Väteproduktion i kärnkraft Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
11 Utvecklingsaspekter Bättre konstruktionsmaterial och bränslematerial. Högre temperatur - högre verkningsgrad, mindre risk för härdsmälta Bättre design, helt nya reaktorkonstruktioner (diversifiering, passiv säkerhet, större värmekapacitet) Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
12 Utveckling av kärnkrafttekniken Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
13 Mellan Gen II och Gen III fanns en mångårig stagnation, främst pga Three Mile Island Detta beskrevs av A. M. Weinberg, direktör av Institute for Energy Analysis, Oak Ridge, som end of The First Nuclear Era : In many ways, nuclear energy is a fantastic success......despite this extraordinary accomplishment, the first nuclear era seems to be coming to an end in many countries. Will there be a second nuclear era? (The Future of Nuclear Energy, Physics Today, March 1981) Svaret är ja. Det har redan börjat med Gen-III reaktorerna och symboliseras av begreppet Gen-IV som beskrivs nedan. Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
14 Nutid: Generation III och III+ idag Type Model Electric power Supplier Country of origin BWR ABWR MW GE/Hitachi, Toshiba/W USA Japan SWR MW Areva Tyskland ESBWR 1550 MW GE USA PWR EPR MW Areva France / Germany AP MW Westinghouse USA APWR 1700 MW Mitsubishi Japan Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
15 EPR: avancerad, högeffekt tryckvattenreaktor Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
16 Tekniska data Olkiluoto 3 Barsebäck 2 Termisk output MW 2775 MV Netto eleffekt MW 920 MW (1100) Reaktortryck 154 bar 155 bar Ångtemperatur 290 C 276 C Antal bränslepatroner Laddning UO ton 82 ton Turbiner 1 högtryck + 3 lågtryck Verkningsgrad 37 % 32.3 % 1 högtryck + 3 lågtryck Årlig produktion 13 TWh 7.5 TWh Loops = antal ånggeneratorer 4 3 Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
17 Särskilda egenskaper ekonomisk: bättre el/spillvärme kvot mindre förbrukning av bränsle per MWh mindre avfall förhöjd säkerhet (både härdsmälta och flygattack): redundant 4 x 100% kapacitet kan förbränna mixed oxid (MOX, UO2 + PuO2) bränsle Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
18 Exempel för materialutveckling: kulbäddsreaktorn Kulbäddsreaktorn uppfyller Gen-IV kriteria men utvecklas utanför och parallelt med Gen-IV samarbetet. Bränsle: små urankorn i pyrolitisk kol inbäddad i en grafitboll stror som en tennisboll (se nästa sidorna) ytterst värmetåligt (uppemot 2000 C) -> minskar sannolikhet för bränsleskada högre utbränning (av uranet). kylmedlet (heliumgas) har hög gastemperatur, -> högre termisk verkningsgrad bränslebyte under drift -> mindre överskottsreaktivitet reaktorn kan byggas i mindre enheter (mindre inversteringskostnader) Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
19 Pebble bed modular reactor (PBMR) Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
20 Bränslekulor i PBMR (TRISO bränsle) Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
21 Medellång framtid - Generation IV Började i USA med en energiutredning (National Energy Policy) runt Slutsats: på en medellång tidsperiod är kärnenergi en av de viktigaste energikällorna, därför att kärnreaktorer har en utmärkt driftsäkerhet och genererar elekticitet på ett pålitligt, miljömässigt säkert och ekonomiskt sätt, utan utsläpp av skadliga gaser i atmosfären. Behov (förutom eventuellt ökning av elbehov) gamla uttjända reaktorer måste ersättas nya högtemperaturreaktorer kan producera väte (istället för el) med en verkningsgrad av 60% - stor förbättring av verkningsgrad. Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
