Torium är framtidens energikälla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Torium är framtidens energikälla"

Transkript

1 Torium är framtidens energikälla (Min artikel, med några få senare kompletteringar, var publicerad i tidskriften Elbranschen Nr. 2, 2007) Kärnkraft är den enda realistiska och hållbara lösningen på problemet med världens energiförsörjning. Efterfrågan på energi kommer att öka enormt om levnadsvillkoren för befolkningen i utvecklingsländerna och i den s.k. tredje världen skall kunna förbättras. En fjärdedel av jordens befolkning saknar elektricitet och kostnaderna för att ändra på detta måste till största del betalas av de industrialiserade länderna bl.a. i syfte att minimera kolanvändning. RÄDSLAN FÖR KÄRNKRAFTEN har naturligtvis sin grund i reaktorolyckorna i Three Mile Island, Tjernobyl och nu senare i Fukushima samt oron kring slutförvaring av kärnkraftsavfall. Uranbaserade kärnkraftverk producerar dessutom som biprodukt plutonium, som kan processas till kärnvapenmaterial. När icke önskvärda länder vill använda sig av fredlig kärnkraft för sin energiproduktion, leder det till geopolitiska problem eftersom man samtidigt skaffar sig möjligheten att utvinna vapenplutonium (Pu) ur biprodukterna. Toriumbränsle i framtidens kärnkraftverk Bränslecykeln, torium (Th)/uran (U), har prövats med framgång sedan 1970-talet, men i skuggan av det kalla kriget behövde kärnvapenländerna vapenplutonium och därför prioriterade man användningen av uranbränsle i kärnkraftsverken. Dessa länder har nu mer än nog av vapenplutonium, även för framtida behov. Därför är det hög tid för omställning från uran till toriumbaserade bränslen, dvs. till den silvrigt vita metallen torium (Th-232), som den svenska kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäckte år Detta har också USA:s president George W Bush och Nevada guvernören John Gibbons insett. Nevada är kärnkraftsavfallets gravgård och är också den stat där det amerikanska kärnkraftsavfallet skall slutförvaras. George W Bush signerade också den 18 december 2006 en lag som gör det möjligt för Indien, att för första gången på 30 år få köpa kärnteknologi från USA. Kongressen måste först godkänna en andra lag om tekniska detaljer innan leveranserna kan påbörjas. Presidenten uppgav också i sitt årliga tal till nationen, att USA måste initiera en tidsålder av rena och säkra toriumbaserade kärnkraftsverk som ersättning för de uranbaserade verken. Stort intresse i Polen och Norge Även Polen har nu begärt 95 millioner euro av EU för att under en sexårsperiod utveckla infrastruktur för kärnkraft som skall ligga till grund för ett fullskaligt civilt och kommersiellt kärnkraftsprogram. Man överväger starkt att använda toriumbaserade bränslen. Också i Norge pågår diskussioner om torium med professor Egil Lillestol, Institutet för Fysik och Teknologi vid Universitetet i Bergen, som initiativtagare. Fakta om torium (Th-232): - Torium är ca. fyra gånger vanligare än uran i vår jordskorpa och kan därmed bidra till den globala energiförsörjningen i tusentals år. - Torium är ett av de giftigaste grundämnen som finns, halveringstiden för Th-232 är 14miljarder år jämfört med U-238 vars halveringstid är 4,5 miljarder år och U-235 har en halveringstid av 700 miljoner år. - Den enda i naturen förekommande toriumisotopen som kan användas för energiproduktion är Th