22 GIF - Generation IV International Forum. China Russia Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
23 Vad är GIF - Generation IV International Forum? Startades i januari 2000 och formellt överenskommet i juli 2001 Internationell överenskommelse mellan 12 länder som kommit överens om att kärnkraften k är viktig för att säkra framtida energitillförsel och välfärd Har enats om att gemensamt utveckla framtida energisystem baserat på kärnkraft Mer än hundra experter från de 12 länderna, IAEA, EU och OECD har gjort en roadmap över utvecklingen GIF beslöt i september 2002 vilka system som man skulle satsa på Westinghouse Proprietary Slide 1
24 GIF-s smål Utveckla framtida kärnkraftsystem som kan licensieras, konstrueras och drivas på ett sätt som: ger konkurrenskraftig och tillförlitlig produktion av energiprodukter möter säkerhetskrav möter krav på hantering av avfallet hindrar spridning av klyvbart material uppfyller allmänhetens krav på energiproduktionsanläggningar i i Målet är att ha anläggningarna klara för drift runt 2030 Westinghouse Proprietary Slide 2
25 Sex system stem utvalda för närmare granskning Gas-kyld snabb reaktor (GFR) Bly-kyld y snabb reaktor (LFR) Reaktor med flytande bränsle (MSR) Natrium-kyld snabb reaktor (SFR) Vatten-kyld reaktor med överkritiskt tryck (SCWR) Högtemperaturreaktor (VHTR) Westinghouse Proprietary Slide 3
26 GFR - Gas Cooled Fast Reactor System Ca 300 MW He-kyld med 850 C utlopps- temperatur Sluten bränslecykel. Integrerad med en upparbetning och refabrikation av bränslet på anläggningsplatsen Westinghouse Proprietary Slide 4
27 LFR - Lead-Cooled Fast Reactor System Westinghouse Proprietary Slide 5 Pb eller Pb/Bi kylmedium. Antingen en uppsättning batterier ( MW) eller modulärt system med MW grupper eller ett stort monolitiskt system på 1200 MW. Naturlig konvektion. Utloppstemperatur 550 C - kanske ända upp till 800 C Sluten bränslecykel. Återinmatning av konverterat uran och aktinider
28 MSR - Molten Salt Reactor System Blanding av natrium, zirkonium och uranfluorider Kanaler i grafit 1000 MWe Utloppstemperatur C Sluten bränslecykel bränner Pu och aktinider Undviker bränsletillverkning Westinghouse Proprietary Slide 6
29 SFR - Sodium-Cooled Fast Reactor System MWe med U-Pu-aktinid-Zr metallbränsle med återcykling vid anläggningsplatsen g MWe anläggning med MOX-bränsle och central upparbetning för flera anläggningar 550 C i utloppet Westinghouse Proprietary Slide 7
30 SCWR - Supercritical-Water-Cooled Reactor System 1700 MWe 250 bar, 510 C (ev 550 C) Termiskt eller snabbt neutronflöde Full aktinidåterföring med snabbt flöde (från central upparbetning) Westinghouse Proprietary Slide 8
31 VHTR - Very-High-Temperature Reactor System Grafitmodererad, He-kyld, utloppstem-peratur pe 1000 C 600 MWth Härd med prismatiska block eller bränslekulor (pebble bed) Väl lämpad för vätgasgenerering U/Pu-bränsle Westinghouse Proprietary Slide 9
32 Högtemperaturreaktor för väteproduktion (ej Gen-IV) Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
33 Längre framtid Omhändertagandet av långlivat avfall I Sverige: slutförvar enligt SKBs KBS-3 metod: geologiskt slutförvar. Den är en säker metod för hantering av utbränt kärnbränsle. Nackdelen är att det är en gigantisk slöseri med värdefullt fissilt/ klyvbart material. Bridteknik, och särskilt acceleratordriven transmutation (ADS) ger möjlighet att ta tillvara energiinnehållet i klyvbart material samtidigt som att den minskar mängden högaktivt avfall för slutförvar. Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
34 Avfall från utbränt kärnbränsle fissionsprodukter: kort halveringst. Cesium Strontium Technecium transuraner (aktinider): lång halveringstid Plutonium Americium Neptunium Curium Dessa utgör problem, men kan elimineras med transmutation Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
35 Avfallshantering: transmutation i acceleratordrivna system (ADS) Använder en underkritisk härd med en stark neutronkälla, vanligen baserad på spallation. Fördelar: Bättre driftsäkerhet (underkritisk) Mindre högaktivt avfall (kan förbränna även befintligt avfall) Bättre utnyttjande av bränsle/ resurser (bridning): kan använda torium Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
36 Avklingning av radioaktivitet i bränslet från en konventionell PWR och en Energy Amplifier (ADS) Vanlig PWR: år Avfall från transmutor : 500 år Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
37 Spallationsprocessen: kräver en accelerator och målplatta Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
38 Bättre neutronkälla: fusion (istället för acceleratorn) Fusion has powered the observable universe for ~12 billion years - It will eventually power the planet!! Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
39 Alternativ till ADS: fusion-fission hybrid systems. Ingen upparbetn! 100 years from now - Fusion could be phased in to destroy waste left out by the fission reactors Lower demand on Fusion Drive Q ~ 1-2 Excellent neutron spectrum to destroy residual actinides Blanket Transuranics 500 MW Fusion Neutron Source MW 50 systems operating for 50 years would end the legacy of fission waste 10 kgtru /GWe Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
40 Läget i Sverige och Västsverige Nordens största kärnkraftsstation finns på västkusten (Ringhals) med plats för minst två reaktorer till. Chalmers har alltid haft en ledande position i reaktorfysik i Sverige. En del av forskningen är internationellt mycket uppmärksammat. Chalmers och E.ON slöt ett avtal om samarbete i utbildning i uthålliga energisystem Mkr inom ett tioårsperiod. Inom kontraktet ingår inrättande av ett tvåårigt mastersprogram i kärnteknik som kommer att startas Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
41 Slutsats Kärnenergi har en enorm utvecklingspotential. Den är uthållig, ren, säker, modern. Nya kärnreaktorer byggs även i Europa Ny kärnkraft har beställts även i USA. Kommer att vara i full bruk i de närmaste decennierna runtom i världen. Kärnkraftens nutid och framtid Möte med IVA Väst, 8 september
Kärnkraftverk - Generation IV
Uppsala Universitet Institutionen för fysik och astronomi Avdelningen för tillämpad kärnfysik Kärnkraft Teknik och System VT 08 Kärnkraftverk - Generation IV Författare: Mattias Wondollek Innehållsförteckning
Läs merStudsvik Report. Framtida kärnkraftreaktorer. Restricted distribution
STUDSVIK/N-07/112 Framtida kärnkraftreaktorer En översikt av olika reaktorkoncept med fokus på material- och reaktorkemirelaterade frågeställningar Sofi a Björnsson Studsvik Report Restricted distribution
Läs merFramställning av elektricitet
Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,
Läs merIntro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen
Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!
Läs merRegionförbundet Uppsala län
Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear
Läs merBreedning och transmutation i snabba reaktorer
Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)
Läs merRinghals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Läs merKärnkraft i vår omvärld
Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 1 JUNI 2008 Bevakning av kärnkraftens utveckling Kärnkraften utgör jämte vattenkraften basen för den svenska elförsörjningen.