2 - Th-232 är en av de mest stabila radioaktiva isotoperna, under alla miljöbetingelser. - Th-232 är inte ett fissilt (klyvbart) material i sig själv men genom neutronabsorption omvandlas Th-232 till det fissila materialet U Nästan all torium (99 procent) som finns i jordskorpan är användbart som kärnbränsle, att jämföras med endast 0,71 procent för den enda i naturen förekommande lätt klyvbara nukliden U Detta innebär att isotopen U-235 måste anrikas, vilket också bidrar till kraftig ökning av den radioaktiva avfallsmängden. - Behovet av REE (Rare Earth Elements, "ovanliga jordmetaller") som används bl. a. I elmaskiner, hybrid- och elbilar bedöms, att öka kraftigt under kommande år. Då ca. 70% av REO (Rare Earth Elements beräknat som oxider) utvinns ur monazite (Ce, Th, Y) PO4 kommer biprodukten Th- 232, att kunna utvinnas och få ett ekonomiskt värde i stället för att som nu utgöra ett allvarligt miljöproblem. - Ur toriumbränslet kan ca. 220 gånger mer energi utvinnas per viktenhet jämfört med uran. Vilket innebär, att det behövs 220 ton uran för att producera samma energimängd som 1 ton torium. - Aktinidbildningen minskar starkt jämfört med användningen av U till 97 procent av uranbränslet i en fissionsreaktor (kärnklyvningsrektor) är U-238. En del av detta konverteras till U-239 och U Kärnkraftsverk baserade på torium är säkra i den bemärkelsen att man inte kan tappa kontrollen över reaktorn. Det kan alltså inte uppstå en okontrollerad kedjereaktion, som kan leda till en härdsmälta. - Det radioaktiva avfallet från en toriumdriven reaktor kan inte användas till kärnvapen. Thorium Fuel Cycle Toriumbränslet erbjuder alltså många fördelar jämfört med uranbränslet, bl.a.: - Ökad kärnreaktorsäkerhet. - Eftersom Th-mineralen är mera lättillgänglig än U-mineralen blir miljöpåverkan vid utvinning/brytning liten. - Om Th-bränslet utnyttjas effektivt vid bridning till U-233 finns här en enorm energitillgång. - Upp till procents besparing i bränlecykelns totala kostnad. - Betydligt mindre mängd använt bränsle (50 procent av volymen och 70 procent av vikten), dvs. en stor volym och viktreducering av avfallet erhålls. - Inget användbart vapenmaterial/plutonium erhålls som restprodukt. - Th/U-cykeln genererar mellan gånger mindre mängd högre aktinider såsom Np, Pu, Am, Cm, osv. än U/Pu-cykeln. En sådan volymreduktion av långlivat högaktivt avfall förenklar deponeringen väsentligt. - Bränslet kan användas för upparbetning av förbrukat uranbränsle och vapenplutonium. - Th/Pu-bränslet har även flera fördelar framför återanvändning av MOX bränslet (Mix Oxide Fuels). 2

3 Toriumhistorik Användningen av toriumbaserade bränslen har studerats i ungefär 30 år men naturligtvis i betydligt mindre omfattning än vad som har ägnats uran- eller uran/plutoniumcykler. Grundforskning och utveckling har beddrivits i Indien, Japan, Nederländerna, Ryssland, Tyskland, Storbritannien och USA. Mycket erfarenhet har också rönts från drift med toriumbaserade bränslen i kommersiella kärnkraftsreaktorer runt om i världen, bland annat kan nämnas att: - I Indien och Ryssland har torium/uranbränslen använts i kärnkraftsverk. De indiska myndigheterna godkände år 2002 konstruktionsstart för en toriumbränslebaserad 500MW snabb bridreaktor till Kalpakkam. Tidsplanen är att reaktorn skulle ha vara i drift år 2010, men pga. det kraftigt fördröjda tillståndet att få köpa kärnteknologi från USA har inte tidsplanen kunnat hållas. Indien har också aviserat att ytterligare tre snabbbridreaktorer skall vara konstruerade till år Sedan i början av 1990 talet har ryska Kurchatov Institutet och det amerikanska bolaget Thorium Power Ltd. i ett samarbetsprojekt (till viss del finansierat av USA) utvecklat toriumbaserade bränslen till de ryska VVER-1000 (vattenkylda, vatten modererade) reaktorerna. - Konceptet med Th/U-233 bränsle har med framgång använts från 1977 till 1982 i en lättvattensbridreaktor (LWBR) vid Shippingport USA. Framtidsscenario Kärnkraften kommer sannolikt globalt att bli den viktigaste energikällan under de närmaste århundradena. Vidareutvecklade lättvattensreaktorer (LWR) baserade på uranbränslecykeln, kommer fortfarande under de närmaste 20 till 30 åren att dominera. Men ökade säkerhetskrav, geopolitiska hänsynstaganden och avfallshanteringsproblem kommer att innebära att både LWR och nyare bridreaktorer snabbare kommer att ersättas av den nya teknikens icke kritiska acceleratordrivna system (ADS, etc.). LFTR (Liquid-Fluoride Thorium Reactor), framtidens kärnkraftverksreaktor Experiment med MSR (Molten Salt Reactor) för torium bränslecykeln i kärnkraftverk utfördes redan mellan åren Men pga. att framför allt kärnvapenländerna ville få fram vapenplutonium, under kalla krigets dagar, utvecklades och användes inte torium som kärnbränsle annat än i forskningsreaktorer sedan U-233/torium bränsle använts i amerikanska Shippingport LWBR-reaktorn (60 MWe). Måldatumet för framtidens LFTR, en toriumreaktor där man avser att använda ett flytande, kemiskt stabilt fluorsalt som medium i vilket kärnreaktionerna äger rum, är år 2025 för en 1000 MWe reaktor. Ett team forskare i Shanghai har nu från 2014 fått 10 år på sig för att utveckla världens första sådan anläggning. *) I Massachusetts Institute of Technology s (MIT:s) uppdaterade rapport uppges att kapitalkostnaderna i 2009-års penningvärde är följande (1): - Nya kolkraftverk $2,30 per watt, - PWR (Pressurized Water Reactor) $4,00 per watt, Medianvärdet av fem kostnadstudier avseende MSR från 1962 till 2002 är $1,98 per watt. Kapitalkostnadsmålet för LFTR är $2 per watt, vilket ger en elenergikostnad av <$0,03 per kwh. Kostnaden för att återvinna torium är ca. US$ 80 per kilo jämförd med ca. US$ 110 per kilo uran. Sammanfattningsvis kan man säga, att kapitalkostnadsmålet uppnås pga. enkla flytande bränslen, hög värmekapacitet, mindre antal komponenter, lågt tryck i kärnan, hög temperatur gasturbin, enkel inneboende säkerhet, ingen tjock och stor innesluten kupol erfordras för reaktorn och ny teknik under utveckling. Pga. det låga elpriset kan en LFTR som producerar 100 MW per dag under 38 år, fasa ut alla nu i-driftvarande kolkraftverk, dvs. 10 miljarder ton CO2-utsläpp från kolkraftverk upphör (1). 3