Läs merHur länge är kärnavfallet
Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd
Läs merFjärde generationens kärnkraft
Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda
Läs merKärnkraft i nutid. IVA 2 april 2009. nils-olov.jonsson@vattenfall.com +46 8 739 6861
Kärnkraft i nutid IVA 2 april 2009 nils-olov.jonsson@vattenfall.com +46 8 739 6861 Program 1 Kärnkraft i drift lite statistik och karakteristik 2 Vem bygger nytt och vem planerar bygga nytt? 3 Exempel
Läs merDagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem
Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything
Läs mer2013:18. Forskning. Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning. Författare:
Författare: Per Andersson Mikael Meister, Fredrik Nielsen Daniel Sunhede Forskning 2013:18 Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:18
Läs merFjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa
Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European
Läs merHantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick
Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari
Läs merTorium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle
Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 Februari 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution
Läs merSKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Läs merInförandet av snabbreaktorer i Sverige
UTH-INGUTB-EX-KKI-2015/04-SE Examensarbete 15 hp Augusti 2015 Införandet av snabbreaktorer i Sverige Sam Samuelsson Abstract Introduction of Fast Neutron Reactors in Sweden Sam Samuelsson Teknisk- naturvetenskaplig
Läs meranläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.
Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merKärnkraft som tekniskt system och energikälla
Kärnkraft som tekniskt system och energikälla Gästföreläsning om kärnkraft Innehåll: Bakgrund till kärnkraft och reaktorer. Fysikaliska processer bakom kärnklyvning. Effektiva ångprocesser. Kokarvattenreaktorn
Läs merSäkerhet i snabbreaktorer
Säkerhet i snabbreaktorer Carl Hellesen Återkopplingar Hur håller man en reaktor stabil Återkopplingar LWR Negativ Doppler-återkoppling (snabb) Negativ void-återkoppling, långsam först måste kylmedlet
Läs merNästa generations kärnkraft i Kina
Reseberättelse Framtidsgruppen, YG 21, nyhetsbrev, 2015-09-27 Lars Andersson, Johan Arvidsson, William Högfeldt, Stella Karlgren, Sara Marie Lindblom, Peter Jakobsson och Samira Shafie Nästa generations
Läs merKärnkraft i vår omvärld
Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 19 MARS 2013 ÅTERIGEN VÅRAS DET för kärnkraften, åtminstone i öster. Det tidigare loket, Kina, har avvaktat med flera planerade konstruktionsstarter
Läs merProduktion av vapenplutonium
Produktion av vapenplutonium FREDRIK NIELSEN FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för
Läs merIV:e generationens kärnkraftverk. Sofia Helsing 6.4.2009
IV:egenerationenskärnkraftverk SofiaHelsing 6.4.2009 Innehåll VadärGenerationIV? Omdagenskärnkraftochreaktorer GenerationIV:smålochreaktortyper VadärGenerationIV? Reaktorteknologisomberäknaskunnatasibruk2030.
Läs merTorium är framtidens energikälla
Torium är framtidens energikälla (Min artikel, med några få senare kompletteringar, var publicerad i tidskriften Elbranschen Nr. 2, 2007) Kärnkraft är den enda realistiska och hållbara lösningen på problemet
Läs merP-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB
P-13-33 Utveckling av snabba reaktorer Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle Hans Forsström SKB International AB September 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear
Läs merProjektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål
Projektnamn Projektägare Grupp 2 Projektgrupp 3 Förstudie om Toriumrektor (LFTR) Robin Nyberg Britta Jonasson Jonas Åkerdahl Johan Mattsson Råbbin Johansson Projektperiod 8/4-22/5 2015 Bakgrund Dagens
Läs merKärnkraftverkens höga skorstenar
Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som
Läs merSlutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder. Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet
Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet INTRODUKTION O Citat Nuclear power is the only large-scale energy-producing technology
Läs mer(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT
SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass*" IBK2D 7801421-4 G 21 C 3/22 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 81-02-1 6 ningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt tillgänglig
Läs merForsmarks Kraftgrupp AB
Forsmarks Kraftgrupp AB Michael Åkman Informationsavdelningen, Besöksverksamheten Telefon: 0173-812 56 Mail: mic@forsmark.vattenfall.se Elproduktion per kraftslag Sverige Världen Fossilt Övrig värmekraft
Läs merFjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH
Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor
Läs mer3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000
3/00 TERTIALRAPPORT September december 2000 Tertialrapport 3/00 Rapporten täcker perioden september till och med december 2000 Inledare 5 Sammanfattning av händelser 7 Internationellt 8 Barsebäcks kärnkraftverk
Läs merInförande av en sluten bränslecykel i Sverige
Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merHur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,
Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima, 2012-01-24 Claes Halldin Manager Nuclear Safety E.ON Kärnkraft Sverige AB, Malmö Kärnkraftreaktorer- Utveckling Antal
Läs merKärnkraften i vår omvärld
Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 3 April 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution
Läs merVarför Vind? GENERAL PRESENTATION
Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter
Läs merFramtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå
Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning
Läs merR-05-79. Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR. K Lundgren, ALARA Engineering. December 2005
R-05-79 Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR K Lundgren, ALARA Engineering December 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864
Läs merSvensk kärnavfallshantering och den europeiska renässansen för kärnkraft
Svensk kärnavfallshantering och den europeiska renässansen för kärnkraft Mark Elam Göteborgs universitet Presentation till workshopen: Sveriges kärnavfallshantering i internationellt perspektiv, organiserad
Läs merKärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi
Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin
Läs merGer vindkraften någon nytta?
Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information
Läs merVälkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp
Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Henrik Sjöstrand (kursansvarig) Henrik.sjostrand@physics.uu.se, 471 3329, hus 1 vån 3 längst söderut. Erik Brager (inlämningsuppgifter och projektet) erik.branger@physics.uu.se
Läs mer2013:05. Forskning. Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:
Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen Daniel Sunhede Forskning 2013:05 Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:05 ISSN:2000-0456
Läs merFJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT
FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften
Läs merVäxjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Läs merFramtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006
Framtidens kärnkraft dokumentation av seminarium på KVA måndagen 15 maj 2006 Utbyggnad i Finland Mikko Kara, vice VD för Finlands tekniska forskningscentrum VTT talade om bakgrunden till att Finland nu
Läs merVi bygger ut fjärrvärmen i Täby
E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,
Läs merÖresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk
Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.
Läs merKärnkraftens utvecklingsmöjligheter
Bakgrund utges av analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Telefax 0155-26 30 74 Nr 1. Mars 1999 Sekretariat/distribution: Analysgruppen
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merDet Globala Energisystemet
Det Globala Energisystemet Sommarkurs, Föreläsning 6: Energiproduktion II Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2012-06-20 Dr Mikael Höök, universitetslektor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Kärnenergi
Läs mervilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Läs merTeknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -
Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften
Läs merInventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker
Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker Delrapport Kärnkraft Elforsk rapport 08:80 Anders Wik December 2008 Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker Delrapport Kärnkraft
Läs merTorium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle
Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är
Läs merBehöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016
Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska
Läs mer12 kap. Strålsäkerhet
BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merStatens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall
Statens energiverk 118 Stockholm. Telefon 08 44900 FBA8/8 Radioaktiva ämnen i från förbränning av torv en preliminär studie Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk Radioaktiva ämnen i från förbränning
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merKärnkraften nu och i framtiden
Kärnkraften nu och i framtiden I Sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsanalys ER 2010:21 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens
Läs merKärnkraften nu och i framtiden. I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21
Kärnkraften nu och i framtiden I sverige och resten av världen. En del i myndighetens omvärldsbevakning ER 2010:21 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget
Läs merFramtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011. Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation
Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011 Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation 1 Norra Djurgårdsstaden ett framväxande miljöprofilområde och internationellt
Läs merTransmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem
1(1) Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem Rapporten är framtagen av Örjan Bernander, CoreTech, på uppdrag av Analysgruppen vid KSU 1999 1 Inledning Det är ju något av ett naturens under
Läs merLars-Erik Häll, personlig erfarenhet
Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet 1974 1976 1980 1980 1993 1988 1989 1994 1998 1999 2000 2001 2006 Dipl. Ing., Tekniska Högskolan i Helsingfors Driftsättare, Asea-Atom (Västerås Olkiluoto Västerås)
Läs mer2013:02. Forskning. Forskningsreaktorer en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:
Författare: Lena Oliver Jenny Peterson Katarina Wilhelmsen Forskning 2013:02 Forskningsreaktorer en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:02 ISSN:2000-0456 Tillgänglig
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merLägesrapport Nordisk elmarknad
215-11-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 46 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 24,9 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att
Läs merLägesrapport Nordisk elmarknad
215-11-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 45 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 26,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det
Läs merTendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet
Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet Martin Karlsson, Westinghouse Beräkningsingenjör 1 WSE 12.1_Bl23 rev 1, 2016-01-08 Agenda Energisäkerhet, förklaring av begreppet. Fyra
Läs merGlobala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Läs merP Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB
P-13-33 Utveckling av snabba reaktorer Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle Hans Forsström SKB International AB September 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear
Läs merVattenkraft. Av: Mireia och Ida
Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Läs mer- kan solens energikälla bemästras på jorden?