4 Stabila fissionsprodukter Fissionen av uran-233 kommer att producera cirka 35 olika element som klyvningsprodukter i varierande mängder. Dessa element innefattar bl.a. xenon, neodym, molybden, och zirkonium. Xenon är lätt att avlägsna under normal drift, eftersom det är en gas och har en låg löslighet i fluor bränsle saltet. Stabil xenon som kan visa sig vara värdefullt används av NASA som drivmedel för jonmotorer (raketmotorer) och även av en rad andra branscher. Neodym stabiliseras också snabbt och är den främsta beståndsdelen i högpresterande magneter. Neodym kan utvinnas ur saltet. Andra värdefulla fissionsprodukter som tar längre tid att stabilisera inkluderar rodium, rutenium och palladium. Andra restprodukter av LFTR drift är jod-131 och sönderfallsprodukter av uran-233, den grundläggande bränslet i LFTR. Jod-131 används inom sjukvården för behandling av giftstruma och cancer i sköldkörteln. Jod-131 produceras i LFTRs genom klyvning under normal drift. Jod avlägsnas från bränslesaltet enkelt och kan renas för strålterapi tillämpningar. En sönderfallsprodukt av torium-229 är vismut-213, vilket ger ett stort hopp för cancerbehandlingen. Vismut-213 (Bi-213) sönderfaller genom alfa utsläpp, till skillnad från de flesta andra klyvningsprodukter, som sönderfaller genom beta utsläpp. Hittills har den totala världsinventeringen av torium-229 varit för liten för att medge seriös utredning av fördelarna med Bi-213 i "riktad alfa-behandling," men utvecklingen av LFTR tekniken har potential att ändra på det. OBSERVERA, att en LFTR inte kan smälta ner eftersom kärnan redan smält - dess normala tillstånd, avfallshanteringen blir lättare och kärnavfallets biprodukter kan inte användas för kärnbaserad vapentillverkning, dvs. för militära ändamål. Dessutom utgör en LFTR ingen explosionsrisk, eftersom trycket i reaktorn har atmosfärtryck. Billig el kan också hjälpa utvecklingsländerna att förbättra välståndet. *) Kompletterad Indien är det land som i sin kärnkraftstekniska utbyggnad planerar för användning av torium som bränsle. Indiens Atomic Energy Commission uppgav att konstruktionen av den första avancerade tungvattenreaktorn (AHWR), baserad på torium bränsle, påbörjas i år. Reaktorn undergår f.n. förlicensierings granskning, som utförs av Indiens Atomic Energy Regulatory Board (AERB). Indiska regeringen har nu gett Indiens största kraftbolag (världens sjätte största producent av termisk energi) National Thermal Power Corp. (NTPC Ltd) tillstånd, att förverkliga sina planer för den nya kärnkraftsgenerationen. Indien har även träffat avtal med Ryssland om tillverkning av fyra (4) VVER-1000 reaktorer, ordern kan komma att utökas till tio (10). IAEA och oberoende experter värderar den ryska VVER-1000 modellen, som en av världens säkraste. USA:s första kärnkraftsreaktor av fjärde generations, en MW modulär heliumgaskyld högtemperatur reaktor (GT-MHR), kommer att byggas vid universitetet i Texas. Det blir en utbildnings- och testreaktor i enlighet med en överenskommelse mellan General Atomics och universitetet den 22 februari Thorium Power Ltd. har redan påbörjat arbetet med en förkonceptstudie för bränslet. Enligt uppgift har Thorium Power Inc. vid OKBM:s faciliteter i Ryssland genomfört tester med 1 meter långa bränslestavar kompatibla med bränslet för VVER Man har också simulerat toriumbränslets driftsförutsättningar i PWR reaktorer för att i en nära framtid kunna byta från uran till torium i mer än 60 procent av de reaktorer, som är i drift i dag. När torium finns i en reaktor träffas det under drift av en ström av neutroner. Torium som träffas av neutroner omvandlas genom en serie kärnreaktioner till uran-233, vilket inte förekommer i naturen. Uran-233 är klyvbart och börjar bidra till kedjereaktionen så fort det uppkommer i reaktorn. Det uran-233 som finns kvar i bränslet när det tas ur reaktorn kan användas i nytt kärnbränsle. På så sätt kan man genom att dryga ut med uran-233 spara uran-235 nästa gång man tillverkar bränsle. 4

5 Thorium: An energy solution - THORIUM REMIX yybsz4 THE THORIUM PROBLEM - Danger of existing thorium regulation to U.S. manufacturing India's experimental Thorium Fuel Cycle Nuclear Reactor [NDTV Report] China working on uranium-free nuclear plants in attempt to combat smog Thor Energy - the Norwegian thorium initiative Thorium Car - This Car Runs For 100 Years Without Refuelling PS. Läs även undertecknads artikel Kärnkraft sparar människoliv och minskar kraftigt CO2 ekvivalenta växthusgas (GHG) utsläpp. Claes-Erik Simonsbacka Elkraftsingenjör 5