CMS - kan solens energikälla bemästras på jorden? Kai Nordlund Acceleratorlaboratoriet Institutionen för fysikaliska vetenskaper Helsingfors Universitet Innehåll Vad är fusion? Hur kan man utvinna energi
Läs merKriticitetsanalys och utbränningskreditering - Metodikrapport
Öppen Rapport DokumentID 1369704 Författare Version 2.0 Fredrik Johansson Kvalitetssäkrad av Status Godkänt Reg nr Datum 2013-11-25 Kvalitetssäkrad datum Sida 1 (20) Godkänd av Ulrika Broman Kommentar
Läs mer100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar
100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges
Läs merKärnkraft användning och konsekvenser
Föreningen Värmland mot Kärnkraft www.varmlandmotkarnkraft.se folkkampanjen.karlstad@gmail.com Material från studiecirkeln Kärnkraft användning och konsekvenser Föreläsare: Wolfgang Ranke, fysiker, Kil
Läs merDe 20 vanligaste frågorna om Svanen
De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika
Läs merPlutoniumanvändning i svenska reaktorer
Plutoniumanvändning i svenska reaktorer Hans Forsström September 1982 G j) U POSTA DRESS: SKBF, Box 5864, 102 48 Stockholm, Telefon 08-67 95 40 SAMMANFATTN1NG Vid upparbetning av använt kärnbränsle i enlighet
Läs merSäkerhet och ny kärnkra.
Säkerhet och ny kärnkra. Hållbarhetsdagarna 2013-02- 06 Lars G Larsson, SiP Nuclear ConsulDng AB Tack för aj jag fick komma hit för aj ni som arrangörer är djärva nog aj prata om hållbarhet och kärnkra.
Läs merMetallkylda reaktorer
Metallkylda reaktorer Framtida nukleära energisystem Carl Hellesen Metaller modererar dåligt För att undvika moderering vid elastiska kollisioner krävs tunga kärnor Smälta metaller ett bra alternativ Natrium
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merKärnkraft i vår omvärld
Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 12 SEPTEMBER 2011 I ÅRETS ANDRA NYHETSBREV fortsätter vi titta på konsekvenser av haveriet i Fukushima. Kärnkraftsvärlden kommer givetvis
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merE.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Läs mersolenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå
solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se
Läs merHållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Läs merReserapport Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto 7 9 september 2011
Reserapport Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto 7 9 september 2011 De lokala säkerhetsnämnderna för Ringhals och Barsebäck samt Studsviks kärnkraftsanläggningar
Läs merKärnkraft i vår omvärld
Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 22 MARS 2014 I MARS MÅNADS nyhetsbrev tas följande upp: Franska EdF har problem med korrosion på bränslekapslingen i sina reaktorer.
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merKundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3
Projektledning 1 Nät-Elkraft Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3 21 maj 2015 Sammanfattning Toriumreaktorer har varit teoretiskt aktuella, som energikälla sedan forskningen på kärnkraften
Läs merFarväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Läs mer