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är

Läs mer

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Fjärde generationens kärnkraft

Fjärde generationens kärnkraft Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3

Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3 Projektledning 1 Nät-Elkraft Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3 21 maj 2015 Sammanfattning Toriumreaktorer har varit teoretiskt aktuella, som energikälla sedan forskningen på kärnkraften

Läs mer

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 Februari 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Breedning och transmutation i snabba reaktorer Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European

Läs mer

Kärnkraftverk - Generation IV

Kärnkraftverk - Generation IV Uppsala Universitet Institutionen för fysik och astronomi Avdelningen för tillämpad kärnfysik Kärnkraft Teknik och System VT 08 Kärnkraftverk - Generation IV Författare: Mattias Wondollek Innehållsförteckning

Läs mer

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Imre Pázsit Chalmers tekniska högskola Nukleär teknik Elenergi ur ett svenskt och västsvenskt perspektiv Möte med IVA Väst, 2008-09-08 Kärnkraftens nutid

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick Hans Forsström, SKB International presenterad vid ELFORSK konferens Förutsättningar för ny kärnkraft 25 januari

Läs mer

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

Kärnkraftens bränslecykler

Kärnkraftens bränslecykler Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 December 2009 Årgång 22 Sekretariat/distribution

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:3

NyhetsblAD nr. 2012:3 NyhetsblAD nr. 2012:3 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET KÄRNAVFALL Börda eller tillgång? Möjligheten att återta och utvinna mer energi ur använt kärnbränsle är något som varit föremål för stort internationellt intresse

Läs mer

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Detta är Faktablad nr 25 från 2000. Den kan även hämtas ned som pdf (0,18 MB) En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Henrik Sjöstrand (kursansvarig) Henrik.sjostrand@physics.uu.se, 471 3329, hus 1 vån 3 längst söderut. Erik Brager (inlämningsuppgifter och projektet) erik.branger@physics.uu.se

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Framtidens kärnkrafts-el-energikällafission

Framtidens kärnkrafts-el-energikällafission Framtidens kärnkrafts-el-energikällafission och fusion? Elisabeth Rachlew Fysik, KTH och Energiutskottet, KVA Sätt in kärnkraften i sammanhanget av elproduktion i Sverige Vad händer inom fission- nya kärnkraftverk?

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem 1(1) Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem Rapporten är framtagen av Örjan Bernander, CoreTech, på uppdrag av Analysgruppen vid KSU 1999 1 Inledning Det är ju något av ett naturens under

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

2013:03. Forskning. Torium en studie ur ett kärntekniskt perspektiv. Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen

2013:03. Forskning. Torium en studie ur ett kärntekniskt perspektiv. Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen Forskning 2013:03 Torium en studie ur ett kärntekniskt perspektiv Rapportnummer: 2013:03 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM perspektiv

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer

Läs mer

Fusionskraft under utveckling

Fusionskraft under utveckling Fusionskraft under utveckling Jan Weiland Transportteori, Radio och Rymd, Chalmers Elenergi för Västsverige, IVA F5-65, Göteborg 2008 Varför fusion? Fusionsforskning Termonukleär fusion har förutsättningar

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

FÖRSTUDIE TORIUMREAKTOR (LFTR) SLUTRAPPORT

FÖRSTUDIE TORIUMREAKTOR (LFTR) SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE TORIUMREAKTOR (LFTR) SLUTRAPPORT 2015-05-26 Förstudie om Toriumreaktorer (LFTR) 001 Slutgiltig 1(6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROJEKTINFORMATION... 2 1.1 PROJEKTMÅL... 2 1.2 BAKGRUND... 2 1.3 SYFTE...

Läs mer

- kan solens energikälla bemästras på jorden?

- kan solens energikälla bemästras på jorden? CMS - kan solens energikälla bemästras på jorden? Kai Nordlund Acceleratorlaboratoriet Institutionen för fysikaliska vetenskaper Helsingfors Universitet Innehåll Vad är fusion? Hur kan man utvinna energi

Läs mer

Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter

Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter Bakgrund utges av analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Telefax 0155-26 30 74 Nr 1. Mars 1999 Sekretariat/distribution: Analysgruppen

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid FUSION Innehållsförteckning Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid Historia dahlstiernska skriver att forskningen om fusion började kring 1930 och har fortsatt att utvecklas. Under

Läs mer

Införandet av snabbreaktorer i Sverige

Införandet av snabbreaktorer i Sverige UTH-INGUTB-EX-KKI-2015/04-SE Examensarbete 15 hp Augusti 2015 Införandet av snabbreaktorer i Sverige Sam Samuelsson Abstract Introduction of Fast Neutron Reactors in Sweden Sam Samuelsson Teknisk- naturvetenskaplig

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 1 JUNI 2008 Bevakning av kärnkraftens utveckling Kärnkraften utgör jämte vattenkraften basen för den svenska elförsörjningen.

Läs mer

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329)

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329) Kärnkraftspaketet ES Henrik Sjöstrand (henrik@physics.uu.se, tel 471 3329) 1 Varför ett kärnkraftspaket? Viktig nationell och internationell energikälla Tekniskt (och sociotekniskt) avancerat system Ger

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål Projektnamn Projektägare Grupp 2 Projektgrupp 3 Förstudie om Toriumrektor (LFTR) Robin Nyberg Britta Jonasson Jonas Åkerdahl Johan Mattsson Råbbin Johansson Projektperiod 8/4-22/5 2015 Bakgrund Dagens

Läs mer

Produktion av vapenplutonium

Produktion av vapenplutonium Produktion av vapenplutonium FREDRIK NIELSEN FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan Solenergi; solkraft, solvärme & solel Emil Avander EE1B Kaplanskolan Innehållsförteckning. Solenergi. sid 2-5 Solkraft/Solel sid 6-9 Solvärme sid 10-15 Utvinning/framtid sid 16-17 Energiomvandling/Miljöpåverkan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2013:1130 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass*" IBK2D 7801421-4 G 21 C 3/22 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 81-02-1 6 ningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt tillgänglig

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Kärnkraftens bränslecykler

Kärnkraftens bränslecykler Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 December 2009 Årgång 22 Sekretariat/distribution

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

P-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB

P-13-33. Utveckling av snabba reaktorer. Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle. Hans Forsström SKB International AB P-13-33 Utveckling av snabba reaktorer Påverkan på det svenska systemet för hantering av använt bränsle Hans Forsström SKB International AB September 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer

Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer Försvarsutskottets yttrande 2010/11:FöU1y Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer Till näringsutskottet Näringsutskottet har den 28 april 2011 beslutat att bereda bl.a. försvarsutskottet tillfälle att yttra

Läs mer

Arbetsrapport R2008:012. Kärnkraft i Indien, Japan och Kina. Watts going on in Asia? Ulf Andréasson, Stefan Jonsson och Anders Karlsson

Arbetsrapport R2008:012. Kärnkraft i Indien, Japan och Kina. Watts going on in Asia? Ulf Andréasson, Stefan Jonsson och Anders Karlsson Arbetsrapport R2008:012 Kärnkraft i Indien, Japan och Kina Watts going on in Asia? Ulf Andréasson, Stefan Jonsson och Anders Karlsson Arbetsrapport R2008:012 Kärnkraft i Indien, Japan och Kina Watts going

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet

Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [6141] I denna förordning avses med naturligt uran: uran som innehåller den i naturen förekommande blandningen av isotoper,

Läs mer